Arkiv

Rättsdogmatik som vetenskap

Detta föredrag har hållits såsom 2002 års Castbergs minneforelesning vid Institutt for offentlig rett, Universitet i Oslo. Efter att ha gjort en distinktion mellan forskning och vetenskap sätter författaren in rättsdogmatiken — definierad som rekonstruktion av rättssystem — i ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. Härvid berörs bl.a. rättsdogmatikens metod, dess vetenskapsobjekt och värderingarnas betydelse.

Smygreform i Högsta domstolen?

Högsta domstolen har under en lång följd av år på eget initiativ verkat för en successiv begränsning av antalet ledamöter och dömande avdelningar i domstolen. Skälen för detta är oklara. Vi har nu nått ett läge då den pågående självstympningen allvarligt hotar en önskvärd vidareutveckling av prejudikatbildningen. Till detta bidrar även att justitieråd konkurrerar med den egna domstolen genom att delta i skiljeförfaranden. Frågorna om HD:s inriktning, dimensionering och handläggningstider är av stor allmän betydelse. De bör inte maskeras till enbart en intern angelägenhet om successiva organisatoriska anpassningar.

En lagrådsledamots tankar om

Lagrådet har på senare tid — kanske mer än tidigare — funnit skäl att kraftigt kritisera remitterade lagförslag. I många fall avsåg kritiken att förslagen inte hade beretts tillräckligt. I andra fall var det fråga om lagförslag som tillkommit för att visa politisk handlingskraft och utan beaktande av att lagregleringen också borde vara rationellt utformad. Definitionerna av begreppen i lagar hade inte sällan fått en mindre lämplig utformning. Särskilda problem uppkom vid genomförande av EG-direktiv, och det fanns i andra fall skäl att ifrågasätta om föreslagna bestämmelser var förenliga med EG-rätten eller med Europakonventionen. Den språkliga utformningen kunde också ofta ge anledning till kritik.

Europadomstolens domar — fjärde kvartalet 2003

Kizilyaprak var ägare till ett förlag som publicerade en bok med titeln ”Hur vi kämpade mot det kurdiska folket! En soldats memoarer”. Författare till boken uppgavs vara en turkisk soldat som gjort sin militärtjänst i sydöstra Turkiet, och boken gav en negativ bild av hur turkiska staten och armén agerat gentemot kurderna. Publiceringen av boken ledde till att Kizilyaprak dömdes till fängelse och böter för att han spritt separatistisk propaganda.

Nyare rättspraxis till Bryssel- och Luganokonventionerna samt Bryssel I-förordningen

Denna uppsats utgör en fortsättning på tidigare lämnade redogörelser, senast i SvJT 2002 s. 686. Den omfattar rättsfall som har refererats eller eljest offentliggjorts fr.o.m. juli månad 2002 (jämte ett par något äldre fall som av olika skäl inte har kunnat beaktas i tidigare redogörelser) t.o.m. juni månad 2003 och som har avgjorts dels av EG-domstolen (G D) rörande tolkningen av Brysselkonventionen, dels av svenska domstolar såvitt avser Luganokonventionen och Bryssel I-förordningen

Från lagstiftningsarbetet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under hösten 2003. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 januari 2004. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för år 2003.

Högsta domstolen tvingas spara

Högsta domstolens organisation har under det senaste kvartsseklet skurits ner mycket kraftigt. Nedskärningarna har spritts ut över åren och verkställts genom att tjänster som blivit vakanta i samband med pensionsavgång eller liknande inte har återbesatts. Högsta domstolens förre ordförande, justitierådet Torkel Gregow protesterade kraftfullt i slutet av 1990-talet mot ett förslag om en kraftig reduktion av Högsta domstolens budget.

Ny juridisk litteratur

Aktiebolag med begränsad vinstutdelning. Betänkande av Utredningen om icke vinstutdelande aktiebolag (SOU 2003:98, 173 s.). Bertil Bengtsson 21 uppsatser. Skadestånd och försäkring. Grundlag, fastighetsrätt och miljö. Ur domarens synvinkel (Juristförlaget i Lund 2003, 409 s.). Uppsatser som mestadels publicerats tidigare i festskrifter men som i några fall försetts med tillägg. De fördelar sig på de tre ämneskategorier som anges i bokens undertitel.

