Arkiv

Rättegångssalens väggar — om domstolsprocessen i tid och rum

Rättegångarna i Sverige utspelas så gott som alltid i särskilda lokaler, som kan föra tanken till såväl matsalar som kyrkorum, hotellrum och teaterlokaler. Men rättssalens välbyggda väggar hotar att avskärma både rättegången och forskningen från samhällsutvecklingen och medborgarna.

Är det sak samma om saken är densamma eller inte?

Artikeln är en fortsättning på en tidigare artikel om rättskraftens omfattning i fråga om yrkanden (rättsföljder) som är alternativa till varandra. Rättskraftens bestämning ställs nu i förhållande till andra processuella regler, särskilt de om ändring av talan.

Malmköpings tingshus

Villåttinge härads gamla tingshus i Malmköping upphörde den 1 juli år 2000 att vara tingssställe för Katrineholms tingsrätt. Det hade då använts som tingshus sedan det uppfördes år 1790 och var säkerligen det då äldsta i bruk varande tingshuset.

Skadestånd utom kontraktsförhållanden 1997–2000

Utöver rättsfall i NJA omtalas liksom i tidigare översikter1vissa hovrättsavgöranden refererade i publikationen Rättsfall-Försäkring och skadestånd, del A (RFS) och i serien Rättsfall från hovrätterna (RH). Också nu har jag tagit med en del domar om ansvar i kontraktsförhållanden. — Avgöranden som saknar betydelse efter 2001 års ändringar i skadeståndslagen (SkL) berörs bara i korthet.

Europadomstolens domar — fjärde kvartalet 2001

Europadomstolen har under fjärde kvartalet 2001 meddelat följande domar:

Ny juridisk litteratur

Arbetstiden — lag eller avtal. Skrift nr 1 från Kommittén för nya arbetstids- och semesterregler (SOU 2001:91, 40 s.). Skriften behandlar frågan huruvida arbetstiden bäst hanteras av staten eller av arbetsmarknadens parter. Svante Bergström och Gertrud Lennander Kredit och säkerhet (8 uppl. Iustus 2001, 101 s.). I denna utgåva har beaktats ny lagstiftning, rättspraxis, litteratur och utvecklingen på kreditmarknaden och inom formulärrätten.

ANNA SINGER, Föräldraskap i rättslig belysning

Huvudtemat för denna doktorsavhandling gäller spänningen mellan biologiskt, rättsligt och socialt föräldraskap. Den svenska rättsordningen bygger på att det rättsliga föräldraskapet som en ”paketlösning” för olika rättsverkningar normalt följer det biologiska föräldraskapet. En strävan att åstadkomma en sådan överensstämmelse präglar reglerna om fastställande av faderskap för barn som är fött av ogift mor.

Inbjudan till världskonferens om familjeliv och mänskliga rättigheter

The International Society of Family Law, en organisation bestående av akademiker och praktiker som specialiserar sig i familjerätt, håller sin 11:e världskonferens i Köpenhamn-Oslo den 2–7 augusti 2002.

Personalnotiser

BERTIL BENGTSSON m.fl., Miljöbalken. En kommentar

En välkommen delkommentar till Miljöbalken (1–15 kap.) har utkommit i Norstedts Blå Bibliotek. Boken som saknar sidonumrering omfattar förutom kommenterad lagtext även okommenterade bilagor som består av anknytande lagar, förordningar och förteckningar. Författarna till kommentaren är erfarna och sakkunniga på området.

RUTH NIELSEN, E-handelsret

Den gränslösa entusiasm och de enorma förväntningar som bara för något år sedan präglade inställningen till den elektroniska handelns utvecklingspotential har visserligen svalnat något, men det kan inte förnekas att sådan handel redan idag omsätter avsevärda belopp och att den med all sannolikhet kommer att öka även i fortsättningen.

Kan det trots föreliggande svensk domsrätt saknas en lokalt behörig tingsrätt?

I såväl tvistemål som brottmål med internationell anknytning kan det förekomma att det trots föreliggande svensk domsrätt visar sig vara svårt att uppbringa en lokalt behörig tingsrätt.

