Arkiv

Hård rättspositivism i folkrätten

Hård rättspositivism är den variant av rättspositivism i folkrätten som formulerades av Lassa Oppenheim vid 1900-talets början. Den präglas av formalism i hanteringen av rättskällorna och realism i synen på de internationella relationerna. Idag utmanas den av mjuk rättspositivism som har en expansiv syn på rättsbildning och söker utsträcka de folkrättsliga reglernas bindande verkan till stater som inte har samtyckt till dem. Artikeln är ett försvar för den hårda rättspositivismen som teoretisk grund för urskiljning, tolkning och tillämpning av folkrättens regler.

Rättspositivismen i folkrätten i ett praktiskt perspektiv

SvJT:s redaktion har bett mig kommentera Fredrik Stenhammars artikel. Det gör jag gärna, eftersom artikeln är både intressant och välskriven. Därmed inte sagt att jag delar hans åsikter på alla punkter. Låt mig ta upp några av frågorna i ett praktiskt perspektiv främst mot bakgrund av mina erfarenheter från tiden i regeringskansliet och i FN.

Kritik mot kränkningsbegreppet

Skadeståndsrättens uppgift är att ge en skadad möjlighet att erhålla ersättning från den som ansvarar för skadan. Skadeståndsrätten syftar däremot inte till att bestraffa skadevållaren — och inte heller till att skuldbelägga gärningar. I denna beskrivning ligger en fundamental skillnad mellan skadeståndsrätten och straffrätten.

Omhändertagande av annans egendom — ett avtalsgrundande rättsfaktum?

I artikeln diskuteras det förvånansvärt komplicerade spörsmålet hur man skall kunna avgöra frågan i vad mån omhändertagande av annans egendom är ett avtalsgrundande rättsfaktum. Några rättsfall analyseras djupare och slutsatsen dras att omhändertagande av annans egendom — vare sig det sker för transport eller för något annat syfte — med stor sannolikhet inte utgör något avtalsgrundande rättsfaktum, utan snarare ett rättsfaktum sui generis som uppvisar likheter med den engelska rättens bailment.

Europadomstolens domar — fjärde kvartalet 2007

Europadomstolen har under fjärde kvartalet 2007 meddelat bl.a. följande domar:

ERIK GERLEMAN och HANS-ÅKE WÄNGBERG (redaktörer), Uppsatser om hyra och arrende — och om hyresnämnderna nu och i framtiden

Undertecknad undervisar på hyreslagen och på bostadsrättslagen. Det är ett viktigt rättsområde men — liksom många andra delar av fastighetsrätten — är det ett område där den rättsvetenskapliga forskningen är eftersatt. Därför var det en stor glädje för mig att stifta bekantskap med denna vänbok till avgående hyresrådet Bo L Nilsson. Samtliga författare utom Anders Victorin är eller har varit domare.

Notiser

Professorn i folkrätt Martti Koskenniemi vid Helsingfors universitet, har utsetts till hedersdoktor vid Juridiska fakulteten, Uppsala universitet. Motivering: ”Martti Koskenniemi har genom sin nydanande forskning utvecklat den kritiska teorin inom den internationella rätten och visat hur fruktbart mötet mellan dogmatiken, teorin och historien kan bli när det förvaltas som bäst.

Notiser

Personalnotiser

Notiser

Notiser

Om svenskt äktenskapsförords rättsverkan efter att svensk rätt slutat vara tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden

Enligt 4 § lagen (1990:272) om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden skall, om makarna inte i enlighet med lagens 3 § skriftligen avtalat om tillämplig rättsordning, parets förmögenhetsförhållanden regleras av lagen i den stat där de tog hemvist när de gifte sig

Lagstiftning i riksdagen hösten 2007

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under hösten 2007. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har helt förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 januari 2008. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för år 2007 när inte annat anges. I de fall SFS-nummer saknas var författningen den 6 februari 2008 ännu inte utkommen från trycket.

Paradigmskifte för lokalhyresgäst i franchiserelation?

