Arkiv

Folkrättsliga hinder mot utvisning enligt utlänningslagen (1989:529) m. m.

I artikeln, som bygger på ett föredrag hållet vid ett seminarium för svenska domare anordnat av bl. a. Domstolsverket den 22–23 januari 1998, behandlas de konventioner på fri- och rättighetsområdet som är av betydelse som rättskälla vid prövningen av enskilda utlänningsärenden, deras förhållande till varandra och till den svenska utlänningslagstiftningen.

Insynen i kommunala företag

Kommunal verksamhet bedrivs idag i allt större omfattning i privaträttsliga former. På vissa områden har detta medfört konflikter mellan det offentligrättsliga och det privaträttsliga regelverket. Frågan om offentlighetsprincipens tillämpning i kommunala företag är ett sådant område där rättsläget är oklart trots att frågan varit föremål för utredning ett flertal gånger under årens lopp.

Nyheter från Europadomstolen — fjärde kvartalet 1998

Den 1 november 1998 genomfördes en stor reform av systemet för behandling av klagomål över brott mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. De två institutioner som dittills hade handlagt sådana klagomål — Europadomstolen och Europakommissionen för de mänskliga rättigheterna — ersattes då av en ny heltidsarbetande domstol.

Justitierådens extraknäck

I massmedia förs med jämna mellanrum en debatt angående justitierådens bisysslor (extraknäck). Svenska Dagbladet hade sålunda den 14 januari 1999 en underledare som innehöll kritik mot justitieråden för att de åtar sig lukrativa extraknäck främst då skiljemannauppdrag.

Ny juridisk litteratur

Anders Agell Äktenskap, samboende, partnerskap (2 uppl. Iustus 1998, 290 s.). I den nya upplagan av denna lärobok behandlas bl. a. nya regler om delning mellan makar av pensionsförsäkringar och av rätt till premiepension. Bertil Bengtsson Försäkringsteknik och civilrätt (Norstedts 1998, 200 s.). Boken behandlar samspelet mellan å ena sidan den teknik försäkringsbolagen använder vid försäkring av olika risker och å andra sidan de juridiska reglerna på området.

Lilla lagboken, Utgiven under redaktion av Per Henrik Lindblom och Kenneth Nordback, Iustus Förlag, Uppsala 1998, 1284 s.

Varför en ny lagbok? Denna fråga ställer utgivarna i förordet, och fortsätter: Vi har ju redan Svensk Författningssamling i dussintals stora band, den vackra och väldiga Blå och den ännu större och tyngre Röda! Finns det plats för en ny lagsamling i bokhyllan?

Personalnotiser

Bokföringsbrott och legalitet

Artikeln behandlar legalitetsprincipens betydelse för tolkningen och tilllämpningen av bokföringsbrottet i BrB 11:5. Särskild uppmärksamhet ägnas åt frågan om en förändrad struktur på redovisningslagstiftningen har några implikationer för den straffrättsliga bedömningen av bokföringsbrott.

Justitierådens extraknäck

Alltsedan 1905 har begreppet avlämnande haft en central plats i skandinavisk köprätt. Utan att överdriva kan man säga att avlämnandet är det nav kring vilket köprätten rör sig. Den använda lagstiftningstekniken innebär att begreppet avlämnande ges skilda definitioner beroende av om parterna väljer att använda någon leveransklausul — och i så fall även av vilken klausul som väljs — eller om de inte väljer någon klausul.

Anmälan: En hållbar rättsordning. Rättsvetenskapliga paradigm och tankevändor. Iustus förlag. Uppsala 1997. 223 s.

Staffan Westerlunds nya bok är ett angeläget debattinlägg, som tar upp vissa centrala miljörättsliga och rättsteoretiska frågor. Den är värd att läsa inte bara av dem som sysslar med miljörätt utan också av domare och av jurister i lagstiftande verksamhet. Dessvärre kan man inte vara säker på att just de som bäst behöver läsa boken också kommer att göra det.

Påföljdsbestämning

IVAR STRAHL — hovrättsråd, lagbyråchef, professor — föddes den 13 mars 1899, och han avled den 4 december 1987. Till sjuttioårsdagen utgavs en festskrift inom ramen för Svensk Juristtidnings häften 2–3 1969, vilken inleddes med en översikt över Strahls mångsidiga insatser i svenskt rättsliv av justitierådet Nils Beckman.

Straffets grunder — historisk bakgrund

Frågorna om grunderna för straff och hur straff bör utformas och verkställas går långt tillbaka i historien. I artikeln ges en kortfattade beskrivning av straffsystemets utveckling från äldsta tider till idag.

Påföljdsbestämning i ett differentierat påföljdssystem

Det differentierade påföljdssystemet har sin grund i en uppfattning enligt vilken påföljderna främst bör anpassas efter brottslingen och inte brottet. Idag betonas åter brottet och dess straffvärde som den centrala faktorn för påföljdsbestämningen vilket dock inte inneburit att det differentierade påföljdssystemet övergivits.