Company Law Reform och Aktiebolagskommittén — Bolagsrättsliga reformer i Storbritannien och Sverige

I både Storbritannien och Sverige har just utredningsarbeten som sträcker sig över hela aktiebolagsrätten avslutats. Det finns likheter mellan utredningarna. Det finns också betydande skillnader — t.ex. i fråga om ansatser, angreppssätt och resultat. I denna artikel tas några sådana skillnader upp till diskussion.

Barnperspektiv och barnets bästa i tingsrätts handläggning av vårdnads-tvister

Målsättningen med den samhälleliga handläggningen av vårdnadstvister är att avgöra vårdnadsfrågor med utgångspunkt från barnets bästa. Detta skall, enligt såväl Barnkonventionen,1 föräldrabalken (FB) som socialtjänstlagen (SoL), göras genom att ett barnperspektiv anläggs i handläggningsprocessen.

Avgöranden från EG-domstolen — andra halvåret 2001

Här redovisas i sammanfattning ett urval av EG-domstolens och förstainstansrättens domar och yttranden under andra halvåret 2001.

Från lagstiftningsarbetet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under hösten 2001. Liksom i tidigare översikter har företrädesvis medtagits ärenden som bedömts vara av särskilt intresse för SvJT:s läsekrets. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 januari 2002. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för år 2001.

HENRIK EDELSTAM Offentlighet och sekretess i rättegång. Principen om förhandlingsoffentlighet

Till de grundläggande fri- och rättigheterna i Sverige hör rätten till offentlig domstolsförhandling. Denna rätt är också inskriven i europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna. Den har så lång tradition i vårt land att dess ursprung förlorar sig i rättshistoriens gryning.

LOTTA LERWALL, Könsdiskriminering — En analys av nationell och internationell rätt, Akademisk avhandling

Lotta Lerwall lade den 28 september 2001 fram sin avhandling ”Könsdiskriminering — En analys av nationell och internationell rätt”. Undertecknad var opponent. Avhandlingen behandlar könsdiskriminering inom arbetsliv och utbildning. Huvudsyftet med avhandlingen är att analysera under vilka förutsättningar ett handlande står i strid med förbudet mot könsdiskriminering.

BJÖRN FASTERLING, Die Abstimmung des Schadensersatzes mit dem versicherungsrechtlichen Schadensausgleich bei Personenschäden am Beispiel der Rechte Schwedens und Dänemarks. Schriften zum Internationalen Privatrecht und zur Rechtvergleichering

Den anmälda tyska doktorsavhandlingen ingår i ett komparativt projekt Gemeineuropäisches Deliktsrecht, lett av den kände civilrättsprofessorn Christian v. Bar. Från svensk synpunkt har den ett intresse särskilt genom att den behandlar den s.k. svenska — eller snarare nordiska — modellen på personskadeområdet ur ett kontinentalt perspektiv.

Nordiska juristmötet i Helsingfors 2002

Nordiska juristmöten hålls vart tredje år i någon av de nordiska huvudstäderna. Nästa juristmöte — det trettiosjätte — äger rum i Helsingfors den 15–17 augusti 2002.

Personalnotiser

Regeringskansliet har anställt hovrättsassessorn i Svea hovrätt Per Lennerbrant som rättssakkunnig med placering i departementet (0202-12).

JAN RAMBERG och JOHNNY HERRE, Internationella köplagen (CISG), En kommentar

Genom kommentaren till internationella köplagen har Jan Ramberg och Johnny Herre fullbordat sin trilogi på köprättens område. Först kom köplagskommentaren av Jan Ramberg under medverkan av Johnny Herre, sedan konsumentköplagskommentaren av Johnny Herre under medverkan av Jan Ramberg och nu kommentaren till internationella köplagen av Jan Ramberg och Johnny Herre.

Den rättsvetenskapliga forskningens roll — Vad bör den rättsvetenskapliga forskningen syssla med och varför?

