Arkiv

Vem har rätt på grund av försäkring när den försäkrade är i konkurs?

En fördel med den s. k. finanskrisen under 1990-talets första år är att den har fört ett antal relativt slumrande juridiska frågor upp i ljuset. Det gäller inte minst vissa frågor inom sakrätten och skadeståndsrätten, dvs de områden där HD i ett längre perspektiv har sin mest betydelsefulla roll som uttolkare och utvecklare av rätten.

Om ABLs bosättningskrav för styrelseledamot och VD

Enligt 8:4 Aktiebolagslagen (1975:1385) (ABL) måste minst hälften av alla styrelseledamöter samt verkställande direktören (VD) vara bosatta inom europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Bosättningskravet gäller, genom hänvisningar i 8:1 och 8:3 ABL också styrelsesuppleanter och vice verkställande direktör, samt genom hänvisning i 13:7 ABL, likvidator.

Skyddet för affärshemligheter och de olika begreppen

Artikeln behandlar den terminologi som används i skilda lagar för att beskriva affärshemligheter. De lagar som tas upp till diskussion är lagen om företagshemligheter, rättegångsbalken, arbetsmiljölagen och konkurrenslagen. Skillnaderna tycks framförallt bestå i vilken typ av information som ges skydd.

Nyheter från Europadomstolen — fjärde kvartalet 1996

Under fjärde kvartalet 1996 har Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna (i det följande kallad ”Europadomstolen”) meddelat följande domar:

Reformera reglerna om förvar i utlänningsärenden

Det ökade antalet flyktingar i världen i dag skapar svåra problem för alla länder som tar emot flyktingar. Ekonomisk lågkonjunktur och hög arbetslöshet inom den egna befolkningen har medfört åtstramningar inom flyktingpolitiken och ofta också skapat främlingsfientliga stämningar.

Peter Fitger Lagen om domstolsärenden. En kommentar

Vid tingsrätterna handläggs ett stort antal ärendetyper av vitt skilda slag enligt bestämmelserna i lagen (1996:242) om domstolsärenden. Dit hör frågor på familjerättens område såsom adoptioner, namnärenden och godmanskap, associationsrättsliga spörsmål såsom fusion, likvidation och nedsättning av aktiekaptial samt frågor rörande dödande av förkomna handlingar.

ANDERS ANDERSSON, ÖRJAN EDSTRÖM, LARS ZANDERIN, Arbetsrätten i staten

I boken behandlas i tre delar det huvudsakliga arbetsrättsliga regelsystemet med särskild inriktning på statligt anställda. Den första delen omfattar främst den kollektiva arbetsrätten. En kortfattad redovisning lämnas här om medbestämmandelagens regler om arbetsrättsliga förhandlingar, om de centrala kollektivavtalen samt om tolkningsföreträde och stridsåtgärder.

MARGRETHE BASSE (red.): Hållbar utveckling — En rättsteoretisk begreppsanalys

Boken är ett resultat av ett miljörättsligt symposium som avhölls i januari 1995 vid Center for Samfundsvidenskabelig Miljøforskning, en forskningsverksamhet som sorterar under Århus universitet. I boken lämnas elva bidrag på tre språk (svenska, danska och engelska) av skilda författare om begreppet ”hållbar utveckling” och andra miljöpolitiska frågor med anknytning till detta begrepp.

Fredrik Sterzel (red), Rättsstaten — rätt, politik och moral

Det finns frågor som i Sverige tillhör de närmast eviga, nämligen frågor kring rättsstaten och vårt konstitutionella hembygge. Rättsfonden, som alltsedan starten i början på 1970-talet oförtrutet haft frågor med anknytning kring rättsstaten på sin dagordning, redovisar i en antologi, sammanställd av professorn Fredrik Sterzel i december 1995, inläggen vid ett seminarium i ämnet hösten 1994.

Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet

Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet har för närvarande forskningsanslag lediga till ansökan. Forskningsrådet är ett av de nordiska länderna bildat organ, vars huvuduppgift är att främja nordiskt samarbete inom forskningen, med inriktning särskilt på frågeställningar av gemensamt nordiskt intresse.

Personalnotiser

Föreligger det ett behov av ett straffstadgande till skydd mot politiskt ej korrekta åsikter och yttranden?