Påföljdsbestämning i ett differentierat påföljdssystem — en replik

I denna replik till Dag Victor betonar författarna att de senaste decenniernas forskning om påföljdernas verkningar har visat att inte någon påföljd mera generellt leder till de individualpreventiva mål som man hoppats kunna uppnå. De diskuterar mot den bakgrunden varför lagstiftaren inte bytt ut ohållbara behandlings- och prognoskriterier mot mer realistiska kriterier.

Straffvärde

Enligt 29 kap. 1 § brottsbalken skall straff bestämmas efter brottslighetens straffvärde. Med straffvärde avses i princip detsamma som brottets svårhet. I artikeln tar författarna först upp frågan om det finns undantag från den huvudregeln. De tar upp olika faktorer som inte får beaktas vid straffvärdebedömningen och behandlar därefter de grundläggande principerna för denna bedömning.

Kan ett brotts straffvärde som domstolen fastställer skilja sig från brottets ”verkliga” straffvärde?

I en kommentar till Petter Asps och Andrew von Hirschs artikel om straffvärde gör författaren gällande att deras analys synes grunda sig på föreställningen att varje brott har ett i förhand givet straffvärde som det är domstolarnas uppgift att finna. Enligt författaren är emellertid domstolens fastställande av ett konkret straffvärde en konstitutiv akt. Något ”verkligt” straffvärde vid sidan av det av domstolen fastställda finns inte.

En kommentar i ”straffvärdets gränsland”

I en kommentar till Petter Asps och Andrew von Hirschs artikel om straffvärde tar författaren upp frågan om straffnivån i andra länder och allmänpreventiva överväganden kan beaktas vid domstolens fastställande av ett brotts konkreta straffvärde. Hon gör, mot bakgrund av att straffvärdebedömningen avser enskilda gärningar, gällande att lagens ordalydelse inte lämnar utrymme för sådana hänsynstaganden.

Billighetshänsyn

Enligt 29 kap. 5 § brottsbalken skall domstol, utöver straffvärdet, vid straffmätning i skälig omfattning beakta även vissa s. k. billighetshänsyn. Enligt 30 kap. 4 § första stycket skall sådana hänsyn beaktas även vid påföljdsvalet. I artikeln redovisar författaren bl.a. vilka olika slags hänsyn som ansett falla under bestämmelsernas tillämpningsområde och diskuterar i vad mån hänsynen främst är av betydelse för straffmätningen eller påföljdsvalet.

Om återfall i brott

Uppfattningen att återfall i brott bör bestraffas strängare än förstagångsbrott har en lång historisk bakgrund och en stark förankring i det allmänna rättsmedvetandet även om de teoretiska motiveringarna har skiftat. Enligt författaren finns det skäl att i detta hänseende acceptera det allmänna rättsmedvetandet så länge detta på något vis kan förenas med en rationell och rättvis kriminalpolitik.

Brottets art — några tankar kring en svårgripbar företeelse

I artikeln behandlas olika tillämpningsproblem i anslutning till bestämmelsen i 30 kap. 4 § andra stycket brottsbalken om att brottslighetens art får beaktas som skäl för fängelse. Författaren argumenterar för en restriktiv tillämpning och betonar, med stöd av bl. a. statistiskt material, att användningen av en viss brottsbeteckning inte är tillräcklig för att en gärning skall anses som ett artbrott.

Artbrott

Frågan om brottslighetens art är knapphändigt behandlad i förarbeten, doktrin och praxis. Enligt författarna har detta medfört att tillämpningen stundom fått en ”intuitiv” karaktär. Författarna söker påvisa att den vägledning som getts för artbrottetsinstitutets tillämpning kan ifrågasättas.

På vilka grunder särbehandlas artbrott i dagens rättspraxis?

I en kommentar till Andrew von Hirschs och Karin Påles artikel om artbrott försöker författaren att utröna vilka skäl som kan ligga bakom klassificeringen av olika typer av artbrott i dagens rättspraxis. Härvid ifrågasätter författaren om inte vissa brott behandlas som artbrottslighet på andra grunder än av allmänpreventiva skäl.

Straffmätning vid flerfaldig brottslighet

I de flesta länder blir straffet för flera brott som bedöms vid ett tillfälle lägre än summan av de straff som skulle dömts ut för vart och ett av brotten. I artikeln diskuteras om denna form av ”rabatt vid flerfaldig brottslighet” går att förklara utifrån ett straffvärdetänkande.

Åtalsunderlåtelse och förundersökningsbegränsning vid flerfaldig brottslighet

I artikeln behandlar författaren olika frågor om tillämpningen av bestämmelserna om åtalsunderlåtelse och förundersökningsbegränsning vid flerfaldig brottslighet. Det framhålls bl. a. att åtalsunderlåtelse anses innefatta en sådan sakerförklaring som kan beaktas vid återfall och också skall registreras i det nya belastningsregistret. Förundersökningsbegränsning, som bygger på samma grundrekvisit som åtalsunderlåtelse, anses däremot inte som en sakerförklaring och skall inte heller registreras. Enligt författaren kan ordningen sättas i fråga.

