Arkiv

Det nordiska lagstiftningssamarbetets framtid i ett EU-perspektiv

I artikeln, som bygger på författarens bidrag till ett av Nordiska rådet & Ministerrådet anordnat seminarium i Stockholm den 21 och 22 september 2000, hävdas att det nordiska lagstiftningssamarbetet bör ha framtiden för sig oavsett att de nordiska länderna numera på olika sätt är länkade till EU men att samarbetet i så fall måste få en delvis annan inriktning än tidigare.

Nordiskt samarbete i EU i praktiken

Artikeln utgör författarens bidrag till ett seminarium som Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet ordnade i Stockholm den 21 och 22 september 2000.

Borgen — säkerhet för vad?

I uppsatsen diskuteras borgens och garantiers funktioner som finansiella säkerheter och som betalningsåtaganden. Vilken betydelse har utformningen av garantiåtaganden, hur och när kan de utnyttjas av beneficienten? Mot bakgrund av ett engelskt rättsfall diskuteras också garantins förhållande till det bakomliggande rättsförhållandet.

Europadomstolens domar — fjärde kvartalet 2000

Europadomstolen har under fjärde kvartalet 2000 meddelat följande domar:

Victorins äganderätt till bostadsrätt — kritiska reflektioner

I artikeln ”En fråga om äganderätt” (SvJT 2000 s. 677) har Anders Victorin diskuterat några rättsverkningar av villkor vid överlåtelse av bostadsrätt. Det slags villkor som han tar sikte på är bestämmelsen i 6:5 bostadsrättslagen om att en överlåtelse som regel är ogiltig, om förvärvaren vägras medlemskap i bostadsrättsföreningen.

Ny juridisk litteratur

Bengt Billquist och Lars Olsson Hyresförhandlingslagen och anslutande lagstiftning. En kommentar (Norstedts 2001, 297 s.). ”Gul” kommentar. Den anslutande lagstiftning som kommenteras utgörs av bl.a. 12 kap. jordabalken samt lagarna om förvärv av hyresfastighet, bostadsförvaltning och arrende- och hyresnämnder.

Personalnotiser

En viktig struntsak

Det har sedan en tid tillbaka förts en diskussion om hur de svenska domstolarna klarat av sina förpliktelser enligt EG-rätten när det gäller inhämtandet av förhandsavgöranden enligt artikel 234. Inte sällan har svenska domstolar kritiserats hårt för att de underlåtit att inhämta dylika besked.

Skall lagreglerna spegla eller påverka den allmänna uppfattningen?

Nedanstående tre artiklar återger i huvudsak de inledningsanföranden som författarna höll vid en sammankomst med Föreningen för lagstiftningslära torsdagen den 16 november 2000 i Stockholm.

The Concept of Regulated Self-Regulation

Regulated self-regulation is identified as a concept denoting phenomena, developments, schemes and models in areas which were previously solely or mainly governed by state activity. With special reference to criminal law, present trends are identified, as well as considerations bearing on the proper limits of such decision-making.

Avgöranden från EG-domstolen - andra halvåret 2000

Här redovisas i sammanfattning ett urval av de domar och beslut som EG-domstolen och förstainstansrätten har meddelat under andra halvåret 2000.

Från lagstiftningsarbetet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under hösten 2000. Liksom i tidigare översikter har företrädesvis medtagits ärenden som bedömts vara av särskilt intresse för SvJT:s läsekrets. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 januari 2001. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för år 2000.

Boilerplate på svenska

Det svenska affärslivet blir alltmer internationaliserat. Företagen verkar på en enda internationell marknad, där de nationella särdragen blir svagare. Fler och fler svenska företag får utländska huvudägare, och det svenska inslaget i verksamheten minskar. Internationaliseringen har ofta angloamerikanska förtecken, inte minst genom den dominans som engelska och framför allt amerikanska finansföretag har på den internationella kapitalmarknaden.

Mera om rätten till Lappland

Mauritz Bäärnhielm, framstående fastighetsjurist och lärd rättshistoriker, har i denna tidskrift (SvJT 2000 s. 961 ff.) framfört viktiga synpunkter på den besvärliga frågan om äganderätten till de svenska fjällmarkerna. Hans resonemang belyser väl de svårigheter som möter samernas anspråk på dessa områden.