Under två dagar samlades jurister från Justitiedepartementet, landets juridiska fakulteter och institutioner på Häringe slott för att diskutera rättsvetenskapens roll. Den första dagens tema var ”i vilket syfte och till vilken nytta skrivs rättsvetenskapliga arbeten”.

Banbrytare, tekniker, iakttagare — den nordiske rättsvetenskapsmannens roller

I denna översikt har jag för avsikt att granska den nordiska rättsvetenskapens betydelse för rättsutvecklingen från 1700-talet fram till senare delen av 1900-talet. För åskådlighetens skull använder jag mig av tre ’idealtyper’ av rättsvetenskapsmän, som jag kallar ’banbrytare’, ’tekniker’ och ’iakttagare’.

Rationalitet och värderingar

Med en ofullständig definition kan en rättsvetenskapsman — eller en rättsvetenskapare om beteckningen görs könsneutral — sägas vara en person som bedriver rättsvetenskap. Innebörden av definitionen beror på vad man menar med rättsvetenskap — eller kan mena med det.

Nyttig och onyttig rättsvetenskap

Nyttig rättsvetenskaplig forskning är normalt bättre än onyttig. Det verkar självklart. Men många forskare skriver inte under på tesen. Enligt författaren till denna artikel kan ett forskningsprojekts nytta bestämmas utifrån framför allt inriktningen, ämnet och kvaliteten.

I vilket syfte och till vilken nytta skrivs rättsvetenskapliga arbeten?

Jag förstår att avsikten är att polarisera i denna fråga, och vi rättsvetare förväntas väl hävda rättsvetenskapens totala frihet från nyttokrav. Göran Lambertz’ korta punkter inför diskussionen ger onekligen stoff till en riktigt polariserad debatt.

Rätt eller vetenskap? Till frågan om rättsvetenskapens nytta

Ovanför entrén till observatoriet på Ven lät — har det sagts — astronomen Tycho Brahe hugga en devis med innebörden, att makt och rikedom förgår; endast konst och vetenskap består. Hur skulle han ha besvarat frågan om nyttan av vetenskap? Det förefaller inte alldeles omöjligt att Tycho Brahes svar skulle bestå i en indignerad motfråga: Varför skulle vetenskapen vara nyttig?

Syfte och nytta med

En framställning om rättsvetenskapliga arbetens syfte och nytta bör utgå från ett någorlunda tydligt redovisat antagande om vad som avses med rättsvetenskap. Uppgiften blir då genast komplicerad. Rättsvetenskapen som företeelse är mycket mångfacetterad och om man studerar verksamheten lite mer detaljerat kan de arbeten som presenterats under beteckningen rättsvetenskap ge ett splittrat intryck.

Samverkan mellan rättsvetenskapen och lagstiftaren — problem och

Lagstiftning är eller — som kanske någon skulle vilja uttrycka det — bör vara en kunskapsbaserad verksamhet. Ingenstans i vårt samhälle finns kunskap om rätten och rättens natur så samlad och koncentrerad som inom rättsvetenskapen. Det är således inte att förvåna att vi som arbetar med lagstiftning kastar lystna blickar mot denna rättsvetenskapliga kunskapsmassa.

Rättsvetenskap och lagstiftningsarbete

Jag kommer i det följande att försöka säga någonting om i vilken utsträckning rättsvetenskapen på olika sätt bör delta i lagstiftningsarbete. Det kan måhända finnas skäl att nämna att anledningen till att jag har blivit ombedd att göra detta inlägg torde vara att jag, som har en ganska renodlad universitetsbakgrund, under ett drygt år arbetade med bl.a. lagstiftningsarbete på Justitiedepartementets straffrättsenhet.

Rettsforskernes medvirkning i

Rettsforskernes medvirkning i lovgivningsarbeidet er et tema som i seg selv kan være gjenstand for forskning. Både omfanget av og betingelsene for rettsforskernes deltakelse, og deres innflytelse på lovgivningens form og innhold, er spørsmål som det har interesse å få belyst. Min tilnærming i dette innlegget vil være mer impresjonistisk enn forskningsbasert, med utgangspunkt i erfaringer med lovgivningsarbeid som professor ved Universitetet i Oslo og som sjef for Lovavdelingen i det norske Justisdepartementet.

