Arkiv

Europadomstolens domar — fjärde kvartalet 2004

Europadomstolen har under fjärde kvartalet 2004 meddelat följande domar:

Likgiltighetsuppsåt

HD har i ett nyligen avgjort mål introducerat ett nytt generellt uppsåtsbegrepp bestående dels av insiktsuppsåt, dels av likgiltighetsuppsåt, där det sistnämnda numera drar den nedre gränsen för uppsåt i förhållande till oaktsamhet. I artikeln diskuteras inledningsvis hur likgiltighetsuppsåt skall förstås samt hur det förhåller sig till andra uppsåtsformer. Vidare undersöks närmare vissa av de olika bevisfakta som kan tänkas ligga till grund för en bedömning att en gärningsman har — eller inte har — en inställning som kan karaktäriseras som likgiltig.

Svensk rättspraxis

Denna rättsfallsgenomgång tillägnas minnet av professor Håkan Nial (1899–1994), som genom sin verksamhet som forskare, lagstiftare och läroboksförfattare på i synnerhet bolagsrättens område mer än någon annan har kommit att bidra till utvecklandet av denna del av rättsvetenskapen. Hans doktorsavhandling, publicerad redan 1929, gällde aktiebrevens ställning, och under 1930-talet publicerade han ett par mindre skrifter, av vilka här särskilt bör nämnas hans alltjämt aktuella framställningar Om klanderbara och ogiltiga bolagsstämmobeslut och Aktiebolagsrättsliga studier.

Från lagstiftningsarbetet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under hösten år 2004. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 januari 2005. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för år 2004. I de fall SFS-nummer saknas var författningen den 4 januari 2005 ännu inte utkommen från trycket.

Litteratur

Reinhold Fahlbeck Lagen om skydd för företagshemligheter. En kommentar och rättsöversikter (2 uppl. Norstedts 2004, 395 s.). ”Gul” lagkommentar som förutom lagen och rättspraxis rörande denna behandlar rättsområden som ansluter till lagen, främst konkurrensklausuler och avvägningen i förhållande till yttrandefriheten. Även förhållandet till konkurrens- och immaterialrätten samt till straff-, process- och skadeståndsrätten tas upp.

Notiser

Carl Lidbom dog i somras. Det var en i många hänseenden märklig man som lämnade oss. Hans begåvning, kunskaper och engagemang ledde honom till viktiga insatser på många områden. Han var politiker och framstående diplomat. Som politiker bars han av krav på rättvisa och jämlikhet och, som han någon gång vittnade om, avsky för fysiskt våld.

Ny juridisk litteratur

Ulf Bernitz Svensk och europeisk marknadsrätt 1. Konkurrensrättens och marknadsekonomins rättsliga grundvalar (Norstedts 2005, 258 s.). Fokus ligger på den svenska konkurrensrätten som behandlas mot bakgrund av läget inom EU. Boken tar upp främst lagstiftningens uppbyggnad, förbudet mot konkurrensbegränsande avtal och samordnade förfaranden, undantagsmöjligheterna, missbruk av dominerande ställning, koncentrationskontrollen samt förfarande och sanktioner.

Personalnotiser

Regeringen har anställt departementsrådet Nils Öberg att vara expeditionschef i Regeringskansliet (2005-01-20), departementsrådet Agneta Bäcklund att vara rättschef i Regeringskansliet (2005-01-20), ämnessakkunniga Annika Lovén att vara departementsråd i Regeringskansliet (2004-12-16).

Fritt skön och domstolskontroll vid offentlig upphandling

EG-domstolens rättspraxis åberopas allt oftare i svenska domstolar. På upphandlingsområdet synes till och med praxis från EG:s förstainstansrätt om EU-institutionernas upphandlingar ha inspirerat svenska domstolar till att utöva en mer begränsad domstolskontroll när det gäller beslut av svenska upphandlande enheter.

Nyare rättspraxis till Brysselkonventionen

Denna uppsats utgör en fortsättning på tidigare lämnade redogörelser, senast i SvJT 2004 s. 34. Den omfattar rättsfall som har avgjorts av EG-domstolen (GD) rörande tolkningen av Brysselkonventionen och av svenska domstolar angående tillämpningen av samma konvention och som har refererats eller eljest blivit tillgängliga fr.o.m. juli månad 2003 t.o.m. juni månad 2004.

Lagen om grupprättegång — bakgrund och framtid

Den första svenska lagen om grupprättegång vid allmän domstol är unik, också i ett internationellt perspektiv. Upprinnelsen till den nu två år gamla lagen var en överrumplande fråga till författaren för mer än ett kvartssekel sedan. Här berättas först vad som hände under detta förhistoriska skede.