I 16 kap. 16 § BrB stadgas att den som för oljud på allmän plats eller annars offentligen beter sig på ett sätt som är ägnat att väcka förargelse hos allmänheten, skall dömas för förargelseväckande beteende till penningböter. Detta straffbud har gamla anor. Redan i 1734 års missgärningsbalk stadgades i 21 kap. 8 § att den som av överdåd ropade eller skrek på allmänna vägar, gator och gränder eller någon med ord eller på annat sätt förolämpade, skulle böta fem daler

Henry Olsson, Upphovsrättslagstiftningen En kommentar

Henry Olsson — eller Mr Copyright som han också kallas — har fått i uppdrag att komplettera det Gula Biblioteket med en upphovsrättskommentar. Det finns inte någon annan än Henry Olsson som kunnat skriva denna bok, eller skriva den så väl. Som han själv säger i förordet: ”Tiden har nu ansetts mogen att komma ut med en kommentar till denna tämligen komplicerade lagstiftning.

LARS DELIN, Minerallagen med kontinentalsockellagen

Riksdagen antog 1990 en ny minerallag, som ersatte 1974 års gruvlag och lagen om vissa mineralfyndigheter från samma år. Lagen har ändrats flera gånger, bl. a. avskaffades 1993 kronoandelsinstitutet.

MAURITZ BÄÄRNHIELM och SVEN LARSSON, Arrendelagen

För alla som sysslar med arrenderätt är sedan flera år standardverket Bäärnhielm-Larssons kommentar till arrendelagen. Arbetet ingår i serien Norstedts Laghandböcker och utges i form av en pärm med lösblad, som uppdateras en gång om året. Ordet ”arrendelagen” är i själva verket något oegentligt. Någon särskild arrendelag existerar ju inte utan det är i första hand bestämmelserna i 7–11 kapitlen i jordabalken som åsyftas.

Nyare rättspraxis till Bryssel- och Luganokonventionerna

Denna uppsats utgör en fortsättning på min motsvarande redogörelse för en tidigare period i SvJT 1994 s. 593. Den omfattar i första hand rättsfall från EG-domstolen (GD) rörande tolkningen av Brysselkonventionen under perioden februari 1994 – september 1996.

Direktkrav, sjöförsäkring och en ny försäkringsavtalslag — en advokats synpunkter

I SvJT 1996 s. 725 ff. har Svante O. Johansson gjort en genomgång av nu gällande lagbestämmelser rörande direktkrav i samband med sjöförsäkring och för förslaget till ny försäkringslag. Här kommer jag att gå igenom hur de rättsliga problem som Johansson behandlat ter sig för advokaten som företräder skadelidande tredje man i en aktion mot ansvarsbolaget.

Kan Frankfurtresolutionen åberopas som grund för ny praxis i narkotikamål avseende cannabis?

Frankfurtresolutionen (1990) har blivit ett ledande juridiskt policydokument för de krafter i Europa som verkar för en minskning av narkotikakontrollen. Resolutionen är dock svår att använda i svensk narkotikapolitik, eftersom den i väsentliga delar strider mot internationella konventioner och vetenskapliga erfarenheter.

Den komparativa rätten – värd en omväg?

Frågan om den komparativa rättens ställning i det svenska rättssystemet har på senare tid hamnat i fokus, i synnerhet sedan Sverige blivit fullvärdig medlem av den Europeiska unionen. I denna diskussion har den komparativa rätten framhållits som ett nödvändigt verktyg för åstadkommandet av den harmonisering och unifiering som unionen eftersträvar.

Statens skadeståndsansvar vid brott mot EG-rätten

I artikeln behandlas förutsättningarna för statens skadeståndsansvar och skadeståndets omfattning vid brott mot EG-rättens direkta effekt och konkursförvaltares skyldighet att tillämpa EG-rätten vid lagkollision.

Direktkrav, sjöförsäkring och en ny försäkringsavtalslag — replik

Svante O. Johansson har i SvJT 1996 s. 725 ff. behandlat förutsättningar för och lämplighet av skadelidandes rätt att rikta sitt ersättningskrav direkt mot den försäkringsgivare som har utfärdat ansvarsförsäkring för den skadevållande. Artikeln rör väsentligen sjöförsäkring och behandlar främst det fall där en sådan rätt har sin huvudsakliga praktiska betydelse, nämligen vid den försäkrade skadevållarens insolvens. I inledningen till min artikel i JT 1994–95 s. 591 ff

Ny juridisk litteratur

Stig Alexandersson Uppgiftsskyldighet och undersökning i konkurrensärenden (Juristförlaget 1996, 199 s.). Akademisk avhandling som bygger på EG-rätt och svensk rätt beträffande begäran om information, undersökningar, skydd mot s. k. selfincrimination samt s. k. legal privilege i konkurrensärenden. Ingrid Arnesdotter Moderna betalningsmetoder — betalning och girering (Nerenius & Santérus 1996, 239 s.).