Rättsvetenskapen och lagstiftningsarbetet

Jag skall närma mig diskussionens tema genom ett schema av rätten som jag under de senaste tio femton år har försökt att utveckla i mina rättsteoretiska skrifter och boken Critical Legal Positivism. Schemat beror på två grundläggande distinktioner: en som gäller vad jag kallar för rättens två ansikten och en som beträffar vad jag kallar för rättens tre nivåer. Rätten kan granskas, för det första, som en symbolisk-normativ företeelse, som en rättsordning; det är denna rättens aspekt med vilken vi jurister såsom spontant identifierar rätten.

En Herrens tjänare, eller några Herrans tjänare?

Vilken roll har den rättsvetenskapliga forskningen i relation till det rättsliga beslutsfattande som sker i praktiken? För granskningen av denna fråga är det nödvändigt att först placera tre av de centrala aktörerna på scenen: lagstiftaren (parlamentet och dess hjälporgan främst justitieministeriet), rättstillämparen (domstolarna, men också andra organ med domsmakt) och den rättsvetenskapliga forskaren.

Immaterialrätten i omvandling — uppgift, anseende och investering som underlag för rättsskydd

I nära anslutning till Stig Strömholms 70-årsdag och för att celebrera hans mångåriga verksamhet i redaktionen för Svensk Juristtidning har bl.a. detta föredrag hållits vid ett symposium i Svea Hovrätt den 9 april 2002.

Den allmänna rättsläran — tidlös och ständigt aktuell

Rättsordningen handlar ytterst om mänskligt handlande. Men det är fråga om idéstyrt handlande. Det väsentliga i rätten — det som gör rätten till rätt — är rättsidéerna. Dessa är kulturskapelser, vilket gör rättsvetenskapen till en humanistisk vetenskap. En distinktion görs mellan speciella och allmänna rättsidéer. Studiet av de senare åvilar den allmänna rättsläran. Dess uppgift är att uppställa en vetenskapligt hållbar allmän rättsuppfattning.

Psykisk störning, brott och ansvar —För och emot Psykansvarskommitténs betänkande

Härom året tillsattes en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att utreda frågor om ansvar och påföljder för psykiskt störda lagöverträdare. Denna kommitté, som kallat sig Psykansvarskommittén, har nyligen lagt fram sitt betänkande som innehåller en blandning av allt, kan man säga, från nya djärva ideér till mera traditionellt gods. Kommittén har bl.a. haft att analysera argumenten för och emot återinförande av ett tillräknelighetskrav.

Den europeiska bolagsrätten — igår, idag och i morgon

Efter åtskilliga år av stiltje upplever bolagsrätten — det för de europeiska företagen kanske väsentligaste rättsområdet — sin europarättsliga renässans. Flera nya direktiv och reformer av den bestående lagstiftningen är planerade för de kommande åren. I den här artikeln ges en aktuell översikt över gällande bestämmelser och EU-kommissionens planer för den närmaste framtiden.

Europadomstolens domar — andra kvartalet 2002

Fråga om rätten att kandidera i parlamentsval (artikel 3 i första tilläggsprotokollet) Ingrida Podkolzina, som tillhörde den ryskspråkiga minoriteten i Lettland, ställde upp som kandidat för ett politiskt parti i val till parlamentet i oktober 1998. Partiet hade till valmyndigheten överlämnat dokumentation rörande hennes kandidatur, inklusive ett intyg om att hon behärskade lettiska språket. Detta intyg hade utfärdats av en lokal avdelning av den statliga språkmyndigheten, som var underordnad justitieministeriet.

Från lagstiftningsarbetet-Lagstiftning i riksdagenvåren 2002

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under våren 2002. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 juli 2002. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för år 2002.