Ny juridisk litteratur

Aktuella redovisningsfrågor år 2000 (Ernst & Young 2001, 156 s.). Kommentarer till bl.a. ny lagstiftning samt Redovisningsrådets och Bokföringsnämndens arbete. Sten Andersson, Svante Johansson och Rolf Skog Aktiebolagslagen. En kommentar (Norstedts 2000, lösblad i två pärmar, även häftad). ”Gul” lagkommentar.

Personalnotiser

Finns det ett botemedel mot långsam rättskipning

Den engelska devisen ”justice delayed is justice denied” ger på ett elegant och slagkraftigt sätt uttryck åt tanken att en domstol måste döma inte bara rätt utan också snabbt. Samma tanke ligger bakom artikel 6:1 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, där den grundläggande bestämmelsen om att en rättegång skall vara rättvis åtföljs av ett krav på att prövningen skall ske inom skälig tid.

BARRY HOLMSTRÖM, Domstolar och demokrati — Den tredje statsmaktens politiska roll i England, Frankrike och Tyskland

Den allt livligare konstitutionella debatt som utvecklats i Sverige under de senaste åren är givetvis mycket glädjande för både jurister, statsvetare och andra intresserade som av någon anledning haft särskild anledning att befatta sig med ämnet.

Lagstiftning eller självreglering? Olika aspekter på frågan om när och hur lagstiftningsinstrumentet bör användas

Lagstiftning eller självreglering? Oli-ka aspekter på frågan om när och hur lagstiftningsinstrumentet bör använ-das

Lagstiftning och självreglering är samverkande element i rättsbildningen. Principer för användningen av lagstiftning bör utvecklas och slås fast i det löpande lagstiftningsarbetet på olika områden. Utrymmet för och funktionen av självreglering varierar mellan olika rättsområden och över tiden.

Lagstiftning eller självreglering i ett rättshistoriskt perspektiv

Lagstiftning är den av rättskällorna som ur juristens synvinkel förefaller vara minst problematisk. Det är i själva verket den rättskälla man känner sig tryggast med. Först och främst uttrycker lagstiftningen en politiskt legitimerad vilja. Oavsett historisk koppling är det den högsta makten i samhället som uttalar sig genom lagstiftningsmediet. Som sådant erbjuder lagstiftningsinstrumentet så gott som obegränsade möjligheter att förändra och gestalta samhället alltefter förhärskande politiska eller ideologiska önskeföreställningar.

Lagstiftning eller självreglering bland rationella aktörer

Fundamentet för statsbildningar av den typ Sverige representerar är demokrati och marknadsekonomi. Demokratikravet innebär att folkviljan har ett avgörande inflytande över rikets styrelse, medan marknadsekonomins kärna är näringsfriheten. Båda har sina utgångspunkter i liberalismen — perspektivet är individcentrerat, och regelverkets centrala uppgift är att bevara och utveckla ett antal centrala rättigheter.

Lagreglering eller självreglering av marknaden för finansiell rådgivning

Syftet med detta bidrag är att granska frågan om lagreglering i förhållande till självreglering på marknaden för finansiell rådgivning och med fokus på de samhällsekonomiska aspekterna. Analysen pekar på att de självreglerande incitamenten hos marknadens aktörer är svaga, varför viss myndighetsreglering behövs.

Lagstiftning eller självreglering — vad tycker lagstiftaren?

Noen konstitusjonelle aspekter

En viktig dimensjon av den problemstilling som ligger til grunn for dette symposiet, holdes utenfor den videre diskusjon. Desto viktigere er det å gjøre oppmerksom på at den finnes og kort skissere hvordan den kan passes inn: I forhold til europeisk og internasjonal integrasjon fremtrer de deler av nasjonal lovgivning som gjør noe mer enn å føre traktater og direktiver inn i svensk rett, som en viktig form for nasjonal selvregulering.

Lagstiftning eller självreglering i miljörätten

Omfattningen av dagens miljölagstiftning — från den internationella miljörätten och EG-rätten till svenska lagar och ett mycket stort antal förordningar och föreskrifter — kan tyckas ge ett svar på hur valet mellan lagstiftning och självreglering åtminstone hittills utfallit. Den miljölagstiftning som utvecklats under senare delen av 1900-talet har varit en av förutsättningarna för många av de förbättringar av miljökvaliteten som vi sett inom specifika områden.