AB Svenska Shell (Shell) befinner sig i en mångfacetterad franchiserelation med sina återförsäljare (ÅF) sedan lång tid tillbaka, samtidigt som Shell är hyresvärd i förhållande till ÅF. Avtalsförhållandet är komplicerat och består i huvudsak av Hyresavtal gällande lokal, Samarbetsavtal (som bl.a. inrymmer licensiering av varumärket ”Shell”), ”Selectavtal” (vilket reglerar butik) och ”Reflexavtal” (som gäller biltvätt). De olika avtalen samverkar och bildar en enhet (bl.a. är Hyresavtalet betingat av Samarbetsavtalet). Avtalens uppsägningstid är satt med hänsyn till hyreslagstiftningens regelverk.

Personalnotiser

Gunilla Robertsson att vara rådman i Norrköpings tingsrätt (2008-02-07). Regeringen har anställt utredningssekreterarna Monica Nebelius och Jacob Heister på tidsbegränsade anställningar som rådmän i Malmö tingsrätt (2008-0124).

Avgöranden från EG-domstolen — andra halvåret 2007

Här redovisas i sammanfattning ett urval av de domar som EGdomstolen har meddelat under andra halvåret 2007.

Om skadestånd vid konsumenttjänster

I artikeln diskuteras vissa frågor om skadestånd vid konsumenttjänster. Konsumenttjänstlagen, som avser arbete på egendom och förvaring, anses ofta som en central konsumenträttslig lagstiftning, och bl.a. i dess motiv förordas en analog tillämpning vid åtskilliga andra konsumenttjänster. Man kan sätta i fråga detta i vart fall när det gäller skadestånd; lagens nuvarande skadeståndsregler har tillkommit utan någon övertygande motivering och passar ganska dåligt vid många av de varierande avtalstyper som brukar nämnas i sammanhanget.

Svensk rättspraxis

Föregående rättsfallsöversikt i sjörätt och annan transporträtt (SvJT 2002 s. 917 ff.) omfattar tioårsperioden 1991–2000. Att översikten kom att omfatta en så lång period som tio år var ett undantag.

Notiser

Enskildas rättsskydd vid lagstiftarens försummelse — om estoppelargumentet i svensk rätt

Enligt EG-domstolens praxis kan underlåtenheten att implementera gemenskapsrättsliga direktiv medföra bl.a. att direktivbestämmelser tillämpas direkt. EG-domstolen har rättfärdigat detta med ett estoppel-argument, som är en del av en vidare rättsskyddslära inom gemenskapsrätten. Författarna menar att mycket talar för att det är efter detta gemenskapsrättsliga mönster som Högsta domstolen har formulerat ett liknande eget estoppel-argument i sin praxis rörande ideellt skadestånd vid överträdelser av Europakonventionen.

Om indragning av bostadsrätt

I den här artikeln diskuteras indragning av bostadsrätt. Högsta domstolen fann i NJA 1995 s. 478 att indragning inte får ske av bostadsrätt. Författaren argumenterar, bl.a. mot bakgrund av klargöranden i senare praxis om försäljning av samägd egendom enligt 6 § samäganderättslagen och prisutvecklingen på bostadsrättsmarknaden, för att förbudet mot indragning nu bör omprövas. Det bör enligt författarens mening vara möjligt att tillämpa indragningsregeln i 8 kap. 8 § utsökningsbalken analogt på bostadsrätt.

En gemensam högsta domstol?

Den följande texten utgör ett föredrag jag höll i Svea Hovrätt den 31 januari 2008 med anledning av Johan Hirschfeldts avgång som president i Svea hovrätt och i anslutning till arbetet med en festskrift till Johan. Liksom de andra föredragen var mitt inriktat på frågan om en eventuell sammanslagning av HD och RegR till en högsta domstol, en definitiv slutlänk i näringskedjan.

En gemensam högsta domstol?

