Arkiv

Författningsdomstolen i Bosnien och Hercegovina

Som ett led i det i december 1995 ingångna fredsavtalet för Bosnien och Hercegovina (det s.k. Daytonavtalet) antogs en ny författning för det av etniska motsättningar plågade landet. I enlighet med denna författning upprättades en ny författningsdomstol, i vilken av de av de nio domarna under domstolens första fem år blev justitierådet Hans Danelius. I denna artikel redogör Danelius för de viktigare mål som domstolen haft att handlägga och för sina personliga erfarenheter som domare i domstolen.

Skadeståndsrättens tillväxt — ett samhällsproblem eller en rättvisefråga? 1

I uppsatsen behandlas frågan om och i så fall i vilken utsträckning det skadeståndsrättsliga ansvarsområdet har vidgats samt de faktorer som har påverkat denna utveckling. Mot en ökad tendens till en amerikanisering av det skadeståndsrättsliga synsättet ställs välfärdsstatens och dess medborgares mer eller mindre befogade krav på upprättelse. Slutsatsen är att det inte finns någon tydlig utvecklingslinje men att farorna för samhällsproblem förorsakade av ett vidgat ansvar måste vägas mot medborgerliga rättvisekrav.

Kravet på konsensus — till barnets bästa?

Gemensam vårdnad — eller ”parental responsibility” — är idag norm i många länder. Skillnaderna mellan länderna är emellertid stor vad gäller innehållet. Framför allt gäller detta i vilken mån konsensus måste råda mellan föräldrarna för att ett beslut skall kunna nås. Härmed sammanhänger frågan i vilken mån respektive rättssystem erbjuder någon form av tvistlösning. Tillgång till tvistlösning torde vara avgörande för balansen mellan samarbetet runt ett barn och möjligheten för föräldrarna att självständigt utveckla sina respektive liv.

Avgöranden från EG-domstolen — andra halvåret 2002

Här redovisas i sammanfattning ett urval av EG-domstolen och förstainstansrättens domar och beslut under andra halvåret 2002.

Användning av hemliga tvångsmedel

När jag tjänstgjorde i Lagrådet under perioden 1999–2001 var en av de intressantare remisserna den som gällde hemlig avlyssning m.m. och som regeringen beslutat den 6 april 2000. I remissen behandlades olika frågor om hemliga tvångsmedel. Bl.a. föreslogs att ett nytt sådant skulle införas, benämnt hemlig avlyssning, dvs. det som brukar kallas buggning. Frågan om buggning skall tillåtas som ett straffprocessuellt tvångsmedel har varit omdebatterad länge i Sverige.

Personalnotiser

Regeringen har den 20 februari 2003 utnämnt expeditions- och rättschefen Kathrin Flossing till kammarrättspresident i Kammarrätten i Sundsvall. Kathrin Flossing är sedan 1998 expeditionsoch rättschef i Miljödepartementet. Under åren 1996–98 hade hon samma befattning i Kulturdepartementet.

Ny juridisk litteratur

Anders Agell och Åke Malmström under medverkan av Tore Sigeman Civilrätt (18 uppl. Liber Ekonomi 2003, 426 s.). Malmströms ”klassiker” har omarbetats dithän att Agell står som förstanamn. I den nya upplagan behandlas kontrakteringstvång, ändrat sakrättsligt skydd vid konsumentköp, ändringar i hyreslagstiftningen, homosexuella pars adoptioner, äggdonationer samt skattemyndigheternas övertagande av bouppteckningsärendena.

Lagstiftningspolitiken i den nationella lagberedningen

Artikeln utgör en sammanställning av författarens anföranden vid ett seminarium om nordisk lagstiftningspolitik den 12–13 september 2002 på Haiko gård utanför Borgå och vid en sammankomst i Göteborgs juristklubb den 23 januari 2003. Inledningsvis redogörs för de konstitutionella och praktiska förutsättningarna för lagstiftningen i Sverige. Härefter beskrivs några aktuella tendenser i svensk lagstiftningspolitik så som författaren upplever dem.