SØREN FRIIS HANSEN, Europeisk koncernret — bør koncernretten reformeres og kodificeres?

Søren Friis Hansens licentiatavhandling Europeisk koncernret syftar till att beskriva de bolagsrättsliga problem som koncernbildningar ger upphov till och att presentera de förslag till lösningar som under de senaste decennierna diskuterats på det europeiska planet.

ERIK WERLAUFF, Koncernretten — Juridiske grundprincipper for danske og internationale koncerner

Professor dr. jur. Erik Werlauff är en av våra mest produktiva nordiska författare på det bolagsrättsliga området. Hans senaste verk, Koncernretten, behandlar rättsliga problemställningar som uppkommer när två eller flera juridiskt självständiga företag inordnas i en koncern. Boken är, heter det i dess inledning, ”en stor øvelse i samspillet mellem særbehandling og sambehandling af særskilte juridiske personer”.

Personalnotiser

Tre nya böcker om koncernrätt

Ett av den europeiska bolagsrättens mest omdiskuterade områden är koncernrätten. Otaliga är de seminarier, konferenser och publikationer som behandlat frågan om styrning, ledning och ansvar i företagskonstellationer bestående av ett moderbolag och ett eller flera dotterbolag. Den koncernrättsliga diskussionen startade i Tyskland redan under 1900-talets första decennier och spred sig därifrån successivt till andra länder.

PAUL KRÜGER ANDERSEN, Studier i dansk koncernret

Paul Krüger Andersen är ett välkänt namn i danska och nordiska bolagsrättsliga sammanhang, inte minst genom läroboken Aktie- og anpartsselskabsret (Munksgaard). När Krüger Andersen nu lägger fram en doktorsavhandling i ämnet koncernrätt kommer inte heller det som en överraskning.

LARS GORTON,Transporträtt, En översikt

Det kan inte vara lätt att skriva en lärobok i allmän transporträtt. Det förstår man när en ny presentation av en så kunnig och erfaren sjörättare som Lars Gorton framstår som ganska snårig. Boken skall ersätta Kurt Grönfors’ böcker i ämnet, sedan Grönfors förklarat sig inte vilja göra flera upplagor. Det faller sig naturligt att utgå från Grönfors tidigare presentationer.

Om åklagaretik

Artikeln behandlar bl. a. åklagarrollen, objektivitetskravet och förhållandet mellan åklagaren och andra aktörer under förundersökning, åtalsprövning och rättegång ur ett etiskt perspektiv. Även andra situationer där en åklagare kan ställas inför etiska problem under sin verksamhet tas upp. Detta är frågor som i mycket liten utsträckning är belysta i den juridiska litteraturen.

Felbegreppet vid leverans av programvara

Artikeln diskuterar köplagens tillämplighet på fel i programvara och tar också upp hur frågan behandlas i de skandinaviska grannländerna. Felbegreppet i systemleveransavtal analyseras i ljuset av IT-branschens standardavtal, som generellt intar en säljarvänlig hållning med snäva möjligheter för köparen att åberopa fel. Författaren menar att säljaren inte kan undgå ett mer vidsträckt felansvar och föreslår införandet av en felbestämningsmodell som tar sikte på det förväntade resultatet snarare än avtalade systemspecifikationer.

Till frågan om bevisvärdering i brottmål

Under de senaste 5–10 åren har frågan om innebörden av principen om fri bevisvärdering kommit att ges allt större uppmärksamhet. Flera avhandlingar i ämnet har lagts fram vid de juridiska fakulteterna och frågorna debatteras i både massmedia och doktrinen. Fokus har hamnat på bevisvärderingen i brottmål och särskilt i s. k. sexmål där bevisläget vanligtvis kännetecknas av att ”ord står mot ord”.

Några ord om lagstil

Det svenska lagspråket har stolta stilistiska traditioner från de gamla landskapslagarna, t. ex. ”Då två äro jämna i arv och jämnskylda i ätt, då går alltid hatt till och huva ifrån” (Östgötalagen ÄB 3:1). ”Bondson vill bedja om hustru åt sig, då skall han uppsöka hennes närmaste skyldeman och framföra sin bön” (Västgötalagen I och II GB 2).

Lagstiftning i riksdagen hösten 1996

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen hösten 1996. Liksom i tidigare översikter har medtagits ärenden som bedömts vara av särskilt intresse för SvJT:s läsekrets. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 januari 1997.

