Arkiv

Fastighetsmäklare och svensk internationell konsumenträtt

Numera är det inte ovanligt att i Sverige bosatta privatpersoner köper utländska fastigheter för fritidsändamål eller permanent boende. På liknande sätt köper utomlands bosatta intressenter svenska fastigheter. Transaktionerna förmedlas ofta av svenska eller utländska fastighetsmäklare. Med hänsyn till den fria rörligheten för tjänster inom EU och EES kan det inte heller uteslutas att en svensk fastighetsmäklare förmedlar exempelvis en tysk köpares förvärv av en fastighet i Finland.

Etableringsfrihet eller villkorade tillstånd

Det s. k. radioreglementet, normer för etablering i eter- eller trådsändande medier, bestämmelser för programinnehåll m. m., som utvecklats under 1900-talet, har under senare år komplicerats högst avsevärt som en följd av den mängd ganska subtila men betydelsefulla skillnader som förekommer i de lagregler som numera är inriktade på antingen mark-, tråd- eller satellitsändningar och som dessutom upprätthåller vissa skillnader också inom respektive kategori.

Courts and Judges in the New Federal States in United Germany: has legal unification worked?

This study is based on personal interviews conducted with East and West German jurists over the last 4 years, starting in March 1990. Interviews took place in Thuringia, Saxony and Mecklenburg Pomerania in the East and Northrhine Westphalia, Bremen, Berlin, Hesse and Rhineland Palatinate in the West.2 My intention has been to observe at close quarters the changes in the East German judiciary and the legal professions in general.

Litteratur

Det skall med en gång sägas att det här är en mycket bra bok. Som titeln anger är det inte fråga om en övergripande framställning om EG och gemenskapsrätten i hela dess vidd utan boken begränsar sig till att ta upp de rättsliga grundprinciper som styr samarbetet inom den europeiska unionen. Dessa principer redovisas med utgångspunkt i de grundläggande fördragen och de preciseringar som har gjorts i domstolspraxis.

Aktuella spörsmål

Syftet med denna sammankomst är att diskutera förutsättningar och möjligheter, helst därutöver också konkreta planer, för ett seminarium som skulle ägnas centrala aspekter på statsbegreppet i dagens svenska situation. Ämnet ”staten” kan möjligen förefalla magistralt över hövan.

Aktuella spörsmål

I SvJT 1994 s. 388 ff. presenterar Göran Dahlgren en verkligt intressant och tankeväckande artikel om förvaltningsdomstols officialprövning. I fokus ställer han att förvaltningsprocessen numera normalt är en tvåpartsprocess och inte en enpartsprocess. Jag instämmer i att det är hög tid att överväga förvaltningsprocessens uppgift och utformning från allmänna principiella utgångspunkter men vill anlägga ett annat perspektiv än Dahlgren.

Aktuella spörsmål

I sin senaste lydelse1 föreskriver 8:11 5 st. 1 p. 1975 års aktiebolagslag (ABL): ”Om bolaget inte har någon här i landet bosatt behörig ställföreträdare, skall styrelsen bemyndiga en i Sverige bosatt person att på bolagets vägnar ta emot delgivning.” Patent- och registreringsverkets bolagsavdelning tillämpar bestämmelsen så att ett aktiebolags styrelse vars samtliga ledamöter är bosatta utanför Sverige inte behöver särskilt bemyndiga någon att ta emot delgivning för bolagets räkning när verkställande direktör (VD) är bosatt i landet.

Internationellt

Ännu en av hörnpelarna i det napoleonska kodifieringsverket har rämnat när nu den franska strafflagen, Code pénal, från 1810, har ersatts av en ny strafflag, som trädde i kraft den 1 mars 1994. Det är dock ingen radikalt ny straffrätt som har tillskapats genom den nya lagen. De regler som infördes 1810 hade ändrats successivt och anpassats till tidsförhållandena inom den gamla lagens ram, och tillkomsten av en helt ny lag kan ses som ännu ett led i denna utveckling.

Personalnotiser

Något om avtals eller avtalsvillkors ogiltighet enligt den nya konkurrenslagen

Den 1 juli 1993 trädde en ny konkurrenslag (1993:20), KL, i kraft. Lagen innehåller bl. a. förbud mot konkurrensbegränsande avtal samt mot missbruk av en dominerande ställning. KL innehåller vidare en rad sanktionsmöjligheter mot förfaranden som står i strid med lagen.

JÖRGEN HETTNE och MARIA FRITZ, Sverige möter EG-rätten — EES-avtalet och dess införlivande med svensk rätt

Det har i Sverige kommit ut mycket litteratur på sista tiden som på olika sätt tagit upp EG-rättsliga aspekter. EG-rätten har naturligtvis blivit än mer aktuell efter resultatet av den svenska folkomröstningen. Att i detta sammanhang nu anmäla en bok som tar utgångspunkt i EES-avtalet skulle därför kunna förefalla en smula passé.

Aktuella spörsmål

I svensk rätt finns två typer av förvaltningsbeslut: sådana som kan bli föremål för överprövning vid förvaltningsdomstol och sådana som enbart kan överklagas till högre förvaltningsmyndighet, varvid slutinstansen ofta är regeringen.

Aktuella spörsmål

Stefan Lindskog har i en artikel i SvJT1 ifrågasatt om inte en systematisk analys av skuldebrevslagens regler om enkla fordringar leder till att en förvärvare (A) av fordring vinner sakrättsligt skydd mot överlåtarens konkursbo (Bkb) inte bara genom denuntiation (31 § 1 st. SkbrL) av gäldenären (U) utan också genom att U blivit i sådan ond tro att han inte kan prestera med befriande verkan till överlåtaren (B), 29 § SkbrL.

Havererad sjölag

När proposition till den nya sjölagen (1994:1009) framlades i mars 1994 blev Sjörättssverige taget på sängen. Remisskritiken mot föreslagna förändringar hade varit besk, och det var få som räknat med att förslaget skulle framläggas så oförändrat, än mindre att det skulle resultera i en ny sjölag. Helt skeptiska var vi till meddelandet att lagen skulle kunna framläggas för riksdagen redan i juni och beräknades träda i kraft den 1 oktober.