Marknadsrätten, särskilt regleringen av reklam

Kontraktsrätten, särskilt frågan om användning av standardavtal

Avtalsfriheten tillhör de fundamentala utgångspunkterna för ett marknadsekonomiskt system. Avtalsinstrumentet har en oerhörd inbyggd flexibilitet och det är vanligt att avtalslösningar inom näringslivet ligger långt före lagstiftningen. Instrumentets stora formbarhet visar sig i nyutveckling av avtalstyper, t.ex. franchising, och förmåga till snabb anpassning till ny teknik, t.ex. E-handeln. Normalt utnyttjar man sig av standardavtal.

Genteknik och försäkringar

Gentekniken har öppnat nya möjligheter att ställa medicinsk diagnos. Med en relativt enkel genteknisk undersökning kan förutsägas om det finns ett ärftligt sjukdomsanlag som kommer att leda till sjukdom senare i livet. Det går att granska en frisk människas arvsanlag och beräkna sannolikheten av att han eller hon blir sjuk.

Lagstiftning eller självreglering i arbetsrätten? Svaret är både ock.

Den moderna arbetsrättens grundvalar finner vi i det sena artonhundratalet. En tidigare samhällsordnings regleringsformer ersattes då av det s.k. fria tjänsteavtalet, där arbetsgivare och arbetstagare fritt kunde avtala om anställningsvillkoren. Fria marknadskrafter och självreglering var utgångspunkterna för den växande industrialismen.

Personalnotiser

Regeringen har den 15 mars 2001 utnämnt hovrättslagmannen Lars-Göran Engström till hovrättspresident i Hovrätten över Skåne och Blekinge.

Ordre public, internationellt tvingande rättsregler och kringgåendeläran i EG-domstolens praxis rörande internationell privaträtt

Amsterdamfördragets ikraftträdande har medfört att den internationella privat- och processrätten i princip har blivit en fullvärdig del av EGfördragets sakliga tillämpningsområde. Ämnets centrala delar kan bli föremål för reglering genom EG-förordningar och EG-direktiv och hithörande frågor kan förväntas att i framtiden bli vanligt förekommande inför EG-domstolen.

Om brott och straff i Iran

Sedan revolutionen 1979 har hela det iranska rättssystemet genomgått stora förändringar för att anpassas till den traditionella islamiska rättsordningen. De mest radikala har utan tvekan varit omskrivningen av hela straffrätten. Den västorienterade straffrätten som gällde före revolutionen har ersatts av en omfattande strafflag som helt och hållet baseras på de tolkningar som shiiamuslimska religionslärda under århundraden har gjort av brott och straff enligt Koranen och andra islamiska rättskällorna.

Revisionen av Bryssel- och Lugano-konventionerna

I artikeln ges en redogörelse för den revision av Bryssel- och Luganokonventionerna som nyligen ägt rum. Revisionen innebär, förutom talrika redaktionella ändringar, en del sakliga ändringar av större eller mindre betydelse samt en utjämning av de sakliga skillnader som hittills har funnits mellan de båda konventionerna. Vidare har den mellan EU:s medlemsstater gällande Brysselkonventionen ersatts av en EG-förordning som är grundad på Romfördraget i dess lydelse enligt Amsterdamfördraget och som träder i kraft den 1 mars 2002.

Europadomstolens domar - första kvartalet 2001

Frågor om lagligheten av frihetsberövande (artikel 5:1 i konventionen) och rätten att få lagligheten av ett frihetsberövande överprövad av domstol (artikel 5:4 i konventionen)

Ny juridisk litteratur

Affärsjuridiska uppsatser 1998, 1999 (Iustus 2001, 491 s.). Samling av uppsatser om gränserna för ansvarsfrihet enligt 15:5 ABL, säkerhetsåtgärder betr. konkurrensklausuler och företagshemligheter, miljöhänsyn vid tillämpning av 6, 8 och 19 §§ konkurrenslagen, återföring av aktiekapital, främst genom inlösen och förvärv av egna aktier, samt LAS tillämplighet på företagsledare.

Personalnotiser

Regeringen har den 19 april 2001 utnämnt hovrättslagmannen i Svea hovrätt Mats Melin till regeringsråd. Mats Melin, som är född 1951, förordnades 1990 till hovrättsassessor i Svea hovrätt. Han var sekreterare i kommittén med uppdrag att utreda behovet av grundlagsändringar inför ett svenskt medlemskap i EG 1991–1993. Mats Melin var rättssakkunnig i Justitiedepartementet under åren 1993–1995 och han var ersättare för ordföranden i Utlänningsnämnden 1991–1995.