Juridikens allmänna läror

Som bekant har rättsvetenskapen ifrågasatts av många inflytelserika filosofiska skolor, inte minst av ”main stream” i 2000-talets analytiska filosofi. För att ge juristerna en lite större självsäkerhet behövs det en kopernikansk vändning. I stället för att anpassa rättsdogmatiken till den vid tillfället mest inflytelserika filosofiska riktningen borde den akademiska juristen fundera på det hon verkligen gör.

Inkommande handlingar — en ITanpassad tolkning

I takt med informationsteknikens utveckling har det blivit nödvändigt att tolka författningsregleringen så att enskildas rättssäkerhet tillgodoses inom ramen för nya elektroniska tjänster och kommunikationsvägar. Förvaltningslagen är tillämplig även i denna miljö, trots att reglerna i huvudsak kommit till utifrån pappersmiljöns premisser. Detsamma gäller för förvaltningsprocesslagen, rättegångsbalken och ärendelagen.

Avgöranden från EG-domstolen — andra halvåret 2004

Här redovisas i sammanfattning ett urval av de domar som EGdomstolen har meddelat under andra halvåret 2004.

En återgång till avtalsprincipen?

Traditionsprincipen har sin bakgrund i den utveckling som Sverige gick igenom i mitten av 1800-talet. Det var en tid av stark ekonomisk tillväxt, där en tidigare stillastående agrar ekonomi kommersialiserades och utvecklades i riktning mot andra näringar och där reglering och protektionism ersattes med en friare handel både inom landet och i förhållande till andra länder. En hushållsbaserad ekonomi skulle få vika för marknadsekonomin.

Ny juridisk litteratur

Anders Agell och Åke Malmström under medverkan av Tore Sigeman Civilrätt (19 uppl. Liber Ekonomi 2005, 426 s.). Malmströms ”klassiker” med Agell som förstanamn har uppdaterats bl.a. beträffande godtrosförvärv, företagsinteckning, tredimensionell fastighetsbildning, enhetlig sambolag, finansiell rådgivning och småhusentreprenad som varit föremål för lagstiftning.

Personalnotiser

Regeringen har anställt ämnesråden Peter Bringle och Maria Kelt att vara departementsråd i Regeringskansliet (2005-02-24).

Skolans ersättningsansvar för elevers mobbning av skolkamrater under skolgång

Detta är en artikel som väsentligen bygger på ett bidrag utarbetat av författaren på uppdrag av Rädda Barnen och som blev denna organisations remisssvar på SOU 2004:50. I betänkandet föreslås ett skärpt skadeståndsansvar vid kränkning, orsakad av elevers mobbning av skolkamrater under skolgång. För att undgå ansvaret måste skolan visa att den inte varit vållande i sammanhanget.

Europadomstolens domar — första kvartalet 2005

Europadomstolen har under första kvartalet 2005 meddelat följande domar:

Motalafallet

Motalafallet ställer många frågor på sin spets. En stark opinion har upprörts över den osedvanligt stora skillnad som föreligger mellan tingsrättens och hovrättens domar i målet. Det har insamlats ett ansenligt belopp för att göra det möjligt för målsäganden, flickan, att få målet prövat i Högsta domstolen (HD).

Litteratur

Sacharias Votinius’ avhandling är inte en mainstreamdoktorsavhandling. Det är en avhandling av en forskare som vill gå sin egen väg och som upplever att han har ett budskap. Man läser därför gärna boken från pärm till pärm — vilket inte alltid är fallet med juridiska monografier. Detta är också det sätt boken är avsedd att läsas på och bör läsas på. Dess styrka ligger i helheten, inte i detaljerna.

Ansvar och påföljd för psykiskt störda lagöverträdare

Är en psykiskt störd person ansvarig för sina handlingar? Ska en person som lider av en allvarlig psykisk störning vid brottstillfället men inte vid domstillfället gå fri från påföljd? Hur bör man handskas med psykiskt störda lagöverträdare som döms till vård och som kort tid därefter friskförklaras?

Svensk rättspraxis

Harmonisering, samordning och ömsesidigt förtroende inom Europeiska unionen — utvecklingen inom familjerätt

Civilrättligt, särskilt familjerättsligt, och straffrättsligt samarbete är högt prioriterade inom Europeiska unionen och utgör väsentliga ingredienser vid skapandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Båda formerna av samarbete motiveras bland annat med hänvisning till medborgarnas berättigade förväntningar.

Ett strategiskt förhållningssätt till harmonisering

Frågan om en harmonisering av familjerätten har förts under flera år både ur ett europeiskt och ur ett nordiskt perspektiv. Skillnaden mellan en harmonisering i Europa och en harmonisering i Norden är avsevärd eftersom vi i Norden har en lång tradition av sådana försök framför allt på äktenskapsrättens område, låt vara att vi har kallat det att skapa rättslikhet.

