Arkiv

Svensk rättspraxis

I NJA 1991 s. 155 dömde HD ansvarige utgivaren av en dagstidning för tryckfrihetsbrott innefattande förtal. Att genom ett misstag av nattredaktören ordet ”knarkkung” använts på en löpsedel i stället för ordet ”krogkung” ansågs ha skett som ett led i normalt redaktionellt arbete på tidningen. Några extrema förhållanden som skulle kunna påverka ansvarsbedömningen förelåg inte.

Om konsten att implementera konsumentavtalsvillkorsdirektivets art. 6(2)

EG-direktiven riktar sig som bekant till medlemsstaterna och binder dessa endast avseende det resultat som skall uppnås, medan valet av metod överlämnas åt medlemsstaterna själva. Detta gäller också direktivet (93/13/EEG) om oskäliga villkor i konsumentavtal, vilket innehåller bl. a. en rad tvingande civilrättsliga konsumentskyddsregler avsedda att inarbetas i medlemsstaternas rätt.

Aktiebolagslagstiftning i förändring — not om pågående lagstiftningsarbete i de nordiska länderna

EG-direktiven riktar sig som bekant till medlemsstaterna och binder dessa endast avseende det resultat som skall uppnås, medan valet av metod överlämnas åt medlemsstaterna själva. Detta gäller också direktivet (93/13/EEG) om oskäliga villkor i konsumentavtal,1 vilket innehåller bl. a. en rad tvingande civilrättsliga konsumentskyddsregler avsedda att inarbetas i medlemsstaternas rätt.

Litteratur

Anders Christner Kommentarer till IT-branschens standardavtal (Industrilitteratur 1995, 273 s.). Boken behandlar avtal som SITO, Svenska ITföretagens organisation, har gett ut. Avtalen kommenteras och anvisningar ges till deras praktiska användning. Boken är en uppföljare till den tidigare boken Avtal 90.

Litteratur

”Social rättvisa är en storslagen tanke.” Så ungefär lyder inledningsorden i Michael Walzers Spheres of Justice, en av de mest uppmärksammade framställningarna om rättvisa under senare tid. Walzer tycks mig vilja säga två olika saker med detta påstående. Rättvisa är en stor tanke i den meningen att den står för människans anspråk på att vara myndig.

Nyheter från Europadomstolen — fjärde kvartalet 1995

Notis

BEA VERSCHRAEGEN, Gleichgeschlechtliche ”Ehen”, Medien und Recht

Registrerade partnerskap, avsedda som familjebildningsform för homosexuella, är bortsett från Nederländerna en rent skandinavisk specialitet. Först på detta område var Danmark med en lag antagen 1989, åtföljd av Norge 1993 och Sverige 1994. Stabila homosexuella parförhållanden förekommer dock i lika stor omfattning utanför Norden och frågan om ”homosexuella äktenskap” (vilka inte bör förväxlas med homosexuellt samboende) har diskuterats även där.

Grupptryck mot grupptalan

Det finns ett kraftigt, välorganiserat, välfinansierat och inflytelserikt motstånd mot det förslag om grupprättegång som grupptalanutredningen lade fram i SOU 1994:151 för drygt ett år sedan. Visserligen är en knapp majoritet av de bortåt 60 remissinstanserna i huvudsak positiva till förslaget. Men skarp kritik har framförts, dels i många av remissvaren, dels i flera tidskrifts- och tidningsartiklar

Det tredje riket inför rättshistorien

I ett ofta citerat arbete framhöll den tyske rättshistorikern Heinrich Mitteis år 1947 — när återstoden av Det tredje riket endast var aska och ruiner — med då närmast patetisk idealism att ämnet rättshistoria, rätt uppfattat, var historien om vägen till frihet och om medvetande härom.

The EC Directive on unfair terms as it affects insurance contracts — an English view

The EC Directive on unfair terms in consumer contracts1 was implemented in the United Kingdom by The Unfair Terms in Consumer Contracts Regs. 1994. The Regulations are to be construed as far as possible to give effect to the Directive. All contracts, which come within the scope of the Directive and were concluded after 31 December 1994, are subject to the Directive regime.

