Arkiv

Godtagbart i ett demokratiskt samhälle? De hemliga tvångsmedlen och rätten till personlig integritet.

På senare år har myndigheterna fått ökade befogenheter att använda sig av hemliga tvångsmedel för att utreda och bemöta grov brottslighet och hot mot rikets säkerhet. Förslag om ytterligare befogenheter föreligger redan och fler lagförslag är att vänta de kommande åren. Därmed befinner sig skyddet för den personliga integriteten inför en stor utmaning.

Bensinkartelldomen MD 2005:7 — fördragsstridig tillämpning av EG:s konkurrensrätt?

Den 21 februari 2005 meddelade Marknadsdomstolen dom i det s.k. bensinkartellmålet.1Marknadsdomstolen, som är högsta instans i konkurrensmål, tog ställning i flera för kartellmål vägledande frågor, däribland begreppen samhandelseffekt och samordnat förfarande. Trots Marknadsdomstolens uppenbara ambition att tillämpa EG-rätten på ett riktigt sätt, framstår avgörandet som svårförenligt med gemenskapsrätten.

Direktkrav vid ansvarsförsäkring enligt den nya försäkringsavtalslagen

Riksdagen har beslutat om en ny lag om försäkringsavtal. Lagen innehåller delvis reformerade regler om s.k. direktkrav vid ansvarsförsäkring. I denna artikel redovisas de nya reglerna. Frågor som diskuteras är direktkravets berättigande som sådant samt direktkravets närmare innehåll i den nya lagen.

Ny juridisk litteratur

Jan Andersson Kapitalskyddet i aktiebolag. En lärobok (5 uppl. Litteraturcompagniet 2005, 228 s.). I den nya upplagan beaktas särskilt nya regler i 2005 års aktiebolagslag. Avtalslagen 90 år. Aktuell nordisk rättspraxis. Red. Boel Flodgren, Lars Gorton, Eva Lindell, Frantz och Per Samuelsson (Norstedts 2005, 498 s.).

Anm. av Jan Hjärpe, Sharia.

Undertecknad recensent och lärare i den obligatoriska kursen i komparativ rätt vid Juridiska fakulteten i Lund har en gång efter en föreläsning om de islamiska rätts- systemen konfronterats av en missnöjd kvinnlig muslimsk student som menade att föreläsningen framställt islam på ett felaktigt sätt. De i föreläsningen omnämnda exemplen på kvinnofientliga rättsregler i olika islamiska länder återspeglar enligt studenten inte den äkta och sanna islamiska rätten utan bygger på olika regimers medvetna eller omedvetna förvrängningar av Koranens och Profetens ord.

Något om den skadeståndsrättsliga betydelsen av försäkransmeningar i börsbolagens årsredovisningar

Om styrelseledamöterna och den verkställande direktören i ett aktiebolag uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar bolaget skada skall de ersätta skadan. Samma ersättningsskyldighet gäller för dem gentemot bolagets aktieägare, borgenärer och andra tredje män om skadan orsakas genom överträdelse av t.ex. aktiebolagslagen eller tillämplig lag om årsredovisning. Att lämna felaktig eller bristfällig information i bolagets årsredovisning utgör således exempel på sådana handlingar som kan utlösa skadeståndsansvar för ledningsorganen gentemot såväl bolaget som andra.

ADR — opium för rättsväsendet?

”Alternative dispute resolution” (ADR) brukar betecknas som den tredje vågen i den internationella access to justice-rörelsen. Utvecklingen har accelererat världen över och den tredje vågen hotar nu att växa till en tsunami. Alternativ till vanlig domstolsprövning används allt oftare både utom och inom domstolarna. Det kan handla om privat medling, skiljeförfarande, nämndprövning, ”rent a judge”, etc., men också om domstolsanknuten medling, förenklade processformer, ansökan om säkerhetsåtgärder som tvistemålssubstitut m.m. Frågan är om detta är en sund utveckling eller ett symptom på att den ordinarie civilprocessen är svårt sjuk. ADR kan endast uppfylla en av tvistemålsprocessens fem funktioner och har betydligt fler nackdelar än fördelar.