HD om tillsammans och i samförstånd

I 23 kap. 4 § BrB finns bestämmelser om medverkan till brott. Av andra stycket framgår att även annan än den som ”utfört gärningen” kan vara att bedöma som gärningsman. I åklagarnas gärningsbeskrivningar beskrivs sådana fall ofta genom att det sägs att gärningen utförts tillsammans och i samråd eller samförstånd med annan.

Svensk rättspraxis

Svensk Juristtidnings sedan länge upprätthållna tradition att presentera rättsfallsöversikter för olika rättsområden fann för immaterialrättens vidkommande sin början med professor Gösta Ebersteins bidrag, Svensk rättspraxis. Immateriellt rättsskydd 1931–1935, SvJT 1938 s. 117–128, följd av översikter för 1936–1941, SvJT 1943 s. 207–222, samt 1942–1950, SvJT 1952 s. 811–832. I dessa översikter presenterades patent-, mönster-, firma- och varumärkesrätt av Åke v. Zweigbergk.

Arbetsrätt och konkurrensrätt

I en replik (SvJT 2003 s. 1130 ff.) har Per Norberg kommenterat min kritik av hans avhandling, Arbetsrätt och konkurrensrätt (SvJT 2003 s. 395 ff.). Innehållet i Norbergs replik är inte av sådant slag att det förändrar min kritiska inställning till hans avhandling. Tvärtom synes det mig klart att Norberg inte förmått ta till sig av den kritik som jag riktade mot hans arbete. Istället anförs samma argumentation, nu med tillägget att jag har en aversion mot Norbergs metod vilket gör att jag inte ser förtjänsterna i hans arbete.

Rättsvetenskapliga perspektiv

Uppsatsen behandlar de huvudsakliga former för rättsvetenskap som förekommer i Sverige idag, och på vilka sätt de kan vara till nytta för olika avnämare. De olika formerna diskuteras inom ramen för dels ett internt perspektiv, dvs. rättstillämparperspektivet, dels ett externt perspektiv till särskild gagn för t.ex. lagstiftare och samhälle, partsföreträdare och forskning.

Ny juridisk litteratur

Hyra och annan nyttjanderätt till fast egendom (6 uppl. Norstedts 2004, 413 s.). Nyheter i lagstiftning och rättspraxis har beaktats. Bl.a. har två nya upplåtelseformer tillkommit, naturvårdsavtal och kooperativ hyresrätt.

Personalnotiser

Regeringen har den 29 januari 2004 utnämnt chefsjuristen hos Riksåklagaren Gudrun Antemar till generaldirektör och chef för Ekobrottsmyndigheten från och med den 1 april 2004. Gudrun Antemar tog jur.kand.examen 1981 och förordnades till hovrättsassessor i Svea hovrätt 1991. Sedan den 1 juni 2000 har Gudrun Antemar varit anställd hos Riksåklagaren. Fram till den 1 juli 2002 som byråchef med tyngdpunkt på handläggning av riksåklagarens mål i Högsta domstolen och därefter som chefsjurist och chef för Riksåklagarens rättsavdelning.

Omvärld och framtid — rättsbildning i ny miljö

Det är som bekant svårt att sia — särskilt om framtiden. Om jag återkallar de förutsägelser jag genom åren fått del av blir min första slutsats att siaren bör undvika det spektakulära. Mycket jag hört har varit fascinerande visioner om tekniska landvinningar och mänsklig anpassning till dessa. Men scenariernas underhållningsvärde har i allmänhet visat sig stå i omvänd proportion till deras prognosdito.