Ny juridisk litteratur

Bertil Bengtsson och Erland Strömbäck Skadeståndslagen. En kommentar (Norstedts 2002, 468 s.). ”Gul” lagkommentar som utgör en uppföljning av den kommentar som Ulf Nordenson och förf:a gav ut senast 1985. Severin Blomstrand, Per-Anders Broqvist och Rose-Marie Lundström Produktansvarslagen.

Jan Hellner In Memoriam

Professor Jan Hellner avled den 10 juni vid 84 års ålder. En märklig gärning har avslutats. Efter att ha avlagt jur.kand. examen vid Uppsala universitet 1941 och fullgjort tingstjänstgöring disputerade Hellner vid samma lärosäte 1950 på en avhandling om obehörig vinst. Samma år utnämndes han till docent vid Uppsala universitet. Under åren 1950–1953 innehade han förordnande att upprätthålla professuren i rättsvetenskap vid Handelshögskolan i Stockholm.

Målhanteringen i Högsta domstolen

Högsta domstolen (HD) har under de senaste två åren nedbringat antalet balanserade mål på ett anmärkningsvärt sätt samtidigt som antalet meddelade prövningstillstånd har gått ner kraftigt. I artikeln redovisas hur HD hanterar inkommande mål och ärenden och frågan ställs om domstolens fokusering på balanserna påverkat prövningen av om överklagade mål och ärenden har prejudikatintresse.

Kvinnors rätt till nödvärn

Våld i nära relationer har länge varit en problematisk fråga för straffrätten. Genom införandet av den nya brottskonstruktionen grov kvinnofridskränkning har dock ett perpektivskifte skett. Det finns numera en insikt om att sexualiserat våld är ett samhällsproblem som också rättsväsendet måste ha verktyg för att hantera. Frågan är dock om det finns utrymme för förändringar i andra delar av staffrätten som en konskevens av denna insikt?

Nyare rättspraxis till Bryssel- och Luganokonventionerna

Denna uppsats utgör en fortsättning på tidigare lämnade redogörelser, senast i SvJT 2001 s. 578. Den omfattar rättsfall som har refererats eller eljest offentliggjorts under år 2001 och det första halvåret 2002 och som har avgjorts dels av EG-domstolen (GD) rörande tolkningen av Brysselkonventionen, dels av svenska domstolar såvitt avser Luganokonventionen.

Avgöranden från EG-domstolen — första halvåret 2002

Reformering av det franska rättsväsendet?

I Frankrike steg den politiska temperaturen inför president- och parlamentsvalen våren 2002. Ett centralt tema i valdebatten utgjorde medborgarnas säkerhet till liv och lem och därmed sammanhängande frågor om rättsväsendets organisation och förhållande till den politiska makten.

Gränsen mellan materiell processledning och materiell rådgivning

Avsikten med denna artikel är att utifrån en verklig rättegång som exempel från praktikers utgångspunkt diskutera den materiella processledningen i dispositiva tvistemål där parterna är företrädda av ombud. Artikeln har inte till ambition att företräda en allenarådande åsikt. Det finns litteratur som avhandlar frågorna, inte sällan från en ibland ganska svårtillgänglig teoretisk och akademisk synvinkel. Tvisten till vilken jag löpande i artikeln hänvisar, kan förenklat beskrivas på följande sätt.

Internationellt privaträttsliga aspekter av äggdonation och surrogatmoderskap

Den moderna medicinens landvinningar har gjort det möjligt för en kvinna att bära och föda barn som har tillkommit genom att en annan kvinnas ägg efter provrörsbefruktning (in vitro-fertilisering, IVF) har förts in i hennes livmoder. Ett dylikt barn är i genetiskt avseende barn till den kvinna som har producerat ägget och inte den kvinna som har genomgått graviditeten och förlossningen.

Personalnotiser

Klargör underagenters rättsliga ställning i lagen om handelsagentur

Enligt den svenska lagen (1991: 351) om handelsagentur (1 §) är en handelsagent ”den som i en näringsverksamhet har avtalat med en annan, huvudmannen, att för dennes räkning självständigt och varaktigt verka för försäljning eller köp av varor genom att ta upp anbud till huvudmannen eller sluta avtal i dennes namn”.

