Arkiv

Kvalitetssäkring av bevisprövningen i brottmål

Bevisprövningen i brottmål inrymmer betydande rättssäkerhetsproblem. Det beror bland annat på att det är oklart vad ”ställt utom rimligt tvivel” egentligen innebär i det enskilda fallet. En del domare fäster alltför stor vikt vid den egna övertygelsen och många anlitar hjälpregler som i praktiken sänker beviskravet. Granskningen av bevisutsagor är i vissa fall otillräcklig, bland annat för att det tar emot att ifrågasätta vittnens eller målsägandes hederlighet. Detta är åsikter som framförs i denna artikel. Författaren menar att bevisprövningen behöver kvalitetssäkras.

Häktningspåfrestningar, falska erkännanden och bevisvärdering

I artikeln redogörs för ett frihetsberövandes effekter på den häktades psykiska hälsa och det diskuteras huruvida ett frihetsberövande kan öka risken för eller ge upphov till falska erkännanden. Resultatet av diskussionen relateras sedan till den rättsliga prövningen av erkännanden i svensk rätt och det argumenteras för hur den rättsliga prövningen kan förbättras i syfte att upptäcka falska erkännanden.

Konkurrensrättsligt skadestånd

EU-kommissionens Vitbok om skadestånd vid brott mot EG:s antitrustregler förstärker rätten till skadestånd vid konkurrensrättsliga överträdelser. Privat skadeståndstalan ska komplettera offentligrättsliga sanktioner och leda till en effektivare konkurrensrättslig övervakning. Motsvarande svenska regler har varit ikraft sedan 1993 utan att ha satt stora spår i praxis. Artikeln presenterar nyheter i Vitboken och diskuterar om svensk rätt behöver anpassas och om det är troligt att uppställda mål nås?

Hur kan förtroendet för domstolarna stärkas?

Förtroendeutredningen överlämnade den 2 december 2008 sitt betänkande ”Ökat förtroende för domstolarna — strategier och förslag”, SOU 2008:106. I denna artikel redovisas en del tankar som utredningen haft och en och annan personlig reflexion av författaren om hur förtroendet för Sveriges Domstolar ska kunna stärkas.

Sökandet efter en rättvis lösning på FN:s riktade sanktioner: ett sisyfosarbete

EG-domstolens dom i Kadi/Al-Barakaat-fallet underkänner en förordning om frysning av tillgångar som tros tillhöra terrorister. Förordningen implementerar en resolution av säkerhetsrådet, antagen under starkt tryck från Förenta staterna. EG-domstolen har klarlagt att EG:s ministerråd, oavsett säkerhetsrådets viktiga status inom folkrätten, gjorde fel när rådet lagstiftade för att genomföra en resolution som bryter mot grundläggande mänskliga rättigheter. Domen har dock inte lett till att sanktionerna mot Kadi/Al Barakaat har hävts. Många problem finns kvar att lösa såvitt gäller riktade sanktioner mot terrorister.

Europadomstolens domar — fjärde kvartalet 2008

Europadomstolen har under fjärde kvartalet 2008 meddelat bl.a. följande domar:

Ny juridisk litteratur

Mads Bryde Andersen Grundlaeggande aftaleret. Aftaleretten I (Gjellerup 2008, 541 s.). I boken behandlas bl.a. hur avtalsförpliktelser skapas och binder avtalsparterna samt avtalstolkning och avtals ogiltighet. Boken utgör första delen (2 uppl.) av verket ”Aftaleretten” i tre band.

Notiser

Lagrådet i går, i dag och i morgon — Häringesymposiet 2008

2008 års Häringesymposium behandlade frågan om rättslig normkontroll i allmänhet och det svenska Lagrådets funktion i synnerhet under det övergripande temat ”Lagrådet i går, i dag och i morgon”. Symposiet är ett regelbundet återkommande inslag i ett samarbete mellan Justitiedepartementet, de juridiska fakulteterna/institutionerna och Svensk Juristtidning och genomfördes detta år av rättscheferna Dag Mattsson och Agneta Bäcklund och ämnesrådet Patrik Örnsved.