Jordabalken och den tyska civillagen

Jordabalken kan av flera skäl ses som en unik svensk produkt. Samtidigt är det ställt utom tvivel att utländsk påverkan finns. I den föreliggande uppsatsen visar författaren på det starka inflytande som den tyska Bürgerliches Gesetzbuch haft på jordabalkens utformning.

EU och den svenska straffrätten

Utvecklingen av det straffrättsliga samarbetet inom EU går fort framåt. Samtidigt som det mellanstatliga samarbetet inom den tredje pelaren blivit allt intensivare, har på senare tid också gjorts gällande att EG, inom ramen för den första pelaren, har en positiv straffrättslig kompetens. I denna artikel söker författaren beskriva EU-rättens betydelse för den svenska straffrätten i, vad som kan kallas, ett utvecklingsperspektiv.

Mediation — Seven Fundamental Questions

Medling är ett alternativt sätt att lösa en konflikt och har många förtjänster. I Sverige är emellertid medling inte vanligt förekommande utanför de rättsområden där lagen föreskriver att medling skall äga rum. Den tvekan som kan förekomma beträffande medling som konfliktlösningsmetod bottnar nog främst i bristande kunskaper om medling. Den följande uppsatsen, författad av professor John Wade, behandlar sju grundläggande frågor om medling och beskriver kort och koncist vad medling är.

Nyare rättspraxis till Bryssel- och Luganokonventionerna

Denna uppsats utgör en fortsättning på tidigare lämnade redogörelser, senast i SvJT 2000 s. 709. Den omfattar rättsfall som har avgjorts eller refererats under år 2000, dels av EG-domstolen (GD) rörande tolkningen av Brysselkonventionen, dels av svenska domstolar såvitt avser Bryssel- och Luganokonventionerna. Härjämte ges enstaka hänvisningar till annan nationell rättspraxis till de båda konventionerna.

Europadomstolens domar — andra kvartalet 2001

Europadomstolen har under andra kvartalet 2001 meddelat följande domar:

Hur skall antalet timmar samhällstjänst bestämmas vid villkorlig dom?

Genom den permanentning och utvidgning av systemet med samhällstjänst som trädde i kraft den 1 januari 1999 infördes möjligheten att förena villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst. En sådan föreskrift skall avse skyldighet att utföra oavlönat arbete i lägst 40 timmar och högst 240 timmar.

STIG STRÖMHOLM m.fl. (red.), Svensk rätt — en översikt

Arbetet med Svensk rätt — en översikt har letts av en redaktion bestående av fyra för SvJT:s läsekrets välkända personer, nämligen professor emeritus Stig Strömholm (huvudredaktör), professor Lars Engwall, professor Bengt Lindell och generaldirektör Stefan Strömberg.

Personalnotiser

Regeringen har den 14 juni 2001 utnämnt expeditionschefen Lars Dahllöf till justitieråd. Lars Dahllöf, som är född 1946, har en gedigen bakgrund som jurist inom den högsta statsförvaltningen och näringslivet. Lars Dahllöf blev fiskal i Svea hovrätt 1977. Åren därefter var han utredningssekreterare i Miljöskyddsutredningen.

Aktiebolagskommitténs slutbetänkande (SOU 2001:1) bör beträffande riktade emissioner i publika bolag moderniseras ytterli...

Som bekant har Aktiebolagskommittén i januari 2001 avlämnat sitt slutbetänkande avseende en ny aktiebolagslag. Betänkandet kommer, om det skulle genomföras fullt ut, innebära en välkommen modernisering av nu gällande aktiebolagslag från 1975, bl.a. avseende kapitalökningsreglerna.

Lagstiftningsideologi och lagstiftningsteknik — erfarenheter från arbetet med en ny aktiebolagslag

Aktiebolagskommittén har föreslagit en helt ny aktiebolagslag som skall träda i kraft den 1 januari 2004. Den nya lagen omfattar 27 kapitel och redan storleken ställer krav på en genomtänkt lagstiftningsteknik så att lagen blir begriplig och överskådlig. I artikeln redovisas gången i det tioåriga utredningsarbetet med tonvikten lagd på de lagtekniska frågeställningarna.

Är endast olika rättsföljder som är likvärdiga samma sak?