Betydelsen av samtycke vid icke frihetsberövande påföljder

Den kriminalpolitiska utvecklingen har under senare år präglats av den s. k. nyklassiska skolans betoning av värden som proportionalitet, förutsebarhet och likabehandling. Samtidigt har betydelsen av samtycke för påföljdsvalet ökat alltmer när det gäller användningen av alternativ till fängelsestraff.

Den dömdes möjligheter att disponera över verkställighet av fängelsestraff

I anslutning till Fredrik Wersälls artikel om samtycke vid icke frihetsberövande påföljder behandlar författarna frågan om samtycke inom ramen för verkställighet av ett fängelsestraff. I likhet med Wersäll pläderar de för en pragmatisk inställning.

Avkastning av fast egendom, pantförskrivning och utmätning

Tvivelsmål rörande ett rättsfall — NJA 1993 s. 524 — angående tilllämpningen av 12 kap. 8 § UB har gett författaren impulsen till ett försök att sätta in rättsfallet i ett större sammanhang och söka svar på en del spörsmål beträffande möjligheten att särskilt pantförskriva eller utmäta avkastning av fast egendom.

Dubbelrelevanta rättsfakta vid prövning av domstols behörighet

En och samma omständighet kan i vissa fall vara av betydelse såväl för domstolens behörighet som för själva saken (dubbelrelevanta rättsfakta). I artikeln diskuteras, främst på grundval av rättsfall från svenska och utländska domstolar samt från EG-domstolen, huruvida sådana omständigheter skall behöva bevisas redan inom ramen för behörighetsprövningen.

Svart arbete — resultatet av en undersökning

Svart arbete är ett allvarligt samhällsproblem. Inte mindre än 11–14 procent av befolkningen mellan 18 och 74 år arbetade svart någon gång under 1997. Skattebortfallet kan beräknas till 20–40 miljarder kr per år. I artikeln beskrivs den omfattande kartläggning som Riksrevisionsverket nyligen gjort över det svarta arbetet i Sverige.

Avgöranden från EG-domstolen — fjärde kvartalet 1998

Här redovisas i sammanfattning ett urval av de domar som EGdomstolen meddelat under fjärde kvartalet 1998.

Från lagstiftningsarbetet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen hösten 1998. Liksom i tidigare översikter har företrädesvis medtagits ärenden som bedömts vara av särskilt intresse för SvJT:s läsekrets. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 januari 1999. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser 1998 års samling.

Anm: Lagen om företagsrekonstruktion, En kommentar, Norstedts Juridik, Stockholm 1997, 294 s.

Konkursinstitutets syfte är att vid en gäldenärs obestånd (insolvens) ge samtliga borgenärer betalning så långt dennes tillgångar förslår. Småningom har i praktiken konkursförfarandet i viss utsträckning kommit att användas även för att rekonstruera företag som har kommit på obestånd.

Anm: Studier rörande påföljdspraxis m. m., Jure AB, Stockholm 1998, ca 325 s.

Den svenska straffrättsliga litteraturen har under år 1998 begåvats med två verk som i första hand är avsedda att vara verktyg i händerna på jurister som sysslar med brottmål i sin praktiska verksamhet. Båda böckerna är skrivna av personer som under lång tid varit i rättvisans tjänst. Georg Sterzel har en mångårig domargärning bakom sig, bl. a. som rådman i Sollentuna tingsrätt. Jan Kalte är erfaren kammaråklagare vid Åklagarmyndigheten i Stockholm (tidigare Södertälje).

Till minnet av Tore Almén

Tore Almén avled den 14 mars 1919. Han var vid sin död endast 47 år, men genom sina insatser som rättsvetenskapsman, lagstiftare och domare och flera andra engagemang hade han kommit att inta en central ställning i det svenska juristlivet. Till hugfästande av hans livsgärning insamlades medel till en minnesfond. Fonden, vars kapital nu uppgår till drygt 3 milj. kr, har enligt sina stadgar till uppgift att främja rättsvetenskaplig verksamhet, främst sådan som är av omedelbar betydelse för det praktiska rättslivet, samt att understödja strävandena för en allt mer vidgad nordisk rättsgemenskap.

Personalnotiser

Ny juridisk litteratur

Bertil Bengtsson Speciell fastighetsrätt. Miljöbalken (7 uppl. Iustus 1999, 259 s.). Bokens nya upplaga är till stor del omskriven till följd av den nya balkens tillkomst. Ulf Bernitz, Gunnar Karnell, Lars Pehrson och Claes Sandgren Immaterialrätt ( 6 uppl. 1998, 311 s.).

Anm: Vårdslös kreditgivning. Straffrättsliga frågor om bankbrott. Skrifter från Juridiska fakulteten i Uppsala....