Erkännande och verkställighet av med den europeiska människorättskonventionen oförenlig utländsk dom

Med utgångspunkt i Europadomstolens, EG-domstolens och den svenska Högsta domstolens praxis behandlar artikeln frågan hur svenska domstolar bör ställa sig till sådana utländska domar vilka på grund av processuella brister eller materiellt innehåll strider mot Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Mellandom i praktiken — hur skiljer sig rätten från målet?

Mellandom är ett institut som framför allt tjänar processekonomiska syften. Genom att exempelvis lyfta ut svarandens i tredje hand åberopade preskriptionsinvändning till prövning genom mellandom, kan rätten ogilla hela käromålet utan att ta ställning till övriga grunder och invändningar.

Europadomstolens domar — fjärde kvartalet 2002

Frågor om rätten till en rättvis rättegång (artikel 6:1 i konventionen) och rätten att presumeras vara oskyldig till brott (artikel 6:2 i konventionen) Böhmer dömdes i juni 1991 för stöld och häleri till ett villkorligt fängelsestraff. Hans prövotid förlängdes senare med anledning av att han i mars 1993 dömdes för andra brott.

Från lagstiftningsarbetet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under hösten 2002. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 januari 2003. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för år 2002.

Finansiell rådgivning till konsumenter

När de råd som konsumenten önskar är av mindre omfattning behöver knappast rådgivningen på samma sätt dokumenteras och anpassas till konsumentens förhållanden. Samma krav behöver inte heller ställas på rådgivarens utbildning.

Litteratur

Jan Andersson Kapitalskyddet i aktiebolag. En lärobok (4 uppl. Litteraturcompagniet 2002, 182 s.). I den nya upplagan beaktas bl.a. nya regler om likvidation, inklusive bestämmelser om personligt betalningsansvar vid kapitalbrist. Bo Ericson och Kerstin Gustafsson Arbetsmiljölagen (11 uppl. Prisma 2002, 302 s.).

Notiser

Regeringen har den 19 december 2002 utnämnt advokaten Kerstin Calissendorff till justitieråd. Kerstin Calissendorf tog jur.kand.examen 1981. Under åren 1981–1982 arbetade hon på Datainspektionen. Hon fullgjorde tingstjänstgöring vid Nacka tingsrätt 1982–1984. Kerstin Calissendorff arbetar på Advokatfirman Cederquist KB sedan 1984.

Artbrotten” och de korta fängelsestraffen — teoretiska frågor

Legalitetsprincipen är av grundläggande betydelse för modern straffrättslig lagstiftning. Enligt principen krävs stöd i klar och tydlig lag för straffansvar. Legalitetsprincipens krav tar sikte på straffbestämmelsernas utformning. Något motsvarande krav anses inte gälla för straffmätning och påföljdsval. På det området är det tvärtom vanligt att strafflagarna om inte tiger så i vart fall endast ger en bristfällig ledning både när det gäller allmänna principer och särskilda tillämpningsproblem.

”Brottslighetens art” — kommentar till Dag Victors och Andrew von Hirschs uppsatser

Denna text består av två huvudsakliga delar: den innehåller dels några relativt kortfattade kommentarer till Dag Victors (avsnitt 2) och Andrew von Hirschs (avsnitt 3) artiklar rörande artbrott,1 dels några mer fristående och generella kommentarer till problematiken (avsnitt 4).

Artbrotten från praktisk synpunkt

Rekvisitet brottslighetens art i 30 kap. 4 § brottsbalken vållar utan tvivel svårigheter både för rättstillämparen och för den som vill sätta sig in i påföljdssystemets konstruktion. I denna artikel diskuteras från praktiska och kriminalpolitiska utgångspunkter vilka möjligheter som finns att genom lagstiftning komma till rätta med dessa svårigheter.