Litteratur

Kerstin Fälldin God man eller förvaltare. En praktisk handbok (LT 1996, 108 s.). Boken behandlar vad uppdraget omfattar och hur den ekonomiska förvaltningen sköts. Också godmanskap för ensamma flyktingbarn tas upp.

Slutreplik om styckegodsbefordran

Det blir mycket sjölag i dessa dagar. I SvJT nr 10/1995 har nu Johan Schelin ryckt ut till den nya lagens försvar. Inlägget inskränks till reglerna om styckegodsbefordran, som i jämförelse med befraktningsreglerna var ganska ordentligt genomtröskade redan när de togs. Det är därmed mest välkända frågeställningar som lagen föranleder, och vad Schelin anför är knappast något nytt.

Från lagstiftningsarbetet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen hösten 1995. Liksom i tidigare översikter har företrädesvis medtagits ärenden som har bedömts vara av särskilt intresse för SvJT:s läsekrets. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts.

Nordiska juristmötet i Stockholm 1996

Nordiska juristmöten hålls vart tredje år i någon av de nordiska huvudstäderna. Nästa juristmöte — det trettiofjärde — äger rum i Stockholm den 21–23 augusti 1996. Mötet öppnas på förmiddagen den 21 augusti 1996. Inledningsanförandet behandlar ämnet Den ifrågasatta staten.

Replik — Jean Jacques Rousseau — museal eller modern

Jean Jacques Rousseau tillhör den krets av tänkare vars verk fortfarande kan anses kontroversiella. Vid tidpunkten då jag inledde mitt arbete med den avhandling som Jörgen Hermansson anmälde i föregående numret av Svensk Juristtidning (1996 s. 56) skrev man i Times Literary Supplement om en konferens i Prag, vid vilken ett antal intellektuella diskuterat den omvälvning som nyligen ägt rum i Östeuropa.

Båtmål och fel

I Svensk Juristtidning nr 9/95 återfinns en artikel av professor Hugo Tiberg om båtmål och rätt. Däri har han bl. a. refererat och kommenterat målet om segelbåten Luffes grundstötning i Göta kanal, avgjort av Motala tingsrätt genom dom den 14 juni 1995, DT 111. Domen åberopas av Tiberg som en ”markant illustration om vad bristande kännedom om sakfrågorna kan medföra” och används även i hans undervisning.

Personalnotiser

Behöver lagstiftningen om emissionsprospekt reformeras?

Emissionsprospekt utgör ett viktigt instrument för att tillhandahålla kapitalmarknaderna information i samband med utgivande eller försäljning av aktier eller olika slag av skuldebrev. Regler om emissionsprospekt lagfästes för första gången i svensk rätt genom bestämmelser i 1975 års aktiebolagslag.

De svenska lagförarbetenas vara eller inte vara som rättskälla — effekter av Sveriges anslutning till den Europeiska unionen*

Den 1 januari 1995 trädde lagen (1994:150) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen i kraft. I och med detta genomfördes den största förändringen någonsin av den svenska rättsordningen. Denna förändring har dock skett i två steg. Det första steget togs ett år tidigare — den 1 januari 1994 — när EESavtalet trädde i kraft.

FREDRIK MÅNSSON, PER-ULRIK ANDERSSON (red.),Värdepapperisering — Securitisation

Värdepapperisering är en finansieringsmetod, som kan sägas innebära att en tillgång eller tillgångsmassa omvandlas till värdepapper. Metoden har sitt ursprung i USA men har på senare år vunnit insteg även i Europa, särskilt i England. Det föga estetiska ordet värdepapperisering utgör en ren översättning av det amerikanska securitization (engelska: securitisation).

NILS JAREBORG, Straffrättens gärningslära

Efter det att författaren utgivit Straffrättens ansvarslära (se SvJT 1995 s. 588 ff.), har så det avslutande verket Straffrättens gärningslära utkommit. Det märkliga är att dessa båda böcker utgivits på två olika förlag. Förklaringen härtill och samtidigt förklaringen till att arbetet inte publicerats i form av ett enda verk kan tänkas vara — vad vet jag — några gamla men förpliktande konkurrensklausuler från de båda förlagen.