Europadomstolens domar — fjärde kvartalet 2005

Europadomstolen har under fjärde kvartalet 2005 meddelat följande domar:

Från lagstiftningsarbetet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under hösten 2005. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 januari 2006. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för år 2005. I de fall SFS-nummer saknas var författningen den 26 januari 2006 ännu inte utkommen från trycket.

Ny juridisk litteratur

Affärsjuridiska uppsatser 2004 (Iustus 2005, 268 s.). Samlingen innehåller bidrag om personligt betalningsansvar enligt 13 kap. 17 § aktiebolagslagen, könskvotering till bolagsstyrelser, avtalsmekanismerna vid offentliga uppköpserbjudanden samt vinstandelsstiftelser (närmare bestämt spörsmål kring obligatoriskt och optionellt förvaltade vinstandelar).

Personalnotiser

Regeringskansliet har anställt hovrättsassessorn Helene Magnusson som rättssakkunnig i departementet (2006-01-01), hovrättsassessorn Olof Roos som rättssakkunnig i departementet (2006-01-16)

Regeringsformen ses över

Någon större samlad översyn av regeringsformen har inte skett sedan den stora författningsreformen genomfördes på 1960- och 1970-talen. Vissa delar har dock varit föremål för översyn och förändringar har skett. Bland dessa kan nämnas införandet av den fyraåriga mandatperioden och personvalsreformen. Vidare har bestämmelserna om de grundläggande fri- och rättigheterna ändrats vid flera tillfällen. Sveriges medlemskap i EU har också föranlett ändringar av regeringsformen.

Har HD gett grönt ljus för hets mot homosexuella som grupp?

Högsta domstolen har i slutet av 2005 för första gången prövat ett åtal om hets mot folkgrupp som avser hets mot homosexuella som grupp. Det rörde sig om det mycket uppmärksammade åtalet mot en pingstpastor som i en predikan gjorde kränkande uttalanden om homosexuella. HD ogillade åtalet med hänvisning till den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Högsta domstolen och pastor Green

Redaktionen för SvJT har låtit mig ta del av Inger Österdahls och Hans Ytterbergs artiklar som innehåller kritiska synpunkter på Högsta domstolens avgörande i det omdiskuterade målet mot pastor Åke Green. Redaktionen har också bett mig göra några kommentarer i anslutning till de båda artiklarna.

Två HD-domar angående beaktandet av den tilltalades ungdom

HD har i två rättsfall — det ena år 2000 och det andra år 2005 — haft frågan, vilken betydelse som skall tillmätas det förhållandet att den tilltalade var under 21 år när brotten begicks, till bedömning. I båda fallen har RÅ argumenterat för att det krävs någorlunda klara riktlinjer för tillämpning av de regler som innebär att den tilltalades ungdom skall beaktas vid straffmätningen. HD har i domarna inte velat ge några sådana riktlinjer.

Ny juridisk litteratur

Ulf Hellbacher, Carl Espersson och Henry Johansson Patientskadeersättning vid skador inom sjukvården (Patientskadenämnden 2006, 48 s.). Översikt över de grundläggande bestämmelserna i patientskadelagen och redovisning av Patientskadenämndens praxis. Joanna Lundquist Varumärken. Att välja, skydda och förädla ett varumärke ur juridiskt perspektiv (Jure 2005, 102 s.).

Personalnotiser

Högsta domstolen har förordnat Rättssakkunnige Hampus Lilja till tf. revisionssekreterare (2006-03-01).

Åke Green och missaktande men inte hatiskt tal

HD:s avgörande i religions- och yttrandefrihetsmålet mot pastorn Åke Green illustrerar HD:s tilltagande beredvillighet att låta Europakonventionen och Europadomstolens praxis få genomslag i svensk rätt. Domen aktualiserar flera frågor med europarättslig anknytning — både materiella och konstitutionella. Tyngdpunkten i artikeln ligger på materiell yttrandefrihetsrätt enligt Europakonventionen och dennas förhållande till missaktningsrekvisitet i lagen om hets mot folkgrupp.