I min praktiska verksamhet som biträdande jurist och advokat uppträdde jag som ombud, också i denna domstol. Mitt första tillfälle har jag alltjämt i färskt minne, trots att det är trettio år sedan. Jag företrädde en klient som vunnit framgång i tingsrätten. Tingsrätten hade uttryckligen i domen angivit att den trott på vårt vittne, en man med tvivelaktigt rykte och ännu tvivelaktigare utseende.

En gemensam högsta domstol?

Det finns i och för sig viktiga argument för en gemensam högsta instans, och jag tänker egentligen inte polemisera mot dem. En del håller jag dessutom med om. Dessutom delar jag uppfattningen att en eventuell sammanslagning av allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar ska börja i högsta instans — och för övrigt troligen stanna där.

Vad innebär uttrycket skada i följd av trafik vid tillämpning av trafikskadelagen?

Trafikförsäkringens ersättningsansvar är till stora delar rent strikt. Till detta kommer att trafikskadeersättning beräknas på skadeståndsrättslig grund, vilket innebär att ersättningen skall motsvara inträffad skada i dess helhet.

Europadomstolens domar — första kvartalet 2008

Europadomstolen har under första kvartalet 2008 meddelat bl.a. följande domar:

Notiser

Tingsrätts handläggning vid grova förfarandefel hos kronofogdemyndigheten

Många tvistemål inleds genom en ansökan om betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten. Ett felaktigt meddelat utslag i denna instans kan innebära en direkt rättsförlust för svaranden men kan även få återverkningar för det fall processen fortsätter i allmän domstol. Artikeln tar upp och behandlar frågan hur en tingsrätt bör hantera att allvarliga fel begåtts vid handläggningen hos kronofogdemyndigheten.

Fackliga stridsåtgärder mot gästande tjänsteföretag — EG-rätten förtydligad

Är den rätt till fackliga stridsåtgärder som föreligger enligt nationell rätt i något avseende inskränkt enligt regler om fri rörlighet för tjänster i EGfördraget och utstationeringsdirektivet? Det var den huvudfråga som hade hänskjutits till EG-domstolen och som har avgjorts genom Laval-domen den 18 december 2007.

Europadomstolens domar — andra kvartalet 2008

Europadomstolen har under andra kvartalet 2008 meddelat bl.a. följande domar:

Lagstiftning i riksdagen våren 2008

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under våren 2008. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har helt förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 juli 2008. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för år 2008. I de fall SFSnummer saknas var författningen den 16 juli 2008 ännu inte utkommen från trycket.

Notiser

Skadestånd vid offentlig upphandling

I artikeln diskuteras de sanktioner som finns i de fall en leverantör felaktigt tilldelats ett offentligt kontrakt eller för det fall att en upphandlande myndighet underlåtit att genomföra en offentlig upphandling i relation till domstolspraxis och de nya rättsmedelsdirektiven. Vidare behandlas frågan om dessa sanktioner även är effektiva mot de upphandlande myndigheter som inte följer beslut från allmän förvaltningsdomstol om att en offentlig upphandling skall göras om.

Ett rättsfall om integrationsklausuler

Så kallade integrationsklausuler, eller merger clauses, har kommit att bli vanligt förekommande i svenska kommersiella avtal. I artikeln refereras och kommenteras ett rättsfall där betydelsen av en integrationsklausul prövades. Rättsfallet illustrerar faran i att fästa för stor tilltro till integrationsklausulers förmåga att påverka vad som sedermera befinns utgöra avtalsinnehåll.

I gränslandet mellan lagprövning och lagtolkning

Med utgångspunkt i två serier av rättsfall från Högsta domstolen analyseras här hur lagprövningen enligt 11 kap. 14 § regeringsformen blir allt mindre relevant. Allt större betydelse får istället ett tolkande dömande, där domaren utifrån en helhetssyn på rättens motstridiga delar tolkar lättare vägande rättsregler i ljuset av tyngre.

