Arkiv

Organiserad brottslighet — hur det ser ut i stora drag

Brottslighet och brottsbekämpning i olika länder — likheter och skillnader i Europa

Rättssäkerhetsbegreppet och Europakonventionen

Straffprocessuella tvångsmedel — några utvecklingslinjer

Kriminalitetskontroll — baserad på tro eller vetande?

Går det att se en internationell trend? — om preventionismen i den moderna straffrätten

Brottsbekämpning, rättssäkerhet och integritet — vissa internationella trender

Hotet från hotbilderna

Att sila mygg och svälja kameler

Några ord om reformbehovet i den lagstiftning som rör tvångsmedel m.m.

Rättssäkerhet och integritet — hur ser det ut i Sverige?

Vilka beviskrav gäller eller bör gälla för användningen av tvångsmedel?

Tvångsmedel, rättssäkerhet och integritet — går det att förena?

Vad får man tåla?

Brottsbekämpning, rättssäkerhet och integritet — vad är det som har hänt och vad skall vi göra?

Rättsstat och rättssäkerhet i EU

Hotbilden mot Sverige

Brottsligheten och dess bekämpande — en reflektion om verkliga hot och hotbilder

Den nya lagstiftningen om påföljder för unga lagöverträdare

I artikeln redovisar författarna bakgrunden till och grunddragen i den nya lagstiftningen rörande unga lagöverträdare och diskuterar olika tillämpningsfrågor som den aktualiserar. Författarna hävdar att idén att man samtidigt skall hylla två olika grundprinciper för påföljdsbestämningen leder till att systemet i vissa delar blir otydligt och svårtillämpat.

En kompletterande, verkansbaserad definition av narkotika

Dagens svenska definition av narkotika bygger på en uppräkning av enskilda ämnen (f.n. över 240) i särskilda narkotikaförteckningar. Förekomsten på den internationella marknaden av åtskilliga droger som har tydligt narkotikalika effekter men som står utanför formell narkotikakontroll riskerar dock att göra definitionssättet obsolet.

Artikel 234 EG — en del av det svenska rättssystemet

Artikel 234 EG ger nationella domstolar möjlighet att begära förhandsavgöranden från EG-domstolen rörande tolkningen och/eller giltigheten av EG-rättsliga bestämmelser. — Det är den artikel i EG-fördraget som kanske bäst illustrerar hur EG-rätten, genom Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen (EU), blivit en del av det svenska rättssystemet. Dessutom har många av EG-domstolens mest banbrytande domar just varit förhandshandsavgöranden.

Europadomstolens domar — fjärde kvartalet 2006

I fråga om urvalet av rättsfall skiljer sig denna artikel väsentligt från motsvarande föregående rättsfallsöversikter i SvJT.1 Urvalet har denna gång gjorts väsentligt mera restriktivt än tidigare. Syftet har varit att inte referera andra domar än sådana som kan antas ha ett större allmänt intresse. Avsikten är att en sådan princip skall vara vägledande även i kommande kvartalsöversikter.

Från lagstiftningsarbetet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under hösten 2006. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 januari 2007. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för år 2006 när inte annat anges.

Ny juridisk litteratur

Affärsjuridiska uppsatser. Vingestipendiet 2005 (Iustus 2006, 244 s.). Samlingen innehåller de tre uppsatserna Flygplansmotorer; om den svenska lufträttens tillbehörsreglering, Do procedural human rights requirements apply to arbitration; a study of article 6(1) of the European convention on human rights and its bearing upon arbitration och Domen i Köbler och kommissionens kritik mot Sveriges högsta domstolar; en förändring av relationen mellan nationella domstolar och gemenskapens institutioner?

Personalnotiser

Regeringen har utnämnt kammarrättslagmannen Margareta Åberg att vara kammarrättspresident i Kammarrätten i Sundsvall. År 1992 förordnades Margareta Åberg till kammarrättsassessor i Kammarrätten i Stockholm. Under åren 1992–1993 tjänstgjorde hon i Justitiedepartementet. Hon var därefter anställd vid Datainspektionen som dataråd och från 1997 som kanslichef.

Bemötande av Hans-Gunnar Axbergers och Göran Lambertz kommentarer i SvJT 2006 s. 988 ff.