”Artbrotten från praktisk synpunkt” — kommentarer till Anders Perklevs artikel

Mitt syfte med denna kommentar till Anders Perklevs artikel är att som ett tillägg till det som där framförs peka på ytterligare ett par situationer där artbrottskonstruktionen inverkar på påföljdssystemet samt att med utgångspunkt från artikeln blicka framåt. Vi har en sedan lång tid tillbaka allmänt accepterad syn att unga lagöverträdare skall särbehandlas i straffrättsligt hänseende.

Påföljd, proportionalitet och prioritering av samhällsstraff

Grundlinjerna för det straffrättsliga påföljdssystemet uppskisseras i brottsbalkens 1 kap. Härvid görs en skillnad mellan å ena sidan ”straff” och å andra sidan ”andra påföljder för brott”. De enda ”straffen” är böter och fängelse. Påföljder för brott är — förutom dessa två straff — också villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård.

Påföljdsteorier vid Jugoslavientribunalen — några reflexioner

Per Ole Träskman tar i sin artikel ”Påföljd, proportionalitet och prioritering av samhällsstraff” bl.a. upp de teoretiska överväganden som legat till grund för utformningen av det nuvarande straffrättsliga systemet. Efter en reform av det svenska påföljdssystemet år 1989 är grundtanken att principer om proportionalitet och likabehandling skall vara ledande.

”Straffområdets gränser — ett inlägg” — kommentar till Martin Borgekes och Stefan Reimers artikel

Martin Borgeke och Stefan Reimer har belyst förekomsten av s.k. tröskeleffekter i påföljdssystemet. Artikelförfattarna uppehåller sig vid bl.a. fall med straffvärdesbedömningar vid ettårsgränsen. Bedömningarna kan, beroende på hur de utfaller, resultera i påföljder som mycket starkt skiljer sig från varandra.

Böter i stället för fängelse?

O, mänsklig strävan! Vad blir kvar, om vi tar bort osaklig fåfänga och saklig småaktighet? Var stode vi, om vidskepelsen icke fanns? Lars Gyllensten

Böter i stället för fängelse?

Nils Jareborg diskuterar i sin artikel möjligheten att låta böter och fängelse överlappa varandra i straffmätningsskalan, varigenom de högsta böterna görs likvärdiga och utbytbara med de kortaste fängelsestraffen. Med hänsyn till att ett bötesstraff idag kan resultera i avsevärda belopp samt att ett fängelsestraff inte sällan kan verkställas genom s.k. elektronisk fotboja eller ersättas med en icke frihetsberövande påföljd i förening med t.ex. samhällstjänst, är det lätt att instämma i kritiken mot de omvända tröskeleffekter i förhållandet mellan böter och fängelse som nuvarande ordning innehåller.

Böter som alternativ och komplement till andra påföljder — praktiska frågor

I denna artikel diskuteras vissa frågor om bötesstraffets användning och utformning från ett utpräglat praktiskt perspektiv. Inledningsvis diskuteras allmänna frågor om böter och vissa förändringar som Straffsystemkommittén föreslagit i sitt betänkande Ett reformerat straffsystem (SOU 1995:91).

Villkorade påföljder — lagstiftarperspektiv

De svenska brottsbeskrivningarna innehåller endast straffen böter eller fängelse. Alla andra påföljder kan lagtekniskt behandlas som undantag från dessa. De till fängelse alternativa påföljderna villkorlig dom och skyddstillsyn, med eller utan samhällstjänst samt kontraktsvård, har det gemensamt att de kan undanröjas och ersättas med ett fängelsestraff vid återfall eller misskötsamhet av allvarligt slag.

Villkorade påföljder — lagstiftarperspektiv

Fredrik Wersäll pläderar i sin artikel för en lagstiftningsreform där dagens alternativa påföljder till fängelse — villkorlig dom och skyddstillsyn i alla deras varianter — ersätts med en ordning med villkorligt fängelse. Denna form av fängelse skall tjäna som en gemensam övergripande påföljd för de fall då ett ”verkligt” fängelsestraff inte bör användas.

Korta fängelsestraff och alternativa påföljder

I ett internationellt perspektiv brukar det svenska påföljdssystemet anses tillhöra de mindre repressiva systemen. Andelen och omfattningen av långa fängelsestraff ligger också, även om en skärpning skett under senare år, på en lägre nivå än i de flesta andra motsvarande länder.