Några förändringar i tingsrätternas arbete

Under de senaste 25 åren har arbetsförhållandena i domstolarna förändrats markant. Det är uppenbart att så kommer att bli fallet även under de kommande 25 åren. Den tekniska utvecklingen, synen på domarrollen och utvecklingen mot färre men större och slagkraftigare domstolar är några av de faktorer som har inverkat och kommer att inverka på verksamheten.

Rättsuppfattning, rättskällor och rättsbildning — en parlamentarikers reflektioner

Vid ett symposium arrangerat för flera år sedan av Riksbankens Jubileumsfond yttrade sig professor Kjell Åke Modéer ungefär så här: att medan sjuttiotalet varit politikernas årtionde och åttiotalet ekonomernas så skulle 1990-talet bli juristernas. Som politiker tvivlade jag väl förstås på detta, vi vill ju att varje årtionde ska vara politikernas. Jag måste emellertid ge Modéer rätt, och han kanske har fått mer rätt än han trodde, vilket ju sammanhänger bl.a. med Sveriges medlemskap i Europeiska Unionen.

SOU-filosofin som exportvara

En gåtfull gestalt som glider runt i den juridiska litteraturen går under namnet Lagstiftaren. Vem döljer sig i denna kappa? Utredningssekreterare och tjänstemän i Regeringskansliet kan nog lätt intala sig att det snarast är de själva, men de slutliga avgörandena tillhör förstås politiker i riksdag och regering.

Rättsuppfattning, rättskällor och rättsbildning

Frågeställningarna under detta tema är bl.a. På vilket sätt påverkar förarbetenas möjliga minskande betydelse och breddningen av rättskällorna rättstillämpningen i domstolarna? Vad grundar domstolarna sina avgöranden på? Det är de frågor jag har ombetts säga något om utifrån mitt perspektiv — Regeringsrätten. Bakom dem döljer sig givetvis den ofta framförda uppfattningen att förarbeten spelar en väsentligt mindre roll utomlands än vad de gör i Sverige.

Domstolar och rättslig argumentation

Detta symposium har titeln ”Rättsbildning i ny miljö — hur har domstolarnas roll och betydelse förändrats?” Jag skall försöka besvara frågan genom att ställa frågor utifrån allmän rättslära som teoretisk disciplin som har praktisk betydelse. Det påstås ofta att teori är något annat än praktik, men detta påstående är fel därför att vad som är korrekt i teorin också måste fungera i praktiken, och om det inte är fallet är det något fel med teorin.

Klarar domstolarna sin uppgift i den nya rättsliga miljön?

När man diskuterar frågan om domstolarna klarar sin uppgift måste man välja perspektiv. Tyngdpunkten i diskussionen och frågans svar — om det nu finns ett sådant — beror på vilket perspektiv man väljer, både tidsmässigt och geografiskt.

Rekrytering av domare i en föränderlig värld

Förändringar i omvärlden och deras betydelse för domarrollen

Jag har valt att utifrån ett advokatperspektiv anlägga några personliga synpunkter på de faktorer som enligt min bedömning kommer att påverka domarens roll i framtiden. Min utgångspunkt är att domstolsväsendets huvuduppgift också i framtiden skall vara att på ett effektivt och rättssäkert sätt avgöra mål och ärenden.

Domarrollen och kraven på domare — en yngre, relativt nyutnämnd, domares reflektioner

När jag blev tillfrågad om jag ville delta i detta symposium och inledningstala under rubriken domarrollen och kraven på domare var jag tveksam till vad jag skulle kunna bidra med i detta sällskap. Jag har emellertid valt att försöka beskriva den praktiska verklighet som jag arbetar i och hur jag ser på domarrollen och de krav som bör kunna ställas på en domare, allt med utgångspunkt i de erfarenheter som jag har som yngre, relativt nyutnämnd, domare.

Avslutande kommentarer

Innan jag går in på någon form av summering vill jag ta upp en fråga som märkligt nog knappast alls har debatterats fastän temat för symposiet tar sikte på domstolarna och domarna i en föränderlig värld.

Rättsbildning i en ny miljö — hur har domstolarnas roll och betydelse förändrats?