Åberopande av nödläge inom folkrätten

Den moderna folkrätten har ett utstuderat system för ansvarsutkrävande när en stat svikit de plikter man åtagit sig i förhållande till andra stater. Inom statsansvarsrätten finns dock ett antal ansvarsfrihetsgrunder. En av de mer kontroversiella är den s.k. nödlägesinvändningen. Nödläge har kommit upp i ett antal intressanta internationella rättsfall under de senaste decennierna, bl.a. rörande åtgärder för att skydda miljön, humanitära interventioner och internationell terroristbekämpning.

Ämnet värderingsrätt och förhållandet mellan juridik och ekonomi — en grundläggande frågeställning. Om förutsättningar brister.

Denna artikel behandlar ämnet värderingsrätt ur ett principiellt perspektiv och det ifrågasätts om en rättslig värdering alltid leder till det resultat som juristen har att ta fram. Ämnet som sådant består av flera delområden, som exempelvis allmän skadeståndsrätt och särskilda värderingsregler men också ekonomisk teori ingår.

Skälig eller ”objektiv” expropriationsersättning?

Expropriationslagens ersättningsprinciper har varit föremål för debatt i en allt större omfattning under senare tid. En översyn pågår av expropriationslagens ersättningsregler. I denna artikel diskuteras alternativa ersättningsprinciper mot bakgrund av bland annat frågor om värderingsosäkerhet, reservationspris samt rimlighet ur markägarens perspektiv vad gäller ersättningens reparativa funktion.

Värderingsklausuler och tillträdesbokslut

I avtal om företagsöverlåtelser förekommer ofta klausuler om att priset för företaget skall bestämmas genom ett bokslut som tas fram av en utomstående part. I artikeln diskuteras de rättsliga problem som kan uppkomma i samband med sådana klausuler.

Var det (inte) bättre förr? — Sankt Thomas av Aquino och medeltida och modern demokrati och juridik

Medeltida rättsliv och kultur är av relevans också idag, i synnerhet inom den juridiska metoden. I flera avseenden har medeltiden fått ett oförtjänt dåligt rykte; i flera avseenden har vi därifrån ärvt en kulturell och ekonomisk dynamik, en rationalism, tolerans och en tro på rättsstaten som vi idag bör värna om. En god representant för detta arv är den helige Thomas av Aquino, som i sin rättsteori företräder en i grunden demokratisk och rättsstatlig syn.

Det svåra lyftet — bevisbörda och beviskrav på skivstången

Det har skrivits mycket om bevisvärdering i Norden, men betydligt mindre om bevisbörda och beviskrav. Lars Heumans bok om bevisbörda och beviskrav i tvistemål fyller därför en lucka i litteraturen. I det följande kommer jag att beskriva boken samt kommentera en del av de påståenden som Heuman gör.

Ny juridisk litteratur

Bengt Domeij Patenträtt. Svensk och internationell patenträtt, avtal om patent samt skyddet för växtsorter och företagshemligheter (Iustus 2007, 173 s.). Läro- och handbok. Enar Folkesson Företaget i ekonomisk kris. En inblick i insolvensjuridiken (7 uppl. Thomson Fakta 2007, 261 s.). Den nya förmånsordningens effekter och den nya aktiebolagslagens konsekvenser liksom den nya lagen om skuldsanering behandlas i denna upplaga.

Personalnotiser

Regeringen har den 15 mars 2007 utnämnt hovrättslagmannen Gudmund Toijer att vara justitieråd. Gudmund Toijer förordnades till hovrättsassessor i Göta hovrätt 1991. Han var därefter rättssakkunnig i Justitiedepartementet under åren 1991–1996, med avbrott för sekreteraruppdrag i 1992 års arbetsrättskommitté under åren 1992–1994.

Avgöranden från EG-domstolen — andra halvåret 2006

Här redovisas i sammanfattning ett urval av de domar som EG-domstolen har meddelat under andra halvåret 2006

Jordabalken och köparens undersökning — har sakernas tillstånd ändrats?

Jordabalken har legat till grund för många rättsfall om fel i fastighet. En stor andel av dessa tvister är föranledda av parternas olika uppfattningar om köparen har fullgjort sin undersökningslikt eller inte.