ANDERS AGELL, Testamentsrätt, En lärobok om rättshandlingar för dödsfalls skull

Anspråkslös till formatet men stor till innehållet. Så kan man enkelt sammanfatta intrycket av Anders Agells nya bok om testamentsrätt. Det är glädjande att se en ny bok på familjerättens område — familjerätten då tagen i dess vida bemärkelse innefattande även successionsrätten. Det är inte så tätt mellan utgåvorna. Kanske beror det på att familjerätten visat sig svårtillgänglig, något som avspeglar sig både i lagstiftning1 och i rättspraxis.

PETER STANGENDAHL, Företagsrekonstruktion, Lagkommentar

Den 1 september 1996 avlöstes 1970 års ackordslag av lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion (LFR). LFR tillhandahåller ett nytt insolvensrättsligt förfarande — företagsrekonstruktion — inom vars ram ett företag i ekonomisk kris men med utsikter till överlevnad kan söka rekonstruera verksamheten.

BERNHARD GOMARD, Aktieselskaber & anpartsselskaber

Varje rättsområde tenderar att ha sitt standardverk. Så även bolagsrätten. I Danmark heter standardverket på bolagsrättens område Aktieselskaber & anpartsselskaber och är skrivet av professor Bernhard Gomard, numera verksam vid Handelshögskolan i Köpenhamn.

Tävlingen om det Sporrong Lönnrothska Priset XII år 1996

Vad är en gemensam nämnare för de nordiska länderna? Svaret är den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna i dagligt tal kallad Europakonventionen. Denna konvention är gällande rätt i Sverige. Europakonventionen har gett upphov till en tävling i juridik mellan danska, finska, isländska, norska och svenska juridikstuderande.

Personalnotiser

Regeringen har den 6 februari 1997 utnämnt departementsrådet i Finansdepartementet Bodil Hulgaard till regeringsråd. Bodil Hulgaard är sedan 1994 heltidsarbetande ordförande i Skattelagskommittén. Efter förordnande till assessor i Hovrätten över Skåne och Blekinge var Bodil Hulgaard regeringsrättssekreterare 1975–1976.

MIKAEL BERGLUND, Svensk internationell exekutions- och obeståndsrätt

Enligt det av generaldirektören Anitra Steen skrivna förordet är den rubricerade boken, utkommen i Riksskatteverkets s. k. exekutionsserie, i första hand avsedd att vara både en lärobok vid utbildning och ett uppslagsverk i det dagliga arbetet för personalen vid kronofogdemyndigheterna, samtidigt som den också har intresse för personalen inom skatte- och åklagarväsendet samt andra jurister som arbetar med internationell verkställighets- och obeståndsjuridik.

Notiser

Den 8 mars 1996 disputerade vid Lunds Universitet jur. kand. Christina Moëll på en avhandling i finansrätt. Titeln på avhandlingen är Harmoniserade tulltaxor. Införlivande, tolkning

Tredje pelaren och EU:s regeringskonferens

I syfte att effektivisera arbetet på de områden som i dag innefattas i tredje pelaren innehåller det förslag som nu behandlas i regeringskonferensen följande huvudbeståndsdelar:

Integrera mera?

Enligt det aktuella förslaget skall bland annat en del av civilprocessrätten föras över från den ”tredje” till den ”första pelaren” samtidigt som EU ges större inflytande även över rättsområden som inte flyttas med. Detta innebär ökad överstatlighet i flera hänseenden. Men förslaget är oklart och föranleder att det finns skäl att dämpa integrationstakten, åtminstone vad gäller civilprocessrätten.

Kommentar till ordförandeskapets förslag ur straffrättsligt perspektiv

I artikeln uppmärksammar och kommenterare författarna vissa principiellt viktiga frågor som aktualiseras genom ordförandeskapets förslag till delvis nya former för straffrättsligt samarbete under den tredje pelaren.

Bidragsbedrägeri

Artikeln behandlar förhållandet mellan förvaltningsrättsliga regler och straffrättsliga rekvisit. Författaren pekar på följande: Förvaltningsmyndigheter har viss utredningsskyldighet i bidragsärenden. Myndighet är skyldig att vägleda eller fråga den enskilde parten om relevanta uppgifter. Den enskilde har skyldighet att lämna efterfrågade uppgifter. Denna uppgiftsskyldighet behöver inte stadgas i lag. Det är en självklarhet att den som begär en förmån av förvaltningsmyndighet är skyldig att svara när myndigheten frågar eller ger vägledning.