Högsta domstolen har i tre rättsfall under 1990-talet slagit fast principer för den negativa rättskraftens omfattning i fråga om yrkanden (rättsföljder) som är alternativa till varandra. I artikeln analyseras den närmare innebörden av Högsta domstolens praxis, med utgångspunkt särskilt från rättsfallet NJA 1999 s. 520.

Nyare rättspraxis om vårdnad om barn

Den 1 oktober 1998 ändrades föräldrabalkens (FB) regler om vårdnad m.m. (prop. 1997/98:7 och bet. 1997/98:LU12). Denna rättsfallsöversikt omfattar refererade avgöranden som meddelats av Högsta domstolen (HD) och hovrätterna från reformens ikraftträdande till den 1 maj 2001. Ett icke refererat överrättsavgörande av intresse har också tagits med.

Avgöranden från EG-domstolen — första halvåret 2001

Här redovisas i sammanfattning ett urval av de domar och beslut som EG-domstolen och förstainstansrätten har meddelat under första halvåret 2001.

Från lagstiftningsarbetet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under våren 2001. Liksom i tidigare översikter har företrädesvis medtagits ärenden som bedömts vara av särskilt intresse för SvJT:s läsekrets. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 juli 2001. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för år 2001.

Aktuella frågor

I förrförra numret av SvJT har professorn Bill W. Dufwa med utgångspunkt i rättsfallet NJA 2000 s. 285 behandlat frågan från vilken tidpunkt preskriptionstiden skall räknas vad avser ersättning för skador som framträder först lång tid efter den skadegörande handlingen. Detta är en situation som särskilt är för handen på trafikskadeområdet i de s.k. whiplashskadefallen. I de flesta av dessa skadefall uppkommer inga bestående besvär men i åtskilliga fall utmynnar de först märkbara besvären i en invaliditet som dock kan klarläggas först viss tid, ibland lång tid, efter trafikolyckan.

Ny juridisk litteratur

Axel Adlercreutz Avtalsrätt II (5 uppl. Juristförlaget i Lund 2001, 163 s.). Bl.a. nya rättsfall har föranlett denna utgåva angående avtalstolkning och -utfyllnad m.m. Axel Adlercreutz Finansieringsformers rättsliga reglering (3 uppl. Studentlitteratur 2001, 221 s.). Bl.a. fullföljandet av datoriseringen av systemen för värdepappersomsättning och fastighetspant har lett till ändringar. Ett nytt avsnitt finns om finansieringsverksamheten. Lars K. Beckman, Mauritz Bäärnhielm, Göran Millqvist, Leif I. Nilsson, Stieg Synnergen och Ingrid Uggla Fastighetsrätt I.

Sveriges konstitutionella urkunder, SNS förlag 1999, 453 s. med Nils Stjernquists inledning Land skall med lag byggas — Sveriges författningshistoria.

”Grundsatsen för allt konstitutionellt regemente, för allt civilt framåtskridande, för all lagbunden både styrelse och frihet. Det är: lydnad för gällande lag, men öppen rätt att fordra en bättre och en fri diskussion om medlen därtill.” Erik Gustaf Geijer, Litteratur-Bladet, 1838

PETTER ASP, Straffansvar vid brottsprovokation

Ett återkommande tema i den kriminalpolitiska debatten är i vilken utsträckning polisen bör ha rätt till och har behov av att använda s.k. okonventionella eller särskilda (jfr SOU 2000:126 s. 216) spaningsmetoder. Till dessa hör bl.a. olika former av provokation. Med provokation brukar avses att polisen i sitt brottsbekämpande arbete lockar eller utmanar någon till en handling eller ett uttalande, som kan vara besvärande eller på annat sätt negativt för denne eller annan i dennes närhet.

Disputation

Den 21 september 2001 disputerade vid Lunds universitet jur.kand. Ewa Gustafsson på en avhandling i offentlig rätt med titeln ”Missbrukare i rättsstaten.

Personalnotiser

KARL ERIK ROSÉN - En rådmans liv, Skolpojke, officer, domare. Stockholm 2000, 100 s.

Karl Erik Rosén, domare vid Stockholms tingsrätt under ca 40 år, har skrivit ned sina minnen i boken En rådmans liv, Skolpojke, officer, domare, Stockholm 2000. I boken, som är på 100 sidor, berättar Karl Erik Rosén om originella lärare i födelsestaden Jönköping, om sin militära tjänstgöring under andra världskriget och om mer eller mindre speciella upplevelser som domare i olika domstolar i Mellansverige.