Integritetsskydd för arbetstagare — Replik till Catharina Calleman

Catharina Calleman refererar och kommenterar i SvJT 2002 s. 472 ff. Integritetsutredningens förslag till en ny lag om skydd för personlig integritet i arbetslivet (SOU 2002: 18).1 De frågor utredningen haft att behandla är svåra, kontroversiella och nya. Det är därför angeläget med debatt. Catharina Callemans inlägg är därför välkommet.

Fra polycentri til omsorg for retfærdighed

Henrik Zahle har erfarenhet från juridisk verksamhet både inom dömande — bl.a. som ledamot av danska Højesteret — och inom vetenskapen. Han har varit produktiv på hög teoretisk nivå inom skilda rättsområden, företrädesvis offentlig och konstitutionell rätt, processrätt och allmän rättslära.

Normbildning rörande otillbörlig kurspåverkan

Syftet med reglerna om otillbörlig kurspåverkan är att minska förekomsten av vissa beteenden som skadar de finansiella marknaderna och strider mot god sed. Ett nyckelbegrepp i förekommande normer är otillbörlighet. Tilllämpningen av straffstadgandet i 9 § insiderstrafflagen kommer i realiteten att bestämmas av hur detta rekvisit tolkas. Otillbörlighetsrekvisitet ger förbudet en generalklausulliknande karaktär. Förbud mot otillbörlig kurspåverkan finns också i Stockholmsbörsens regler. Tillsammans bildar dessa normer ett komplext mönster, vars normbildningseffekter belyses i artikeln.

FN-sanktioner och mänskliga rättigheter eller Hur kunde det bli på detta viset?

Svensk rättspraxis-Sjörätt och annan transporträtt 1991–2000

Föregående rättsfallsöversikter i sjö- och annan transporträtt omfattar femårsperioder. Den senaste, som utarbetats av professorn emeritus Kurt Grönfors och omfattar åren 1986–1990, finns redovisad i SvJT 1992 s. 131. Därefter har ingen sammanställning gjorts av sjö- och annan transporträtt i Svensk Juristtidning. Det har under de senaste åren hänt så pass mycket i rättstillämpningen att det finns anledning att återkomma med en rättsfallsöversikt. För att komma ifatt omfattar förevarande redovisning tioårsperioden 1991–2000.

Kommentar till skadeståndslagen

Skadeståndslagen (1972:207; SkL), som ersatte de regler om skadestånd som fanns i 1864 års strafflag, har en märklig tillkomsthistoria. Lagstiftningsarbetet hade börjat med en förberedande utredning angående lagstiftning på skadeståndsrättens område, författad av straffrättsprofessorn Ivar Strahl och publicerad 1950.

Ny juridisk litteratur

Håkan Göransson och Anders Karlsson Diskrimineringslagarna. En praktisk kommentar (2 uppl. Norstedts 2002, 144 s.). Jämställdhetslagen har ändrats i flera avseenden den 1 januari 2001, och en ny lag om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning har införts fr.o.m. den 1 juli 2002.

Lagrådet om förslaget till ny instans- och processordning i utlänningsärenden

I somras överlämnade regeringen till lagrådet en remiss med förslag till en ny instans- och processordning i utlänningsärenden. I remissen föreslogs att Utlänningsnämnden skulle upphöra och att Migrationsverkets beslut i utlänningsärenden i stället skulle överklagas till domstol.

Nyheter från Juridiska institutionen vid Göteborgs universitet

Thomas Erhag disputerade fredagen den 13 september 2002 på avhandlingen ”Fri rörlighet och finansiering av social trygghet — en rättslig studie av EG-rättens inverkan på medlemsstaternas uttag av avgifter för finansiering av social trygghet”.