Styrelsesuppleantens personliga ansvar enligt aktiebolagslagen

Frågor om styrelsesuppleanter har rönt ett mycket begränsat intresse under de snart 85 år som suppleantinstitutet funnits i den svenska aktiebolagsrätten. Det är först på senare tid, i samband med att de ordinarie ledamöternas ställning och ansvar har aktualiserats, som någon uppmärksamhet har riktats mot suppleanterna.

Avtalsfrihet och prisinformation

Avtalsfriheten är en nödvändig beståndsdel i det moderna samhällets mekanik. Den är ett naturligt utflöde av den allmänna rörelse- och handlingsfriheten och grunden för konkurrens på marknaden. Avtalsfriheten har två huvudkomponenter. Det skall för det första stå var och en fritt att välja med vem han vill ingå avtal. För det andra skall avtalsparterna ha rätt att själva bestämma avtalets innehåll.

Allmänna villkor för skuldsanering

Den 1 juli 1994 trädde den nya skuldsaneringslagen i kraft, i fortsättningen endast förkortad SSL. Med detta berikades den svenska rättsordningen med en ny rättsfigur kallad skuldsanering. För många privatpersoner som ej klarar av sin skuldsituation kan lagen komma som en räddning.

Litteratur

Aspects of corporate governance. Ed. Mats Isaksson och Rolf Skog (Juristförlaget 1994, 141 s.). Redovisning av seminarium om styrning av bolag. Ulf Bernitz Supplement till Standardavtalsrätt, 6 upplagan 1993 (1995, 28 s.). Behandlar bl. a. 1994 års lag om avtalsvillor i konsumentförhållanden som utgör en EG-anpassning och som innebär en utveckling av standardavtalsrätten.

Litteratur

Trots sitt relativt begränsade omfång (ca. 200 sidors huvudtext plus en bibliografi, ett antal bilagor och ett sakregister) innehåller den anmälda boken en grundlig behandling av ett viktigt, men för flertalet jurister (inklusive flertalet folkrättsjurister) alltför okänt rättsinstitut. Det rör sig om den speciella metod för konfliktlösning som utvecklats inom GATT (General Agreement on Tariffs and Trade), där den använts vid handelspolitiska och handelsjuridiska tvister mellan de anslutna staterna.

Från lagstiftningsarbetet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen hösten 1994. Liksom i tidigare översikter har medtagits ärenden som bedömts vara av särskilt intresse för SvJT:s läsekrets. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 januari 1995. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser 1994 års samling.

Notiser

Den gemensamma huvudtiteln för sex seminarier under 1994 och ett avslutande kollokvium i februari 1995 som har arrangerats av de franska Ecole Nationale de la Magistrature (ENM), Fondation Nationale des Sciences Politiques och Institut des Hautes Etudes sur la Justice (IHEJ) i samverkan med universitet i andra europeiska länder.

Personalnotiser

God miljö — en mänsklig rättighet?*

Så skrev en optimistisk R. Falk i slutet av 70-talet. Fick han rätt, eller var han kanhända överdrivet optimistisk? Faktum är att man idag allt oftare talar om rätten till en god miljö som en mänsklig rättighet. Innan vi vidare undersöker existensen av en sådan rättighet ska vi emellertid börja med att kort säga några ord om de mänskliga rättigheterna och deras natur i allmänhet.

Litteratur

Vad har tjurfäktningar, säkerhetskrav på cirkustält, torghandel, demonstrationer med kransnedläggning vid Karl XII:s staty, pimpelfiske och sexklubbar gemensamt? Dessa disparata och ganska triviala företeelser berörs på ett eller annat sätt av ordningslagstiftningen, som bl. a. kännetecknas av att åtskilliga vardagliga företeelser ger upphov till åtskilliga principiella juridiska problem.

Notiser

1987 års europeiska konvention till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning

Inom Europarådet har under dess 45-åriga historia ett aktivt och framgångsrikt arbete bedrivits för att främja de mänskliga rättigheterna och skyddet av dessa. Den första traktat de dåvarande medlemmarna av rådet avslöt mellan sig gällde just dessa rättigheter, nämligen 1950 års konvention till skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), som trädde i kraft tre år senare.

Om kreditrisker och juridiska risker vid s. k. värdepapperisering

Värdepapperisering är en finansieringsmetod med ursprung i USA som i USA och Storbritannien nått stor förfining och användning. Det internationella uttrycket för värdepapperisering är följaktligen det engelska ordet securitisation. I övriga Europa har metoden använts endast i marginell utsträckning, dels beroende på större eller mindre rättsliga hinder, dels eftersom västvärldens finansiella marknadsplatser till stor del finns just i USA och England och den internationella finansmarknaden naturligt nog föredrar finansieringsformer som är väl genomlysta och kända där.

Inför inkorporeringen av Europakonventionen om mänskliga rättigheter

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna är synnerligen aktuell på grund av riksdagens beslut att följa Fri- och rättighetskommitténs rekommendation (SOU 1993:40) att inkorporera konventionen i svensk rätt.1 Konventionen har inkorporerats genom vanlig lag som trätt i kraft 1 januari 1995.

Litteratur

Axel Adlercreutz Finansieringsformers rättsliga reglering (2 upplagan Studentlitteratur 1995, 222 s.). Integrerad framställning av främst sakrättsliga frågor som aktualiseras vid finansieringsverksamhet. Bl. a. behandlas ägarförbehåll, panträtt i lös och fast egendom samt företagshypotek. Också leasing och factoring tas upp.

Aktuella spörsmål

Summarisk process är den gemensamma benämningen för handläggning av mål om betalningsföreläggande och handräckning. Den 1 januari 1992 trädde lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning (BFL) i kraft. Reglerna medförde bl. a. att den summariska processen överflyttades från tingsrätterna till kronofogdemyndigheterna (KFM) och att ett nytt ADB-stöd för handläggningen togs i bruk.

