Arkiv

Svensk rätt vid millennieskiftet

Rätten och dess handhavare har aldrig åtnjutit någon bred popularitet. Det finns inte många mänskliga svagheter och dårskaper som inte någon gång tillskrivits juristerna och de lagar, domar och utslag som utgör deras arbetsprodukter.

Sverige som konstitutionell

Det första intryck som en utanförstående får av ett samhälle förmedlas ofta genom bilder och ord. Den som inte känner samhället inifrån måste försöka undvika de många missuppfattningar som första intrycket rymmer. Ordens och bildernas symboler leder ofta vilse. De blir allt lättare att tolka ju tätare, mer långvarig och mångsidig kontakt som betraktaren haft med samhällets medlemmar.

Några samerättsliga frågor

I artikeln diskuteras vissa omstridda frågor rörande samernas markrättigheter som aktualiserats bl.a. genom ett förslag att Sverige skall tillträda ILO-konventionen om ursprungsfolk i självstyrande länder. Framförallt behandlas betydelsen av att samernas rättigheter numera anses grundade på urminnes hävd och frågan om beviskravet för hävdens utsträckning.

EG-domstolen och frågan om

Avfall var ett av de första miljöområden som reglerades av EG. Sedan 1975 har EG:s avfallsregler reviderats och förtydligats flera gånger. Trots detta har antalet mål i EG-domstolen angående definitionen av avfall ökat. Dessutom innehåller många andra miljömål som avgörs av domstolen avfallsrelaterade frågeställningar.

Räddaren i nöden II

I Afrika finns sedan drygt tio år ett regionalt skydd för de mänskliga rättigheterna. Det finns en afrikakommission som framhärdar trots svåra omständigheter. OAU (den afrikanska enhetsorganisationen) har nyligen fattat beslut om upprättandet av en afrikansk domstol för de mänskliga rättigheterna. Betydelsen av respekt för mänskliga rättigheter betonas fortfarande och allt mer som en förutsättning för varaktig fred och ekonomisk utveckling.

Europadomstolens domar — fjärde kvartalet 1999

Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna (i det följande kallad ”Europadomstolen”) har under fjärde kvartalet 1999 meddelat följande domar:

Några synpunkter på uppsägning av bankgaranti

I sin bok Borgen och tredjemanspant har Gösta Walin gett en bred framställning där bland annat uppsägning av borgen uppmärksammats. En bankgaranti för t.ex. en viss rörelse är en form av borgen med stor praktisk betydelse. Om tidsbegränsning saknas kan det vara tveksamt om och när garantin kan hävas. I denna artikel hävdas att garantin inte kan utan vidare sägas upp. Rörelseidkarens intresse av att kunna hänvisa till garantin och tredjemans tilltro till upplysning om garanti måste ibland beaktas allt efter omständigheterna i varje särskilt fall.

Civilprocessens grundprinciper de lege ferenda

Viktigt utredningsarbete äger just nu rum på civilprocessens område i fyra av de nordiska länderna. I uppsatsen presenteras direktiven för dessa utredningar och de parallella reformer som nyligen genomförts i England. Detta material konfronteras sedan med civilprocessens ”samhällsfunktioner” och de tre ”ledstjärnor” — snabbhet, säkerhet och billighet — som ständigt tindrar över processrätten. Därvid urskiljs och belyses fjorton av de ”grundprinciper” civilprocessen aktualiserar. Framställningen sammanfattas i en ”dynamisk tabell” som (krampaktigt) försöker fånga upp såväl historien som framtiden.

Avgöranden från EG-domstolen — andra halvåret 1999

Här redovisas i sammanfattning ett urval av de domar som EG-domstolen och förstainstansrätten har meddelat under andra halvåret 1999.

Lagstiftning i riksdagen hösten 1999

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen hösten 1999. Liksom i tidigare översikter har företrädesvis medtagits ärenden som bedömts vara av särskilt intresse för SvJT:s läsekrets. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 januari 2000. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser 1999 års samling.

Strindberg och folkrätten — ett tillägg

Med stort intresse och nöje har jag läst professor Ove Brings artikel om ”Strindberg och folkrätten” i SvJT 6/99 s. 656–670. I anslutning därtill (särskilt s. 659) kan följande händelseförlopp måhända vara av visst intresse.

Ny juridisk litteratur

Lars K. Beckman, Mauritz Bäärnhielm, Leif I. Nilsson och Stieg Synnergen Fastighetsrätt (Norstedts 1999, 803 s.). Lagbokskommentar till jordabalken, jordförvärvslagen, lagen om tillstånd till nya förvärv av vissa fastigheter, lagen om förvärv av hyresfastighet, förköpslagen m.m.