Skattetilläggen och Europakonventionen

Skattetilläggens förenlighet med Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna var föremål för prövning av Högsta domstolen och Regeringsrätten i slutet av förra året. Skattetilläggskommittén har nyligen publicerat sitt betänkande i frågan. I artikeln diskuteras dessa och andra relaterade utvecklingar.

Svensk rättspraxis

Den följande redogörelsen utgör en fortsättning på tidigare lämnade översikter i SvJT 1982 s. 214, 1987 s. 331, 1992 s. 475 och 1996 s. 593. Den omfattar rättsfall inom den internationella privat- och processrätten under femårsperioden 1996–2000.

Europadomstolens domar — tredje kvartalet 2001

Europadomstolen har under tredje kvartalet 2001 meddelat följande domar

Ny juridisk litteratur

Miljöbalkens återverkningar (Norstedts 2001, 226 s.). Allmän framställning om det nya rättsläget inom miljörätten och de konsekvenser det för med sig utanför balkens egentliga område. Fastighetsrätten, skadeståndsrätten, ersättningsrätten i övrigt och kontraktsrätten behandlas i detta perspektiv.

Personalnotiser

Individuella anställningsförhållanden i Sveriges nya internationella privaträtt — en översikt

Den europeiska integrationsprocessen har medfört avsevärda förändringar i Sveriges internationella privat- och processrätt. Detta gäller inte minst frågor om svensk domsrätt och tillämplig lag i tvister rörande individuella anställningsförhållanden. Artikeln utgör en översiktlig presentation av de nya reglerna på detta område.

Rätten till domstolsprövning och svenska domstolars behörighet — nygamla problem i ljuset av ett HDavgörande

Nyare rättspraxis om umgänge med barn, m.m.

I en tidigare rättsfallsöversikt har refererade vårdnadsavgöranden som meddelats av Högsta domstolen (HD) och hovrätterna under perioden från oktober 1998 till maj 2001 behandlats.1 Denna rättsfallsöversikt avseende samma period omfattar avgöranden om umgänge samt avgöranden som rör processuella frågor om vårdnad och umgänge. Några icke refererade överrättsavgöranden av intresse har också tagits med.

Svensk rättspraxis

Den här följande rättsfallsöversikten tar vid där Madeleine Leijonhufvuds rättsfallsöversikt från 1996 (se SvJT 1996 s. 1 ff.) slutar. Jag har i vissa avseenden förändrat dispositionen i syfte att så långt som möjligt sammanföra olika frågor som hör ihop. Några mer revolutionerande förändringar är det emellertid inte fråga om.

Ny juridisk litteratur

Örjan Edström Anställningsskydd och förändrade kvalifikationskrav i kunskapssamhället (Iustus 2001, 279 s.). Analys av turordningsreglerna med särskild inriktning på regeln om tillräckliga kvalifikationer samt vilka krav på sådana som arbetsgivare ställer på arbetsmarknaden.

Alternativ tvistlösning. Särskilt medling och skiljeförfarande. Iustus förlag, 2000, 279 s.

Även om olika sätt att vid sidan av rättegångsförfarandet lösa tvister sedan länge praktiserats här i landet har samlade framställningar om alternativ till rättegång varit sällsynta. På senare år har dock alternativ tvistlösning — eller som den engelska termen lyder Alternative Dispute Resolutions (ADR) — tilldragit sig ökad uppmärksamhet.

Progressiv process — Spridda uppsatser om domstolsprocessen och samhällsutvecklingen, Iustus förlag 2000, 552 s.

”Vad vi demokrater vill ha är en dynamisk, progressiv process i samklang med samhällsutvecklingen, inte en statisk, passiv process som verkar som en broms på utvecklingens hjul.”

Personalnotiser

Regeringen har den 25 oktober 2001 utnämnt ordföranden i Skatterättsnämnden Peter Kindlund till regeringsråd. Peter Kindlund, som är född 1944, förordnandes till kammarrättsassessor vid Kammarrätten i Jönköping 1984. 1992 utnämndes han till departementsråd i Finansdepartementet där han senast varit chef för enheten för skatteadministration och personbeskattning.

Beslut, dokumentation och öppenhet i EU, Norstedts Juridik 2001, 300 s.