Reducing use of short-term imprisonment: the role of prior convictions and ”artbrotten”1

The present article examines, briefly, certain stategies for reducing reliance on short-term imprisonment (”korta fängelsestraff” or for short, ”KF”). I will assume that KF is more severe than its alternatives of conditional sentence or probation. The reason (which I need not elaborate here) is that imprisonment, even for shorter periods, ordinarily involves a greater restriction of the person’s liberty than, say, probation.

Europeisk rättsbildning/beredningsoch implementeringsprocessen hur går det med kvaliteten?

Som ett led i samarbetet mellan Justitiedepartementet, de juridiska fakulteterna/institutionerna och Svensk Juristtidning anordnades i november 2002 för fjärde gången ett rättssymposium på Häringe slott.

Beslutsprocessen i EG-kommissionen

I det följande beskrivs utifrån mina egna erfarenheter kommissionens beredningsgång såsom den fungerar i praktiken samt möjligheterna till påverkan under denna process. För medlemsländerna, företag, intresseorganisationer och enskilda handlar det om att bekanta sig med de olika stegen i kommissionens beslutsprocess i syfte att påverka denna, att få kommissionen att agera och inte minst att tillföra kunskap om effekterna av ett visst initiativ i Unionens olika medlemsländer och regioner.

Beredning av en rättsakt — något om inflytande och kvalitet

Frågan är hur det är möjligt att skaffa sig ett inflytande redan när en europeisk rättsakt bereds för att söka säkerställa att ett kommande förslag från kommissionen går i önskvärd riktning. Det förberedande arbetet i kommissionen är inte öppet för formella inspel från medlemsstaterna i någon större utsträckning. Andra metoder blir desto viktigare.

Inflytande och kvalitetssäkring i lagstiftningsarbetet — en fråga om perspektiv?

Jag vill börja med att tacka för inbjudan att medverka och tala vid detta symposium. Häringesymposierna börjar nu bli en tradition att se fram emot då hösten går mot vinter. Jag är övertygad om att vi alla här känner stor glädje och tillfredsställelse över möjligheten att fly från våra dagliga värv för att tillsammans med kollegor diskutera rättsliga frågor av gemensamt intresse. Ett stort tack till organisatörerna för att Ni ger oss denna möjlighet.

Vissa konkreta förslag till förbättringar och en advokats reflektioner

För en advokat verksam på affärsjuridikens område ligger det nära tillhands att jämföra processen i ett lagstiftningsärende med en företagsöverlåtelse. Båda processer tar avstamp i ett klart definierat behov och syftar till att åstadkomma en kvalitetsprodukt. Arbetet inleds typiskt sett med en strukturdiskussion för att bestämma hur slutprodukten skall se ut. Valet av arbetsmetod följer sedan förhållandevis naturligt.

Oförenliga traditioner inom Europeiska unionen?

Som utomstående observatör utan juridisk utbildning har jag imponerats av den höga kvaliteten på inläggen under detta seminarium. Under Sveriges sju år som medlem i den Europeiska Unionen har det uppenbarligen pågått en mycket snabb inlärningsprocess, både i den offentliga förvaltningen och i den akademiska världen. Jag minns tiden före Sveriges ansökan om anslutning och de stapplande stegen under EES-förhandlingarna då kunskapsnivån ofta var skrämmande skral.

Implementering av EG-direktiv

Alltmer av de svenska lagstiftningsinsatserna ägnas åt implementering eller, som det numera bör heta enligt rekommendationer från lagstiftarhåll, genomförande av EG-direktiv. Detta gäller inte minst på civilrättens område. I stor utsträckning är den tiden förbi när lagstiftaren på detta område kunde genomföra stora och genomgripande lagstiftningsåtgärder på eget initiativ och med användning av hela den utrednings- och beredningsapparat som var så framgångsrik under stora delar av 1900-talet.