Ömsesidigt erkännande

Samarbetet inom Europeiska unionen har sedan Maastrichtavtalet trädde i kraft den 1 november 1993 tagit en enorm fart. Från att i huvudsak ha förts utanför EU:s ram2 har ministerrådet sedan Amsterdam traktaten trädde i kraft den 1 maj 1999 tagit mer än 500 beslut, varav säkerligen fler än 100 är bindande rättsakter på områdena asyl/immigration, polisiärt samarbete, civilrättsligt samarbete och samarbete inom straffrätten.

Det straffrättsliga samarbetet — ett inlägg

När man talar om straffrättslig harmonisering/tillnärmning eller hur man nu vill uttrycka det bör man kanske skilja mellan samordning eller rättsligt samarbete och harmonisering i egentlig mening.

Ömsesidigt godkännande och fundamentala värden

I diskussionen kring den europeiska integrationens fortsatta utveckling, särskilt på områdena utanför den inre marknaden, har principen om ömsesidigt godkännande kommit att inta en alltmer betydande position. Principen knäsattes tydligt i Ordförandeskapets slutsatser vid det Europeiska Rådets möte i Tammerfors den 15–16 oktober 1999 där 33 punkten innehåller följande formulering:

En blick mot framtiden

Unionens allmänna utveckling är något motsägelsefull just nu. Vi kan å ena sidan iaktta vad man kanske skulle kunna kalla en förtunning av unionen. Kretsen av medlemmar har för mindre än ett år sedan utvidgats med tio nya stater och det förefaller som om vi inom en ganska snar framtid får se också Rumänien och Bulgarien som medlemmar, därefter Kroatien och möjligen något senare även Turkiet.

Från lagstiftningsarbetet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under våren 2005. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 juli 2005. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för år 2005. I de fall SFS-nummer saknas var författningen den 30 juni 2005 ännu inte utkommen från trycket.

Personalnotiser

Regeringen har den 25 augusti 2005 utnämnt lagmannen Anna Skarhed till justitieråd. Anna Skarhed förordnades till hovrättsassessor i Hovrätten för Västra Sverige 1989. Hon utnämndes till rådman i Eskilstuna tingsrätt 1992 och till rådman i Uppsala tingsrätt 1996. Åren 1999–2001 tjänstgjorde Anna Skarhed som enhetschef på Domstolsverket och åren 2001–2002 i Justitiedepartementet. Hon är lagman i Linköpings tingsrätt sedan 2003.

Problemen på det internationellt familjerättsliga området

Den som i en diskussion om det rättsliga samarbetet inom Europeiska unionen erbjuds att anlägga synpunkter på vad som kan utgöra problem på det familjerättsliga samarbetsfältet finner sig gärna ha en ganska rik källa att ösa ur. I vart fall förhåller det sig så om man själv har deltagit i det förhandlingsarbete som har förekommit på området. Min bakgrund är sådan. Den åsatta rubriken medger emellertid mer än en tolkning.

Vad gör vi med den europeiska kriminalpolitiken?

Europeiska rådets möte i Tammerfors i oktober 1999 innebar en klar markering av att en gemensam europeisk brottsbekämpning skall prioriteras högt inom Europeiska unionen. Denna brottsbekämpning är en integrerad del av skapandet av området för frihet, säkerhet och rättvisa.

Straffrättsliga aspekter på temat harmonisering

Vid tillkomsten av EG i slutet av 1950-talet fanns ingen tredje pelare och grundtanken kan sägas ha varit att de nationella straffrättsliga systemen inte skulle påverkas av samarbetet. Ett visst samarbete, av mellanstatlig karaktär, förekom dock på det straffrättsliga området.

Harmonisering och ömsesidigt erkännande från ett praktiskt myndighetsperspektiv.

Det är svårt att komma överens på EU-nivå och alla instrument innehåller en mängd mer eller mindre lyckade kompromisser. Därefter ska lagstiftningen utformas och då krävs ytterligare — ofta inrikespolitiskt motiverade — kompromisser. Slutligen utformas ett antal förordningsföreskrifter varefter hela paketet hamnar i myndigheternas knä att tillämpa på bästa sätt.

Europadomstolens domar – andra kvartalet 2005

Europadomstolen har under andra kvartalet 2005 meddelat följande domar:

Avgöranden från EG-domstolen — första halvåret 2005

Här redovisas i sammanfattning ett urval av de domar som EGdomstolen har meddelat under första halvåret 2005.

STIG STRÖMHOLM. Immateriellt och internationellt

Notiser

Med start i augusti 2005 ges en utbildning som leder till Juris kandidatexamen vid Örebro universitet. Utbildningens struktur är baserad på en fullt genomförd uppdelning på en grundnivå om sex terminer och en avancerad nivå om tre terminer.