Oskäliga avtalsvillkor i gränsöverskridande konsumentavtal

Den svenska rättsordningen ger konsumenterna ett relativt sett långtgående skydd mot oskäliga avtalsvillkor (därutöver skyddas konsumenterna också i vissa andra avseenden, exempelvis mot otillbörlig marknadsföring). Skyddet mot oskäliga avtalsvillkor har två grundformer: det civilrättsliga skyddet avseende konsumentens och näringsidkarens inbördes rättigheter och skyldigheter i ett konkret konsumentavtal och det marknadsrättsliga skyddet avseende konsumenterna som grupp.

Litteratur

I landet finns för närvarande ca 4 miljoner permanentbostäder. Härav är ca 1,7 miljoner eller något mer än 40 % hyreslägenheter. Hyresrätten har alltså en utomordentligt stor praktisk betydelse och behovet av klarläggande av innebörden i de delvis komplicerade bestämmelserna är stort.

Grupprättegång — ett lagförslag under debatt

Antalet tvistemål vid svenska domstolar steg från 84 842 år 1992 till 103 980 år 1993. Håller vi på att bli processlystna? Nej, det finns knappast anledning att befara det. År 1994 gick siffran ner till 91 352.

Styckegodstransport enligt nya sjölagen

Den nya sjölagen (1994:1009) antogs plötsligt, efter en lång tystnad följande på remissrundan med anledning av betänkandet SOU 1990:13. Proposition (1993/94:195) framlades utan buller och bång i mars 1994 och visade sig ha tagit mycket liten hänsyn till de kritiska synpunkter som framkommit i remissomgången, och sedan följde händelserna slag i slag: presentation och lagrådsbehandling i april, kommittébehandling i riksdagen i maj, antagande i början av juni och ikraftträdande den 1 oktober.

Litteratur

Kurt Grönfors Avtal och omförhandling (Nerenius & Santérus 1995, 101 s.). Allmän avtalsrättslig studie om avtalsförändring som syftar till att underlätta avtalsuppfyllelse. Pensionsrättigheter och bodelning. Betänkande av utredningen om makars pensionsrättigheter vid bodelning (SOU 1995:8, 110 s.). Förslag om att rätt till pension i ökad utsträckning skall tas med i bodelning efter äktenskapsskillnad.

Litteratur

Frågor om värdering och beräkning av försäkringsersättning vid egendomsskada har knappast uppmärksammats i den rättsvetenskapliga litteraturen i proportion till sin stora praktiska vikt. Sedan Ulf Persson år 1953 lade fram sin doktorsavhandling Skada och värde — berömd för sitt skarpsinne och sin svårlästhet — och ett par något lättillgängligare uppsatser i Skadestånds- och försäkringsrättsliga studier (1962), har på området egentligen bara förekommit en avhandling om ett mera speciellt ämne (Björn Lindquist, Försäkringsersättning vid skada på sjötransporterade varor, från 1974).

Litteratur

För tre år sedan utgav professor Ulf Bernitz kursboken EG-rättens grunder.1 Boken rönte redan från början uppskattning som en lättillgänglig och till formatet begränsad introduktion till EG och EG-rätten. Till populariteten bidrog, kan man förmoda, att bokens andra hälft upptog en konsoliderad version av Romfördraget i svensk översättning.

Litteratur

Den för de flesta jurister välkända och uppskattade kommentaren till bostadsrättslagen av Knutsson & Lindquist har efter tillkomsten av 1991 års bostadsrättslag ersatts av en kommentar författad av Håkan Julius och Ingrid Uggla. Det skall omedelbart sägas att den nya kommentaren håller samma höga kvalitet som sin föregångare.

Litteratur

I avtalsförhållanden som pågår under en längre tid eller som träffas i situationer där många faktorer är osäkra, kan det finnas behov för parterna att förändra avtalets innehåll. I praktiken är omförhandling vanligt förekommande. Kurt Grönfors har beskrivit det praktiska behovet av omförhandling och den rättsliga kontexten i boken Avtal och omförhandling.

Aktuell debatt

I sin artikkel ”Havererad sjölag” i SvJT 1995, s. 89–111 har professor Hugo Tiberg rettet meget sterk kritikk mot bestemmelsene om reisebefraktning i den nye sjøloven. I hovedsak mener han at lovgiver har mislyktes i sitt arbeid, dels ved at målsettingen om å endre reglene i retning av engelsk rett og bransjepraksis er forfeilet, og dels ved at lovgiver ikke har lyktes i å skape et sammenhengende sett av regler egnet til å fylle den funksjon dekleratorisk rett bør ha.

Aktuell debatt

I Svensk Juristtidning 1995 s. 1 ff. har professor Michael Bogdan på ett intresseväckande sätt analyserat 3 § i den föreslagna nya fastighetsmäklarlagen (prop. 1994/95:14).1 Enligt denna tillämpas bestämmelserna i fastighetsmäklarlagen oavsett var fastigheten är belägen, om en väsentlig del av mäklarens uppdrag utförs i Sverige. Bogdan kritiserar bestämmelsen som svårtolkad och ogenomtänkt och finner inte heller propositionsuttalandena bidra med någon klarhet. Enligt Bogdans uppfattning kan bestämmelsen tolkas på minst tre olika sätt.

Personalnotiser

Något om 51 kap. 23 a § rättegångsbalken

Införandet av det i 51 kap. 23 a § rättegångsbalken intagna stadgandet, vilket trädde i kraft den 1 september 1989, syftade till att förenkla och effektivisera hovrättsförfarandet. Detta syftemål skulle uppnås bl. a. genom att bestämmelsen skulle klargöra hur ingående HovR:n skall pröva skuldfrågan i ett brottmål, när — för att citera lagtexten — ”tingsrätten funnit att den tilltalade skall dömas för den åtalade gärningen” och domen överklagats ”bara beträffande annat än denna fråga”

Litteratur

Produktansvarslagen (1992:18) utgör en viktig del av svensk skadeståndsrätt. Den bygger på ett EG-direktiv (85/374/EEC). Anders Kylhammar har kommit ut med en bok, ”The EEC Directive on Product Liability: Its Implementation in Sweden”, i vilken han beskriver hur EG-direktivet omvandlats till svensk rätt genom s. k. transformering. Framställningen är kortfattad.