Anm. av Håkan Göransson, Arbetsrätten — En Introduktion.

Håkan Göransson skriver i förordet till denna bok att den vänder sig i första hand till dem som skall studera ämnet arbetsrätt på olika utbildningslinjer vid universitet och högskolor. Det finns redan tidigare kortfattade framställningar i ämnet arbetsrätt, men knappast någon som på samma sätt som Håkan Göranssons nya bok är inriktad på att vara just en lärobok.

Uppsatstävling i samerätt

I syfte att öka intresset för och kunskapen om samernas rättsliga villkor i samhället utlyste den svenske Diskrimineringsombudsmannen (DO) för 1996 en uppsatstävling i samerätt för juris studerande i Finland, Norge och Sverige. Motsvarande tävling utlystes också för 1997.

Personalnotiser

Regeringen har den 16 december 1999 utnämnt lagmannen i Länsrätten i Mariestad Hans-Jörgen Andersson till kammarrättspresident i Kammarrätten i Jönköping Hans-Jörgen Andersson, som är född 1944, utnämndes till lagman i länsrätten i Skaraborgs län 1991. Dessförinnan tjänstgjorde han som rådman där. Hans-Jörgen Andersson är vice ordförande i Sveriges Domareförbund. Han har också engagerats av Domstolsverket i olika sammanhang bl.a. i verkets utvecklings- respektive utbildningsråd.

Anm. av Sven Heurgren — En landshövdings minnesbilder

Sven Heurgren, vår förste konsumentombudsman och senare landshövding i Östersund, har skrivit sina memoarer under titeln En landshövdings minnesbilder. Boken är en modern variant av de gamla landshövdingeberättelserna och innehåller i denna del en inträngande skildring av Heurgrens intensiva verksamhet och starka engagemang på snart sagt alla områden för Jämtland och Härjedalen.

Lagstiftaren i en internationaliserad värld

Artiklarna i detta nummer av SvJT återspeglar de inlägg som gjordes vid ett rättssymposium den 18 och 19 november 1999 på Häringe slott. Symposiet var det första i förhoppningsvis en rad tvärdisciplinära rättsliga symposier som är avsedda att arrangeras i samarbete mellan Justitiedepartementet, de juridiska fakulteterna och institutionerna samt Svensk Juristtidning. En tanke bakom arbetet är att för symposierna välja ämnen som går tvärs över de juridiska disciplinerna och därigenom skapa ett forum för diskussion på ett bredare plan än vad som är brukligt i den juridiska miljön.

Lagstiftning och rättsvetenskap i framtiden

I denna artikel återges de idéer och syften som låg bakom rättssymposiet. Vidare innehåller artikeln kortfattade beskrivningar av de föredrag som förekom. Avslutningsvis lyfter författaren fram och kommenterar ett antal av de frågeställningar som diskuterades vid symposiet.

Lagstiftning och nationell identitet

Författaren ställer två frågor. Först undersöker han vad som utmärker EU jämfört med andra unioner. ’Dubbel asymmetri’, sammanfattar han. Till skillnad från riktiga förbundsstater råder inom EU varken något likformigt förhållande mellan makt och ansvar eller mellan normgivningsmakten och finansmakten. Sedan frågar han vad som krävs för att vidmakthålla denna bristande likformighet i två olika avseenden.

Konstitutionella och internationella begränsningar av lagstiftningsmakten

I artikeln konstaterar författaren att såväl det i regeringsformen successivt utbyggda fri- och rättighetsskyddet som det ökade internationella samarbetet, särskilt Sveriges EU-medlemskap, inneburit betydande begränsningar av det nationella lagstiftningsutrymmet.

Lagstiftningsprocessen i en internationaliserad värld — problem och möjligheter

I artikeln diskuteras några problem och möjligheter som följer med europeiseringen och internationaliseringen av lagstiftningsprocessen. Utvecklingen inom de viktigaste områdena av civilrätten beskrivs. Det diskuteras hur lagstiftningsarbetet kan anpassas till utvecklingen. Därvid framhålls att de viktigaste faktorerna i det europeiska och det internationella lagstiftningsarbetet ofta är andra än i en nationell process.

Lagstiftningsprocessen i en internationaliserad värld — förarbetenas förändrade roll

Lagstiftningsarbetet domineras alltmer av implementering av EU-instrument. Propositioner i sådana ärenden får en annan karaktär än ”vanliga” lagstiftningspropositioner. De kan göras kortare och mera tekniska, eftersom det politiska åtagandet redan är gjort i Rådet. Propositionens roll som rättskälla bli också svagare.