Rätt och fel i båtmål

Per Sundström och Walter Matz tycks i senaste SvJT ha retat upp sig ordentligt över att jag bland illustrationer till tokiga domar i båtmål (Båtmål och rätt, SvJT 1995 s. 726) tagit med deras avgörande om en kappseglingsbåts grundstötning i Göta kanal. De menar att oriktiga uppgifter om sakfrågorna jämte en ”häpnadsväckande brist på kunskaper i processrätten” skulle ha lett till galna slutsatser.

Personalnotiser

Några konstitutionella synpunkter på ett förslag om ändring i stiftelselagen

Det förslag till lag om ändring i stiftelselagen som återfinns i departementspromemorian 1995:62 torde från grundlagssynpunkt vara ett av de mer kontroversiella lagförslag som lagts fram under senare år. Förslaget aktualiserar ett antal juridiska och konstitutionella frågeställningar och kan analyseras eller kritiseras från åtminstone tre olika utgångspunkter, nämligen rent stiftelserättsliga, mer normgivningstekniska och slutligen såvitt avser dess förenlighet med 2 kap. 18 § i Regeringsformen (RF).

ANDERS AGELL,Äktenskap Samboende Partnerskap, Familjerätt

Under en följd av år har vi blivit bortskämda med en rad av utmärkta läroböcker i familjerätt, skrivna av lärare vid Uppsalafakulteten. Den senaste boken i raden är Anders Agells ovan angivna verk, som närmast ersätter hans tidigare i flera upplagor utgivna kompendium Äktenskaps- och samboenderätt enligt 1987 års lagstiftning. Avsikten sägs ha varit att åstadkomma en lärobok avsedd för juristutbildningen men, som förlaget framhåller på omslagets baksida, kan boken vara till nytta även för praktiskt juridiskt arbete, eftersom rättspraxis behandlas och åtskilliga tillämpningsproblem diskuteras.

ANNA HOLLANDER, Rättighetslag i teori & praxis

Innebörden och behovet av rättighetslagstiftningar i Sverige har diskuterats åtskilliga gånger i den rättsliga debatten under de senaste två decennierna. Centrala delar av den socialrättsliga rättighetslagstiftningen, närmare bestämt den som riktar sig till olika grupper av funktionshindrade, har blivit föremål för en rättsvetenskaplig analys av Anna Hollander, docent vid rättsvetenskapliga institutionen i Umeå.

Nettometoden de lege lata — en kommentar med utgångspunkt i HD:s avgöranden

Spörsmålet om brutto- eller nettometoden skall användas vid tillämpningen av vinstutdelningsspärren i 12:2 ABL tillhör sannolikt de mest omdiskuterade i svensk civilrättsdoktrin, åtminstone på senare år. Frågan blev nyligen föremål för HD:s bedömning i två mål som har rönt stort intresse bland såväl teoretiker som praktiker. Båda målen har beröringspunkter med den s. k. La Reine-härvan.

Uniformsförbudet, tiden och grundlagen

Under hösten 1995 fick ett antal ungdomar olika klädesplagg beslagtagna och i vissa fall har åtal väckts för brott mot det s. k. uniformsförbudet i lagen (1947:164) om förbud mot politiska uniformer. Domstolarna har dock underkänt uniformsförbudet såsom uppenbart stridande mot grundlagens yttrandefrihet, regeringsformen 2 kap. 1 §. Denna artikel skall söka efter skälen till denna bedömning och ange vad som mot bakgrund av regeringsformen är möjligt att göra åt uniformering i politiska sammanhang

Brister i implementeringen av EG-direktiv

Sverige har förlorat ett viktigt mål i EFTA-domstolen. Det är därmed klarlagt att Sverige inte lyckats implementera EG:s lönegarantidirektiv på ett riktigt sätt. Även efter ändringen i lagen från den 1 juli 1995 råder stor tveksamhet huruvida den är förenlig med direktivet. Av det som inträffat finns viktiga lärdomar att dra både för den svenska lagstiftaren och för praktiserande jurister.