Litteratur

Även om det under senare år funnits ett växande intresse för EG-rätten i Sverige så var det först efter EES-avtalet och den svenska medlemsansökan som det utanför den trängre specialistkretsen uppstod en efterfrågan på litteratur om EG-rätten och dess olika grenar. Numera ges det ut allt fler böcker som rör detta komplexa rättsområde.

Aktuell debatt

Den liberala rättsideologin om individens tillgång till rättsmedel för att tillvarata sina rättigheter genomsyrar i stor utsträckning EG-domstolens senare rättspraxis. EG-rättens införlivande i nationell rätt har inneburit en klar ideologisk tyngdpunktsförskjutning i medlemsstaternas statsskick.

Kreditköp eller hyra

Allt sedan finansiell leasing introducerades här i landet i början av 1960-talet såsom en ny kreditform, har frågan om leasingens ”rätta” juridiska klassificering återkommit med mer eller mindre jämna mellanrum. Det har gått ett 30-tal år sedan starten och det kunde tyckas som frågan borde vara överspelad vid det här laget.

Varför är experter oeniga om sexuella övergrepp mot barn?

På senare år har sexuella övergrepp mot barn fått allt större uppmärksamhet såväl i forskningssammanhang som i rättsväsende och media. Orsakerna till denna ökade uppmärksamhet är inte klarlagda, inte heller finns konsensus om varför alltfler fall av övergrepp noteras. I vissa sammanhang betonas att det så kallade mörkertalet är mycket stort, och att långt fler barn än man kan tro har varit utsatta för övergrepp, i andra sammanhang talas om överdrifter och skräckpropaganda.

Rätten i förvandling, med underrubriken ”Jurister mellan stat och marknad”

Rätten i förvandling är en antologi där de flesta bidragen behandlar juristerna och deras roll och uppgifter snarare än rättens. I så måtto är bokens titel knappast helt rättvisande. Det är först de två sista bidragen som är helt ägnade rätten som samhälleligt fenomen. Det inledande kapitlet är närmast av rättsociologiskt innehåll. Författaren, Margareta Bertilsson, är professor i sociologi i Köpenhamn.

Litteratur

”I begynnelsen fanns Ordet” heter det i början av Johannesevangeliet. Ordet, språket är i varje fall grundläggande för juristen. Det är hans arbetsverktyg, varförutan han inte kan fungera. Så tillmäts också förmågan att uttrycka sig i tal och skrift stor betydelse inom den juridiska professionen.

Litteratur

En god man hjälper den som på grund av sjukdom eller ålderssvaghet inte klarar av att sköta sina egna angelägenheter. En sådan beskrivning kan de flesta såväl jurister som ickejurister hålla med om. Beskrivningen passar också väl in på en god man enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken.

Aktuell debatt

I dagens press står mycket att läsa om tvättning av pengar. Lagstiftare i olika länder, även Sverige, har intresserat sig för spörsmålet och man försöker få fram effektiva medel mot att ”tvätta svarta pengar till vita”. Det har emellertid också förekommit fall då ett skepp tvättats rent från penninginteckningar genom att utnyttja luckor i internationell lagstiftning.

Nyheter från Europadomstolen — andra kvartalet 1995

Klaganden Fischer ägde en soptipp och hade fått tillstånd av myndighet att exploatera denna affärsmässigt. Efter någon tid återkallades emellertid tillståndet, eftersom det ansågs föreligga risk för att dricksvattnet i trakten skulle skadas av verksamheten. Fischer överklagade återkallelsebeslutet först i administrativ ordning och sedan genom att anhängiggöra förfaranden inför författningsdomstolen (Verfassungsgerichtshof) och förvaltningsdomstolen (Verwaltungsgerichtshof).

Internationellt

Den 25 maj 1993 beslöt FN:s säkerhetsråd att inrätta en internationell tribunal för brott mot humanitär rätt i f. d. Jugoslavien. Detta är ett historiskt beslut i flera avseenden. Det är första gången som FN:s säkerhetsråd inrättar ett särskilt juridiskt organ — en tribunal — för att komma till rätta med ett hot mot internationell fred och säkerhet.

Den europeiska rättsakademien i Trier

Utbildnings- och konferensinstitutionen ERA — die Europäische Rechtsakademie — i staden Trier i den tyska delstaten Rheinland-Pfalz är förhållandevis ny; den öppnades i november 1991. Nu när Sverige har knutits ännu närmare det rättsliga integrationsarbetet i Europa kan det vara av intresse att i korthet presentera denna skapelse för SvJT:s läsekrets.

Notiser

Den 19 maj 1995 disputerade vid Uppsala Universitet jur. kand. Robert Påhlsson på en avhandling i finansrätt med titeln Riksskatteverkets rekommendationer.

Personalnotiser

Litteratur

Aktiebolagets organisation. Delbetänkande av aktiebolagskommittén (SOU 1995:44, 346 s.). Helt ny lydelse föreslås för aktiebolagslagens bestämmelser om bolagsstämma, bolagets ledning, revision och skadestånd. Anderz Andersson, Örjan Edström och Lars Zanderin. Arbetsrätt (LT 1995, 192 s.). Introduktion som behandlar bl. a. parterna på arbetsmarknaden, medbestämmande, förhandlingar och kollektivavtal, reglerna beträffande anställning samt medbestämmande och arbetsmiljö.

Litteratur

Med två verk, Straffrättens ansvarslära respektive Straffrättens gärningslära, planerar Nils Jareborg att behandla straffrättens allmänna del på ett metodiskt och heltäckande sätt. Jag skriver ”planerar”, eftersom det senare verket ännu är under produktion. Min anmälan inskränker sig därför till att omfatta det första verket, Straffrättens ansvarslära.

Aktuell debatt

Relationen mellan en person som är ägare till något och objektet för denna rätt torde vara svår att analysera på grundval av en beskrivning av enbart ägaren och objektet. Ett mer fruktbart sätt att beskriva äganderätten är att se den som ett knippe relationer mellan ägaren och andra personer.