Kommentarer angående lagstiftningsprocessen

Vid varje välskött symposium är det naturligt att man bland andra bjuder in en äldre, något rigid ämbetsman, vars melankoliska uttalanden kommer övriga deltagares glada och framtidsinriktade inställning att framstå i desto klarare ljus. En blick på deltagarlistan visar att det är jag som fått denna ansvarsfulla uppgift, och jag skall nu försöka fullgöra den.

Utstationering av arbetstagare

Utstationeringsdirektivet lägger fast regler som skall respekteras av utländska arbetsgivare som för begränsad tid sänder arbetskraft till Sverige. Den svenska lagstiftningen bygger på enahanda grund. Det är min tes i denna artikel att den svenska lösningen vad gäller minimilöner innehåller luckor i rättsskyddet för utländska arbetstagare.

IT-utvecklingen, det nationella handlingsutrymmet och behovet av internationell reglering

Detta papper, som i lätt redigerad form återger mitt inlägg vid rättssymposiet på Häringe, fokuserar på frågan om den svenske lagstiftarens handlingsfrihet och behov av handlingsfrihet på IT-området. Syftet är framför allt att påvisa att handlingsfriheten inte bör ses som ett enkelt, överordnat värde. I många fall kan det tvärtom vara så att en strävan efter bevarad handlingsfrihet kan motverka andra och viktigare intressen.

IT-utvecklingen och det nationella handlingsutrymmet från ett lagstiftarperspektiv

Internationell familjerätt

Internationella familjerättsfrågor har sedan slutet av 1950-talet varit föremål för samarbete inom EG/EU. En ny fas inleddes genom Amsterdamfördragets ikraftträdande. Gemensamma regler (förordningar) planeras beträffande alla sådana frågor som kan anses ha betydelse för den fria rörligheten av personer inom unionen. Denna utveckling är inte enbart positiv för Sveriges del.

Internationell familjerätt i en internationaliserad värld

Som kommentator till ett tidigare anförande måste man acceptera att huvudtalaren redan har plockat russinen ur kakan och sagt det mesta av det som är värt att säga. Denna korta kommentar skall därför bara ta upp två, endast löst sammanhängande, funderingar rörande de aktuella utvecklingstendenserna inom den internationella privat- och processrätten på familjerättens område, nämligen den europeiska rättsintegrationens allmänna inverkan och behandlingen av de nya familjeformerna (registrerade partnerskap och samborelationer).

Framtida lagstiftningsarbete på köprättens område

I denna artikel diskuteras bl.a. om det i framtiden kommer att finnas ett behov av nationell köprättslig lagstiftning och vilken inriktning framtida lagstiftningsinsatser inom området bör ha. Det konstateras att internationellt lagstiftningssamarbete, särskilt mellan de nordiska länderna, utgör en del av traditionen på det köprättsliga området.

Avslutande kommentarer

Avslutande kommentarer

Pinochet-målet — folkrätten och svensk rätt

Lagmannen, docenten i folkrätt Brita Sundberg-Weitman har i SvJT 1999 s. 819–825 riktat en kraftig kritik mot House of Lords’ senaste avgörande angående utlämning av Pinochet till Spanien för att lagföras där enligt ett 30-tal skilda åtalspunkter avseende gärningar under åren 1972–1992. Detta inlägg är ett genmäle — och några egna betraktelser.

Tryckfrihetsförordningen och upphovsrättslagen i kollision

Förhållandet mellan tryckfriheten och upphovsrätten har givit upphov till en omfattande debatt under den senaste tiden, vilket framför allt har föranletts av det uppmärksammade fallet med Scientologikyrkans hemliga skrift som blivit allmän handling hos svenska myndigheter. Fallet har visat att upphovsrätten har en mycket svag ställning gentemot offentlighetsprincipen.

Europadomstolens domar — första kvartalet 2000

Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna (i det följande kallad (”Europadomstolen”) har under första kvartalet 2000 meddelat följande domar:

Några samerättsliga frågor

Professor Bertil Bengtsson har skrivit en artikel i Svensk Juristtidning 2000 s. 36 med ovanstående rubrik. I artikeln diskuteras vissa frågor rörande samernas markrättigheter som aktualiserats bl.a. genom betänkandet (SOU 1999:25) Samerna — ett ursprungsfolk i Sverige avgett förra året av enmansutredaren, före detta landshövdingen Sven Heurgren. I betänkandet behandlas frågan om Sverige kan ratificera ILO:s konvention om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder och hur vår lagstiftning i så fall behöver ändras för att bli konventionsenlig.