”Being a judge is the best career in the world. One is never contradicted, one is never interrupted, and one always has the last word.” Mr Justice Vaisey, The Law is an Ass, Gyles Brandreth, Pan Books Ltd, 1984.

Domarrollen och kraven på domare — några blickar framåt

Rättsbildning i en ny miljö — hur har domstolarnas roll och betydelse förändrats?

Som ett led i samarbetet mellan Justitiedepartementet, de juridiska fakulteterna/institutionerna och SvJT anordnades den 27–28 november 2003 för femte gången ett rättssymposium på Häringe slott. Temat för symposiet var: ”Rättsbildning i en ny miljö — hur har domstolarnas roll och betydelse förändrats?”

Domstolarnas växande samhällsroll och processens förändrade funktioner — floskler eller fakta?1

Samhällsutvecklingen — särskilt strävanden efter privatisering, avreglering och decentralisering — har bidragit till att domstolarnas samhällsroll vuxit i öster medan försök gjorts att minska processandet i USA. I det internationella perspektivet har de svenska domstolarna länge spelat en blygsam roll.

FN, folkrätten och framtiden

Föredraget behandlar frågor i skärningspunkten mellan rätt och politik och bygger på författarens personliga erfarenheter under närmare tio år i FNsekretariatet. Inledningsvis konstateras att FN-stadgan bär tydliga spår av dåtidens geopolitiska läge och måste reformeras. Det påpekas att säkerhetsrådet i allt högre grad kunnat gripa sig an frågor som tidigare varit kontroversiella men också att rådets auktoritet försvagats därför att det inte alltid kunnat demonstrera en samlad front i tillämpningen av sina resolutioner.

Tredimensionell fastighetsbildning

”Tredimensionell fastighetsbildning är en principiellt viktig nyhet i svensk fastighetsrätt. Reformen ändrar grunderna för fastighetsbegreppet samtidigt som den syftar till effektivare förvaltning och ekonomi i fastighetsanvändning. Samtidigt löser den problem som bl.a. gäller hur man skall hantera bergrum, trafikanläggningar och andra anläggning som inte enkelt kan sorteras in under det traditionella fastighetsbegreppet.

Europadomstolens domar — första kvartalet 2004

Europadomstolen har under första kvartalet 2004 meddelat följande domar:

Arbetsdomstolen i internationellt perspektiv

Stiftelsen Tore Alméns minnesfond grundades år 1920 till minnet av den föregående år vid endast 47 års ålder bortgångne Tore Almén. Stiftelsen har till uppgift att främja rättsvetenskaplig verksamhet, främst sådan som är av omedelbar betydelse för det praktiska rättslivet, samt att understödja strävandena för en alltmer vidgad nordisk rättsgemenskap.

Flyttning av europabolags säte

Den 8 oktober 2004 träder förordningen (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag (SE-förordningen) i kraft (i förordningens svenska lydelse benämns bolagsformen ”SEbolag” efter den för medlemsländerna gemensamma latinska benämningen Societas Europaea, i de svenska lagförslagen benämns bolagsformen ”europabolag”).

Ny juridisk litteratur

Axel Adlercreutz Finansieringsformers rättsliga reglering (4 uppl. Studentlitteratur 2004, 215 s.). Bl.a. har kapitlet om företagsinteckning i mycket skrivits om med anledning av ny lagstiftning. Även annan ny lagstiftning och ny rättspraxis har beaktats. Anders Eriksson Den nya familjerätten. Makars och sambors egendomsförhållanden, bodelning och arv (7 uppl. Norstedts 2004, 133 s.).

Arbetsdomstolen i internationellt perspektiv

Artikeln bygger på en föreläsning den 25 maj 2004 vid högtidlighållandet av Arbetsdomstolens 75-årsjubileum.1 Efter att utländska förebilder för domstolen har omtalats, görs i artikeln jämförelser mellan domstolen och dess närmaste motsvarigheter i några nordvästeuropeiska länder.