Behovet av att ställa ytterligare frågor enligt 35 kapitlet 13 § andra stycket andra meningen rättegångsbalken

Den 1 november 2008 träder lagändringarna beslutade inom det processrättsliga lagstiftningsprojektet En modernare rättegång i full kraft. Installationen av ny teknik för ljud- och bildhantering har under lång tid ansetts hindra detta ikraftträdande. Sedan den 1 december 2007 pågår en försöksordning avseende viss sådan teknik.

Funktionalismen och bättre rätt till fast egendom

Avsikten med denna artikel är att belysa några frågor kring bättre rätt till fast egendom. Det handlar bl.a. om att B använder bulvanen C för att sälja till D, om vad ett beslut om ”bättre rätt” skall innebära, och om hur JB 18:9 skall användas. Jag behandlar temat genom att lyfta fram hur vår svenska (nordiska) funktionella argumentationstradition är ett särpräglat sätt att angripa och hantera förmögenhetsrätten.

DANIEL STATTIN, Takeover — Offentliga uppköpserbjudanden — Reglering, tolkning och tillämpning

Jur. dr Daniel Stattin har skrivit en kommentar till lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden (”LUA”), som är den lag genom vilken Sverige implementerat direktiv 2004/25/EG (”takeoverdirektivet”).

Notiser

Krav på väsentlighet, lönsamhet och utformning vid tvångsförvärv av mark och rättigheter — en analys av gällande skyddsvillkor

Vid tvångsförvärv av mark och rättigheter skyddas fastighetsägare och rättighetshavare genom olika legala villkor. I denna artikel analyseras ett antal lagar med avseende på villkor om att ändamålet med tvångsförvärvet ska vara väsentligt och samhällsekonomiskt lönsamt, samt att intrånget ska utformas så att olägenheterna begränsas så långt det är möjligt. Analysen visar att det vid marköverföring enligt fastighetsbildningslagen saknas ett lagstadgat krav på att ändamålet med förvärvet ska vara av väsentlig betydelse. Det problematiska i situationen illustreras med ett rättsfall.

Har HD hittat en hets-doktrin?

Högsta domstolen (HD) har i några avgöranden på senare år haft anledning att ta ställning till hets mot folkgrupp i olika former. Fyra avgöranden kommer att kommenteras i den här artikeln: pastorn som predikade (Åke Green),1 flygbladen i Söderhamn,2 den kristna hemsidan3 samt den nazistiska hemsidan.4 Den fråga artikeln fokuserar på är huruvida HD utvecklat en konsekvent doktrin för hur hets mot folkgrupp bör vägas mot yttrandefriheten.

Om due diligence-undersökningar vid takeover-erbjudanden

Innan ett offentligt uppköpserbjudande lämnas på aktiemarknaden är det vanligt att budgivaren ställer krav på att få göra en due diligenceundersökning av målbolaget. Från rättslig synpunkt är det inte givet att målbolagets styrelse bör tillåta en sådan undersökning. I artikeln diskuteras om det är möjligt, lämpligt eller till och med kan föreligga en skyldighet för målbolagets styrelse att medverka i budgivarens due diligence-undersökning.

Skärtorsdagsdomen — en ny dom från HD som påverkar domstolarnas påföljdsbestämning

I artikeln tar författaren upp och kommenterar rättsfallet NJA 2008 s. 359. Den slutsats som författaren kommer fram till är att mycket av det som sägs i HD:s domskäl kommer att få betydelse för den framtida rättstillämpningen. Han sätter dock ett frågetecken för HD:s avslutande resonemang som ledde till att påföljden bestämdes till skyddstillsyn med samhällstjänst.

Om brottsprovokation och dess betydelse för den provocerades ansvar

Frågan om vilken betydelse förekomsten av brottsprovokation har för den provocerades ansvar har sedan länge diskuterats inom straffrätten – både nationellt och internationellt. Av svensk rättspraxis har framgått att hänsyn till provokationen kan tas vid straffmätningen vid uppenbart otillbörliga provokationer.