European Association of Legislation (EAL)

Den europeiska lagstiftningsföreningen, EAL, (om denna se SvJT 1994 s. 589) höll sin andra kongress i mars 1995 i Rom. Den anordnades med stöd av Italiens parlament och ägde rum i deputeradekammarens bibliotek med anor från medeltiden.

Svensk standardavtalsrätt och EG-direktivet om avtalsvillkor

I anslutning till Sveriges EU-inträde vid årsskiftet l994-95 trädde en ny svensk lag om avtalsvillkor i konsumentförhållanden (AVLK, l994:l512) i kraft. Den nya lagen, som ersatt l971 års lag med samma titel, har tillkommit för att med svensk rätt införliva EGs direktiv av 1993 om oskäliga avtalsvillkor i konsumentförhållanden, i fortsättningen betecknat som avtalsvillkorsdirektivet.

Skotten vid Berlinmuren

Berlinmuren föll den 10 november 1989. Under 28 år hade den hindrat östtyskar att ta sig till Västtyskland över den öppna gränsen i Berlin. Vid muren med tillhörande taggtråd, betongstolpar, vakttorn och under en period även automatiska skjutanordningar sköts 216 personer till döds. Knappt ett år efter murens fall var den tyska återföreningen ett faktum; den 3 oktober 1990 trädde Föreningsfördraget (der Einigungsvertrag) i kraft.

Farlighetsbedömningarnas renässans

I kriminologiska sammanhang innebär ”farlighet” vanligen att det föreligger en risk för brottsliga handlingar från en eller flera individers sida. Den legendariske Olof Kinberg, exempelvis, definierade på sin tid ”farlighet” såsom ”ett potentiellt tillstånd hos en viss människa i en given miljösituation, vilket innebär särskild risk för angrepp på andra människors rättsförmåner eller på samhällsorganisationen själv”.

Litteratur

Knut Rodhe Aktiebolagsrätt (17 upplagan Norstedts 1995, 332 s.). Den nya upplagan behandlar bl. a. den svenska lagstiftningens EG-anpassning beträffande uppdelningen av aktiebolag i två kategorier. Också ändringar i fråga om behörighet och fusion redovisas. Erland Strömbäck Ansvar och försäkring i skola, hem och på fritid (2 upplagan Publica 1995, 97 s.).

Litteratur

Vederlagsfria transaktioner och aktiebolagslagens regelsystem har som bekant rönt ett oerhört stort intresse under den första hälften av 1990talet. Åtskilliga debattartiklar har skrivits i ämnet, varav de flesta berör frågan om valet mellan bruttometoden och nettometoden.

Litteratur

Arbetsrätt i förändring är titeln på en anpråkslös liten bok som har skrivits av förre arbetsrättsprofessorn Sten Edlund och docenten Birgitta Nyström och som kom ut i en reviderad upplaga i våras. Det rör sig om en översiktlig framställning av den svenska arbetsrätten, där utvecklingstendenser varvas med mera läroboksmässiga inslag.

Litteratur

Ett avgörande skäl för att i internationell handel lösa uppkommande tvister genom skiljeförfarande är möjligheterna till verkställighet av skiljedomar internationellt. Genom den s. k. New York-konventionen från år 1958 är skiljedomar verkställbara i andra länder i en helt annan utsträckning än domstolsdomar.

Aktuella Spörsmål

Utvecklingsfonden i Malmöhus län ansökte hos kronofogdemyndigheten om betalningsföreläggande för Staffan L för utfående av fordran avseende borgensåtagande. Staffan L bestred ansökningen utan att ange några skäl. Sedan Utvecklingsfonden begärt att målet skulle överlämnas till tingsrätt skedde detta, och tingsrätten utfärdade omedelbart slutföreläggande för Staffan L.

Upphovsrättens utveckling i EG-domstolens praxis

Åren 1985–1995 pågick en tvist som involverade det numera kända bolaget Magill och tre TV-bolag: British Broadcasting Corporation (BBC) och Independent Broadcasting Authority (IBA) i England samt Radio Telefis Eiremann Authority (RTE) på Irland. Dessa TVbolag publicerade själva eller genom andra bolag en TV- och radiobilaga för sina egna program på veckobasis.

Litteratur

Den som företräder Sverige i internationella förhandlingar om en konvention på något visst rättsområde ställs ibland inför uppgiften att redogöra för innehållet i svensk rätt på området i fråga. En sådan redogörelse måste i allmänhet lämnas på ett främmande språk, oftast engelska.

Svensk rättspraxis

6 § Paragrafen innehåller vissa för all fastighetsbildning gemensamma regler om förrättningskostnaderna. Enligt andra stycket i paragrafen — som enligt 29 § tredje stycket AL tillämpas även beträffande anläggningsförrättning — skall, om förrättning inställes, sökanden som regel betala uppkomna förrättningskostnader.

Båtmål och rätt

Enligt sjölagen 21:1 är första domstol i tvistemål och i viss mån brottmål rörande sjölagen en av sju särskilt utsedda tingsrätter (sjörättsdomstol). I brottmålen har vid sådana domstolar informellt använts en särskild sakkunnig åklagare (”sjöåklagare”).

Litteratur

Axel Adlercreutz Avtalsrätt I. (10 upplagan Juristförlaget i Lund 1995, 329 s.). Första delen av en framställning av den allmänna avtalsrätten. I denna del behandlas slutande av avtal, fullmakt och avtals ogiltighet. Avtalstolkning m. m. behandlas i del II (3 upplagan 1991). Clas I. Alvstam Aktiebolag i praktiken. Med formulär. (3 upplagan Norstedts 1995, 331 s.).

BERT LEHRBERG, Avtalstolkning. Tolkning av avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område.

Bert Lehrbergs bok om avtalstolkning har enligt förordet skrivits med tanke på den pågående omläggningen av juristbildningen i Uppsala. Denna kännetecknas av bl. a. problembaserad inlärning och mera aktiv verksamhet av de studerande. Boken bör kunna väl fylla sitt syfte och bör även, enligt programförklaringen i förordet, vara ett användbart hjälpmedel i praktisk juridisk verksamhet.