Om värderingars roll i rättstillämpningen

Det finns i svensk och delvis i övrig nordisk juridisk tradition en föreställning om att värderingar inte hör hemma i juridiken, att värderingar inte behövs ens för att lösa ”the hard cases”, det vill säga sådana gränsdragningsfall som man kanske inte förutsåg när lagen skrevs, och där regelverket sätts på prov.

Avgöranden från EG-domstolen — andra halvåret 2005

Här redovisas i sammanfattning ett urval av de domar som EGdomstolen har meddelat under andra halvåret 2005.

Världsbilder, rättsvetenskap, juridik och hållbar utveckling

Under mer än ett decennium har jag haft anledning arbeta och/eller samtala med sådana domare, som också är verksamma — för att inte säga ansvariga — som lagkonstruktörer. Ibland har situationen varit sådan att det fanns anledning att fråga rent ut om deras beläsenhet på sitt (tillika mitt) område.

Ersättningar till brottsoffer — samverkan eller kollision?

Ett brott kan inte göras ogjort genom ekonomisk ersättning, men betalningen kan kompensera skador och bidra till en upprättelse för offret. Ersättning kan utgå från tre olika rättsliga system; skadestånd, försäkring eller brottskadeersättning, vilka baseras på olika regler och skilda utgångspunkter.

Om e-handelslagens tillämplighet vid gränsöverskridande marknadsföring

Vilket lands lag är tillämplig vid gränsöverskridande marknadsföring som riktar sig till Sverige? Den traditionella och i Sverige etablerade effektlandsprincipen innebär att svensk marknadsföringsrätt anses tillämplig på marknadsföring som har effekt här i riket, oavsett i vilket land marknadsföringen har sitt ursprung.

Integritetsskyddet i lagstiftningen

Skyddet för den personliga integriteten har såväl i lagstiftningsarbetet som i den allmänna debatten varit föremål för skiftande intresse och olikartade bedömningar. Folk- och bostadsräkningen, IB-affären, Metropolitprojektet och personuppgiftslagen väckte på sin tid stor uppmärksamhet och föranledde krav på lagändringar.

Ny juridisk litteratur

Anders Eriksson Den nya familjerätten. Makars och sambors egendomsförhållanden, bodelning och arv (8 uppl. Norstedts 2006, 135 s.). Lagändringar, bl.a. avskaffandet av arvs- och gåvoskatten, och nya rättsfall har beaktats. Thomas Eriksson Avveckling av fideikommiss. En juridisk framställning om hur fideikommissegendom kan sammanhållas (Iustus 2006, 141 s.). Utgåva av ett examensarbete som ger en översikt över de svenska fideikommissen. I olika kapitel behandlas aktiebolag, förlängning, inlösen och överlåtelser.

FN, EU, sanktioner och mänskliga rättigheter — domen i EU:s Förstainstansrätt

EU:s förstainstansrätt fällde ett fullmatat avgörande i somaliasvenskmålet om riktade sanktioner mot en misstänkt internationell terroriststödjare. Domen refereras och kommenteras ingående i artikeln, som liksom domen fokuserar på två rättsliga problemkomplex. Den första frågan rör huruvida det finns rättslig grund i EG-fördraget för sanktionerna och den andra rör EG-fördragets förhållande till FN-stadgan och den allmänna folkrätten och ytterst huruvida skyddet för de mänskliga rättigheterna kan åberopas mot sanktionerna.

Personalnotiser

Svea hovrätt har förordnat hovrättsfiskalerna Annika Stålnacke och Olof Nyman till hovrättsassessorer (2006-03-23). hovrättsfiskalen Ulrika Nydevik till hovrättsassessor (2006-04-06), Hovrätten för Övre Norrland har förordnat hovrättsfiskalen Anne-Therése Byström till hovrättsassessor (2006-0401), hovrättsfiskalen Lars Holm till hovrättsassessor (2006-04-11).

Skadestånd och Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna

Denna artikel behandlar möjligheter att få skadestånd inför svensk domstol för kränkningar av EKMR. Författaren anser att, än så länge, är det endast när vissa rättigheter har kränkts i vissa situationer som en konventionsförpliktelse uppstår för svensk domstol att utdöma skadestånd.