Ändamålsenliga sakrättsmoment – om rådighet, sken och rådighetssken

I denna artikel kommer sakrättsmomenten tradition och denuntiation att diskuteras. En genomgång av praxis på området visar att utformningen av sakrättsmomenten till största delen är tillfredsställande men att förda ändamålsresonemang i domskäl måste kritiseras. Det kommer att hävdas att den traditionella uppfattningen, att det är centralt för traditionsprincipen att överlåtarens eller pantsättarens förfogandelegitimation måste avskäras, till viss del är baserad på ett tankefel.

Nyheter från Europadomstolen — första kvartalet 1997

Under första kvartalet 1997 har Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna (i det följande kallad ”Europadomstolen”) meddelat följande domar:

Bevisvärderingsfrågor: Juristers och psykologers svårigheter att förstå varandra

Det är ett klassiskt problem att experter inom olika ämnen har svårt att kommunicera. När det gäller jurister och psykologer tillkommer en komplicerande omständighet. Många psykologer har i tryck och vittnesmål detaljerat redovisat fakta, slutledningsprocedurer och slutsatser. Motsvarande saknas i juridisk litteratur och domslut. Justitierådet Torkel Gregows artikel i SvJT 7/96 måste därför välkomnas som ett steg i rätt riktning.

Personalnotiser

Alla gör vi klokt i att skriva om EG-rätten ”med små bokstäver” — en replik till en artikel om brister i implementeringen av EG-direktiv

Alla har naturligtvis rätt att ha sin egen åsikt i frågan, hur Sverige hittills lyckats med att växa in i det regelverk, som först EES-avtalet och sedan EU-medlemskapet fört med sig. Så även forfattaren till en artikel om implementeringen av EG-direktiv, som i SvJT 1996 s. 348 påtalar brister och ger goda råd i detta hänseende.

Avtal och jämlikhet

I uppsatsen diskuteras möjligheterna att utveckla en kontraktsrättslig jämlikhetsprincip, enligt vilken en näringsidkare vore skyldig att behandla sina kunder och andra avtalsparter jämlikt. Behovet av en sådan princip, som kommit till uttryck i visst konkret rättsmaterial bl. a. i 36 § avtalslagen, motiveras bl. a. med överföringen av offentliga funktioner till marknaden och de utsuddade gränserna mellan privat och offentligt.

Om rättsekonomins uppkomst och inverkan på den aktiebolagsrättsliga forskningen

Artikeln inleds med en beskrivning av rättsekonomins uppkomst och framväxt i USA. Därefter behandlas den rättsekonomiska forskningen kring aktiebolaget och den därmed sammanhängande teorin om företaget. Några synpunkter på relationen mellan det traditionella positivrättsliga angreppssättet (rättsdogmatiken) och rättsekonomin framförs.

Nyheter från Europadomstolen — andra kvartalet 1997

Artikeln inleds med en beskrivning av rättsekonomins uppkomst och framväxt i USA. Därefter behandlas den rättsekonomiska forskningen kring aktiebolaget och den därmed sammanhängande teorin om företaget. Några synpunkter på relationen mellan det traditionella positivrättsliga angreppssättet (rättsdogmatiken) och rättsekonomin framförs.

Försäkring och konkurs

Birger Nydrén har i årets första häfte våndats inför en del försäkringsrättsliga problem när den försäkrade råkat i konkurs. Han har därvid, efter att ha vandrat mödosamma stigar utan att riktigt nå målet och visshet, ropat på hjälp. Utan att känna mig direkt kallad vill jag gärna åtminstone kasta ut en frälsarkrans.

Ny juridisk litteratur

Ansökningar till inskrivningsmyndighet. Ingivarhandledning. Lagfart–köp, lagfart–gåva, lagfart–arv, inteckning, dödning av inteckning och nyinteckning (Domstolsverket 1997, 41 s.). Praktisk handbok. Gösta Eberstein, Stig R. Humlin och Jonas Milton Förhandlarboken (3 uppl. Norstedts 1997, 95 s.). Boken är en handledning i förhandlingskunskap.

Friskrivningsklausuler. Giltighet och räckvidd. Akademisk avhandling, Iustus förlag, Uppsala, 1996, 244 s.

Thorsten Lundmark har i en doktorsavhandling analyserat frågan om friskrivningsklausulers räckvidd och giltighet i kommersiella köpeavtal. Arbetet består av fem kapitel. I kapitel 1 ges en allmän introduktion till ämnet, i kapitel 2 beskrivs engelsk och tysk rätt på området, i kapitel 3 ges en övergripande beskrivning och analys av den rättsliga kontrollen av friskrivningsklausuler, i kapitel 4 analyseras några huvudtyper av friskrivning och i kapitel 5 görs en sammanfattande analys.