CSABA VARGA, Transition to Rule of Law. On the Democratic Transformation in Hungary.

En av de mest spännande händelserna under de senaste årens europeiska rättsutveckling är övergången i de öst- och centraleuropeiska länderna från kommunistisk diktatur till politisk demokrati grundad på idén om en rättsstat (rule of law). Övergångsprocessen är ingalunda avslutad, men den har nu nått så långt att rättsvetenskapen kan påbörja dess granskning och utvärdering.

HANS RUNDEGREN, Proceduren vid EG-domstolarna samt ANDERS KJELLSTRÖM, EG-domstolen

Sedan mindre än ett år är Sverige fullvärdig medlem av Europeiska unionen. Verksamheten vid EG-domstolen och Förstainstansrätten har nu omedelbar och direkt betydelse för enskilda medborgare och företag i Sverige liksom för den svenska rättsordningen i vidare mening. Svenska domstolar har börjat begära förhandsavgöranden i mål som är anhängiga hos dem.

Några idéer rörande rättsväsendets tillgänglighet och effektivitet

Hyresnämnderna höll i april 1994 ett 25-årsseminarium på temat: hur tvister kan lösas enkelt, snabbt och billigt. Detta har inspirerat mig till nedanstående idéer rörande rättsväsendets tillgänglighet och effektivitet. Jag tänker närmast på enklare, dispositiva tvistemål och sådana hyres- och arrendetvister där mer omfattande juridisk biträdeshjälp inte är aktuell, men jag hoppas att idéerna kan få vidare tillämpning.

Havarert sjølov? En duplikk til Hugo Tiberg

Aller først: Det er ikke riktig når Tiberg fremstiller det slik at mitt innspill kommer fra et hold som tilhører ”inspiratorerna” til de nye reglene i sjøloven. Jeg kom inn i sjørettsmiljøet lenge etter at de nye reglene var under utforming og bør derfor heller ikke oppfattes som noe ”forsvarsorgan” for den nye loven.

Nyheter från Europadomstolen — tredje kvartalet 1995

Klaganden, greve Nikolai Tolstoy Miloslavsky, som är historiker, skrev en pamflett i vilken han gjorde gällande att Lord Aldington, vars tidigare namn var Toby Low, i egenskap av brittisk brigadgeneral i andra världskrigets slutskede hade överlämnat ett stort antal krigsfångar och flyktingar till sovjetiska väpnade styrkor och till Titos militära enheter och att dessa personer, av vilka en stor del var kvinnor och barn, hade dödats eller fått utstå svåra umbäranden i fängelser eller arbetsläger.

Från lagstiftningsarbetet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen våren 1995. Liksom i tidigare översikter har medtagits ärenden som bedömts vara av särskilt intresse för SvJT:s läsekrets. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 juli 1995. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser 1995 års samling.

Vidareutbildningsstipendier avseende utlandsstudier för yngre jurister

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse utlyser härmed ånyo för ansökan ett program avseende vidareutbildning i utlandet för yngre jurister, både sådana som redan är verksamma i offentlig tjänst och sådana som har för avsikt att från annan verksamhet eller med just avlagd examen inträda i sådan tjänst. Stipendierna är inte avsedda för forskning och forskarutbildning.

GABRIELLA STRÖMQUIST, Funktionsgarantier, Om garantins betydelse vid köp av konsumentkapitalvaror

Efter konsumentköplagens ikraftträdande den 1 januari 1991 upphörde vissa branscher med sedvanan att lämna garantier. I stället började man erbjuda konsumenterna andra åtaganden som benämndes trygghetsförsäkringar och liknande. För åtagandena fick konsumenterna i en del fall utge särskild ersättning.

Licensiering av s. k. spelaragenter

Sedan den 1 januari 1995 gäller nya regler inom fotbollsvärlden i fråga om s. k. spelaragenter. Bestämmelserna, beslutade av fotbollens världsorgan Fédération Internationale de Football Association (FIFA) med säte i Zürich, Schweiz, har tillkommit för att skapa ordning och reda inom ett område av den idrottsrelaterade juridiken — agentverksamheten är inte speciell för fotbollsporten — som under senare år allt oftare visat sig ekonomiskt intressant för personer med oseriösa syften.

Personalnotiser

EU-gruppundantag med förhinder

1976 summerade jag att patent- och varumärkesskyddet successivt urholkats till förmån för fria varurörelser och en obunden konkurrens i gemenskapen. Fortsatte denna trend skulle immaterialrättsskyddet förlora sin belönande funktion till skada för europeisk forskningssamverkan. Lösningen låg i en harmonisering av de nationella reglerna.

Om Kammarens jurister

I sekler har Riddarholmen varit ett centrum för svensk överrättskultur och generationer av karriärjurister har passerat genom de Palais de Justice som inrymts i de förutvarande adelspalatsen runt Riddarholmskyrkan. När det kungliga slottet stod färdigt vid 1700talets mitt lämnade kungafamiljen det Wrangelska palatset, där den temporärt haft sina logis och in flyttade Svea hovrätt, som alltsedan dess haft sina lokaler där.

BENGT LINDELL, Processuell preklusion av nya omständigheter eller bevis rörande saken

Bengt Lindells monografi Processuell preklusion av nya omständigheter eller bevis rörande saken har nu ett par år på nacken. Den kommer sannolikt att utgöra standardverket i detta intrikata ämne för lång tid framåt. Det beror inte bara på det överflöd av kunskap som läsaren erbjuds att ta del av utan också — och framför allt — på den skarpsynta analysen av en uppsjö problem på området.

LARS-FREDRIC HANSSON och ANDERS LAGERSTEDT (utgivare), Handelsrättslig lagbok

Handelsrättslig lagbok är primärt sammanställd för att fungera som hjälpmedel vid studier och undervisning i handelsrätt vid universitetens och högskolornas ekonomlinjer. I enlighet med detta syfte är innehållet anpassat till de grundläggande juridiska kurserna samt specialkurser i såväl kredit- och obeståndsrätt som associationsrätt.