Karl XII och folkrätten

Ernst Brunners roman om Karl XII — Carolus Rex — har givit upphov till viss debatt. I romanen framträder kungen som en krigsivrare och krigsförbrytare och Brunner har i media låtit förstå att det moderna begreppet folkmord beskriver en del av vad som skedde under fälttågen i österled. Uppsatsen nedan är ett försök att, mot bakgrund av 1600-talets folkrättsliga doktrin, utröna om Karl XII bröt mot sin tids normsystem eller om han var en normal krigarfurste av sin tid.

Svensk rättspraxis: internationell privat- och processrätt 2001–2005

Denna rättsfallsöversikt utgör en fortsättning på professor Lennart Pålssons återkommande femårsredogörelser för svenska rättsfall inom ämnesområdet internationell privat- och processrätt (se SvJT 1982 s. 214, 1987 s. 331, 1992 s. 475, 1996 s. 593 och 2001 s. 770). Den syftar till att omfatta perioden 2001–2005, men förseningar i vissa rättsfallsseriers publikation kan medföra att några få avgöranden meddelade före 2005 års utgång inte kommer att behandlas förrän i nästa rättsfallsöversikt.

Entreprenadrätt: Om en entreprenör inte avhjälper fel — har då beställaren rätt till ersättning motsvarande uppskattad kostnad för felavhjälpandet?

Det hör inte till vanligheten att en tingsrättsdom kommenteras i en juridisk tidskrift. Men eftersom rubricerad fråga dels enligt parternas önskemål besvarats av en tingsrätt som enda instans, dels svaret har visat sig få betydande genomslag i en byggsektor som i Sverige, enbart när det gäller egentliga entreprenader, omsätter nära 250 miljarder kronor, så kan det finnas skäl att uppmärksamma domen.

Ny juridisk litteratur

Bertil Bengtsson Försäkringsavtalsrätt (Norstedts 2006, 649 s.). Boken behandlar rättsområdet efter tillkomsten av 2005 års lag. Första delen ger en översikt över vissa allmänna frågor. I andra delen kommenteras lagens bestämmelser paragrafvis. Ersättning vid personskada. Red. Frida Engvall (Studentlitteratur 2006, 652 s.).

Personalnotiser

Bertil Bengtsson Försäkringsavtalsrätt (Norstedts 2006, 649 s.). Boken behandlar rättsområdet efter tillkomsten av 2005 års lag. Första delen ger en översikt över vissa allmänna frågor. I andra delen kommenteras lagens bestämmelser paragrafvis. Ersättning vid personskada. Red. Frida Engvall (Studentlitteratur 2006, 652 s.).

Lovgivere og domstoler ved begynnelsen av det 21. århundre

I nordisk styresett har lovgivere og domstoler i prinsippet forskjellige oppgaver: De lovgivende myndigheter gir generelle regler med tanke på fremtiden, og domstolene tar stilling til konkrete rettstvister og ilegging av straff. Tilsynelatende gir dette en klar funksjonsfordeling.

Europadomstolens domar — andra kvartalet 2006

Europadomstolen har under andra kvartalet 2006 meddelat följande domar:

Från lagstiftningsarbetet - Lagstiftning i riksdagen våren 2006

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under våren 2006. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 juli 2006. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för år 2006. I det fall SFS-nummer saknas var författningen den 6 september 2006 ännu inte utkommen från trycket.

Ny juridisk litteratur

Bättre arbetsmiljöregler. Samverkan, utbildning, avtal m.m. Delbetänkande av Utredningen om arbetsmiljölagen (SOU 2006:44, 286 s.). Håkan Gabinus Göransson och Claes Nordlöf Arbetslagstiftning. Lagar och andra författningar som de lyder den 1 juli 2006 (33 uppl. Norstedts 2006, 491 s.). Lagändringar beträffande anställningsskydd, föräldraledighet och arbetsskadeförsäkring samt nya EG-rättsakter har beaktats. Könsfördelningen i bolagsstyrelser (Ds 2006:11, 389 s.).