”Bevisbörda” i mål om undantag från gemenskapsreglerna om fri rörlighet

Den fria rörligheten för varor, personer, tjänster och kapital är central vid tillskapandet av en gemensam inre marknad inom EU. Målen om fri rörlighet är talrika i EG-domstolen. Det handlar om både förhandsavgöranden och talan om fördragsbrott.

Europadomstolens domar — första kvartalet 2007

Europadomstolen har under första kvartalet 2007 meddelat bl.a. följande domar:

MÅRTEN SCHULTZ, Kausalitet. Studier i skadeståndsrättslig argumentation

Det ska sägas på en gång: Det här är en bra avhandling. En riktigt bra avhandling! Ämnet för undersökningen är den faktiska kausaliteten och dess roll i skadeståndsrättslig argumentation.

Personalnotiser

Regeringen har utnämnt chefsjuristen Jennie Mellbin Sjödahl och verksjuristen Björn Östman att vara hovrättsråd i Hovrätten för Västra Sverige (2007-0329), kammarrättsassessorn Jessica Lovén att vara hovrättsråd i Hovrätten för Nedre Norrland (2007-0329), rådmannen Hans Sundberg att vara hovrättsråd i Hovrätten för Övre Norrland (2007-03-29). Svea hovrätt har förordnat hovrättsfiskalen Jenny Wulker Roos till hovrättsassessor (2007-0403).

Barn och föräldrar — kan vi acceptera dem som motparter?

Familjerättsliga mål och mål som rör den sociala barnavården, behandlas rättsligt på helt olika sätt. Synen på barnets roll i de två processtyperna är disparat. Det är dock tveksamt om ett sådant förhållningssätt kan upprätthållas om målet i båda fallen är barnets bästa.

Tvistlösning mellan separerade föräldrar — för barnets bästa

Den förändring som nyligen ägt rum i Sveriges reglering av förhållandet mellan barn och föräldrar innebär ett steg mot att barn får större möjlighet att göra sin röst hörd. Denna artikel adresserar förändringarna i ett komparativt perspektiv.

En modern yttrandefrihetsgrundlag

Det hävdas i denna artikel att det är dags att slå ihop tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen till en modern yttrandefrihetsgrundlag. Den bör vara en särskild grundlag vid sidan om regeringsformen. Till skillnad från i dag bör den omfatta alla yttranden, alltså inte bara sådana som görs i medierna. Men den bör ge ett särskilt skydd för yttranden till och i massmedierna.

Upphovsrätten i mediebranschen — en fråga om avtal

Mediebranschen präglas starkt av att medieproduktion förutsätter utnyttjande av upphovsrättsligt skyddade verk. I artikeln behandlas frågan om vilket inflytande olika kollektivavtal, ramavtal och standardavtal har på företagens möjligheter att utnyttja skilda typer av verk. I praktiken har avtalen ett större inflytande på rättigheternas fördelning än själva upphovsrättslagen. Det är i detta ljus upphovsrättens konstruktion och framtid bör diskuteras.

Förhandsavtal och optionsavtal om upplåtelse av bostadsrätt

I den här artikeln diskuteras om en bostadsrättsförening får ställa ut optioner avseende upplåtelse av bostadsrätt. Det har gjorts gällande att det finns skäl som talar för att det skulle vara möjligt. Författaren argumenterar för den motsatta ståndpunkten, att starkare skäl talar emot att det skulle vara möjligt.

Europadomstolens domar — andra kvartalet 2007

Europadomstolen har under andra kvartalet 2007 meddelat bl.a. följande domar:

Från lagstiftningsarbetet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under våren 2007. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 juli 2007. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för år 2007. I de fall SFS-nummer saknas var författningen den 1 juli 2007 ännu inte utkommen från trycket.

Disputationer vid Umeå universitet

Fängelse i tio år eller livstidsstraff?

Några funderingar med anledning av NJA 2007 s. 194 (Högsta domstolens dom B 353-07 av den 30 mars 2007). Det straffrättsliga påföljdssystemet och påföljdsbestämningsreglerna i svensk rätt vilar på två disparata bestraffningsideologier. Påföljdssystemet som sådant formades under ett tydligt inflytande av förespråkarna för den s.k. behandlingsideologin, som i Sverige, jämfört med andra närliggande länder, fick ett mycket starkt genomslag.