Lagrådets politiska betydelse

I denna artikel redogör jag först för de teoretiska utgångspunkterna för analysen. Därefter följer en översikt över Lagrådets historia. Sedan försöker jag systematisera argumenten kring lagrådsgranskningen. Vidare diskuteras problemet om Lagrådet i sina yttranden tagit ställning till ”politiken”. Därefter framför jag några normativa synpunkter angående förhållandet mellan lagrådsgranskning, demokrati och konstitutionalism. Till slut går jag in på frågan om EU-tillhörighetens betydelse för lagrådsgranskningen.

Laggranskningen i Norge

Den norske ordningen for forhånds gjennomgåelse — eller kontroll — av lovforslag må med svenske øyne fremtre som minimalistisk og nokså formløs. Iallfall gjelder det når man ser på hvordan den er organisert. Det finnes ikke noe særskilt organ med slike funksjoner som Lagrådet har. Forhåndskontrollen har ingen grunnlovmessig forankring. Oppgaven ligger i hovedsak til Justisdepartementets lovavdeling.

Laggranskning i Finland

Vi har i Finland för närvarande inget särskilt organ för laggranskning utanför justitieministeriet. Justitieministeriet har dock en central ställning när det gäller lagstiftningskvalitet. Enligt bestämmelser1 hör det till justitieministeriets uppgifter att utveckla lagberedningen i statsrådet och ge råd i EU-rättsliga ärenden. Ministeriet sköter den här uppgiften närmast på tre sätt, dvs. genom att:

Hur uppfattas Lagrådets roll av Lagrådet självt?

Regler om Lagrådet finns i 8 kap. 18 § RF. Det betyder att Lagrådet statsrättsligt sett räknas som en del av lagstiftningsmaskineriet. Ibland kan man hos vissa författare märka att Lagrådet tilldelas rollen av ett konstitutionellt kontrollorgan, men detta är inte i överensstämmelse med det grundläggande synsättet i RF. Om så varit fallet, skulle Lagrådet ha upptagits tillsammans med konstitutionsutskottet, justitieombudsmännen och Riksrevisionen i 12 kap. RF.

Hur granskar Lagrådet?

Det har fallit på min lott att säga några ord om Lagrådets granskning. Min redogörelse här grundar sig på de erfarenheter av arbetet som jag fått tidigare som föredragande i Lagrådet och numera som ordförande på en lagrådsavdelning.

Departementen och Lagrådet

Uppsatsen behandlar departementens sätt att hantera Lagrådets yttranden vid propositionsarbetet, med en rad exempel från de senaste 40 åren.

Betydelsen av Lagrådets yttranden vid riksdagsbehandlingen av regeringens lagförslag

Lagrådets mest omfattande uppgift är givetvis granskningen av lagförslag från regeringen. I riksdagsarbetet kommer emellertid Lagrådets betydelse till synes också på andra sätt. Det kan vara på sin plats att inledningsvis kort peka på några sådana. Riksdagens utskott kan under beredningen av riksdagsärenden begära att Lagrådet skall yttra sig över lagförslag.

Lagrådet och rättstillämpningen

Lagrådets uppgift är att avge yttrande över lagförslag som remitterats dit av regeringen eller, i vissa fall, av ett riksdagsutskott. Omfattningen och inriktningen av Lagrådets synpunkter på det remitterade förslaget kan variera. Ibland tillstyrks förslaget ”blankt”, dvs. utan att Lagrådet har någon erinran. I andra fall lämnas omfattande och inte sällan kritiska synpunkter som också kan innebära att Lagrådet avstyrker det remitterade förslaget.

Lagrådets roll — idag och imorgon.

I denna korta artikel analyseras Lagrådets ställning och betydelse ur ett institutionell-ekonomiskt, eller rättsekonomiskt, dynamiskt perspektiv. Även förväntade effekter av Grundlagsutredningens förslag diskuteras. En slutsats är att de steg mot stärkt konstitutionalisering som föreslås med största sannolikhet kommer att förstärka Lagrådets betydelse, särskilt som ett viktigt inslag i en mekanism varigenom grundlagens normer blir implementerade i rättsordningen. En sådan utveckling vore positiv såväl ur ett demokratiskt och rättsstatligt perspektiv, som ur ett ekonomiskt. Väsentligt är att Lagrådets ledamöter, liksom för övrigt ledamöterna i de högsta domstolarna, är beredda att axla detta ansvar.