Disputationer

Den 24 januari 1997 disputerade vid Uppsala Universitet LL. M. Athanasia Spiliopoulou Åkermark på en avhandling i folkrätt med titeln Justifications of Minority Protection in International Law. I avhandlingen analyseras de folkrättsliga reglerna om minoritetsskydd och deras tillämpning av internationella klagoinstanser.

Personalnotiser

Problemet lagrådet — oberoende granskningsinstans eller regeringens förlängda arm?

Min artikel om domstolar och rättighetsskydd i närmast föregående nummer av denna tidning (SvJT s. 426–457) innehöll bland annat kritik mot det lagråd, bestående av justitierådet Staffan Magnusson (ordf.), förre presidenten i Försäkringsöverdomstolen Leif Ekberg och regeringsrådet Leif Lindstam, som under de senaste åren haft att bedöma två (numera tre) konstitutionellt tvivelaktiga lagförslag och därvidlag inte visat någon egentlig vilja att verkligen analysera och pröva förslagens grundlagsenlighet.

Missuppfattningar om neutraliteten

I decennier var den svenska säkerhetspolitiska huvudlinjen ”alliansfrihet i fred, syftande till neutralitet i händelse av krig”. Som en kortform användes begreppet ”neutralitetspolitik”. 1992 ändrade riksdagen definitionen: ”Sveriges militära alliansfrihet syftande till att vårt land skall kunna vara neutralt i händelse av krig i vårt närområde består”.

Myndigheternas databaser — Ensamrätt och tillgänglighet. Norstedts Juridik, Stockholm 1997. 128 s. inkl. bilaga och register

Myndigheternas databaser är en utmärkt titel på en bok som säkert behövs och en diskussion som bör föras. Frågan är bara om titeln inte är litet för bra — eller rättare lovar för mycket — när det gäller Eva Jensens bok. Min litet kritiska upptakt riktar sig dock inte primärt mot författarens insats som sådan. Den riktar sig mot förlaget, som lanserar en i och för sig utmärkt studentuppsats under denna titel och därtill utan att nämna att det rör sig om just en studentuppsats i baksidestexten.

Tendenser i det strafferetlige system

I forelæsningen gøres der rede for strafferettens udvikling og forhold til retsstats- och socialstatsideologierne. Det påpeges, — at de senere års tendens er faretruende — ikke mindst fordi både retsstats- och socialstatssynet opgives, så lovændringer nu i det væsentlige blot er udtryk for populistiske og irrationelle motiver.

Begränsar distributionssamverkan konkurrensen?

Kommissionen har presenterat sin syn på vertikala avtal i en grönbok, som sammanfattar nuvarande läge och ger förslag till alternativa lösningar. Förslagen går från mindre modifieringar av nuvarande synsätt till ett radikalt nytänkande. Idéerna har remissbehandlats under våren 1997.

Om uppkomsten av haltande äktenskap i Sverige

I artikeln behandlar författaren det problem som uppstår när ett par enligt svensk internationell privaträtt anses vara gifta, samtidigt som paret enligt en utländsk rättsordning anses vara ogifta och vice versa.

Från lagstiftningsarbetet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen våren 1997. Liksom i tidigare översikter har företrädesvis medtagits ärenden som har bedömts vara av särskilt intresse för SvJT:s läsekrets. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts.

Section 2-207 of the US Uniform Commercial Code

With the adoption of the Uniform Commercial Code (UCC) in all states but Louisiana in the 1950–60s, the US extensively modernized its contract formation law, and, in particular, the Common Law offeracceptance rule. The revised offer-acceptance formula is now embodied in

Nyheter från Europadomstolen — tredje kvartalet 1997

Klaganden Mechthilde Probstmeier ägde mark som hon hade utarrenderat till en koloniträdgårdsförening. När arrendetiden närmade sig sitt slut, yrkade hon vid domstol att hon skulle återfå dispositionsrätten till marken. Medan målet var anhängigt, tillkom emellertid ny lagstiftning, enligt vilken giltighetstiden för vissa avtal av detta slag förlängdes.

Är sanning och rätt inte Högsta domstolens sak?

Bevisvärdering ägnas inte nämnvärd uppmärksamhet. I Domstolsverkets rapport till regeringen den 28 maj 1997 angående kvalitet i domstolsverksamhet fick ämnet inte en särskild rubrik och nämndes över huvud inte. Det är därför bra att justitierådet Torkel Gregow i Svensk Juristtidning nr 7 1996 gav ”Några synpunkter på frågan om bevisprövning och bevisvärdering i mål om sexuella övergrepp mot barn”.