Legal opinions i praktiken

I internationella transaktioner — typiskt sett, lånetransaktioner — är det vanligt och blir det allt vanligare att även svenska advokatbyråer ombeds utfärda s.k. legal opinions. Artikeln diskuterar något om funktionen hos legal opinions och hur legal opinions kan och bör utformas utifrån ett svenskrättsligt perspektiv.

Europadomstolens domar — andra kvartalet 2004

Europadomstolen har under andra kvartalet 2004 meddelat följande domar:

Från lagstiftningsarbetet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under våren 2004. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 juli 2004. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för år 2004. I de fall SFS-nummer saknas var författningen den 2 augusti 2004 ännu inte utkommen från trycket.

Är arvsrätten föråldrad?

Arvsrätten är föråldrad.När nya familjer bildas är det samboförhållandet — och inte äktenskapet — som är norm. Trots detta har sambor ännu ingen arvsrätt efter varandra. Samborna kan inte ens själva skapa ett bra skydd för den efterlevande — i vart fall inte om de har barn. I de fall samborna har upprättat testamente till förmån för varandra har nämligen barnen ändå rätt att få ut sin laglott.

Ny juridisk litteratur

Förbättrade ersättningsmöjligheter vid oljeskador till sjöss (Ds 2004: 23, 143 s.). Försäkringsförmedling (Ds 2004:10, 202 s.). Föräldraskap vid assisterad befruktning för homosexuella (Ds 2004:19, 108 s.). Mattias Hedwall Tolkning av kommersiella avtal (2 uppl. Norstedts 2004, 270 s.). Den första utgåvan kom ut för tio år sedan, och den kommersiella avtalsrätten har ”internationaliserats”.

Nyheter från juridiska fakulteten vid Lunds universitet

Christoffer Wong disputerade den 17 maj 2004 på en avhandling i straffrätt med titeln Criminal Act, Criminal Jurisdiction and Criminal Justice. Avhandlingen undersöker vissa allmänna och särskilda problem beträffande straffsystemens roll, funktioner och struktur. Efter en inledande presentation av de ideologiska och metodologiska frågorna diskuteras hur olika folkrättsliga och nationalrättsliga jurisdiktionsprinciper kan rättfärdigas.

Den nya fastighetsrätten

Sedan flera år pågår en kraftfull förnyelse av fastighetsrätten. I denna artikel tas några av huvuddragen i det pågående reformarbetet upp. Det är bl.a. frågan om konsekvenserna av privatiseringen av infrastruktur, statlig och kommunal egendom m.m., och den därmed sammanhängande diskussionen om ersättningsfrågor vid expropriativa ingrepp, effektivare markanvändning, bl.a. genom tredimensionell fastighetsbildning, effektivare hantering av fastighetsfrågor, bl.a. inteckningsfria avstyckningar, reformering av PBL, förändrade upplåtelseformer, ökat inflytande för boende och även reformeringen av bruksvärdesystemet.

Lagen, objektiviteten — och verkligheten

Ett anförande av artikelförfattaren vid Objektivitetsseminariet, arrangerat av Brottsoffermyndigheten, Domstolsverket, Riksåklagaren och Sveriges advokatsamfund den 26 april 2004. Efterord i augusti 2004.

Spel och osedliga avtal

Avtalsfriheten är en av förmögenhetsrättens grundvalar. Friheten är dock begränsad på vissa områden genom lagregler om ogiltighet och genom allmänna rättsgrundsatser. Till de okodifierade ogiltighetsgrunderna hör att avtal om spel och vad samt avtal i strid med goda seder inte kan göras gällande.

Notiser

Samerna som utrikespolitikens schackbönder

Hovrätten för Nedre Norrland har nyligen konstaterat att samerna i Härjedalen saknar rätt att utnyttja de marker som de hittills under många år använt för renarnas vinterbete.1 Anledningen att samerna hamnat i denna moment 22-situation beror i första hand på att svenska staten genom internationella konventioner under 1800- och 1900-talen medverkat till att de totala betesarealerna minskat varigenom betestrycket på kvarvarande marker i motsvarande mån ökat. Samtidigt har staten försummat att sätta in de motåtgärder som skulle ha kunnat rätta till olägenheterna. Ännu är det inte för sent att återställa ordningen. Men ansvaret är statens.