RH 25 år

Den nyligen utkomna inbundna årsvolymen av Rättsfall från hovrätterna (RH 2005) är den 25:e i ordningen sedan utgivningen påbörjades år 1980 i Domstolsverkets regi. Dessförinnan hade – med början år 1918 – avgöranden från hovrätterna publicerats i en särskild avdelning i SvJT.

Avgöranden från EG-domstolen — första halvåret 2006

Här redovisas i sammanfattning ett urval av de domar som EGdomstolen har meddelat under första halvåret 2006.

Kan verkställighet ske i USA av svenska domar och beslut?

Ofta dyker det upp frågor rörande verkställighet av svenska domar och beslut i andra länder och allt oftare rör det sig om verkställighet i USA. I artikeln behandlas möjligheterna att få ett svenskt fordringsanspråk erkänt och verkställt i USA och i dess 50 delstater.

Ersättning vid fastighetsreglering enligt fastighetsbildningslagen

Fastighetsbildningslagen (1970:988, FBL), innehåller bestämmelser om fastighetsreglering, som ibland kan genomföras tvångsvis. Till skillnad mot ersättningen vid expropriation, som skall grundas på skadeståndsrättsliga principer, skall ersättningen enligt FBL ibland baseras på en s.k. vinstfördelning mellan berörda parter.

Några frågor om skolansvar

Den nya lagen med förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever innehåller en del bestämmelser som avviker från annars gällande skadeståndsprinciper och kan ställa till problem vid tilllämpningen.

Regeringskansliet

I 1973 års grundlagsproposition intogs den ståndpunkten att regeringsarbetets organisation inte borde grundlagsregleras annat än i stora drag. Det ansågs bra att arbetsformerna kunde varieras alltefter behov och målsättning.

Ny juridisk litteratur

Patrik G. Andersson Delivery clauses in bills of lading (Jure 2006, 110 s.). Master-avhandling i sjörätt. Jan Hellner, Richard Hager och Annina H. Persson Speciell avtalsrätt II. Kontrakträtt. Häfte 2. Allmänna ämnen (4 uppl. Norstedts 2006, 289 s.).

A Tribute to Anders Bruzelius

I recall with affection and appreciation my long affiliation with Anders Bruzelius as working colleague and friend. We were engaged in 1961 by the Columbia University School of Law Project on International Procedure to coauthor a book titled Civil Procedure in Sweden. Other books in the series described the French and Italian procedural systems. Each of the three volumes teamed a jurist from the system studied with a jurist from the United States. The aim was to produce a work comprehensible to English-speaking readers trained in the common law system.

Suum cuique — om påföljdsbestämning och behovet av påföljdspraxis

”Studier rörande påföljdspraxis m.m.” (i det följande benämnd ”Sterzel”) har blivit ett standardverk i alla praktiskt verksamma juristers bibliotek. Från såväl akademiker- som domarhåll har det säkerligen ibland hörts fnysningar över boken vad gäller dess vetenskaplighet och de redovisade uppfattningarnas förankring i domarkretsar.

Nyare rättspraxis till Bryssel- och Luganokonventionerna samt Bryssel Iförordningen

Denna uppsats utgör en fortsättning på tidigare lämnade redogörelser, senast i SvJT 2005 s. 1095. Den omfattar rättsfall som har avgjorts eller blivit tillgängliga fr.o.m. juli månad 2005 t.o.m. juni månad 2006 (jämte ett något äldre fall som av förbiseende inte beaktats i närmast föregående redogörelse) och som rör dels EG-domstolens (GD:s) tolkning av Brysselkonventionen och Bryssel I-förordningen, dels svenska domstolars tillämpning av samma instrument jämte Luganokonventionen

Ett nytt utskott — civilutskottet — har ersatt lagutskottet och bostadsutskottet

Under våren 2006 har riksdagen beslutat ändringar i riksdagsordningen som innebär att ett nytt utskott, civilutskottet, fr.o.m. den 1 oktober 2006 ersatt lagutskottet och bostadsutskottet (bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06: 334, SFS 2006:885).