LOTTA WESTERHÄLL, Social trygghet och migration, Kommentar till förordningen 1408/71

Vid ikraftträdandet av EES-avtalet fick ca 60 000 sidor juridisk text giltighet i Sverige. När Sverige blev medlem i EU tillkom ytterligare omkring 6 000 sidor. Det är förståeligt att många svenska jurister känner oro inför arbetsuppgiften att kunna hantera de nya rättskällorna, i synnerhet som inhämtande av kunskap fortfarande i stor utsträckning måste ske på annat språk än svenska.

Sjölagens befraktningsregler än en gång

Trond Solvang återkommer till min kritik. Kort svar för att undvika käbbel: Det håll från vilket befraktningsreglerna lär vara inspirerade är Nordisk, där Solvang har sin normala gång. Beträffande port & berth charter. Det är skillnad mellan en dispositiv regel och en som ger något en annan betydelse än det har.

Statens ansvar för målsägandes lidande m. m.

Den som drabbats av personskada på grund av brott har rätt till ersättning av den brottslige inte bara för ekonomisk skada, t. ex. för kostnader och inkomstförlust på grund av brottet, utan också för icke ekonomisk — ideell skada, t. ex. för sveda och värk. Även en nära anhörig till den som dödats genom brott kan tillerkännas ersättning för sveda och värk om han drabbats av psykiska besvär till följd härav.

”Frieden durch Recht” — tankar på en utställning

Under de senaste decennierna har den rättshistoriska forskningen ägnat särskilt intresse åt den sida av domstolarnas verksamhet som handlar om domarnas utbildning (”professionalisering”). Inte överraskande har därvid överinstansernas sammansättning och verksamhet (”Höchstgerichtbarkeit”) hamnat i fokus. Ett synligt tecken på detta intresse är tillkomsten av domstolsmuseer, först Wetzlar (en timma med tåget norrut från Frankfurt am Main) och senast i Gamla rådhuset i Jönköping. Se denna tidskrift 1992 s. 441.

Ett femhundraårsjubileum

Den 31 oktober 1995 var det 500 år sedan Reichskammergericht, det gamla tyska rikets högsta domstol, kom till världen. Få svenska jurister torde ha ägnat dagen någon uppmärksamhet, och även i de delar av Europa där denna domstol hade jurisdiktion — dit hörde Österrike, det nuvarande Tyskland, Nederländerna, Belgien och vissa numera franska gränsprovinser — torde jubileet ha passerat utan nämnvärd uppståndelse.

Notiser

Avskaffa dödsstraffet

Under många år har dödsstraffet stått i centrum inom Europarådet. År 1980 förklarade dess parlamentarikerförsamling att dödsstraff var en omänsklig bestraffning och begärde ett tilläggsprotokoll till Europakonventionen om mänskliga rättigheter (ECHR) i vilken rekommendation nr 891 (1980) förordade avskaffandet av dödsstraffet.

SAID MAHMOUDI, EU:s miljörätt

Författaren är tf. professor i internationell rätt vid Stockholms universitet. Han har under senare i år i allt högre utsträckning engagerat sig i frågor som rör internationell miljörätt, ett ämnesområde som attraherar en växande skara jurister och som har vuxit väsentligt i omfång under senare år, särskilt om man räknar EG:s miljörätt till detta område.

Styckegodsbefordran enligt nya sjölagen — en replik

Professor Hugo Tiberg går i artikeln Styckegodsbefordran enligt nya sjölagen i SvJT 1995 s. 323 ut och kritiserar den nya sjölagens regler om styckegodsbefordran i hårda ordalag. Den nya lagstiftningen har enligt honom smugits på sjörättssverige och resultatet framstår som en sällsynt ofullgången produkt, bland annat beroende på att styckegodsbefordringsreglerna lider av påfallande brister i såväl språkligt som sakligt hänseende.

Inventering och dokumentation av domstolsbyggnader

En dokumentationsgrupp (DOK) under Domstolsverket sysslar sedan 1989 med ett projekt för inventering och dokumentation av domstolsbyggnader. Ordförande i gruppen är verkets förre generaldirektör numera hovrättslagmannen Lars Åhlén och övriga ledamöter är professor Kjell-Åke Modéer, f. d. lagmännen Michael von Koch och Göran Ljungberg, f. d. hovrättsrådet Mauritz Bäärnhielm, lagmannen Per-Olof Marke samt bibliotekarien Hans Rundberg och informationssekreteraren Janita Frödén, de båda sistnämnda från Domstolsverket.

Sverige och neutralitetsrätten — från Hugo Grotius till Carl Bildt

Neutralitetsrätten, som folkrättsligt ämnesområde, började vad gäller landkrigets lagar att utvecklas under trettioåriga kriget. Neutraliteten hade då en subregional (för att inte säga lokal) inriktning, genom att eventuella rättigheter och förpliktelser var baserade på avtal mellan olika aktörer i konfliktområdet.

Nytt övervakningssystem enligt Europakonventionen

Den 20 april 1994 antog Europarådets ministerkommitté ett nytt protokoll (nr 11) till den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Med detta protokoll genomförs en genomgripande reform av övervakningssystemet enligt konventionen. Kommissionen och domstolen avskaffas och ersätts med en permanent domstol med behörighet att pröva såväl individuella som mellanstatliga klagomål.

Luganokonventionen i ett verkställighetsperspektiv

Denna uppsats avser i huvudsak att kortfattat belysa den inverkan och betydelse som den i Lugano den 16 september 1988 antagna konventionen om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område (Luganokonventionen) har på det internationella verkställighetsområdet. Luganokonventionens indirekta betydelse i konkurs behandlas även i uppsatsen.

Litteratur

Lars Afrell, Håkan Klahr och Per Samuelsson Lärobok i kapitalmarknadsrätt (Juristförlaget 1995, 348 s.). Lärobok för främst jurister och ekonomer. I skilda kapitel behandlas internationella kapitalmarknader, handel med finansiella instrument, värdepappersinstitut, kapitaltäckning, börser och andra marknadsplatser, clearing och avveckling, offentliga erbjudanden om aktieförvärv samt insiderhandel.