Litteratur

Staffan Bergling och Peter Dexfalk. Marknadsföringslagen i praktiken (Studentlitteratur och Ernst & Young 1996, 82 s.). Bokens syfte är att ge kännedom om den nya marknadsföringslagen och kunskap om var gränserna går mellan tillbörlig och otillbörlig marknadsföring. Rolf Dahlgren och Christer Rune Företagshypotek m. m. En lagkommentar (2 upplagan Norstedts 1996, 188 s.).

CHRISTIAN DIESEN (red.) m. fl.: Förundersökning

Boken är en samlingsvolym som huvudsakligen utgörs av uppsatser i tillämpade studier inriktade på förundersökningsfrågor. Avsikten är, enligt förordet, att boken skall kunna fungera som en elementär kommentar till rättegångsbalken och förundersökningskungörelsen samt tjäna som undervisningsmaterial vid polisutbildningen.

Något om juridik, etik och rättspolitik

Inom dömande verksamhet torde utrymmet för etiska ställningstaganden i allmänhet begränsas utifrån en avvägning mellan önskvärdheten av, å ena sidan, att rättsreglerna tillämpas så att varje enskilt beslut framstår som någorlunda rimligt samt, å andra sidan, att förutsebarhet och konformitet uppnås samt att den lagstiftande maktens och domstolarnas rättsproducerande verksamhet hålls åtskild.

Nyheter från Europadomstolen — första kvartalet 1996

Nordirländsk polis påträffade klaganden John Murray i ett hus där en person, som misstänktes för att ha lämnat ut upplysningar om IRA till polisen, hölls inspärrad av personer som antogs ha anknytning till denna organisation. På grund av sin närvaro på platsen misstänktes även John Murray för medverkan i terroristbrott, varför han greps och kvarhölls av polisen. John Murray begärde då att få samråda med en advokat, men han förbjöds att göra detta under de första 48 timmarna efter gripandet.

Konrad Zweigert 1911–1996

Professor Konrad Zweigert var en portalfigur i efterkrigstidens tyska rättsvetenskap på den jämförande och internationella civilrättens område. Efter lysande examina knöts han tidigt till den institution, som han senare i sin karriär kom att leda och befästa som det främsta forskningscentret på detta fält, Max-Planck-Institut für ausländisches und internationales Privatrecht.

GUDRUN NORDBORG (redaktör), 13 kvinnoperspektiv på rätten

Den nordiska kvinnorätten har fyllt 20 år. Den borde med hänsyn till den tid som gått vara väl integrerad vid våra juridiska fakulteter. Så är det inte. Man kan knappast säga att ”women studies” har någon etablerad ställning i vårt land. De flesta juris studerande torde lämna universitetet utan att ha funderat närmare över vilken betydelse det har att ett manligt perspektiv under lång tid dominerat rättsvetenskap och rättskipning.

Personalnotiser

Rättshistorieämnets uppgifter

Finns det något ämne vid juridisk fakultet, som under detta sekel blivit mer utsatt för kritik och vars företrädare mer fått ägna sig åt problemet att legitimera sitt ämne än rättshistoria? En anledning härtill står att finna i ämnets natur och egen historia. Så länge som rättsvetenskapens teoribildning utgick från en historisk dimension på rättsliga problem hade ämnet ett klart definierat syfte och var därigenom legitimerat inom det rättsvetenskapliga paradigmet.

Litteratur

Anderz Andersson, Örjan Edström och Lars Zanderin Arbetsrätten i staten (Studentlitteratur 1996, 316 s.). Bok om den arbetsrättsliga lagstiftningens tillämpning på anställningsförhållanden i staten med dess särskilda förhållanden med politiskt beslutsfattande och myndighetsutövning. I en första del behandlas förhandlingar och medbestämmande.

PER HELLSTRÖM och ANDERS KJELLGREN, Europarätt, Sverige i den Europeiska unionen

I en anmälan nyligen i denna tidskrift av två böcker om EG-domstolen talade Mats Melin om ”de senaste årens flod av svensk EG-rättslig litteratur” som ”för varje dag blir allt mäktigare”. Ännu ett bidrag till detta flöde har nu lämnats av Hellström och Kjellgren, av pärmsidans fotopresentation att döma två yngre jurister, som båda studerat EG-rätt för professor Trevor C Hartley.