Lagrådet imorgon: Kan eller bör Lagrådet och lagrådsgranskningen förändras?

Eftersom jag bor i Norge sedan flera år ser jag svenska institutioner, reformförslag etc. med en andra ögon, större distans och på ett lite annat sätt än mina kolleger som lever mitt i det svenska systemet. Därför tillåter jag mig några inledande ord om en utlandssvensk syn på Lagrådets betydelse.

Kan eller bör Lagrådet och lagrådsgranskningen förändras?

När jag fick frågan om jag vid rättssymposiet på Häringe slott den 25 och 26 november 2008 ville säga några ord om huruvida Lagrådet och lagrådsgranskningen kunde eller borde förändras i något avseende, utgick jag från att jag — om jag bara funderade — skulle finna ut en hel del. Så blev det inte. Jag har tvingats medge att nuvarande ordning faktiskt fungerar rätt bra.

Kan eller bör Lagrådet och lagrådsgranskningen förändras?

Enligt ett inte sällan citerat yttrande av Winston Churchill har det sagts ”att demokrati är den sämsta styrelseform som prövats, bortsett från alla andra former som har prövats genom tiderna”.1 Citatets popularitet kan vara ägnat att förvåna då det ju inte utstrålar någon större vördnad för vår oomtvistade ideologiska grund för hur ett samhälle bör vara uppbyggt. Ändå känns det som citatet träffar något väsentligt när det gäller demokrati som styrelseform.

Lagrådet i morgon

Lagrådets roll och legitimitet har under senare år kommit att förändrats och kommer framgent att behöva utvecklas ytterligare. Förutsättningarna har ändrats. Lagrådsgranskningen är i Sverige en integrerad del av lagstiftningsprocessen. All lagstiftning är i någon mening uttryck för politik. Lagstiftningen har dock, enligt många iakttagare, på senare år kommit att bli allt mer politiserad i den meningen att den blivit mer populistisk och händelsestyrd, främst genom ökad politisk styrning tidigare i processen, smalare direktiv, som i vissa fall närmast kan betecknas som beställningsarbeten, riktat urval av remissinstanser, samt inte minst genom en ökad användning av departementspromemorior som beredningsunderlag.

En prognos om Lagrådets framtid

Lagrådet har ingen vetorätt eller andra maktmedel till sitt förfogande. I kraft av sin egen auktoritet har det likväl en viktig konstitutionell roll att fylla. Så länge Lagrådets yttranden åtnjuter allmän respekt tvingas regering och riksdag betala ett politiskt pris för att gå emot Lagrådet. Priset kan bli högt om statsmakterna väljer att bortse från Lagrådets synpunkter i fråga om föreslagen lagstiftnings förhållande till grundlagen och till rättssäkerhetens krav.

Intressant men oväntat normprövningsförslag från Grundlagsutredningen

Den eniga Grundlagsutredningens den 17 december 2008 framlagda förslag En reformerad grundlag (SOU 2008:125) har redan hunnit ge upphov till åtskillig debatt. Den blev exempelvis bedömd på totalt olika sätt på olika tidningars ledarsidor, vilket denna gång knappast kan förklaras främst med politiska bevekelsegrunder; medan vissa tidningar var snabba med att döma ut föreslagna förändringar som marginella och betydelselösa så pekade andra på att resultatet egentligen var rikare och annorlunda än förväntat.

Inlägg vid Häringesymposiet

För att hålla den snäva tidsramen gör jag mina fem synpunkter mycket kortfattade: 1 Min utgångspunkt är att Lagrådet genom sin verksamhet har lämnat bra formuleringsbidrag för att hålla uppe standarden på föreslagen lagstiftning.

Kvalitetssäkring av lagar — Lagrådets möjligheter och begränsningar

Lagrådet har diskuterats ingående. Ett vanligt argument är att Lagrådets ställning bör stärkas. Flera skäl anförs. Den granskning som Lagrådet kan utföra är ofullständig, dess yttranden är inte bindande och det finns undantagsbestämmelser som medför att inte alla lagförslag granskas. I anslutning till detta har såväl grundlagsändringar som utökade kansliresurser föreslagits.