Etableringsfriheten för aktiebolag och skyddet för bolagsborgenärer

I svensk rätt gäller att ett aktiebolag som driver verksamt i Sverige men är registrerat i ett annat land omfattas av aktiebolagsrätten i registreringslandet. Ett utländskt bolag betraktas som en juridisk person i svensk rätt under förutsättning att bolaget har denna status i registreringslandet.

Aktiebolagslagen och EG:s bolagsrätt i framtiden

EG-rättens påverkan på den svenska bolagsrätten har varit betydande. Som exempel på ändringar i den svenska aktiebolagsrätten som har föranletts av EG-rätten kan nämnas uppdelningen i privata och publika aktiebolag samt avskaffandet av systemet med bundna aktier. Även när det gäller bestämmelserna om bl.a. fusion, delning av aktiebolag och förvärv av egna aktier har EG-rättens inflytande varit påtagligt.

Europadomstolens domar — tredje kvartalet 2006

Europadomstolen har under tredje kvartalet 2006 meddelat följande domar:

Allmänna reklamationsnämndens praxis om paketresor

Allmänna reklamationsnämnden (ARN) arbetar på tretton avdelningar. Till nämndens avdelning för resor kom år 2005 in 1 325 ärenden. Av dessa fick resenären helt eller delvis rätt i 41 procent av antalet beslut i sak. Följsamheten på reseavdelningen var samma år 90 procent. Detta var bättre än det totala genomsnittet om 80 procent. — Ett avgörande av nämnden är endast en rekommendation.

JØRGEN DALBERG LARSEN, Dansk retsfilosofi. Udviklingslinjer og portraetter.

För många, säger professor JØrgen Dalberg-Larsen i förordet till sin nyutkomna bok om det rättsfilosofiska tänkandets utveckling i vårt sydliga grannland, är dansk rättsfilosofi i huvudsak identisk med Alf Ross. Uttalandet är inte lätt att vederlägga. Så mycket mer välkommen är författarens framställning av ämnet; den är hanterlig till formatet och skriven på en danska som även i den tätnande nordiska språkförbistringens tid borde kunna forceras utan stor möda även av nusvenska läsare.

Henrik Zahle in memoriam

En av den nordiska rättsvetenskapens främsta företrädare i vår tid, professor Henrik Zahle, Köpenhamn, har avlidit, 62 år gammal. Det finns två kategorier av juristprofessorer. En betonar rättsliga teorier och metoder och ser som sin uppgift att konstruera perspektiv, modeller och system. En annan är mer praktisk i sina ansatser och studerar hur juridiken fungerar i praktiken. Den senare finner analysen i den rättsliga praktiken.

Återvinning i konkurs efter fusion av dotterbolag

Ett idag vanligt sätt att avveckla ett aktiebolag är att låta bolaget fusioneras med sitt moderbolag.1 I det fall moderbolaget senare försätts i konkurs kan skäl föreligga för konkursförvaltaren att även utreda transaktioner vidtagna av det överlåtande bolaget. Så är särskilt fallet om det överlåtande bolaget varit ett så kallat vinst- eller skalbolag. Artikeln belyser förutsättningarna för att efter fusionen tillämpa 4 kap. 5 § konkurslagen på rättshandlingar vidtagna av det överlåtande bolaget.

Om arvinges rätt att föra talan om ogiltighet av faderskapsbekräftelse

Beträffande barn, för vilket faderskapspresumtionen i FB 1:1 inte gäller, fastställs faderskapet genom bekräftelse (förut erkännande) eller dom. Om det senare visas att den som lämnat bekräftelse inte är fader till barnet, skall rätten förklara att bekräftelsen saknar verkan mot honom (FB 1:4 tredje st.).

Några kommentarer…

Svensk rättspraxis

En funktionell syn på rättigheter och juridisk argumentation — utifrån exemplet upphovsrättshavarens ställning i konkurs

I denna uppsats diskuteras två olika modeller — en substantiell, rättighetsformalistisk kontra en funktionell, realistisk — för att hantera rättigheter i konkurssammanhang. Utgångspunkt tas i NJA 2005 s. 510 där HD behandlade frågan om upphovsrättsinnehavarens ställning i konkurs för det fall det finns licenstillverkade lagerexemplar kvar i konkursboet.