Kunskapsföretaget i ett rättsligt perspektiv. Claes Sandgren

De flesta juridikböcker håller sig inom någon av de traditionella juridiska disciplinerna. Det är mindre vanligt med tvärjuridiska granskningar av en viss företeelse. Och förekommande framställningar av det slaget är i regel kortfattade översikter.

Två juristjubileer

Året 1996 är ett jubileernas år i den europeiska rättshistorien. I Sverige högtidighåller man Upplandslagens 700-årsjubileum och 400-årsdagen av Johan Stiernhööks födelse. Två franska juristjubileer förefaller betydelsefulla nog att bringas i åtanke även i vårt land.

Nyheter från Europadomstolen — andra kvartalet 1996

Sedan 1960 förelåg planer på ett vägbygge som berörde viss Phocas tillhörig mark. Det fanns risk för att denna mark skulle exproprieras i samband med att byggnadsprojektet förverkligades. Emellertid uppkom dröjsmål vid genomförandet av projektet, och under tiden gjorde Phocas upprepade försök att få byggnadstillstånd för att göra tillbyggnader på sin mark.

Ove Sköllerholm †

Ove Sköllerholm var född år 1939 i Trollhättan. Han läste juridik och tog examen i Lund. Efter tingstjänstgöring kom han till Svea hovrätt, där han blev fiskal 1968. Under de närmast följande åren tjänstgjorde han som sekreterare i Arbetsdomstolen. De insikter i arbetsrätt som han förvärvade där ledde till att togs i anspråk i det utredningsarbete som resulterade i 1976 års medbestämmandelag.

Personalnotiser

Några synpunkter på frågan om bevisprövning och bevisvärdering i mål om sexuella övergrepp mot barn

Vissa typer av brottmål bereder domstolarna stora svårigheter i fråga om bevisningen. Av sådana mål kan nämnas mål angående vissa ekonomiska brott, narkotikabrott, våldtäkt och incestbrott. Varje brottstyp har sina särdrag. I det följande skall beröras vissa frågor beträffande bevisningen som domstolarna ställs inför i incestmål. Med incestmål avses här mål avseende sexuella övergrepp mot barn, oavsett om åtalet gäller våldtäkt eller annat brott som avses i 6 kap. brottsbalken.

Europarådet och dess juridiska arbete

Inför genomförandet av 1996/1997 års regeringskonferens för EU och med anledning av Rysslands inträde i Europarådet som 39:e medlemsstat den 28 februari 1996 kan det finnas anledning att för SvJTs läsare redogöra för Europarådets hittillsvarande roll inom det rättsliga samarbetet i Europa.

Om beslut på bolagsstämma

I förarbetena till 1944 och 1975 års aktiebolagslagar riktades intresset främst mot styrning och beslutsfattande hos styrelse och verkställande direktör; lagstiftaren sökte hålla jämna steg med vad man uppfattade som en mer och mer obönhörlig maktförskjutning från aktieägarna till direktörerna. Man såg också en motsättning mellan aktieägarnas och de anställdas intressen och inriktade sig där i vissa fall på att skydda företaget och de anställda.

Rättspsykiatriska vårdtider vs. fängelsetider

De flesta människor synes ha den bestämda uppfattningen att den brottsling som döms till rättspsykiatrisk vård är frihetsberövad under en betydligt kortare tid än den som för ett liknande brott döms till fängelsestraff. Detta säger mig min erfarenhet av forskning och undervisning inom området sedan flera år.

Direktkrav, sjöförsäkring och en ny försäkringsavtalslag

Det har en längre tid pågått arbete med att förnya lagstiftningen rörande försäkringsavtal. Arbetet börjar nu närma sig sitt slut genom förslag till ny försäkringsavtalslag. Parallellt med arbetet på en ny försäkringsavtalslag har det i Sverige under senare år avgjorts mål beräffande sjöförsäkring som har beröring med nämnda lagstiftningsarbete.

Vissa processuella problem vid inlösen av minoritetsaktier

Lagregler om moderbolags inlösen av minoritetsaktier i dotterbolag har meddelats i 14 kap. 31–35 §§ aktiebolagslagen (1975:1385). Tvister om inlösen av minoritetsaktier är inte sällan komplicerade och avser betydande värden. Tvisterna handläggs i första instans genom skiljeförfarande, huvudsakligen i enlighet med reglerna i lagen (1929:145) om skiljemän.