Avtals uppkomst — dags att se bortom avtalslagen

I denna artikel presenteras och kritiseras Kurt Grönfors, Bert Lehrbergs samt Fredrik Stangs teser om avtals tillkomst. Mot bakgrund av de nämnda författarnas åsikter söks den punkt där ytterligare studier av hur avtal enligt svensk rätt kommer till stånd lämpligen kan ta sin början.

Om ordningsföreskrifter i hyresavtal

Artikeln behandlar vissa frågor om rättsverkningarna av sådana ordningsföreskrifter som fastighetsägarna brukar ta upp i hyresavtalen. Denna särskilda typ av kontraktsvillkor bör lämpligen tolkas och tillämpas mot bakgrunden av andra hyresrättsliga regler.

MONICA BURMAN, Straffrätt och mäns våld mot kvinnor. Om straffrättens förmåga att producera jämställdhe

Redan av titeln, Straffrätt och mäns våld mot kvinnor. Om straffrättens förmåga att producera jämställdhet, framgår att detta är en avhandling med ambitioner, och det av flera slag. Redan ämnesvalet i sig är en utmaning. Att undersöka straffrätten, en dogmatisk och manlig bastion, kring ett ämne som rör just mäns våld mot kvinnor, är både modigt och ambitiöst.

Göran Regner in memoriam

Efter en kort tids sjukdom avled ledamoten i Svensk Juristtidnings redaktion och styrelse, justitierådet Göran Regner den 20 juni 2007. Göran Regner föddes i Stockholm år 1942. Han tog jur. kand.-examen 1966 och förordnades 1976, efter tjänstgöring i tings- och hovrätt, till assessor i hovrätten över Skåne och Blekinge. Han utnämndes till hovrättsråd i hovrätten för Västra Sverige 1984 och till justitieråd år 1994.

Nyare rättspraxis till Bryssel- och Luganokonventionerna samt Bryssel I-förordningen

Denna uppsats utgör en fortsättning på tidigare lämnade redogörelser, senast i SvJT 2006 s. 853. Den omfattar rättsfall som har avgjorts eller blivit tillgängliga fr.o.m. juli månad 2006 t.o.m. juni månad 2007 och som rör dels EG-domstolens (GD:s) tolkning av Brysselkonventionen och Bryssel I-förordningen, dels svenska domstolars tillämpning av samma instrument jämte Luganokonventionen.

Avgöranden från EG-domstolen — första halvåret 2007

Här redovisas i sammanfattning ett urval av de domar som EGdomstolen har meddelat under första halvåret 2007.

Lagprövning och andra frågor om normkontroll — rapport från en expertgrupp

Handlar normprövningsdebatten om rätt saker?

Normprövning — behov och metod

Normprövning och demokrati

En utökad lagprövningsrätt — en kostym eller tumme?

Normkonflikter och EKMR

Normprövning och Europakonventionen

Normprövning i ett unionsrättsligt perspektiv

Juridisk nationalism och lagprövning — hinder för gemenskapsrättens genomslag i svensk rätt

Personalnotiser

Varför utvidgad normkontroll? Några reflektioner med anledning av expertgruppens rapport

Normprövning ur ett EKMR-perspektiv

Den nya Rom II-förordningen om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser

Den hittillsvarande svenska internationella skadeståndsrätten är i huvudsak inte lagfäst utan bygger på ett fåtal HD-prejudikat. Detta förändras genom EG:s Rom II-förordning nr 864/2007 om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser. Artikeln presenterar och analyserar förordningens huvuddrag.

Europadomstolens domar — tredje kvartalet 2007

Europadomstolen har under tredje kvartalet 2007 meddelat bl.a. följande domar:

Rättsfallsöversikt — Praxis i skuldsaneringsärenden 1994–2006

Den äldre skuldsaneringslagen (1994:334) trädde i kraft den 1 juli 1994 och upphävdes per den 1 januari 2007 då den ersattes av den nu gällande skuldsaneringslagen (2006:548). Den nya lagen skiljer sig från den äldre fram för allt vad gäller den processuella gången i ett skuldsaneringsärende.

Försäkringsjuridiska föreningensuppsatstävling 2007

Deposition av handpenning hos fastighetsmäklare

HD har i NJA 2001 s. 292 meddelat en dom rörande en fastighetsmäklares rättigheter och skyldigheter, när handpenningen deponerats hos fastighetsmäklaren för vidare befordran till säljaren, men tvist sedan uppstår mellan säljaren och köparen om hävning eller återgång av köpet. Därefter har Hovrätten för Västra Sverige meddelat en dom i samma ämne (RH 2006:78).