En fråga om mellannamn för adoptivbarn

I min tryckta kommentar till namnlagen (1982:670) har jag behandlat bl.a. frågan om mellannamn för adoptivbarn (Olle Höglund, Namnlagen — En kommentar, 2 uppl. 1998 s. 171 ff.). I 27 § namnlagen regleras det fallet att en person ensam, till skillnad från makar, är adoptant.

Förlängning av preskriptionstider — fakta och åsikter med utgångspunkt från en debatt om nazistförbrytarnas ansvarighet

För fyrtio år sedan förlängdes med retroaktiv verkan preskriptionstiden i Västtyskland för vissa brott begångna under nazisttiden. Beslutet ansågs av moraliska och politiska skäl nödvändigt men ifrågasattes från legalitetssynpunkt. I Sverige har man avvisat möjligheterna att i efterhand ändra rättsläget för andra världskrigets förbrytelser. På senare tid har en uppmjukad inställning till frågan om preskriptionsförlängning kunnat skönjas beträffande brott för vilka preskriptionstiden ännu inte har gått ut. Enligt Europadomstolen strider en sådan förlängning inte mot legalitetsprincipen.

Några frågor om retroaktivitet inom straffrätten

Förutsebarhet och legalitet är honnörsord inom straffrätten. Samtidigt ställer samhällsutvecklingen ständigt krav på snabba förändringar av den straffrättsliga lagstiftningen, ibland även med avseende på redan begångna brott. Motstående intressen måste därvid vägas mot varandra i lagstiftningsprocessen.

Europadomstolens domar — tredje kvartalet 2005

Europadomstolen har under tredje kvartalet 2005 meddelat följande domar:

Nyare rättspraxis till Bryssel- och Luganokonventionerna samt Bryssel I-förordningen

Denna uppsats utgör en fortsättning på tidigare lämnade redogörelser, senast i SvJT 2005 s. 224. Den omfattar rättsfall som har avgjorts eller blivit tillgängliga fr.o.m. juli månad 2004 t.o.m. juni månad 2005 och som rör dels EG-domstolens (GD:s) tolkning av Brysselkonventionen, dels svenska domstolars tillämpning av Luganokonventionen och Bryssel I-förordningen.

Ny juridisk litteratur

Arbetstagarinflytande i europakooperativ (Ds 2005:10, 236 s.). Att fastställa faderskap. Utg. av Socialstyrelsen (2005, 192 s.). Handbok främst för handläggare inom socialtjänsten. Per Bohlin och Nils Sjöblom Värdeöverföringar från livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst (Juridiska fakulteten vid Lunds universitet 2005, 134 s.).

Kurt Grönfors in memoriam

Kurt Grönfors var en vidsynt och framåtblickande rättsvetenskapsman. Han var en visionär med en ovanligt god förmåga att i olika sammanhang identifiera de nya krav på juridiken som samhällsutvecklingen gav upphov till. Man kan göra en parallell med hantverksyrket: Många rättsvetenskapsmän gör viktiga insatser genom att studera hur man bäst använder en skruvmejsel.

Personalnotiser

Regeringen har utnämnt hovrättsrådet Gudmund Toijer att vara lagman i Svea hovrätt (2005-0915). Svea hovrätt har förordnat hovrättsfiskalen Mikael Karanikas till hovrättsassessor (2005-09-14), hovrättsfiskalerna Sara Englund, Per Lindblom och Mathias Säfsten till hovrättsassessorer (2005-10-05).

Regress mellan kollektivt ansvariga

Styrelsen i ett aktiebolag kan i vissa fall åläggas ett solidariskt betalningsansvar med bolaget om styrelsen underlåtit att upprätta och låta revisor granska kontrollbalansräkning, att sammankalla en första kontrollstämma eller att ansöka hos rätten om att bolaget skall gå i likvidation. Motsvarande ansvar uppkommer då styrelsen underlåtit att inom 15 månader från räkenskapsårets utgång inge årsredovisning till Bolagsverket.

En fråga om mellannamn för adoptivbarn

I min tryckta kommentar till namnlagen (1982:670) har jag behandlat bl.a. frågan om mellannamn för adoptivbarn (Olle Höglund, Namnlagen — En kommentar, 2 uppl. 1998 s. 171 ff.). I 27 § namnlagen regleras det fallet att en person ensam, till skillnad från makar, är adoptant. Paragrafen innebär att adoptivbarnet får, om det förvärvat adoptivförälderns efternamn, bära sitt namn från tiden före adoptionen som mellannamn eller att adoptivbarnet, om det behållit sitt tidigare efternamn, får bära adoptivförälderns efternamn som mellannamn.

Svensk rättspraxis