Ny juridisk litteratur

Anders Agell Testamentsrätt. En lärobok om rättshandlingar för dödsfalls skull (Iustus 1996, 115 s.). Förutom testamenten behandlas arvsavtal och förmånstagarförordnanden vid livförsäkring. Boken har skrivits med utgångspunkt i Åke Malmströms Testamentsrätt (1989). Ulf Cervin och Ulf Jensen Mark- och miljörätt (11 upplagan Norstedts 1996, 183 s.).

Nyheter från Europadomstolen — tredje kvartalet 1996

Enligt artikel 57 i Europadomstolens arbetsordning (Rules of Court/Règlement de la Cour) kan domstolen under vissa förutsättningar ge besked om tolkningen av en tidigare meddelad dom.

Notiser

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse utlyser härmed ånyo för ansökan ett program avseende vidareutbildning i utlandet för yngre jurister. Stipendieprogrammet är främst avsett för dem som planerar att verka i offentlig tjänst. Stipendier kan sökas av både sådana som redan är verksamma i offentlig tjänst och sådana som har för avsikt att inträda i sådan tjänst.

GÖRAN GÖRANSSON och ROBERT SCHÖTT, Kyrklig egendom. En kommentar

Vem företräder rätteligen ägaren vid överlåtelse och upplåtelse av rättigheter i kyrklig jord? Många tingsnotarier har suckat tungt över inskrivningsärenden med anknytning till Svenska kyrkans fastighetsinnehav. Äganderätten till stora delar av den ecklesiastika jorden är oklar och strukturen i Svenska kyrkans organisation är inte så lätt att överblicka.

Personalnotiser

Rättssfärernas harmoni

Det byggs inte några pyramider i våra dagar, inga nya katedraler blir till och det skapas inte längre några stora lagkodifikationer. Den rättsliga utvecklingen äger rum genom partiella reformer och en successiv anpassning som inte sällan tar sin början utanför de stora kodifikationernas, ja stundom utanför de skrivna lagarnas, ramar. Det gäller även inom den europeiska unionen.

Om grundlagstolkning, grundlagsvänlig lagtolkning och åsidosättande av grundlagsstridig lag

Då hovrättens frikännande dom av den 9 april 1996 i de uppmärksammade målen om brott mot lagen (1947:164) om förbud mot politiska uniformer i början av maj vann laga kraft skrevs svensk rättshistoria. Detta var nämligen första gången någonsin som ett avgörande där en svensk domstol åsidosatte en lag på den grunden att lagen var uppenbart grundlagsstridig vann laga kraft.

ULLA JACOBSSON, Lagbok i straffprocess

Under lång tid var Gärdes m. fl. åldrande kommentar till rättegångsbalken den enda lagkommentaren på den centrala processrättens domäner i Sverige. Behovet av modernare kommenterande litteratur på rättegångsbalkens (RB) område tillgodosågs i främsta rummet i stället genom Ekelöfs och Welamsons standardverk Rättegång I-VI, respektfullt läst och tillämpat av generationer av jurister.

LENA OLSEN, Konsumentskyddets former

Med konsument avsågs tidigare alla förbrukare av varor och tjänster, både privatpersoner och näringsidkare. Numera har begreppet konsument blivit en juridisk term med en snävare betydelse; som beteckning på en privatperson som förvärvar nyttigheter huvudsakligen för enskilt bruk.1 Regler till skydd för konsumenten — i denna snäva betydelse — har i realiteten funnits länge i svensk rätt, även om just termen konsument länge saknades i lagstiftningen.

Till frågan om 2 kap. 18 § andra stycket regeringsformen

En diskussion har seglat upp som är av betydelse för utformningen av vissa bestämmelser i den nya miljöbalken. Diskussionen är emellertid av intresse även från mera principiella synpunkter. Den gäller nämligen frågan om förhållandet mellan förarbeten och lagtext vid tolkning av grundlagsbestämmelser.