Personalnotiser

Regeringskansliet har anställt hovrättsassessorn i Svea hovrätt Magdalena Sivall som rättssakkunnig med placering i departementet (0211-08). Departementschefen har anställt Hovrättsassessorerna i Hovrätten för Västra Sverige Karin Jungerfelt och Charlotte Hallén som sekreterare i kommittén om en ny kriminalvårdslag (Ju 2002:13)(02-10-22).

FN-sanktioner och mänskliga rättigheter eller Hur kunde det bli på detta viset?

Ett år har gått sedan tre svenska medborgare blev föremål för FN-sanktioner mot bakgrund av deras förmodade kopplingar till terroristnätverket al Qaida. Sanktionerna ger upphov till en rad folkrättsliga frågor såväl som europarättsliga och svenska. Motsättningarna mellan de inblandade rättssystemen blir tydliga.

STIG STRÖMHOLM, Vem äger forskningen? Iustus Förlag, Uppsala 2002, 105 s.

Forskning kommer idag regelmässigt till stånd genom, eller ger upphov till, ett omfattande och komplicerat samspel mellan många fysiska och immateriella komponenter — det rör sig om aktörer i olika roller, rättigheter av varierande typ, objekt av skiftande art, regler på olika hierarkiska nivåer i de tilllämpliga normsystemen som dessutom kan vara på olika utvecklingsstadier.

Nyheter inom immaterialrättens område

Immaterialrätten är ett område som har fått en allt större betydelse i dagens samhälle både på grund av den tekniska utvecklingen och på grund av dess ökande betydelse i internationell handel. Detta har lett till en intensiv lagstiftningsverksamhet på området, främst med anledning av olika direktiv från den Europeiska Gemenskapen. Utvecklingen kommer fortlöpande att rapporteras i denna tidskrift.

Ekvivalensprincipen och jämkning av långvariga avtal

Syftet med denna artikel är att med utångspunkt i 36 § avtalslagen och ekvivalensprincipen belysa under vilka förutsättningar långvariga avtal kan jämkas då ändrade förhållanden rubbat balansen mellan prestation och motprestation.

1980 års Haagkonvention om olovliga bortföranden av barn

I de svenska förvaltningsdomstolarna prövas varje år ett antal ansökningar om överflyttning av barn enligt 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn. Domstolarnas tillämpning av konventionen har ibland kritiserats. Haagkonferensen för internationell privaträtt organiserade hösten 2001 ett domarseminarium i Nederländerna angående konventionen.

Förstärkt integritetsskydd inom arbetslivet

I sitt förslag till lag om skydd för personlig integritet i arbetslivet (LIA) har utredningen valt att utgå från personuppgiftslagen. På så sätt har den avskurit sig från flera möjligheter att minska riskerna för integritetskränkningar i arbetslivet. Inte heller har utredningen använt sig av de möjligheter till förstärkt skydd som finns i Dataskyddsdirektivet.

Kvalitetsgarantier inom kommunal verksamhet

Flera svenska kommuner har under senare år börjat använda sig av s.k. kvalitetsgarantier eller liknande utfästelser för att precisera innehållet i den service som kommunen tillhandahåller. Föreliggande artikel är ett inledande försök att beskriva hur dessa kvalitetsgarantier kan se ut och att peka på några av de rättsliga frågeställningar som kan uppkomma till följd av att den typiskt sett privaträttsliga termen garantier används inom den kommunala verksamheten.

Något om normativa resonemang i rättsdogmatisk forskning

Den som gör en normativ utsaga anger en norm/rekommendation som han anser bör följas. Rättsvetenskapliga författare är ofta sparsamma med att föra djuplodande normativa resonemang och det diskuteras endast sparsamt hur normativa resonemang bör föras i rättsvetenskapliga framställningar. I uppsatsen diskuteras varför det är viktigt att normativa resonemang förs i rättsvetenskapen och något om hur de kan föras.

Är RB social eller liberal?

Tyska doktorsavhandlingar, även otryckta, kan fortfarande vara av stort intresse för en svensk publik. Ett lysande exempel på detta är Marius Kohlers omfattande ”diss” om framväxten av den svenska rättegångsbalken.