Banklagskommittén har i uppdrag att överväga lämpligheten av att kriminalisera vårdslösa förfaranden vid kreditgivning och i samband med beslut om riskhantering, särskilt i sådana fall där vårdslösheten kan leda till så omfattande förluster att ett instituts solvens hotas (Dir. 1995:86 s. 10 f.).

Rättegångsbalken 1948–1998

Med anledning av att Rättegångsbalken 1998 varit i kraft i 50 år hölls i Stockholm den 24 och 25 november 1998 ett jubileumssymposium kring balken. Initativet till symposiet hade tagits av Institutet för rättshistorisk forskning. Inbjudare var, förutom institutet, Justitiedepartementet, Domstolsverket, Riksåklagaren och Sveriges advokatsamfund.

Inledningsanförande

Jag vill inledningsvis tacka för att jag fått tillfälle att komma hit och inleda detta symposium, tillägnat en jubilar som under de gångna årens lopp utövat stort inflytande på oss alla. Om jag säger Särö tror jag att flera av er kommer att le igenkännande. Varför då kan kanske någon undra, men säkerligen inte så många i det här sällskapet.

Den stora reformen

De unga jurister, som under efterkrigstiden skolades in i vår reformerade rättsordning, fick lära sig att vårt processuella regelverk inrymdes i ”Nya Rättegångsbalken”. Ibland kommer jag på mig själv, att jag fortfarande använder denna beteckning. Studenterna ser något förvånat på professorn som envisas med att kalla en 50 år gammal lagstiftning för ny. Några tror måhända, att jag avser Nya testamentet.

Om reformer under 50 år av RB

Egentligen misstänker jag att det verkliga skälet till att jag står här är att man velat på något illustrativt sätt visa hur gammal RB är. Jag är nämligen som jur. kand. nästan årsbarn med RB, i övrigt är jag naturligtvis mycket äldre. Under mina år i Uppsala behövde jag aldrig lära mig gamla balken utan kunde under Per Olof Ekelöfs ledning helt koncentrera mig på den nya balken.

Om rättegångsbalken

Ingvar Gullnäs och jag fick samma uppslag till inledning av våra anföranden, nämligen att ta fram våra tentamensböcker. Jag tentade i processrätt den 13 januari 1950 för Per Olof Ekelöf. Nya RB var då i kraft sedan två år tillbaka. Tillåt mig att göra detta inlägg också till en ”Hommage à Ekelöf”.

Åklagarreflektioner kring rättegångsbalken

Att få delta i att högtidlighålla 50 årsminnet av rättegångsbalkens tillkomst känns i viss mening som att fira jubileum med en gammal studiekamrat. Det är nämligen i dessa dagar exakt 50 år sedan propedeutläraren Mischa Carlo Emanuel Markendag, oförgätlig för var och en som passerat juridiska fakulteten i Lund någon gång under decennierna efter andra världskriget, invigde oss då nyinskrivna studenter i balkens regler.

Utvecklingslinjer i den nordiska processrätten — Finland

Trots att Finland år 1809 skildes från Sverige och blev ett autonomt storfurstendöme under Rysslands tsar, blev RB i 1734 års lag — i likhet med de övriga svenska lagarna — alltjämt gällande i Finland. Först i slutet av 1800-talet inleddes arbetet på en reform av domstolsorganisationen och rättegångsförfarandet i tvistemål och brottmål. År 1900 avgavs ett förslag till reform av rättegångsväsendet som utarbetats av en därtill förordnad kommitté.

Utviklingstrekk i norsk straffe — og sivilprosess i de siste 50 år

Rättssalens aktörer, förändrade roller och uppgifter

Ämnet för dagens diskussion är framtidsinriktat. Diskussionsämnet har formulerats utifrån synen på rättegången som ett rollspel. När jag närmar mig det förelagda ämnet gör jag så från ett speciellt perspektiv. Jag är affärsjurist och arbetar företrädesvis med dispositiva tvistemål handlagda i domstol och inför skiljenämnder. Mina synpunkter avser således inte brottmål eller indispositiva tvistemål.

Rättssalens aktörer. Förändrade roller och uppgifter

När rättegångsbalken nu firar sin högtidsdag är det på sin plats att det hålls ett anförande även av en representant för dem som använder balken mest. För i varje fall bland domarna är det vi i tingsrätterna som är de flitigaste brukarna av födelsedagsbarnet rättegångsbalken. Vi är flest och vi har flest rättegångar. Allt som kommer till hovrätterna och Högsta domstolen har passerat genom oss. Så det är vi som är mest bekanta med födelsedagsbarnet.

Rättegångsbalken och alternativa tvistlösningsmetoder

Rättegångsbalken utgjorde en synnerligen välgenomtänkt lagstiftningsprodukt som till stora delar präglades av en strävan att på ett konsekvent sätt genomföra olika processprinciper, t. ex. om omedelbarhet, koncentration och muntlighet.