Svensk rättspraxis

”Brottslingar förtjänar inte skadeståndsrättens skydd”

Förtjänar brottslingar skadeståndsrättens skydd? I vissa fall gör de tydligen det. Brottslingar kan liksom alla andra erhålla skadestånd när de drabbas av personskador, även om personskadorna uppstår vid utövandet av den brottsliga gärningen. En brottsling kan också regressvis kräva ersättningar från medbrottslingar, vid fall av solidariskt skadeståndsansvar.

Om ”due diligence” — företagsbesiktningens betydelse i svensk rätt

Många advokat- och revisionsbyråer är idag behjälpliga med due diligence. Inte lika många är behjälpliga med att förklara vad det betyder och vilka rättsverkningar förfarandet får. Artikeln avser visa några av de rättsliga betydelser förfarandet kan få vilka både rådgivare och företag har anledning att känna till.

Modernare rättegång — och bättre?

Redan för två år sedan ledde lagstiftningsprojektet En modernare rättegång till ett stort antal lagändringar. Installationen av ny teknik för ljud- och bildhantering anses alltjämt hindra deras ikraftträdande. I artikeln påvisas det lämpliga i en uppdelning av ändringarna i de teknikberoende, vars genomförande i huvudsak bör anstå, och de teknikoberoende, vilka faktiskt har kunnat träda i kraft ända sedan de beslutades.

Avtal om apport

Avtal om apport kan ingås för att åstadkomma att apportegendom skall tillskjutas bolaget vid bolagsbildningen eller vid senare tillfälle, såsom vid apportemission. För att reglera förhållanden mellan intressenterna i en emission är det många gånger nödvändigt att sluta apportavtal. Då aktiebolagslagen uppställer krav på bland annat formen avseende aktieteckningen uppstår frågan vad som krävs för att parterna skall åstadkomma ett obligationsrättsligt och bolagsrättsligt giltigt avtal.

Svensk rättspraxis: Skadestånd utom kontraktsförhållanden 2004–2006

Svensk skadeståndsrätt har länge varit ett tämligen fridfullt rättsområde; år 2001 förekom visserligen en någorlunda ingripande lagstiftning om ideellt skadestånd m.m., men rättspraxis har knappast inneburit några större sensationer under de senaste decennierna. Sedan 2004 har det emellertid kommit flera HD-avgöranden som slår in på nya vägar.

”Alternativ tvistlösning” i allmän domstol

Den 26 april 2007 presenterade Justitiedepartementet sitt betänkande av utredningen om alternativa former av tvistlösning vid tingsrätt, en utredning som har getts titeln ”Alternativ tvistlösning”. Framförallt rör det sig om förslag till tre nya lagar, tillika nya processformer, som skulle komma att träda i kraft den 1 mars 2008. Nedan följer en beskrivning av och kommentarer till dessa förslag om medling i allmän domstol, snabbrättegång och förhandsbeslut.

Ny juridisk litteratur

Erika P. Björkdahl Lojalitet och kontraktsliknande förhållanden. En civilrättslig studie av förutsättningarna för ansvar vid förhandlingar eller andra kontakter mellan avtalsmässigt obundna parter (Iustus 2007, 494 s.). Akademisk avhandling vars första huvudavdelning behandlar utvalda regler av prekontraktuell karaktär, i första hand om upplysningsplikt, uppgiftsansvar och avrådandeplikt.

Personalnotiser

Regeringen har utnämnt chefsrådmannen Jan Öhman att vara hovrättslagman i Svea hovrätt (2007-04-19), direktören Cecilia Renfors att vara hovrättslagman i Svea hovrätt (2007-04-19), hovrättsassessorn Martin Andersson och åklagaren Annika Rojas Wiberg att vara hovrättsråd i Göta hovrätt (2007-04-26). Svea hovrätt har förordnat hovrättsfiskalen Jenny Ferm till hovrättsassessor (2007-04-21), hovrättsfiskalen Magnus Fridh till hovrättsassessor (2007-05-03). Göta hovrätt har förordnat hovrättsfiskalen Jens Lindborg till hovrättsassessor (2007-05-01).