Vad vi pratar om när vi pratar om lagstiftningens kvalitetsproblem i EU-sammanhang?

När man diskuterar lagstiftningens kvalitet kan man vara säker på två saker. För det första är alla ense om att lagstiftningens kvalitet inte är tillfredsställande och att på sistone dess kvalitet har snarare försämrats än förbättrats. För det andra blir det efter några repliker klart att diskussionens deltagare menar olika saker med lagstiftningens kvalitet. Somliga talar om lagstiftningsteknik, andra om samhällspolitiska värderingar, övriga kanske om rättssystematisk koherens eller regleringarnas effektivitet.

Konsumentköpsdirektivet: ett grundläggande kvalitetsproblem

Med konsumentköpsdirektivet gav sig EU för första gången på allvar in i civilrätten. Tidigare direktiv om t.ex. distansavtal, konsumentkrediter och avtalsvillkor hade innehållit en del civilrätt men framför allt näringsrätt. Konsumentköpsdirektivet rörde däremot grundläggande obligationsrätt, köprätten. Direktivet har sedan följts av andra viktiga civilrättsliga direktiv, bl.a. om finansiella säkerheter (säkerhetsdirektivet) och s.k. sena betalningar.

Gemenskapsrätten och källan till rätten

I mitt inledningsanförande skall jag uppehålla mig särskilt vid användningen av rättskällor vid tillämpningen av den svenska lagstiftning som genomför gemenskapsrätt. Kan vi behålla den rättskällekultur som sedan länge är etablerad här i Sverige? Har vårt medlemskap i EU fört med sig en ny rättskultur? Kan tillämpningen underlättas?

Näringslivet och den europeiska rättsbildningen

Den stora betydelse som den europeiska rättsbildningen har kommit att få har naturligtvis också satt sin prägel på hur näringslivet, både i Sverige och i Europa, arbetar för att i lagstiftningssammanhang delta i utredningar och få fram sina synpunkter före besluten. Så också för den organisation, Svenskt Näringsliv, som jag arbetar för.

En demokratifundamentalists syn

Eftersom jag varken är partiledare eller språkrör så vill jag börja med att varudeklarera mig själv. Jag är demokratifundamentalist. Min bakgrund som byggnadsarbetare under tjugo år gör att jag är starkt medveten om hur hårda kraven är från den ”vanliga” medborgaren för att acceptera vårt samhällsskick. Ett elitistiskt projekt, som EU, där makten blir diffus och där ansvarsutkrävande är så gott som omöjligt har enligt min mening mycket svårt att få legitimitet.

Går det att få fason på EG:s lagstiftning?

I Bryssel verkar politiker, diplomater och institutionstjänstemän, som alla kan konsten att föra den kolossala EU-farkosten framåt. Når man inte fram till en bindande rättsakt kan man kanske komma en bit på väg — till antagandet av en målsättning eller en politisk riktlinje eller något annat som man sedan kan bygga vidare på.

Förhandlings- och lagstiftningsarbete om rambeslut inom EU:s tredje pelare, särskilt om den europeiska arresteringsordern

I denna artikel redogör vi för hur ett internationellt lagstiftningsprojekt arbetas fram inom den Europeiska unionen och hur detta sedan inarbetas i den svenska rättsordningen. I artikeln berörs förhandlingsarbetet som resulterade i den europeiska arresteringsordern och med utgångspunkt från detta exempel hur svenska ståndpunkter utarbetades och hur dessa bröts mot andra länders samt hur den svenska förhandlingslinjen bestämdes.

Från förslag till beslut — några reflexioner från ett departementsperspektiv

När Sverige den 1 januari 1995 blev medlem i Europeiska unionen (EU) var vi nog många inom Regeringskansliet som var både nyfikna och lite frågande inför hur lagstiftningsarbetet i praktiken skulle påverkas av medlemskapet. Hur skulle den interna beredningen inom Regeringskansliet påverkas? Skulle samma rutiner etc. kunna tillämpas?