Terminsavtal med ännu ej upplåten bostadsrätt — ett gapande hål i bostadsrättslagens skyddssystem?

Rättsfallet NJA 2001 s. 75 behandlar frågan om en person kan överlåta sin rätt till en ännu inte upplåten bostadsrätt. En person, Ellen R., bodde i ett hyreshus, som var under ombildning till bostadsrätt. Hon överlät bostadsrätten till tre syskonbarn genom ett avtal, formulerat som en vanlig överlåtelse innan bostadsrätten var bildad. Frågan ställdes i fallet om detta var förenligt med bostadsrättslagens regler om förhandsavtal m.m.

Nyheter från Juridiska fakulteten vid Lunds universitet

Per Norberg disputerade den 20 april 2002 på en doktorsavhandling i civilrätt med titeln Arbetsrätt och konkurrensrätt — En normativ studie av motsättningen mellan marknadsrättsliga värden och sociala värden.

Personalnotiser

Till frågan om fri bevisprövning och bevisförbud

Pendeln svänger; den fria bevisprövningen som länge varit grundstenen i svensk bevisrätt är efter inflytande från främst europeisk rätt inte längre helt självklar. Det är en utveckling som varit på väg en tid. Man kan se flera exempel. Så finns det många jurister som upplever den s.k. överskottsinformationen som ett problem.

EG-domstolen och de grundläggande rättigheterna

I artikeln, som delvis bygger på författarens anförande vid ett av Kammarrätten i Göteborg anordnat riksmöte i Särö den 26–28 september 2001, redogörs för den allt större betydelse som medborgarnas grundläggande rättigheter har fått i EG-domstolens rättstillämpning.

Strafflagen för Europeiska Unionen — Fakta och fiktion

Särskilt efter 1999 har en gemensam brottsbekämpning varit ett centralt område inom EU:s verksamhet. Flera åtgärder som på sikt kan innebära realiseringen av en gemensam europeisk strafflag har vidtagits. Hur långt skall man gå för att utforma en gemensam kriminalpolitik och genomföra en gemensam ”europeisk” brottskontroll. Är en strafflag för EU ett viktigt och riktigt mål för en sådan politik? De två huvudargument som ofta anförs som stöd för detta (”brottsligheten utgör ett allt allvarligare hot” och ”vi kan kombinera de bästa nationella erfarenheterna och skapa en optimal Europeisk lösning”) är inte övertygande. För en framgångsrik kriminalpolitik krävs väl övervägda åtgärder som är rationella, koherenta och humana.

En, två, ett par eller flera? — Föräldraskap i det 21:a århundradet

Hänsynen till barnets bästa kräver i en tid av ständigt förändrade familjeformer att den rättsliga regleringen rörande tillerkännande av rättslig status som förälder betraktas ur nya synvinklar och i nya sammanhang. Barn i homosexuella familjer aktualiserar en sådan omprövning av den traditionella synen på familj och föräldraskap. Homosexuella pars möjlighet att adoptera under samma förutsättningar som heterosexuella par är för närvarande föremål för riksdagens behandling. En möjlighet till assisterad befruktning för lesbiska par har ansetts kräva ytterligare överväganden innan den kan lagfästas. Med utgångspunkt i betänkandet Barn i homosexuella familjer (SOU 2001:10) diskuteras i denna artikel hur vi ser på samkönat föräldraskap och barnets bästa ur ett rättsligt perspektiv och vilka aspekter som kan tillmätas betydelse vid avgörandet av hur givarinsemination i lesbiska parförhållanden skall regleras.

Aktuella frågor

Litteratur

Notiser

Nyheter från Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet Hedersdoktor Professorn och ledamoten av Højsteret i Danmark, Henrik Zahle, kommer att utses till hedersdoktor vid vårens doktorspromotion den 31 maj 2002. Disputation Görel Granström disputerade den 12 april 2002 på en avhandling i rättshistoria med titeln ”Värnpliktsvägran. En rättshistorisk studie av samvetsfrihetens gränser i debatten 1898–1925.”