Aktiemarknadsnämnden tio år

I ett gemensamt informationsmeddelande den 12 mars 1986 tillkännagav Sveriges Industriförbund och Stockholms Handelskammare att organisationerna hade beslutat att inrätta en nämnd för aktiemarknadsfrågor. För detta ändamål bildades en Förening för Aktiemarknadsfrågor, till vilken den nya nämnden blev knuten.

Personalnotiser

Ny juridisk litteratur

Arbetstid — längd, förlängning och inflytande. Slutbetänkande av 1995 års arbetstidskommitté (SOU 1996:145, 372 s.). En ny arbetstidslag på civilrättslig grund föreslås. En minskning av den lagreglerade övertiden skall ske. Den enskilde arbetstagarens inflytande över sin arbetstid skall stärkas, bl. a. i fråga om föräldraledighet. Ulf Gometz, Monica Ramseyer och Björn Grundvall Vägvisare till börsen (Ernst & Young 1996, 82 s.).

STEFAN KARLMARK, Miljörätt ur straffrättsligt perspektiv

Undersökningar av praxis i miljöbrottsmål har gjorts tidigare i olika sammanhang. En sådan finns i Brottsförebyggande rådets rapport 1990:10, Ambitioner och flaskhalsar. En annan gjordes på uppdrag av Riksåklagaren för ett år under tiden 1989–90. Denna undersökning visade att i påfallande många fall hade förundersökningen lagts ned eller åtal inte väckts på den grund att brott inte kunde styrkas.

Replik till frågan om 2 kap. 18 § andra stycket regeringsformen

Staffan Vängbys tolkning av 2 kap. 18 § regeringsformen leder till mycket tilltalande resultat. Är det riktigt att man med hänvisning till lagmotiven får tillämpa en rättighetsregel i grundlagen i strid med ordalagen till den enskildes nackdel, så finns det all anledning att ta fasta på hans slutsatser.

Nutida svensk lagstil — exempel från en ny lag

Det mesta undergår förändringar. Så även det sätt på vilket författningar skrivs, t. ex. de lagar och förordningar som härrör från riksdagen respektive regeringen. Vad vi har att göra med är — för att använda ett stundom brukat ord1 — den lagstil som nyttjas av dem som utformar och beslutar författningar.

Säkerhetsåtgärder och andra interimistiska åtgärder i internationella tvister

Det i rubriken angivna ämnet rymmer många problem, som i stor utsträckning är omtvistade. Oklarhet råder inte bara i detaljer utan också om vissa frågor av grundläggande betydelse. Samtidigt spelar hithörande spörsmål en stor och av allt att döma växande roll i dagens internationella rättsliv.

BBS-målet och ansvaret för elektroniska förmedlingstjänster

Utbyggnaden av nätverk som sammanlänkar persondatorer, databaser och liknande digitalt arbetande enheter, ofta anslutna genom modem till det ordinära analoga telenätet, ställer frågan om ansvar för informationsinnehåll som lagras, kopieras, transmitteras eller eljest görs tillgängligt i sådana nätverk på sin spets.

Nettometoden de lege lata — en kommentar med utgångspunkt i HD:s avgöranden

Med HD:s domar i de nu aktuella målen står det således klart, att nettometoden skall tillämpas.Det är förenligt med regeln i 12:2 1 st. ABL att till grund för bedömningen av storleken av sakutdelningen lägga det bokförda värdet av tillgångarna i fråga och inte ett högre värde, såsom t. ex. deras bedömda marknadsvärde. Vad är då innebörden av denna princip?

M.BILLSTRÖM, C.BRING,C.DIESEN m.fl. : Brottsoffrets rätt

Genom sammanläggning av fyra examensarbeten utgav Juristförlaget i februari 1995 en kommentar till 23 kap. rättegångsbalken med titeln ”Förundersökning” (anmäld av Gunnel Lindberg i SvJT 1996 s. 360). Förlaget har nu gett ut ett nytt liknande sammanläggningsverk. Denna gång har examensarbetena hämtats från tre olika discipliner inom juristutbildningen, nämligen straffrätt, processrätt och försäkringsrätt. Det sammanhållande kittet är brottsoffrets situation.