Erfarenheter från Lagråd och utredningar av genomförande av EU:s rättsakter

De synpunkter som förs fram i uppsatsen grundar sig i huvudsak på erfarenheter som ligger några år tillbaka i tiden. Detta måste hållas i minnet vid läsningen.

En gemenskapsrättslig internationell privaträtt? Konsekvenser för nordiskt samarbete, lagstiftning och juristutbildning?

Den föga journalistiska rubrik som givits detta föredrag torde visa att det handlar om vad som kallas ett förelagt ämne, dvs. ett tema som arrangörer och inbjudare velat se belyst och som föreläsaren åtagit sig att behandla — med åtskillig tvekan, skall tilläggas, ty den krets som skall åhöra framställningen och som tidigare denna dag bevistat en disputation i internationell privaträtt, representerar en inte endast djupgående utan också, och kanske framför allt, aktuell specialiserad kunskap, på vilken föredragshållaren inte kan göra motsvarande anspråk.

Har expropriationslagens presumtionsregel spelat ut sin roll?

Artikeln behandlar den s.k. presumtionsregeln i expropriationslagen. Regeln innebär att fastighetsvärden som beror på förväntningar om ändrad markanvändning inte behöver ersättas under vissa förutsättningar, dvs. den får som effekt att ersättningen kan komma att ligga under fastighetens marknadsvärde. I artikeln diskuteras om det senaste decenniets radikala förändringar i mark- och bostadspolitiken innebär att presumtionsregeln har spelat ut sin roll.

Den genetiska utvecklingens familjerättsliga implikationer

Den genetiska utvecklingen har fått stor betydelse för människors möjlighet att bilda familj. Den kan t.o.m. sägas ha ändrat eller utvidgat själva begreppet familj i det att föräldrar nu inte bara kan vara genetiska utan också kan definieras som biologiska, rättsliga eller sociala. Förändringen har följdriktigt också haft betydelse för juridiska aspekter på familjen.

Information som självständigt objekt

Information tillmäts i många sammanhang ett självständigt värde, frikopplat från värdet av en fysisk bärare. I artikeln behandlas frågan om information därmed också skall ses som ett självständigt objekt som kan bli föremål för t.ex. tillgreppsbrott. Artikeln jämför rättsläget och rättslig debatt i Frankrike, Nederländerna, Tyskland och Sverige. Skillnaderna i synsätt är stora.

Europadomstolens domar — första kvartalet 2003

Europadomstolen har under första kvartalet 2003 meddelat följande domar:

Ny juridisk litteratur

Anders Agell m.fl. Äktenskapsrätten och successionsrätten i de fem nordiska länderna. Om möjligheterna och nyttan av lagharmonisering. En sammanfattande rapport (TemaNord 2002:538, 55 s.). Jeanette Katzin Asketorp, Per Henning Grauers, Mats Rosén och Lars Tegelberg Fastighetsmäklaren — en vägledning (Norstedts 2003, 172 s.).

Personalnotiser

Regeringen har den 20 februari 2003 utnämnt expeditions- och rättschefen Kathrin Flossing till kammarrättspresident i Kammarrätten i Sundsvall. Kathrin Flossing är sedan 1998 expeditionsoch rättschef i Miljödepartementet. Under åren 1996–98 hade hon samma befattning i Kulturdepartementet.

Något om ställningsfullmaktens utveckling

I flera rättsfall från senare tid som rör ställningsfullmakt har HD då någon behörighet inte förelegat enligt sedvänja prövat om bundenhet istället uppkommit genom kombinationsfullmakt. Enligt denna fullmaktsform blir huvudmannen bunden om omständigheterna är sådana att de skapar förtroende hos tredje man att fullmakt finns.

Mot ett självständigt exekutionsväsende?

Alltsedan förstatligandet 1965 av polis-, åklagar- och domstolsväsendet har kronofogdemyndigheternas organisatoriska tillhörighet varit ifrågasatt och omdiskuterad. Under en övergångsperiod ombesörjdes kronofogdemyndigheternas administration av en särskilt inrättad organisationsnämnd, Exekutionsväsendets Organisationsnämnd (EON).