Avgöranden från EG-domstolen — första halvåret 2008

Här redovisas i sammanfattning ett urval av de domar som EG-domstolen har meddelat under första halvåret 2008.1

Ny juridisk litteratur

Aktiekapital i privata aktiebolag. Betänkande av Utredningen om ett enklare aktiebolag (SOU 2008:49). Peter Adamsson, Malin Bonthron, Peter Danowsky, Eric W. Essén, Leif Karlsson, Anders Kylhammar, Ragnar Lundgren, Henry Olsson, Lars Pehrson, Karl Olov Öster Lagarna inom immaterialrätten. Kommentar till lagstiftning rörande upphovsrätt, patent, växtförädlarrätt, mönster, firma, varumärken m.m. som den lyder den 1 januari 2008 (Norstedts 2008, 879 s.).

Anm. av Mattila, Comparative Legal Linguistics

Heikki Mattila, professor i rättslingvistik vid Lapplands universitet i Rovaniemi, har skrivit en ständigt aktuell bok. Detta stämmer inte endast symboliskt, i form av ett angeläget ämne, utan även bokstavligt. Det finska originalet ”Vertaileva oikeuslingvistiikka” (komparativ rättslingvistik) utkom 2002, den ovan nämnda engelska översättningen 2006 och framgent väntas också en version på franska, ”Linguistique juridique comparée”. Samtliga sidreferenser nedan avser, om annat ej anges, den engelska översättningen.

Notiser

Utvärdering av lagen om grupprättegång

I Ds 2008:74 redovisas den utvärdering av lagen om grupprättegång som företagits av en särskild utsedd utredare i enlighet med vad som förutskickades redan vid lagens tillkomst. Utredaren konstaterar att de farhågor om missbruk, överbelastade domstolar, försämrat investeringsklimat m.m. som uttalades under förarbetena inte infriats och ser lagen som ett positivt tillskott till den svenska processrätten.

Det europeiska småmålsförfarandet — en liten början på något stort?

Småmålsförordningen, som träder i kraft den 1 januari 2009, innebär att EG-rätten på ett mer genomgripande sätt än tidigare påverkar nationell processrätt. Det europeiska småmålsförfarandet innehåller ett flertal nya regler som kan ersätta reglerna i rättegångsbalken i tvistemål av gränsöverskridande karaktär. I artikeln presenteras de ur ett svenskt perspektiv centrala aspekterna av småmålsförordningen.

Allmänna råd och jämkning av borgensåtaganden

Allmänna råd och rekommendationer som utfärdas av myndigheter är principiellt inte bindande. Den omständigheten att råden inte följs kan därför vanligtvis inte grunda ansvar. På krediträttens område har dock under senare tid borgensåtaganden för kommersiella krediter jämkats på grund av att kreditgivaren inte följt allmänna råd och rekommendationer om kreditprövning av borgensmannen.

Nedsättning av årsavgift

En bostadsrättshavare har rätt till nedsättning av årsavgiften om det uppkommer hinder eller men i nyttjanderätten genom föreningens vållande. Denna bestämmelse i 7 kap. 4 § BRL avviker från vad som gäller vid andra avtalstyper — och möjligen även allmänna rättsprinciper — där prisnedsättning inte förutsätter att naturagäldenären har varit vållande. I den här artikeln analyseras bostadsrättslagens krav på vållande i den nämnda paragrafen och föreslås att en översyn av bestämmelsen bör företas.

Europadomstolens domar — tredje kvartalet 2008

Europadomstolen har under tredje kvartalet 2008 meddelat bl.a. följande domar:

Vad är det för fel med ändamålstolkning? Eller — varför håller vi på? En replik till Eric Bylanders artikel i SvJT 2008 s. 657.

Eric Bylander berör i artikeln en av huvudkomponenterna i den senaste större processrättsliga reformen i vårt land (gemenligen benämnd EMR). Han tar där upp frågan om hur muntlig bevisning (förhör) som tidigare tagits upp vid tingsrätten ska läggas fram i hovrätten. Från gårdagens regel om att ett vittne som hörts vid tingsrätten i hovrätten endera hörs från ”början till slut” (omförhör) eller annars inte alls (då man i stället lyssnar på bandet från tingsrättsförhöret) har vi från den 1 november 2008 en regel som innebär att man endera enbart tittar/lyssnar på en upptagning från tingsrättsförhöret eller annars tittar/lyssnar på en upptagning från tingsrättsförhöret och ställer vissa kompletterande frågor (tilläggsförhör).