Nyare rättspraxis — vårdnad, boende och umgänge

Nedan redovisas refererade avgöranden om vårdnad om barn, barns boende och umgänge med barn som meddelats av Högsta domstolen (HD) och hovrätterna under perioden juni 2001 – december 2003. Ett par avgöranden från allmän förvaltningsdomstol som rör närliggande frågor har också tagits med.

EU och straffrätten

I juni 2004 träffades politisk överenskommelse om ett nytt grundfördrag för Unionen. Fördraget kommer, om det genomförs, att få betydande återverkningar för det europeiska lagstiftningsarbetet. I artikeln behandlas de förväntade effekterna för straffrätten och straffprocessrätten. Kompetensen utvidgas, samarbetet övergår från att vara mellanstatligt till att bli överstatligt och lagstiftning kommer att beslutas med kvalificerad majoritet. Formella förutsättningar skapas för unionslagstiftning på straffrättens kärnområde.

Politikernas konstitution — eller folkets?

Regeringsformens inledningsord slår fast principen om folksuveränitet. Men hur passar detta med att den offentliga makten utövas av lagstiftaren? Varken riksdag eller regering är strängt bundna av konstitutionen och Sverige tillhör de demokratier som oftast ändrar sina grundlagar. Den deskriptiva ambitionen, ändringsproceduren och andra särdrag för närmast konstitutionen till politikernas egen ordningsstadga.

Frikändt for brott, men ändå skyldig

Artiklen omhandler forskellen mellem beviskravene i civile og strafferetlige saker. De strenge beviskrav i straffesager har ført til, at man i nogle norske domme har tilkendt offeret erstatning til trods for, at tiltalte var frifundet i straffesagen. I en 3–2 afgørelse nåede den norske Høyesterett frem til, at kravet i Den Europæiske Menneskerettighedskonvention art. 6, stk 1. Om retten til rettergang, måtte have forrang for uskyldsformodingen i art. 6, stk 2.

Barnperspektiv på successionsrätten — särskilt om arv efter barn i ombildade familjer

Barn kan inte disponera över sin kvarlåtenskap mortis causa, för dödsfalls skull. Inte heller barns ställföreträdare har rättslig kompetens att på barnets vägnar göra så. En utgångspunkt för artikeln är att de rådande mönstren för familje(om)bildning med en stor andel skilsmässor, separationer och styvfamiljer ställer krav på en ökad flexibilitet inom närliggande rättsområden, t.ex. successionsrätten.

Arbetstagares ställning vid gränsöverskridande företagsövergångar

EG:s företagsöverlåtelsedirektiv (2001/23/EG) syftar till att skydda arbetstagares ställning vid övergång av verksamhet. Direktivet har i Sverige genomförts genom ett flertal bestämmelser i anställningsskyddslagen och MBL. I artikeln diskuteras hur direktivet skall tillämpas vid internationella — gränsöverskridande — företagsövergångar.

Äganderätten till kroppen

”Good frend for Iesus sake forbeare to digg the dust encloased heare! Blest be ye man yt spares thes stones And curst be he yt moves my bones”

Myter och dygder inom juridiken

Hur överför man effektivt ett juridiskt budskap? Varför tar en domare till sig ett visst juridiskt argument och låter ett annat passera okommenterat förbi? Hur fungerar vi jurister som ”sändare” respektive ”mottagare” när juridiken skall förklaras, förtydligas och försvaras? Vilka sanningar anser vi oss känna till och hur hanterar vi våra fördomar (jodå, sådana har vi alla)? Vad är juridik och vem är jurist?

Skadestånd utom kontraktsförhållanden 2001–2003

Liksom i tidigare rättsfallsöversikter (se senast SvJT 2002 s.33 ff.) omtalas utom rättsfall i NJA också vissa hovrättsavgöranden refererade i publikationen Försäkring och skadestånd, del A (RFS) för år 2001– 20031 samt i serien Rättsfall från hovrätterna (RH). Jag nämner också några fall som egentligen rör skadestånd i kontraktsförhållanden men har visst intresse i sammanhanget.