Är det min eller är det jag? Äganderätt till kroppen

I takt med att den biomedicinska teknologin ger nya möjligheter för medicinen, blir frågorna som sammanhänger med mänsklig existens allt svårare. Tekniken öppnar dörren för att kunna bota sjukdomar, förlänga livet och kanske ändra grunden för själva det mänskliga livet. Tekniken ligger långt före lagstiftaren. Lagstiftningen som reglerar gränsen för liv och död saknar förankring i en sammanhållande moralfilosofisk teori.

Skadelidandes passivitet vid skada orsakad av statens överträdelse av EG-rätt 1

En person som lidit skada till följd av statens överträdelse av EG-rätt har under vissa förutsättningar rätt till skadestånd enligt den s.k. Francovichprincipen. Frågan som behandlas i artikeln är om det kan krävas av den skadelidande att han utnyttjar tillgängliga rättsmedel för att begränsa skadan och om en passivitet i sådant hänseende kan medföra att skadeståndet jämkas på grund av medvållande till skadan.

Europadomstolens domar — andra

Europadomstolen har under andra kvartalet 2003 meddelat följande domar:

Från lagstiftningsarbetet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under våren 2003. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 juli 2003. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för år 2003. I de fall SFSnummer saknas var författningen den 11 augusti 2003 ännu inte utkommen av trycket.

”Oavsättlighet och avtalsfrihet”

Enligt 11 kap. 5 § RF får den som utnämnts till domare, dvs. tillsatts med fullmakt, och enligt 4 § lagen (1994:261) om fullmaktsanställning (LFA) får andra arbetstagare än domare, som tillsatts med fullmakt, skiljas från tjänsten bara med stöd av föreskrifter i lag, dvs. för domares del grundlagen och för övrigas del lagen om fullmaktsanställning.

Ny juridisk litteratur

Adoption — till vilket pris? Betänkande av Utredningen om internationella adoptioner (SOU 2003:49, 398 s., 91 s.). Anders Agell Nordisk äktenskapsrätt. En jämförande studie av dansk, finsk, isländsk, norsk och svensk rätt med diskussion av reformbehov och harmoniseringsmöjligheter (NORD 2003:2, 515 s.). Bertil Bengtsson Speciell fastighetsrätt. Miljöbalken (8 uppl. Iustus 2003, 265 s.). Ny utgåva av denna lärobok om planering, fastighetsbildning, expropriation, allemansrätt, miljöskydd, naturvård och annan markanvändning.

Personalnotiser

Svensk rättspraxis

I denna uppsats redovisas och kommenteras rättspraxis i sakrätt under åren 1982–2001, det vill säga under en period av 20 år.1 Framställningen avser inte endast rättsfall från Högsta domstolen utan även de hovrättsavgöranden som återgivits i Rättsfall från hovrätterna (RH).

Remburs, dokumentgranskning och doktrinen om strikt uppfyllelse

Artikeln knyter an till en central frågeställning inom rembursrätten, nämligen den om dokumentgranskning och strikt uppfyllelse (”strict compliance”). Författaren diskuterar med utgångspunkt i ett hovrättsavgörande vilka krav som kan ställas på de dokument som presenteras av benificienten, då denne framställer krav mot rembursbanken, och vilka krav som kan ställas på banken vad avser dess granskning.

Expropriation med kommersiella förtecken — några ersättningsfrågor

Under senare år har en utveckling skett mot användande av tvångsförvärv av mark och rättigheter för privata och kommersiella ändamål, exempelvis för utbyggnad av ledningar och anläggningar för tele- och datakommunikation. Det har ägt rum utan att den grundläggande principen för ersättning vid expropriation, den s.k. skadeprincipen, har anpassats till denna utveckling. Artikelförfattaren är kritisk till att en sådan anpassning inte har skett.