Företagsinteckningen och EU:s insolvensförordning

Runt om i Europa dyker det med allt tätare mellanrum upp tillämpningsfrågor kring EU:s insolvensförordning som trädde i kraft den 31 maj 2002. Europeiska domstolar och andra som hanterar insolvensfrågor har att tillämpa en förordning som i flera avseenden är komplicerad, inte minst därför att förordningen inte fullt ut gör en klar skiljelinje mellan å ena sidan internationellt processrättsliga frågor och å den andra materiella insolvensfrågor.

Omfattas företagsinteckning av artikel 5 i EU:s insolvensförordning?

Rådets förordning nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden, i det följande insolvensförordningen, har varit i kraft sedan 31 maj 2002. I samband med dess tillämpning har det uppstått en fråga huruvida den nya svenska företagsinteckningen omfattas av artikel 5 i insolvensförordningen. Enligt Mikael Mellqvist omfattas företagsinteckningen inte av artikel 5 eftersom den rätt som kreditgivaren innehar med stöd av företagsinteckningen inte är en sakrätt.

Skadeståndsansvar i ideella föreningar

Av och till blir ansvarsfrågor aktuella i ideella föreningar. Det kan handla om att en befattningshavare i föreningen — en syssloman — varit oaktsam vid utförandet av sitt uppdrag. Flertalet sådana ansvarssituationer torde lösas utan inblandning av rättssystemet. Icke desto mindre finns det betydelsefulla ideella föreningar där ansvarsfrågor skulle kunna få stor betydelse. Sådana ansvarsfrågor har hittills endast översiktligt utretts i rättsvetenskaplig doktrin — nästan ingen modern praxis finns att tillgå. I denna artikel kommer ansvarsfrågor i ideella föreningar att bli föremål för behandling.

Offentliga avgifter och ömsesidigt förpliktande avtal

När en kommun tillhandahåller en tjänst utgår vanligen en avgift som baserar sig på den kommunala självkostnadsprincipen. Frågan om vad som egentligen gäller om en brukare av tjänsten – t.ex. till följd av någon form av bristande (mot)prestation från kommunens sida – inte vill erlägga avgiften är dock inte självklar. Av NJA 1998 s. 656 (I) följer förvisso att tvister rörande barnomsorgsavgifter skall avgöras i allmän domstol.

Ogiltiga förvärv av bostadsrätt och föreningens roll gentemot förvärvaren

I en artikel i Svensk Juristtidning (SvJT 2005 s. 478 ff.) tar hyresrådet Bob Nilsson Hjorth upp till kritisk granskning några resonemang som jag fört i min bok Bostadsrätt och kooperativ hyresrätt (2003 s. 115 ff. och 121 ff.) om hur en bostadsrättsförening skall förhålla sig till en förvärvares ansökan om medlemskap, när den har anledning att misstänka att överlåtelsen av bostadsrätten är ogiltig.

Europadomstolens domar — första kvartalet 2006

Gruais och Bousquet var föremål för en brottsutredning. Bousquet begärde hos domstol att beslutet om en förundersökning skulle upphävas, men denna begäran avslogs av domstolen genom beslut den 16 september 1999, som delgavs Gruais och Bousquet med rekommenderat brev. Enligt en påteckning på beslutet hade det delgivits den 17 september 1999, men av poststämpeln på kuvertet till försändelsen till Gruais framgick att brevet inte hade skickats förrän den 20 september 1999.

Ny juridisk litteratur

Bertil Bengtsson och Erland Strömbäck Skadeståndslagen. En kommentar (2 uppl. Norstedts 2006, 517 s.). ”Gul” lagkommentar som aktualiserats med anledning bl.a. av lagändringar om värdesäkring av skadeståndslivräntor.

Personalnotiser

Svea hovrätt har förordnat hovrättsfiskalen Susanne Södersten till hovrättsassessor (2006-0503), hovrättsfiskalen Lucas Eriksson till hovrättsassessor (2006-05-17), hovrättsfiskalen Helena Norberg till hovrättsassessor (2006-05-18).