Ny juridisk litteratur

Aktiekapital i privata aktiebolag. Betänkande av Utredningen om ett enklare aktiebolag (SOU 2008:49). Enklare redovisning. Betänkande av Utredningen om enklare redovisning (SOU 2008:67). Per Jonas Nordell Marknadsrätten. En introduktion (4 uppl. Norstedts 2008, 162 s.). En grundläggande lärobok med särskild tonvikt på den svenska marknadsrättens kärnområden konkurrens- och marknadsföringslagstiftning. I den nya upplagan beaktas 2008 års konkurrens- och marknadsföringslagsreform.

Personalnotiser

Regeringen har utnämnt chefsrådmannen Anders Eka att vara hovrättslagman i Svea hovrätt (2008-10-09). Svea hovrätt har förordnat hovrättsfiskalen Maria Fjellman Lundqvist att vara hovrättsassessor (2008-10-01), hovrättsfiskalen Karin Påle Bartes att vara hovrättsassessor (2008-1015), hovrättsfiskalen Maria Edwardsson att vara hovrättsassessor (200811-03). Hovrätten för Västra Sverige har förordnat hovrättsfiskalen Maria Broberg att vara hovrättsassessor (2008-10-17).

Svensk rättspraxis

Specialregister för översikterna över svensk rättspraxis

Förhållandet mellan tingsrätts- och hovrättsprocess

Den 1 november 2008 träder en omfattande reform av rättegångsbalken i kraft. Det övergripande syftet med reformen är att för de allmänna domstolarna skapa en modern rättegångsordning som uppfyller kraven på en rättssäker, effektiv och ändamålsenlig handläggning av alla mål och ärenden.

Förfogar föreningsledningen över föreningsmedlemskapet?

I artikeln diskuteras i vilken mån föreningsledningar ”förfogar” över medlemskapet på sådant sätt att medlemmarna vid omorganisationer kan föras till andra föreningar enligt föreningsledningarnas beslut. På grundval av lagstiftning, rättspraxis och doktrin kommer artikeln till slutsatsen att så inte är fallet, utan att den grundläggande avtalsrättsliga principen om att ett avtal endast binder avtalets parter (med begränsat utrymme för passiv avtalsbindning) får fullt genomslag även inom associationsrätten.

Om domstolarnas förlikningsverksamhet i Sverige, Australien och Japan — en kritisk utvärdering av det svenska systemet

En utgångspunkt är att rättsväsendet skall uppmuntra förlikningar i dispositiva tvistemål. Det finns därför förlikningsförfaranden i anknytning till de allmänna domstolarna, som ett sätt att minska handläggningstiden och att öka både parternas och allmänhetens förtroende för att effektiv tvistlösning kan erbjudas. I Sverige är dock förlikningsförfaranden litet uppmärksammade, bl.a. sker föreläggande till medling uppskattningsvis i endast en procent av alla dispositiva tvistemål.

Personalnotiser

Ersättning för s.k. chockskada

Under de senare femton åren har det skett en utveckling när det gäller möjligheten att få ersättning för s.k. chockskada. Med chockskada avses personskada som drabbar någon till följd av att någon annan person lider personskada. Utvecklingen har till stor del skett i rättspraxis. År 2002 skedde dock en ändring av 5 kap. 2 § skadeståndslagen, genom vilken närstående till den som avlidit genom en skadeståndsgrundande handling kan få ersättning för chockskada.

En flexibel arbetsrätt inom personlig assistans?

Denna artikel handlar om några aspekter av arbetsrätten inom personlig assistans. Artikeln inleds med en redogörelse för ett förhållande som har bidragit till att anställnings- och arbetsvillkoren på området är särpräglade.