Europakonventionens betydelse för den svenska rättegångsordningen

Sverige har varit anslutet till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna sedan 1953 och varit underkastad Europadomstolens jurisdiktion sedan 1966. Liksom för flertalet konventionsstater blev konventionen inte någon viktigare rättskälla i Sverige förrän i början av 1980-talet.

Rättegångsbalken 50 år

”Vi lever i teorins skugga ... Också teorins skugga ser oss” Göran Sonnevi, Klangernas bok, 1998

Något om en reformering av rättegångsbalken

Alla förefaller vara överens om att rättegångsbalken var en högtstående lagstiftningsprodukt redan vid sitt ikraftträdande för drygt 50 år sedan. Ändå har balken behövt ändras vid ungefär 200 tillfällen efter införandet.

Tredje pelaren mellan Maastricht och Amsterdam

EU påverkar dagligen Sveriges lagstiftning, inte bara inom ramen för den s. k. första pelaren men också inom området för tredje pelaren, dvs. rättsligt- och inrikes samarbete. Det är därför av intresse för SvJT:s läsare att känna till något om vad som pågår i Bryssel. Denna artikel beskriver den historiska bakgrunden till utvecklingen av rättsligt samarbete inom EU, rättslig grund för samarbetet, utvecklingen under Maastrichtavtalet samt de beslutsformer som föreligger.

Organiserad brottslighet i de baltiska länderna

Uppbyggnaden av Sovjetunionen skapade speciella villkor för kriminaliteten i Ryssland och de baltiska sovjetrepublikerna. Efter en genomgång bl. a. av den organiserade brottsligheten under och efter Sovjettiden, varvid perestroikan behandlas i ett särskilt avsnitt, redovisar författaren den aktuella lagstiftningsbilden i de baltiska staterna efter det att de vunnit sin självständighet.

Sammanslagning av idrottsföreningar

Sammanslagning av idrottsföreningar sägs ofta ske genom fusion. Fusionsförfarandet är dock inte tillämpligt på sammanslagningar av ideella föreningar. Istället måste en förening gå i likvidation och överföring göras av överskottet av likvidationen till den andra föreningen.

Europadomstolens domar — andra kvartalet 1999

Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna (i det följande kallad ”Europadomstolen”) har under andra kvartalet 1999 meddelat följande domar:

Avgöranden från EG-domstolen — första halvåret 1999

Här redovisas i sammanfattning ett urval av de domar som EGdomstolen och förstainstansrätten har meddelat under första halvåret 1999.

Från lagstiftningsarbetet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen våren 1999. Liksom i tidigare översikter har företrädesvis medtagits ärenden som bedömts vara av särskilt intresse för SvJT:s läsekrets. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 juli 1999. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser 1999 års samling.

Laglorderna in re Pinochet. Frågan om immunitet

Sammanlagt tolv brittiska laglorder har — i två rättegångar — prövat frågan om folkrätten tillåter att senator Augusto Pinochet utlämnas till Spanien för att där lagföras för gärningar begångna under den tid då han var Chiles statschef. Chile hävdade immunitet för honom.

Ny Juridisk litteratur

Svar angående artikel i Svensk Juristtidning 1999 s. 671 ff. med rubriken: Juridikutbildning, etik och stil.

I sin artikel uppmanar Stig Strömholm till debatt om etikens roll i juristutbildningen bl. a. med anledning av textinnehållet i en cd-skiva, som producerats av en f. d. juridikstuderande. Stig Strömholm framför också skarp kritik mot att författaren av texterna presenterades i Jusektidningen under vinjetten ”Månadens medlem”, och uppmanar någon av de fackliga ledarna att klargöra sin syn på publicering och publicitet.

EU-medlemskapets influenser på dömandet

I artikeln, som återger författarens anförande vid en av Kammarrätten i Göteborg anordnad konferens för kammarrätternas presidenter och lagmän på Thorskogs slott den 10 september 1999, undersöks hur de svenska domstolarna och deras roll i samhället har förändrats till följd av i första hand Sveriges anslutning till EU.

Marknadsföringens öppenhetskrav — reklamidentifiering och sändarangivelse

1996 års Marknadsföringslag (1995:450) (MFL) stadgar i 5 § krav på s. k. öppenhet. Enligt 5 § 1 st. skall marknadsföringen utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om just marknadsföring, s. k. reklamidentifiering. Enligt 5 § 2 st. skall det tydligt framgå vem som svarar för marknadsföringen, s. k. sändarangivelse.

Moderbolags skadeståndsrättsliga ansvar i koncernförhållanden

Denna artikel utgör ett inlägg i den, i och med aktiebolagskommitténs arbete, aktuella diskussionen om ABL:s struktur och regleringen av de koncernrättsliga problemen ur ett styrnings- och ansvarsperspektiv. Efter en genomgång bl. a. av gällande rätt och en komparativ studie av engelsk och tysk rätt sammanfattas författarens slutsatser i ett förslag om hur de specifika koncernrättsliga problemen skulle kunna hanteras i svensk rätt.