Vin och vatten — erkännande av ”religiös” rätt

Efter det att reformationen gjort slut på den kanoniska rättens jurisdiktion i Sverige har frågan om den kanoniska rättens — och kanske annan religiös rätts — giltighet inför statliga myndigheter och domstolar, liksom den rättsliga kontinuiteten mellan den medeltida kyrkan och samtida trossamfund, åter igen aktualiserats i kölvattnet på stat-kyrkareformen 2000. Artikeln diskuterar vissa principiella problem förknippade med att inom den statliga rättsordningen erkänna religiös rätt, bl.a. med hänsyn till religionsfriheten.

Europadomstolens domar — tredje kvartalet 2003

Europadomstolen har under tredje kvartalet 2003 meddelat följande domar:

Ett vägledande misstag eller ett missvisande prejudikat? — En analys av omröstningsproblemen i NJA 2003 s. 268

1988 ändrades omröstningsreglerna i 29 kap. RB på ett genomgripande sätt. Villkoren för särskilda omröstningar modifierades både på rättsfaktum- och påföljdssidan. Tidigare hade särskilda omröstningar ang. skuldfrågan endast varit tillåtna vid kumulation av flera åtal. Nu blev detta ett alternativ också då endast ett mål föreligger.

Notiser

Ny juridisk litteratur

Axel Adlercreutz Svensk arbetsrätt (12 uppl. Norstedts 2003, 295 s.). Uppdaterad utgåva av denna lärobok. Anders Agell Testamentsrätt. En lärobok om rättshandlingar för dödsfalls skull (3 uppl. Iustus 2003, 128 s.). Uppdaterad lärobok. Anders Agell Nordisk äktenskapsrätt. En jämförande studie av dansk, finsk, isländsk, norsk och svensk rätt med diskussion av reformbehov och harmoniseringsmöjligheter (NORD 2003:2, 515 s.).

EG-fördragets direkta inverkan på medlemsstaternas internationella namnrätt: några funderingar kring EG-domstolens Avello-dom

Mot bakgrund av EG-domstolens nya avgörande i Avello-saken (målnr C 148/02) diskuterar artikeln huruvida, och i så fall på vilka sätt, medlemsstaternas internationella namnrätt avseende personer med anknytning till annan medlemsstat kan stå i strid med EG-fördragets diskrimineringsförbud och principen om unionsmedborgarnas fria rörlighet. Analysen och slutsatserna torde till stor del vara av betydelse för medlemsstaternas internationella familjerätt i stort.

Förvärv av egna aktier — en utvärdering av lagstiftningen

För några år sedan infördes möjligheten att förvärva egna aktier. Nu diskuteras att ytterligare utöka denna möjlighet. Samtidigt finns det flera kritiska synpunkter på hur reglerna påverkar borgenärer, aktieägare och andra. Denna artikel är ett bidrag till diskussionen kring återköpsinstitutet utifrån bolagsrättsliga synpunkter.

Avgöranden från EG-domstolen — första halvåret 2003

Här redovisas i sammanfattning ett urval av EG-domstolens och förstainstansrättens domar under första halvåret 2003.

Ett par aktuella frågor i familjetvister vid europeiska domstolar

Vid en konferens i Trier i september 2002 diskuterades frågor om hanteringen av familjemål vid europeiska domstolar. Av särskilt intresse för oss svenska jurister var frågorna om medling i skilsmässomål och barns rätt att komma till tals. Jag ger därför i det följande en kort redovisning från konferensen beträffande dessa båda frågor.

ANNA-LENA DAHLQVIST, Sekretess inom rättsväsendet, Norstedts Juridik AB Stockholm, 2003, 352 s.

Författaren har som verksam inom åklagarväsendet tidigare utarbetat en promemoria om sekretess inom detta myndighetsområde. Promemorian har nu arbetats om och utvidgats till rättsväsendets sekretessfrågor ur ett vidare perspektiv.

Lagrådsremiss med förslag till åtgärder mot barnäktenskap och tvångsäktenskap

Regeringen överlämnade den 13 november 2003 lagrådsremissen Åtgärder mot barnäktenskap och tvångsäktenskap till Lagrådet. Förslagen i remissen syftar till att förbättra skyddet för enskilda mot påtvingade och för tidiga äktenskap.