Ny juridisk litteratur

Axel Adlercreutz Svensk arbetsrätt (10 uppl. Norstedts 1997, 276 s.). Kortfattad lärobok och orientering i ämnet. Tyngdpunkten ligger på den privata sektorn. Olof Bergqvist, Lars Lunning och Gudmund Toijer Medbestämmandelagen. Lagtext med kommentarer (2 uppl. Publica 1997, 595 s.). Den nya utgåvan, skriven av Lunning och Toijer, redovisar nya lagregler, europarätt och ny rättspraxis sedan den första upplagan 1986. Ulf Jensen Panträtt i fast egendom (5 uppl. Iustus 1997, 234 s.).

BERNHARD GOMARD, Samarbejde og ansvar i selskaber og koncerner

I SvJT 2/97 hade jag nöjet att anmäla tre nya danska böcker inom det aktiebolagsrättsliga specialområdet koncernrätt. Till dessa kan nu läggas en fjärde titel, nämligen Samarbejde og ansvar i selskaber og koncerner, författad av professor Bernhard Gomard. Samarbejde og ansvar i selskaber og koncerner skall läsas i ljuset av den diskussion som länge förts i Danmark och andra länder om möjligheten att i vissa situationer bryta igenom den grundläggande principen, att aktieägarna inte bär något personligt betalningsansvar för aktiebolagets förpliktelser.

Vidareutbildningsstipendier avseende utlandsstudier för yngre jurister

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse utlyser härmed ånyo för ansökan ett program avseende vidareutbildning i utlandet för yngre jurister. Stipendieprogrammet är främst avsett för dem som planerar att verka i offentlig tjänst. Stipendier kan sökas av både sådana som redan är verksamma i offentlig tjänst och sådana som har för avsikt att inträda i sådan tjänst. Stipendierna är icke avsedda för forskning och forskarutbildning.

Personalnotiser

Regeringen har den 9 oktober 1997 utnämnt rättschefen i Justitiedepartementet Severin Blomstrand till justitieråd. Severin Blomstrand förordnades år 1984 till assessor i Svea hovrätt. Under åren 1982– 1985 tjänstgjorde han i olika perioder som föredragande hos Riksdagens ombudsmän (JO).

Modellag om gränsöverskridande insolvensförfaranden

I allt större utsträckning har konkurser och andra insolvensförfaranden anknytning till utlandet. Samtidigt saknar många stater lagstiftning som möjliggör en ändamålsenlig och effektiv förvaltning i dessa fall. Arbete pågår i olika internationella sammanhang i syfte att förbättra förutsättningarna för att hantera gränsöverskridande insolvensförfaranden.

Försäkring och konkurs, replik

Varför skriver man en artikel i en juridisk facktidskrift? För mig är svaret att man som yrkesman inom juridiken vill nå ökad insikt, för egen och andras del, om gällande rätt och om hur rätten framgent bör gestalta sig med hänsyn till vedertagna juridiska principer. I det ligger också att väga allmänt vedertagna ändamålsskäl mot varandra. En annan infallsvinkel på rätten är den ideologiska, eller det fria tyckandet för att uttrycka det tydligare

STEFAN BROCKER och JAN GRAPATIN, Ansvarsgenombrott

Ansvarsgenombrott är, såsom titeln anger, en bok om under vilka förutsättningar aktieägare kan hållas ansvariga för bolagets förpliktelser utan att uttryckligt avtal därom föreligger. Författarna är praktiskt verksamma jurister. Framställningen innehåller sex kapitel och inleds med en översiktlig redogörelse i kapitel ett för ansvar enligt lag.

May Preparatory Work be Used to Correct Rather than Confirm the ”Clear” Meaning of a Treaty Provision?

The point of this paper is that preparatory work may be used to correct as well as confirm the ”clear” meaning of the provisions of a treaty.

Några synpunkter på mål och ärenden i Högsta domstolen

Artikeln behandlar vissa frågor som rör Högsta domstolens arbetsuppgifter, huvudsakligen i belysning av domstolens ställning som prejudikatinstans. Författaren presenterar och resonerar kring olika handlingsalternativ som syftar till att ytterligare förstärka domstolens roll som just prejudikatskapande instans.

Must carry som en nödvändighet för allsidig upplysning

Den svenska radio- och TV-lagstiftningen, med dess blandning av offentligrättsliga och civilrättsliga normer, rymmer åtskilliga motsättningar t. ex. mellan de enskilda medieaktörernas äganderätt, avtalsfrihet och etableringsfrihet å ena sidan och allmänna krav på ett gott och i hela riket tillgängligt radio- och TV-utbud å den andra. Över hälften av de svenska hushållen förses med TV-program via kabel.