Polisprovokation och bevisförbud

Europadomstolen har funnit artikel 6:1 kränkt då klaganden vid de nationella domstolarna fällts till ansvar för narkotikabrott på grundval av bland annat uppgifter från polismän som tidigare civilklädda agerat på sätt att brottet kom att förövas (brottsprovokation). Enligt domen träder under vissa villkor ett förbud att använda oegentligt åtkommen bevisning i funktion.

Europadomstolens domar — tredje kvartalet 1999

Tillägg till artikeln om ”Organiserad brottslighet i de baltiska staterna”(SvJT 1999 s. 736)

Efter avslutandet av rubricerade artikel (hösten 1997) har ändringar skett beträffande dödsstraffet i alla tre länderna. I Estland upphävdes dödsstraffet genom lag den 13 maj 1998. I Lettland upphävdes det genom lag den 1 juni 1999 och i Litauen upphävdes det genom lag den 21 december 1998, som trädde i kraft den 31 december samma år.

Disputationer

Den 5 maj 1999 disputerade vid Lunds universitet t. f. universitetslektorn Mats Tjernberg på en avhandling i finansrätt med titeln Fåmansbolag — en skatterättslig studie av alternativen särreglering och allmän reglering av fåmansaktiebolag och dess ägare m. fl. En undersökning av alternativen särreglering och allmän reglering för beskattning av fåmansaktiebolag och dess delägare m. fl.

Personalnotiser

Ny juridisk litteratur

Anders Agell Testamentsrätt. En lärobok om rättshandlingar för dödsfalls skull (2 uppl. Iustus 1999, 119 s.). Ny upplaga av denna översikt som bygger på Åke Malmströms Testamentsrätt.

United Nations Office of Legal Affairs

The present article — originally published in 1998 in International Law: Theory and Practice, edited by K. Wellens — contains a presentation of the United Nations Office of Legal Affairs. The article focuses on the most salient issues with which the Office is concerned. It also touches briefly on the role of the Legal Counsel both with the respect to his legal functions and in relation to the present reform of the United Nations

Tryckt i tid? Om kungörelse, ikraftträdande och rättssäkerhet

I artikeln redogör författaren för grundlagsregleringen av kungörelse av författningar och dess koppling till ikraftträdandet. Regeringens praxis på området synas i förhållande till riksdagens uttalanden. Därefter diskuteras praktiska effekter för enskilda av att författningar kungörs alltför nära ikraftträdandet. Slutligen förs en diskussion om vilken status regeringens och riksdagens praxis på området kan anses ha och hur fall där enskilda drabbas kan behandlas.

Argument för och emot inrättandet av en Djurombudsman

Under 1980- och 1990-talen har i Sverige inrättats ett flertal s. k. intresserepresentativa ombudsmän. Mot bakgrund av bl. a. den etiska och rättspolitiska debatt som numera pågår om djurens ställning i olika sammanhang diskuteras i denna artikel frågan om det nu inte är dags att de allt talrikare svenska ombudsmännen får sällskap av en Djurombudsman, dvs. en ombudsman som tillvaratar djurens intressen. Diskussionen förs utifrån analyser av ombudsmännens demokratiska och rättsstatliga legitimitet, fri- och rättighetsbegreppet samt djurplågeribrottets utformning.

Nyare rättspraxis till Bryssel- och Luganokonventionerna

Denna uppsats utgör en fortsättning på tidigare lämnade redogörelser, senast i SvJT 1998 s. 552. Den omfattar rättsfall avgjorda under år 1998, dels av EG-domstolen (GD) rörande tolkningen av Brysselkonventionen, dels av svenska domstolar såvitt avser Luganokonventionen. Härjämte ges enstaka hänvisningar till annan nationell rättspraxis till de båda konventionerna.

Dispasch vid båtförsäkring – ett tillrättaläggande

Det är kanske inte allom bekant att Hugo Tiberg är en internationellt erkänd sjörättskännare. Av de strängar han har på sin sjörättsliga lyra, är det särskilt den båtjuridiska som det svenska juristkollektivet fått höra honom slå an. Hans engagemang i detta ämne har alltid givit en saltfrisk fläkt åt den kritik som han ständigt riktar mot regelverk och tillämpning.

Om ansvaret för gamla miljöskador

I SvJT 1998 s. 875 finns införd en artikel med ovanstående rubrik av juris kandidaten Jan Darpö som behandlar regler i miljöbalken om ansvaret för efterbehandlingen av förorenade områden. Författaren vill också försöka förklara något som han beskriver som samspelet mellan 9 och 10 kap. miljöbalken och diskutera vissa tillämpningsproblem med de nya reglerna.

Anm. av Le droit musulman de la famille et des successions à l’épreuve des ordres juridiques ...

Hovrättens över Skåne och Blekinge i RH 1993:116 publicerade dom, där domstolen prövade ett yrkande om betalning av mahr (morgongåva) enligt islamisk rätt,1 illustrerar hur svenska domstolar konfronteras med de islamiska invandrarnas familjerättsliga problem.