Europadomstolens domar — tredje kvartalet 2004

Europadomstolen har under tredje kvartalet 2004 meddelat följande domar:

Ny juridisk litteratur

Bertil Bengtsson Försäkringsrätt. Några huvudlinjer (6 uppl. Norstedts 2004, 117 s.). Lärobok som behandlar både gällande regler och den föreslagna nya försäkringsavtalslagen. Ulf Bernitz, Gunnar Karnell, Lars Pehrson och Claes Sandgren Immaterialrätt och otillbörlig konkurrens (8 uppl. Jure 2004, 370 s.).

Personalnotiser

Regeringen har den 7 oktober 2004 utnämnt rikspolischefen Sten Heckscher att vara kammarrättspresident i Kammarrätten i Stockholm, med tillträde den 1 januari 2005. Se mer om Sten Heckscher i SvJT 1996 s.190.

Påföljdsval och straffmätning — nytt vin i gamla läglar?

De nuvarande reglerna för påföljdsbestämning i brottmål infördes den 1 januari 1989. Under årens lopp har de ändrats vid flera tillfällen. De viktigaste ändringarna trädde i kraft den 1 januari 1999. Lagstiftningen är alltså förhållandevis ny. Men många regler på straffrättens område kan betecknas som en form av juridikens färskvara. De har ett ”bäst före-datum” och relativt kort hållbarhet. Detta gäller inte minst påföljdsbestämningsreglerna.

Avgöranden från EG-domstolen — första halvåret 2004

Här redovisas i sammanfattning ett urval av de domar som EG-domstolen har meddelat under första halvåret 2004.

Aktuella frågor

Det klagas i Sverige på att domstolarnas handläggningstider ökar och att balanserna växer i takt med att resurserna minskar. Det är emellertid inte bara ett svenskt problem. I Frankrike framförs samma klagomål — och med ännu större fog — såväl av domarnas fackliga organisationer som av medierna och allmänheten. Som boven i dramat utpekas — liksom i Sverige — de otillräckliga och krympande resurserna.

Ny juridisk litteratur

Anders Agell Äktenskap, samboende, partnerskap (3 uppl. Iustus 2004, 295 s.). Den förra utgåvan kom ut 1998 och bl.a. tillkomsten av 2003 års sambolag har föranlett stora förändringar i vissa kapitel. Även i övrigt har denna lärobok setts över. Anderz Andersson, Lars Bejstam, Örjan Edström och Lars Zanderin Arbetsrätten i staten (2 uppl. Studentlitteratur 2004, 500 s.). Första upplagan kom ut 1996. Förutom rättsliga regler behandlas viktigare kollektivavtal. Myndigheternas verksamhet, den kollektiva arbetsrätten, den offentliga anställningen och arbetsmiljöfrågor behandlas i bokens fyra huvudavdelningar.

Notiser

F.d. ordföranden i Högsta domstolen Carl Holmberg, Stockholm, har avlidit i en ålder av 85 år; hans närmaste är makan Karin, född Wall, samt barnen Marianne, Göran och Birgitta med familjer.

Högsta domstolens återinvigning

Den 6 oktober 2004 återinvigde H.M. Konungen Bondeska palatset efter den omfattande restaurering som byggnaden genomgått sedan hösten 2002. Återinvigningen skedde i närvaro av bl.a. vice talmannen Karin Heinemann, statsrådet Thomas Bodström, statssekreteraren Dan Eliasson, riksdagens ombudsmän, justitiekanslern, Regeringsrättens ordförande, presidenten i Svea hovrätt, riksåklagaren, generaldirektören i Domstolsverket samt ordföranden och generalsekreteraren i Sveriges advokatsamfund.

Svensk rättspraxis

Utgör preskription av huvudfordran hinder mot verkställighet av en tidigare meddelad dom mot en borgensman?