Litteratur

Sverige fick 1766 sin första tryckfrihetsförordning (TF) som visserligen relativt snart åsidosattes av Gustaf III. Men redan 1812 tillkom nästa tryckfrihetsförordning, som 1949 avlöstes av den nu gällande. Sverige har alltså en mycket lång tryckfrihetsrättslig tradition som egentligen bara kan jämföras med den amerikanska (det berömda första författningstillägget tillkom 1791).

Litteratur

Kreditmarknadens avreglering i mitten av 1980-talet blev som bekant början till en lånekarusell av sällan skådat slag. Med facit i hand synes vinnarna ha varit få och förlorarna många. Bland de senare finns ett antal gäldenärer som gick ned sig så djupt i det ekonomiska träsket att de blev oförmögna att ta sig upp igen av egen kraft. De har kommit att kallas överskuldsatta.

Litteratur

Den nya konkurrenslagen (1993:20), KL, trädde i kraft den 1 juli 1993. Lagen, som i allt väsentligt är en ”blåkopia” av EG:s konkurrensregler, innebar en radikal förändring av lagstiftningen på konkurrensområdet. Vid KL:s ikraftträdande fanns därför i princip ingen svensk praxis på området att falla tillbaka på för rättstillämpande myndigheter även om lagens ytterst kortfattade förarbeten hänvisar till praxis från EG-domstolen.

Aktuell debatt

Det var på tiden att jag fick svar (SvJT 1995 s. 369) på mina synpunkter om den nya sjölagen, mot vilken jag ända sedan i maj 1994 levererat kritik, först till lagutskottet och justitiedepartementet, efter lagens antagande i Svenska Dagbladet och Svensk Sjöfartstidning, och senast i två artiklar i Svensk Juristtidning.

Aktuell debatt

Det är onödigt att för läsarna av SvJT påpeka vilken betydelse rättspraxis har i det praktiska rättslivet. Alla har vi otaliga gånger försökt finna lösningen på mer eller mindre invecklade juridiska problem genom studier av rättsfall. Sökandet efter tillämpliga prejudikat har ofta varit tålamodsprövande och mödosamt.

Nyheter från Europadomstolen

De domar som meddelats av Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna fram till utgången av 1993 har sammanfattats i två rättsfallsöversikter i denna tidskrift (SvJT 1991 s. 257 ff. och 1994 s. 337 ff.). Avsikten är att fortsätta publiceringen av sådana rättsfallsöversikter med några års mellanrum.

Internationellt

As a traditional European state Lithuania has a dated history of civil law codification stretching as far back as the early sixteenth century. Lithuania’s first civil law codification encompassed legal norms in private law, inheritance law, law of obligations and family law.

Notiser

Nordiska rådet för forskning i europeisk integrationsrätt (NORFEIR) upprättades genom ett beslut av Nordiska ministerrådet (justitieministrarna) för snart tre år sedan. Rådet skall enligt sina stadgar främja forskning i europeisk integrationsrätt i Norden. Rådet kan ta initiativ till och bedriva forskning inom gränserna för sina ekonomiska resurser och forskningsresurser. Rådet skall även lämna myndigheterna i de nordiska länderna information om sin verksamhet. Rådet har ett sekretariat som under de tre första åren legat i Oslo, knutet till Nordiska institutet för sjörätt vid Oslo universitet.

Vad betyder EU-medlemskapet för de svenska domstolarna?

Den fråga som ställs i rubriken till mitt ämne idag torde framför allt syfta på vad EG-rättens inordnande i den svenska rätten får för konsekvenser för de svenska domstolarna. Jag avser därför att lägga särskild vikt vid det som alltjämt, trots att vi nu är med i den Europeiska unionen, heter EG-rätt.

Den svenska konkurrensrätten — mål och inriktning

Sedan den 1 juli 1993 gäller en ny konkurrenslag i Sverige.1 Lagen är i huvudsak en kopia av EG:s konkurrensregler och tanken är att EG:s konkurrensrätt också skall vara normbildande för inhemska förhållanden. En sådan anpassning till EG-rätten var emellertid inte avsedd från början. Konkurrenskommitténs förslag till lagstiftning, som lades fram i juni 1991, byggde i stället på att den svenska konkurrensrätten skulle skärpas och utvecklas utifrån 1982 års konkurrenslag.

Konfliktlösning inom idrottsrörelsen

Idrottsrörelsen, som är Sveriges största folkrörelse med ca 2,5 miljoner medlemmar samlade i drygt 20 000 föreningar med ca 500 000 ideellt arbetande ledare, har alltid värnat om sin självbestämmanderätt, en rätt som idag har sitt yttersta stöd i regeringsformen. Där sägs att varje medborgare gentemot det allmänna är tillförsäkrad föreningsfrihet: rätt att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften (2 kap. 1 §).

Litteratur

Boken behandlar frågor om HIV-smitta från rättslig synpunkt såväl de lege lata som de lege ferenda. Ställda inför HIV-smittan i mitten av 1980talet ville de sociala och medicinska myndigheterna, ytterst socialdepartementet, inte behandla frågan om ansvar för spridande av sådan smitta inom ramen för smittskyddslagstiftningen.

Litteratur

Tidsbefraktning är i nordisk rätt ett styvmoderligt behandlat rättsområde, och det är en stor händelse när ett verk på bortemot 200 sidor inom området publiceras, i synnerhet när författaren är så eminent insatt i ämnet som Hans Peter Michelet. Författaren av rubricerade arbete har ägnat huvuddelen av sin långa sjörättsverksamhet åt att utreda och lösa problem angående denna befraktningsform, och ingen nordisk jurist torde ha en så grundlig erfarenhet från området som han.

Aktuell debatt

En på senare tid i massmedia uppmärksammad fråga är fastighetsmäklarens skyldighet att upprätta en boendekostnadskalkyl för en konsument som förvärvar en bostad huvudsakligen för eget bruk. Några underrättsdomar har också meddelats under året rörande denna fråga.

Personalnotiser