Anm. av Aktiebolagets grundproblem; En rättsekonomisk analys. Nerenius & Santérus Förlag, 1997, 236 s.

Clas Bergström och Per Samuelsson är två forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, som för två år sedan utkom med en bok med titeln Aktiebolagets grundproblem. Boken behandlar något för svenska förhållanden alltjämt tämligen nytt, nämligen rättsekonomiska aspekter på aktiebolagsrätten.

Disputationer

Den 21 maj 1999 disputerade vid Uppsala universitet jur. kand. Olle Lundin på en avhandling i förvaltningsrätt med titeln Kommunal revision — En rättslig analys. I avhandlingen behandlas den rättsliga regleringen av revisionen samt därtill kopplade ansvarsfrågor, bl. a. diskuteras de förtroendevaldas skadeståndsansvar mot kommunen.

Anm. av Vårdnad, boende och umgänge. Bestämmelserna i föräldrabalken och näraliggande regler. Norstedts juridik, 1998...

Den 1 oktober 1998 trädde nya regler i föräldrabalken i kraft. En portalparagraf om att barnets bästa skall komma i främsta rummet vid avgörande av alla frågor om vårdnad, boende och umgänge infördes. Det öppnades möjlighet för föräldrar att träffa avtal i dessa frågor och sådana avtal kan, när de har godkänts av socialnämnden, verkställas på samma sätt som lagakraftvunna domstolsavgöranden.

Personalnotiser

Riksdagen har den 13 oktober 1999 utnämnt hovrättslagmannen i Hovrätten för Västra Sverige Nils-Olof Berggren till ny justitieombudsman. Nils-Olof Berggren förordnades 1974 till hovrättsassessor i Svea hovrätt. Han var föredragande i justitieutskottet åren 1976–1980.

Domstolar och etniska hänsynstaganden

I den svenska invandringspolitiken gällde assimilation som centralt riktmärke fram till början av 1970-talet, vilket innebar att invandraren skulle anta en ny kulturidentitet, kort sagt, bli svensk. Av flera skäl ersattes assimilation senare av integration som ledande politisk princip, bl. a. genom ett tillägg till RF 1:2.

Banks ansvar för ekonomisk rådgivning

Artikeln behandlar bankernas ansvar för ekonomisk rådgivning och behovet av att låta skadeståndssanktionen spela en mer framträdande roll än idag som regulator av rättighetsfördelningen mellan banken och dess omvärld.

Oskyldigt dömda: erfarenheter och lärdomar

Många av de uppmärksammade mål, där personer oskyldigt dömts för sexuella övergrepp för att senare frias, har aktualiserat väsentliga vetenskapliga och juridiska frågor, och erfarenheterna och lärdomarna från dessa rättegångar bör analyseras noggrant. En risk när oskyldiga fälls för att senare frias är att mindre spektakulära fall av faktiska sexuella övergrepp inte uppmärksammas, att åklagare som ser sin bevisning förflyktigas i de ogrundade fallen avstår från att beivra brott också i de fall där övergrepp verkligen har skett.

Förargelseväckande yttrandefrihet?

I artikeln redogör författarna för hur kriminaliseringen av förargelseväckande beteende har uppfattats i förarbeten, praxis och doktrin. Därefter följer en kort internationell utblick och en genomgång av kriminaliseringens relation till yttrandefriheten. Slutligen förs en diskussion om behovet av klargöranden på området.

Europadomstolens domar — första kvartalet 1999

Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna (i det följande kallad ”Europadomstolen”) har under första kvartalet 1999 meddelat följande domar:

Ny juridisk litteratur

Artikel 7 i EG:s varumärkesdirektiv. Ändringar i varumärkeslagen. Delbetänkande av Varumärkeskommittén (SOU 1999: 19, 32 s.). Bertil Bengtsson Försäkringsrätt. Några huvudlinjer (5 uppl. Norstedts 1999, 115 s.). Orientering som uppdaterats med de senaste åtta årens nyheter på det försäkringsrättsliga området. Malin Bonthron m. fl. Immaterialrätt (Norstedts 1999, 854 s.).

Författning i utveckling. Konstitutionella studier av Fredrik Sterzel. Rättsfondens skriftserie 33, 1998, 240 s.

Bland nu verksamma jurister är det få, om ens någon, som har en så bred yrkesverksamhet som Fredrik Sterzel. Han har varit advokat, kanslichef i Konstitutionsutskottet, statssekreterare, kammarrättslagman och justitieråd och är nu professor i konstitutionell rätt, för att nämna ett axplock ur Vem är det.

Anm: Romkonventionen Tillämplig lag för avtalsförpliktelser. Norstedts Juridik 1998, 188 s.