Fastighetsmäklarens rätt till ersättning — något om självsäljarpaket

En fastighetsmäklare äger rätt till ersättning för sitt arbete. I mäklarlagen har också en regel härom införts. Bestämmelsen i 21 § mäklarlagen, som i huvudsak överensstämmer med 15 § i den gamla mäklarlagen, stipulerar som huvudregel att i de fall inte annat har avtalats, skall fastighetsmäklarens ersättning beräknas efter viss procent på köpeskillingen (provision). Det anges också att mäklarens rätt till provision endast gäller om avtalet om överlåtelse har träffats genom mäklarens förmedling mellan uppdragsgivaren och någon som har anvisats av mäklaren.

Ny juridisk litteratur

Bengt Domeij Pharmaceutical patents in Europe (Kluwer–Norstedts 2000, 364 s.). Analys av praxis från Europeiska patentbyrån. Vidare belyses frågor i europeisk patenträtt som inte direkt regleras i europeiska patentkonventionen mot bakgrund av EG-rätt och nationell lagstiftning. Torgny Håstad Sakrätt avseende lös egendom. 6 uppl. (1996) med tillägg av supplement mars 2000 (Norstedts 2000, 488 s.).

Anm. av Krister Moberg, Moderbolags ansvar för dotterbolags skulder.

Aktiebolagsformens främsta kännetecken är att aktieägarna inte är personligen ansvariga för bolagets skulder. Bolagets fordringsägare är hänvisade till att söka få betalning för sina fordringar ur bolagets tillgångar. I aktiebolagslagen finns därför en rad regler som skall garantera att en bolagsförmögenhet skapas vid bolagets bildande och att den såvitt möjligt inte försvinner under bolagets bestånd. Det handlar framför allt om bestämmelserna rörande bolagsbildning, nedsättning av aktiekapitalet, vinstutdelning och likvidation.

Anm. av Sören Öman, Hans-Olof Lindblom, Personuppgiftslagen. En kommentar

Denna kommentar till personuppgiftslagen (1998:204; PUL) återger i allt väsentligt vad som förekommit under lagstiftningsarbetet. Vidare anges de bestämmelser i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995, som genom PUL införlivas med svensk rätt. Kommentaren ger därmed ett underlag för den som hanterar frågor om skydd för personuppgifter och de svårigheter som möter den som vill tränga in i regelverket beror inte på författarna.

European Law Moot Court Competition

Juridiska institutionen vid Uppsala universitet stod den 10–12 februari 2000 som värd för en av de fyra regionfinalerna i European Law Moot Court Competition. Denna rättegångstävling i EG-rätt för juris studerande i Europa arrangeras årligen av European Law Moot Court Society (ELMC Society).

Personalnotiser

En rättvis rättegång? — Rättsliga synpunkter på återkallandet av två

Kammarrätten återkallade 1991 två läkares legitimationer sedan tingsrätten efter en mordrättegång hade friat läkarna från mord som de var åtalade för, men samtidigt i domskälen uttalat att det var ställt utom allt rimligt tvivel att läkarna styckat kvinnans kropp. I mitten av december 1999 lämnades en resningsansökan in till Regeringsrätten.

Anm. av Lars Holmqvist, Varumärkens särskiljningsförmåga. Institutet för rättsvetenskaplig forskning [CLXV].

Lars Holmqvist spelade under många år en central roll som adjungerad professor och ansvarig för den immaterialrättsliga utbildningen vid Juridicum i Lund, som han tillförde sitt stora kunnande och engagemang. Vid sidan om den egna patentbyråverksamheten hade han nämligen hunnit med att år 1971 disputera på en tankeväckande avhandling om Degeneration of Trade Marks, dvs. om faran att använda ord som ord.

Domstolar och demokrati — Är det dags för maktdelning?

Europadomstolens domar — andra kvartalet 2000

Avgöranden från EG-domstolen —första halvåret 2000

Lagstiftning i riksdagen våren 2000

Anm. av Michael Hellner, Internationell konkurrensrätt. Om främmande kon-kurrensrätts tillämplighet i svensk domstol

Anm. av Aleksander Peczenik, Vad är rätt? Om demokrati, rättssäkerhet, etik och juridisk argumentation / Aleksander Peczeni...

Anm. av Ulf Bernitz och Anders Kjellgren, Europarättens grunder

Anm. av Anders Agell, Föreningsfrihet och stridsåtgärder på arbetsmark-naden — Gustafssonmålet i perspektiv. Rättsfondens s...