Den som försökt sig på att finna rätt i den gemenskapsrättsliga normgivningen vet att det inte är helt lätt. Redan att söka utreda vad som för dagen — eller vid en viss annan relevant tidpunkt — är gällande lydelse av en viss föreskrift på EG-nivå är förbundet med vissa svårigheter.

Constitutionalism in Estonia, Latvia and Lithuania, Iustus Förlag, Uppsala, 2001, 322 s.

Caroline Taube disputerade den 9 maj 2001 och undertecknad var fakultetsopponent. Detta är en anmälan och skall därför ägnas åt en relativt detaljerad genomgång av avhandlingen, men jag avser också försöka ta upp några av de mest intressanta eller kontroversiella frågor som en genomläsning av Taubes avhandling ger upphov till.

Fördel saklega

Bestämmelserna om nyttjanderätt till fast och lös egendom (saklega) var i 1734 års lag utspridda i flera kapitel i olika balkar. Trots splittringen bars bestämmelserna upp av en samsyn som gick tillbaka på den romerska rätten. Den gamla lagens bestämmelser om nyttjanderätt till fast egendom har sin moderna motsvarighet i 1970 års jordabalk, medan motsvarande — synnerligen kortfattade — bestämmelser för lös egendom i huvudsak står kvar i ursprungligt skick.

Whiplashskador, trafikförsäkring och preskriptionstidens inträde

Skador som framträder först lång tid sedan den skadegörande handlingen ägt rum kom att bli ett av 1900-talets stora problem i ersättningsrätten. En central fråga i sammanhanget blev: från vilket ögonblick skall preskriptionstiden börja räknas för den som vill ha ersättning för en sådan skada? Under senare år har särskilt pisksnärtskador (whiplashskador), uppkomna i följd av motorfordonstrafik, aktualiserat denna fråga.

Om aktiebolagsstyrelsers arbetsformer

Artikeln behandlar aktiebolagslagens regler om styrelsearbetet och dess former. Formella regler kring styrelsearbetet kan, om de utformas väl och utnyttjas rätt, i bästa fall förhindra maktmissbruk av en dominerande ägare. I särskilt hög grad kan detta antas gälla i sådana bolag där förhållandet mellan aktieägarna inte är anonymt. De remedier som kan aktualiseras vid överträdelse av reglerna om styrelsens arbetsformer inbegriper även en straffpåföljd.

Otillåtna reservationer: en diskussion utifrån Europarådets nyantagna rekommendation

Europarådets ministerkommitté antog i maj 1999 rekommendation nr. R(99)13 om otillåtna reservationer. Rekommendationen innehåller alternativa svarsmallar för potentiellt otillåtna reservationer. Rekommendationens innehåll analyseras och författarna diskuterar dels en möjlig kategorisering av s.k. generella reservationer, dels rekommendationers rättsliga status inom Europarådet.

Interantionell våldsanvändning

Förenta Nationernas stadga har i artikel 2:4 ett förbud mot internationell våldsanvändning:

Mellandom — nu och i framtiden

Aktuella frågor

Dessa rader är avsedda att komplettera Thomas Bulls artikel i SvJT 1999 s. 954 ff. ”Tryckt i tid? Om kungörelse, ikraftträdande och rättssäkerhet.” Varje häfte av Svensk författningssamling (SFS) är försett med en uppgift om vilken dag det har utkommit från trycket.

Aktuella frågor

Under rubriken Aktuella frågor (SvJT 2001 s. 89 ff.) anför Gösta Walin en del kritiska reflektioner över min artikel En fråga om äganderätt (SvJT 2000 s. 677 ff.). Det är alltid hedersamt att bli uppmärksammad av Gösta Walin, även när han har kritiska synpunkter att anföra. Men vari består då Walins kritik?

Ny juridisk litteratur

E-handelsdirektivet — genomförande av direktivet 2000/31/EG om vissa rättsliga aspekter på informationssamhället (Ds 2001:13, 192 s.). Konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor (Ds 2001:17, 89 s.). Förslag till bl.a. ändringar i konkurrenslagen.

Personalnotiser

Regeringen har den 23 maj 2001 utnämnt rättschefen i Justitiedepartementet Göran Lambertz till ny Justitiekansler. Göran Lambertz utnämndes till assessor i Svea hovrätt 1989. Han anställdes samma år i Justitiedepartementet.