Behovet av ökat nyföretagande har på senare år stått högt upp på den politiska agendan. En nödvändig förutsättning för nyföretagande är tillgång på kapital, både krediter i bank och riskkapital. För att särskilt banker skall vara villiga att bevilja kredit är det nödvändigt att de kan lita på den säkerhet som ställts. Ett nystartat företags säkerhet utgörs ofta av en personlig borgen av företagaren.

Ideell förenings rättshandlings- kompetens

I Sverige finns många tusentals ideella föreningar. Liksom andra associationer måste dessa företrädas av ställföreträdare. Däremot finns inte, som när det gäller andra associationer, i lag fastslagna regler för sådana ställföreträdares kompetens att rättshandla på den ideella föreningens vägnar. Praxis innehåller knappast heller några vägledande uttalanden. I denna artikel utvecklas några synpunkter i ämnet.

Mot en gemensam europeisk civillagstiftning

I Europa pågår för närvarande ett stort och ambitiöst projekt med att skriva lagtextförslag till en europeisk civillag som omfattar allmän och speciell avtalsrätt, utomobligatorisk skadeståndsrätt och sakrätt. Projektet bedrivs av The Study Group for a European Civil Code (www.sgecc.net). I denna korta artikel presenteras bakgrunden till projektet, arbetsmetoder samt en översiktlig bild av innehållet. Dessutom förklaras hur arbetet är relevant för svensk rätt redan idag.

Kan påföljdssystemet humaniseras ytterligare?

I SvJT nr 2 2003 diskuteras de korta fängelsestraffen och alternativ till dessa. I denna artikel behandlas fem andra sätt som också går ut på att minska antalet fängelsestraff eller förändra verkställigheten av dem. Några av förslagen kan införas förhållandevis snabbt och enkelt. Ett kräver visserligen något mer ingripande ändringar, men denna verkställighetsform kan i så fall införas på sikt. Detta sistnämnda förslag medför att verkställigheten av längre fängelsestraff i kriminalvårdsanstalt kan kortas avsevärt.

Demokrati och genetisk integritet

I SvJT nr 2 2003 diskuteras de korta fängelsestraffen och alternativ till dessa. I denna artikel behandlas fem andra sätt som också går ut på att minska antalet fängelsestraff eller förändra verkställigheten av dem. Några av förslagen kan införas förhållandevis snabbt och enkelt. Ett kräver visserligen något mer ingripande ändringar, men denna verkställighetsform kan i så fall införas på sikt. Detta sistnämnda förslag medför att verkställigheten av längre fängelsestraff i kriminalvårdsanstalt kan kortas avsevärt.

Avgöranden från EG-domstolen — andra halvåret 2003

Här redovisas i sammanfattning ett urval av EG-domstolens och förstainstansrättens domar under andra halvåret 2003.

ERIK NEREP, Aktiebolagsrättslig analys, Ett tvärsnitt av nyckelfrågor, 2003, 582 s. — En kritisk recension

I slutet av 1994 kom Erik Nerep ut med ett betydande bidrag till den aktiebolagsrättsliga doktrinen, nämligen Aktiebolagsrättsliga studier — särskilt om kapitalskyddet. Boken recenserades av mig i SvJT 1995 s.688 ff. och mitt omdöme var otvivelaktigt positivt. Bland praktiskt verksamma jurister torde studien också brukas i det dagliga arbetet jämte de andre standardverken på området, om och när problemställningen kräver lite mera eftertanke.

Departementspromemoria om föräldraskap vid assisterad befruktning för homosexuella

Kommittén om barn i homosexuella familjer föreslog år 2001 att lesbiska par som registrerat sitt partnerskap eller är sambor skall få tillgång till assisterad befruktning inom den svenska sjukvården. Enligt förslaget skulle det rättsliga föräldraskapet till barnet bestämmas på motsvarande sätt som för barn till heterosexuella par. Om modern var registrerad partner skulle hennes partner alltså automatiskt anses som mor till de barn som föddes i partnerskapet.