Domarrollen i FN-perspektiv

En fråga om äganderätt

Arbetsdomstolen och sexismen

Verkställighet av ändring i bolagsordningen

Nyare rättspraxis till Bryssel- och Luganokonventionerna

Bristfälliga minnesbilder

Städhjälp till varje pris eller på lika villkor?

I en dom den 10 april 2000 (mål nr 7818-1998) om bistånd enligt 6 och 6 f §§ socialtjänstlagen (1980:620) har Regeringsrätten behandlat en principiellt viktig fråga om återkallelse av gynnande förvaltningsbeslut på grund av ändrade förhållanden. Regeringsrätten fann med tre domarröster mot två att en kommunal stadsdelsnämnd inte hade rätt att ompröva och minska en fortlöpande hjälp i hemmet med städning. Denna artikel belyser rättsläget efter domen.

Ny juridisk litteratur

Anm. av Karl-Göran Algotsson, Sveriges författning efter EU-anslutningen

Helmut Coing avliden

Personalnotiser

Fastighetsmäklarens rätt till ersättning — en replik

I en dom den 10 april 2000 (mål nr 7818-1998) om bistånd enligt 6 och 6 f §§ socialtjänstlagen (1980:620) har Regeringsrätten behandlat en principiellt viktig fråga om återkallelse av gynnande förvaltningsbeslut på grund av ändrade förhållanden. Regeringsrätten fann med tre domarröster mot två att en kommunal stadsdelsnämnd inte hade rätt att ompröva och minska en fortlöpande hjälp i hemmet med städning. Denna artikel belyser rättsläget efter domen.

Anm. av Robert Nordh, Talerätt för eget intresse och allmänt intresse i miljöpro-cessrätten

Anm. av Claes-Robert von Post, Studier kring 36 § avtalslagen med inriktning på rent kommersiella förhållanden

Gott skick vid nationell och internationell företagsstyrning*

Grov kvinnofridskränkning — en problematisk brottskonstruktion

Ansvar för utnyttjanden av skyddade prestationer i nätverk

Europadomstolens domar — tredje kvartalet 2000

Domares bisyssla som skiljeman

Ny juridisk litteratur

Fortbildningsstipendier för jurister i offentlig tjänst

Disputationer

Olovliga bortföranden av barn: dags att ställa Sverige vid skampålen?

Ökad fokusering på riskbedömning och riskhantering: Bättre behand-lingseffekter inom den rättspsykiat-riska vården?

Kan ett moderbolag bli ansvarigt för miljöfarlig verksamhet som dess

Ekobrott, liksom!

Vem äger Lappland?

Ny juridisk litteratur

Anm. av Lars Björne, Brytningstiden. Den nordiska rättsvetenskapens historia del II, 1815–1870, Rättshistoriskt bibliotek, ...

Vem äger vrak och gods?

Anm. av Håkan Göransson, Arbetsrätten — En Introduktion.

Gunnar Lagergren minns.

Personalnotiser

Tillämpningsområdet för samhällstjänst — en analys av lagstiftningen och de senaste rättsfallen från Högsta domstolen1

I artikeln redovisar författarna sin syn på hur reglerna i 30 kap. 4 § BrB om val av påföljd bör förstås. Härefter redovisar de och analyserar rättspraxis, främst HD:s senaste avgöranden, avseende frågan, i vilka fall villkorlig dom med samhällstjänst och skyddstillsyn med samhällstjänst bör ådömas.

Företag som bostadshyresgäster — ett fall av deni de justice?

I artikeln diskuteras om företag som bostadshyresgäster har en avtalad rätt att utnyttja hyresrätten för att tillgodose sina egna behov som företag av bostäder och hur den rätten i så fall skall kunna göras gällande. Rättspraxis från hyresnämnderna och Svea hovrätt tyder på att en sådan utrycklig eller avtalad rätt inte beaktas i prövning där. I stället får sådana frågor prövas av allmänna domstolar.

Verksamhetsutövare, markägare och konkursbon i miljöbalken

Banks ansvar vid placeringsrådgivning

Anm. av Laila Zackariasson, Direktkrav. Om rätt att rikta anspråk mot gäldenä-rens gäldenär, Ak. avh

Anm. av Johan Kvart och Bengt Olsson, Tvistlösning genom skiljeförfarande. En presentation av den nya lagen om skiljeförfar...

Disputationer

Anm. av Görel Granström, Lika inför lagen? Rätten ur ett genusperspektiv

Anm. av Liber Amicorum Hubert Claassens. Verzekering theorie en praktijk. As-surance: théorie et pratique. CRIS nr 12. Antw...