Sektion eller förening — om gränsdragning inom idrottsföreningar

Föreningar, som har mer än en idrott på programmet, delar ofta upp sin verksamhet i sektioner. I åtskilliga fall blir en sådan sektion alltmer självständig i förhållande till föreningsstyrelsen. Fråga är om och i så fall när en sådan sektion har en självständighet som gör att föreningen inte längre kan anses vara ansvarig för sektionens agerande.

Replik om bevisfrågor

I SvJT häfte 9/97 (s. 775 ff.) har en f. d. rådman Bo Severin under rubriken ”Är sanning och rätt inte Högsta domstolens sak?” kritiserat vad jag skrivit i en artikel i tidskriften 1996 (s. 509 ff.) angående bevisfrågor i mål om sexuella övergrepp mot barn. S:s inlägg präglas av ett mästrande och en besserwisseraktighet förenad med stolligheter och beskäftiga kommentarer. Inlägget får tala för sig självt.

Replik om neutraliteten

Rolf Lindholms inlägg ”Missuppfattningar om neutraliteten” i ett föregående nummer av denna tidskrift (SvJT 7/97 s. 576–580) kan det vara skäl för undertecknad att kommentera, bl. a. eftersom Lindholm gör gällande att det måste vara besvärande för mig, som professor i folkrätt, att mina tankegångar saknar stöd i den folkrättsliga litteraturen.

Två HD-avgöranden om fastighetsmäklares ansvar rörande återgångsklasuler

I min bok Fastighetsmäklarlagen i praktisk tillämpning berör jag frågan om suspensiva villkor. Högsta domstolen meddelade i mars i år två domar som föranleder en viss nyansering av mina tidigare uttalanden i boken i berörda hänseenden.

Ny juridisk litteratur

Bengt Ask och Stieg Synnergren Jordbruksarrende. Praktisk handbok i frågor gällande jordbruksarrende (SIFU 1997, 95 s., 43 s.). Ulf Bernitz Marknadsföringslagen (Juristförlaget 1997, 156 s.). Boken behandlar den nya lagen från 1996. Den är avsedd både som lärobok och som praktisk handledning i marknadsrättsliga frågor. Det svenska rättsläget behandlas mot bakgrund av EG-rätten.

MICHAEL BOGDAN, The Brussels Jurisdiction and Enforcement Convention — an EC Court Casebook, Kluwer

Michael Bogdan har samlat samtliga domar (cirka 80 st) som meddelats av De europeiska gemenskapernas domstol (GD) och som gäller tolkningen av Brysselkonventionen. Brysselkonventionen, som är från år 1968, är en s. k. dubbelkonvention som reglererar både domstols behörighet och erkännande av domar inom konventionens tillämpningsområde.

ERIK SANDBLAD, Vittnens utsagor om Jeanne d’Arc år 1455

Inför inkvisitionsdomstolen i Rouen hävdade Jeanne — denna 19-åriga bondflicka från Lothringen — att hon genom änglars förmedling fått Guds uppdrag att befria Orléans från engelsmännens belägring och se till att franske kungen blev krönt. Och det var precis vad hon gjort.

Notiser

Den 21 november 1997 disputerade vid Uppsala Universitet jur. kand. Thomas Bull på en avhandling i offentlig rätt med titeln Mötes- och demonstrationsfriheten. En statsrättslig studie av mötes- och demonstrationsfrihetens innehåll och gränser i Sverige, Tyskland och USA.

Skadeståndsansvar för vattenledningsläckage — två domar skapar oklarhet

Högsta domstolen (HD) har genom två domar meddelade den 25 juni 1997 i mål nr T 2637/96 och T 3663/95, den förra refererad i NJA 1997 s. 468, ålagt ett par kommuner som ägare av renvattenanläggningar strikt ansvar för skador som orsakats av läckage från anläggningarna. Det har ifrågasatts om inte det sålunda fastslagna ansvaret till och med är strängare än det skadeståndsansvar som gäller enligt lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar (valagen).

GÖSTA WESTERLUND, Hundens lagbok, en handbok om lagstiftningen om vårt vanligaste husdjur

Gösta Westerlund berättar i inledningen till boken att han ursprungligen tänkte skriva en handbok för de olika myndigheter som i sin verksamhet kommer i kontakt med lagstiftning som rör hundar. Även om antalet myndigheter ibland känns som stort skulle en bok av detta slag uppenbarligen få en ganska begränsad avsättning. Man kan därför ana förläggarnas önskemål när målgruppen utvidgades till att omfatta även ”enskilda djurägare”. Antalet hundägare är ju inte föraktligt.