KURT GRÖNFORS, Avtalsgrundande rättsfakta

Kurt Grönfors’ bok om avtalsgrundande rättsfakta är en kortfattad (132 s.) debattbok. Den grundläggande tes som författaren förfäktar är att de traditionella allmänna avtalsrättsliga reglerna och teorierna är otillräckliga när det gäller att normera det moderna näringslivets avtal. Sin utgångspunkt tar Grönfors i transporträtten: ”När traditionella avtalsläror förs ned på transportindustrins praktiska plan uppkommer onekligen vissa störningar i sådana tänkesätt, som brukar uppfattas som säkra utgångspunkter för juridisk argumentation.”

ALF G.LINDAHL, ÖSTEN MALMBERG, ALF ERIK NORÉN, Entreprenad AB 92

Entreprenad kan beteckna olika typer av avtal. I denna artikel skall behandlas entreprenad i form av byggnads- och anläggningsarbete på annans egendom. Entreprenader förutsätter att en stor andel arbete utförs på byggarbetsplatsen medan vid maskinleveranser med montage (anläggningsleveranser) den större delen av arbetet utförs i verkstäder och montagedelen är värdemässigt av mer underordnad betydelse

CARL HEMSTRÖM, Corporations and Partnerships in Sweden

Förevarande bok utgör en framställning av svensk rätt i fråga om aktiebolag, enkla bolag, handelsbolag och kommanditbolag. Den publicerades ursprungligen i Kluwers International Encyclopaedia of Laws och vänder sig alltså främst till en utländsk publik. En svensk läsare tycker sig nog finna vissa likheter mellan boken och författarens tidigare utgivna verk Bolagens rättsliga ställning.

Uplandslagen 700 år

Den 2 januari 1296 utfärdade kung Birger Magnusson Upplandslagen, den första gemensamma kodifikationen för de tre ”folklanden” Tiundaland, Attundaland och Fjärdhundraland, det gamla Svearikets kärnprovinser. Jubileet bragtes i erinran vid en högtidlighet i Uppsala domkyrka den 27 mars 1996.

TV-rättigheter i fotbollens Europa

Fotbollsverksamheten administreras nationellt av nationsförbund till vilka fotbollsföreningarna inom respektive land är anslutna. Nationsförbunden är anslutna till en av confederationerna (Afrika, Asien, Europa, Nord- och Centralamerika, Oceanien och Sydamerika). Och confederationerna är anslutna till det Internationella Fotbollförbundet (FIFA).

Personalnotiser

JOAKIM NERGELIUS, Konstitutionellt rättighetsskydd. Svensk rätt i ett komparativt perspektiv

I den juridiska bokfloden är statsrättsliga verk tämligen sällsynta. Det är därför glädjande att Joakim Nergelius ägnat sin doktorsavhandling åt den centrala del av statsrätten som rör skyddet för medborgerliga fri- och rättigheter. Detta är ett ämne som saknat en bred svensk framställning sedan det fick aktualitet i och med den nya regeringsformen år 1974 och de reformer på området som genomförts sedan dess, varav den senaste — men troligen inte den sista — i samband med riksdagsvalet 1994.

THEODORE EISENBERG, Konkurs eller rekonstruktion

Det hör inte till vanligheten att det i ett lagstiftningsärendes slutskede publiceras en kritisk studie rörande centrala delar i ärendet. I vart fall tror jag detta gäller det insolvensrättsliga området, däri inbegripen förmånsrättsordningens reglering. En sådan studie har rätt nyligen sett dagens ljus genom ett projekt som initierats av Studieförbundet Näringsliv och samhälle, SNS. Man har engagerat professorn Theodore Eisenberg, Cornell University, USA, för att utifrån sina erfarenheter ge sin syn på svensk konkurs- och rekonstruktionslagstiftning.

T.BROLIN, Å.REHNSTRÖM,M.WIDEBECK: Tvistemålsprocessen II. En handledning för huvudförhandlingen

För en tingsrättsdomare kan hanteringen av tvistemål vara både fascinerande och tröstlös. Fascinerande eftersom inget mål är det andra likt; varje nytt mål erbjuder nya processuella problem som skall lösas. Och lösningarna är inte självklara; en del problem verkar ha lika många olika lösningar som det finns domare. Tröstlös kan verksamheten vara för den domare som har ansvaret för en rotel med en stor tvistemålsbalans.