Vilken lag blir tillämplig på en avtalsförpliktelse när ett val uppkommer mellan rättsordningarna i olika länder? Länge fick svaret på den frågan för svensk rätts vidkommande sökas i ett fåtal skrivna kollisionsregler, en sparsam rättspraxis och uttalanden i litteraturen. Den 1 juli 1998 ändrades dessa förhållanden genom att konventionen om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Romkonventionen) blev gällande som svensk lag (SFS 1998:167).

Anm: Amsterdamfördraget och EU:s institutionella maktbalans. Stockholm 1998, Norstedts Juridik AB, 273 s.

Det är glädjande att Joakim Nergelius brutit loss de institutionella frågor som Amsterdamfördraget aktualiserar från sin planerade större komparativa och historiska studie av EU:s konstitutionella utveckling. — I Amsterdamfördraget och EU:s institutionella maktbalans, som är den första svenska analyserande kommentaren till Amsterdamfördraget i bokform, ger författaren ett värdefullt och inspirerande bidrag till den konstitutionella diskussionen av supranationella system, med utgångspunkt från kontinentaleuropeisk och internationell doktrin och i belysning av den fortgående europeiska integrationsprocessen.

Personalnotiser

Regeringen har den 28 januari 1999 utnämnt kammarrättslagmannen i Kammarrätten i Sundsvall Lars Wennerström till regeringsråd. Lars Wennerström förordnades till hovrättsassessor i Hovrätten för Nedre Norrland 1977. Han arbetade under åren 1975–82 på advokatbyrå och som bankjurist.

Tvekamp eller inkvisition?

I en ovanligt spännande ny norsk doktorsavhandling betraktas brottmålsprocessens grundstruktur ur målsägandens perspektiv. Det är en givande infallsvinkel som ger anledning att diskutera fundamentala frågor om straffprocessens samhällsfunktion och uppbyggnad, sanningsbegreppet, inkvisition contra ackusation, rättssäkerhet m. m.

Strindberg och folkrätten

August Strindbergs mångsidighet upphör inte att överraska 150 år efter hans födelse. Han var en tidig företrädare för Europatanken, han engagerade sig för det nystartade Internationella Röda korset, en av hans noveller kan ha influerat fredskonferensen i Haag 1899 och sitt sista levnadsår gav han sig in i den utrikespolitiska debatten om försvaret, Östersjön och neutraliteten.

Juristutbildning, etik och stil

I det officiella organet Jusektidningens nr 1/1999 återges bl. a. följande rader, som uppges härröra från cd-skivan ”Låtar som är sådär...”, författad av en namngiven tingsnotarie vid en namngiven tingsrätt:

Anm: Elektronisk handel och avtalsrätt, Norstedts Juridik AB, Stockholm 1998, 89 s.

Författaren ger i denna bok en kortfattad men ändå kärnfull översikt av aktuella frågor och problem i samband med avtal som sluts genom elektroniskt utväxlade meddelanden — Electronic Data Interchange (EDI). Det är åtskilliga frågor som behandlas på få sidor och de flesta av dessa är inte begränsade till att ha betydelse vid elektronisk handel eller eljest vid elektroniska avtalsslut.

Anm: Försäkringsteknik och civilrätt. Norstedts Juridik AB, 1998, med stöd från Institutet för Rättsvetenskapl...

Som jurist verksam i försäkringsbranschen måste man vara tacksam för Bertil Bengtssons insatser. Han är ju praktiskt taget den ende rättsvetenskapsman som numera offentligt visar något större allmänt intresse för försäkring. Till det kommer Bengtssons imponerande kunskaper och erfarenheter inom ersättningsrätten i stort.

Personalnotiser

Anm: Karl Schlyter — en biografi. Norstedts Juridik AB, 1998, 296 s.

Karl Schlyter (1879–1959) tillhör den exklusiva skara jurister som har levt kvar som legend långt efter sin död. I de mest skiftande sammanhang har det berättats om hans kraft, engagemang, temperament och personliga egenheter.

Anm: Civilprocessen, Iustus förlag, Uppsala 1998, 671 s.

I sitt förord avslöjar Lindell att han på uppdrag av Kluwers förlag tidigare skrivit en bok på engelska om den svenska civilprocessen och att det är dessa 260 sidor som efter att ha ”pumpats upp och försetts med mera muskler” blivit den nu föreliggande boken på svenska språket. En sådan fysisk förändring kan emellertid vara vansklig om den går för fort. För att anknyta till författarens eget kroppsspråk — istället för statuarisk skönhet och harmoni kanske resultatet bara blir en besvärande övervikt.

Anm: Konsumentköplagen. En kommentar. Under medverkan av Jan Ramberg. Norstedts Juridik AB, Stockholm 1999, 563 s.

Vem är lämpligast att skriva en lagkommentar — den som under år har arbetat med ett lagförslag, ofta under intensiva diskussioner med juristkolleger, eller den som utan något ansvar för dess innehåll bedömer den med en utomstående jurists relativt oförvillade blick? Generellt går det förstås inte att uttala sig om detta; det finns exempel på både lyckade och mindre lyckade framställningar av båda slagen.