Jurister som politikernas kontrollanter

Denna historik börjar med en biografisk oral history-prolog. Scenen är Justitiedepartementet i gamla Kanslihuset. Det är en vårmorgon 1968. Dåvarande kanslirådet Nils O. Wentz sitter vid skrivbordet i sitt tjänsterum. Plötsligt gör rättschefen Carl Lidbom entré. På sitt typiskt bohemiska, lätt nonchalanta sätt slår han sig ner i en stol och säger med sin karakteristiska staccatoröst:

Lagrådet från en forskares perspektiv

Normprövningsrätten (eller lagprövningsrätten) tillkommer å den ena sidan domstolar och myndigheter enligt regeringsformen 11 kap. 14 § och å den andra sidan Lagrådet enligt regeringsformen 8 kap. 18 §. De första ägnar sig åt konkret prövning (i ett enskilt fall) av en ikraftträdd lag och den andra instansen ägnar sig åt abstrakt prövning av en föreslagen lag.

En sorts avdömning?

”Vi försöker få slut på tjafsandet och få upp frågan på bordet för att få en sorts avdömning i Lagrådet så att vi därefter kan gå vidare med utformningen av en proposition.”

Hur granskar Lagrådet?

Mot bakgrund av den fylliga historiska genomgången koncentrerar jag mig på aktuell tid. Som underlag använder jag yttranden under 2000-talet. Bäst kunskap har jag naturligtvis om den tid jag själv satt i Lagrådet, under 2003–2005, vare sig jag varit med om ett yttrande eller detta avgetts av en annan avdelning.

Om ex gratia-ersättning

Uppsatsen behandlar ett föga uppmärksammat inslag i ersättningsrätten: regeringens möjlighet att besluta om s.k. ex gratia-ersättning till enskilda, när inte staten svarar för en skada enligt gällande rätt. Ibland utgår sådan kompensation på grund av ändrade värderingar sedan en lagstiftning tilllämpats, t.ex. när ersättning utgick till tvångssteriliserade; men oftare betalas den på grund av omständigheter i det särskilda fallet, såsom när lagen ändrats efter det att en myndighet orsakat skadan eller när annars staten varit inblandad i ett händelseförlopp utan att det finns grund för skadeståndsskyldighet.

Det historiska argumentet i senmodern rättslig diskurs

Också rättsvetenskapen har blivit konkurrensutsatt. Dagens rättsvetenskap präglas av både dialog och mångfald. Dekonstruktionen av modernitetens dominerande skolor har gett plats för både kritiska och idealiserande skolor. Ett exempel utgör det historiska argumentet, som blivit en viktig rättshistorisk diskurs både på det nordiska och på det internationella planet. Den historiska argumentationen har samtidigt blivit en del av en konstruktion av en mera övergripande senmodern rättskulturell syntes.

Frivillig samverkan i straffprocessen

Bristen på information är inte bara en anledning till frikännande dom utan också en delförklaring till att svåra brott inte upptäcks förrän efteråt då skadan redan är skedd. Även med de alltmer utökade befogenheter som myndigheterna har för att förhindra och lagföra brott kvarstår faktum att muntliga uppgifter från någon som är inblandad i situationen kan ha stor betydelse i båda dessa hänseenden. Med beaktande av parts rättigheter och kravet på säker information finns det goda skäl att ge sådana personer rättsliga fördelar genom plea agreements, som t.ex. åtalsunderlåtelse eller påföljdsreduktion.

Grundlagsutredningen, domstolarna och normkontrollen

I betänkandet En reformerad grundlag (SOU 2008:125) presenterar Grundlagsutredningen en rad förslag till förändringar framför allt i regeringsformen. I artikeln behandlas särskilt de delar av förslagen som rör domstolarna och frågor om normkontroll.

Notiser

Gunnar Lagergren föddes den 23 augusti 1912 och växte upp i Gävle och på Djursholm. Han blev student på reallinjen 1931, inledde sina akademiska studier vid Stockholms högskola med en fil. kand. i filosofi, matematik och nationalekonomi men sadlade om till juridik, tog jur. kand.-examen på kort tid och fortsatte på vad som då var den juridiska kungsvägen:

Från lagstiftningsarbetet- Lagstiftning i riksdagen hösten 2008

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under hösten 2008. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft den 1 januari 2009. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för 2008 när inte annat anges.

Förtroendet för domstolarna

Ombedd att kommentera förtroendeutredningens förslag ”Ökat förtroende för domstolarna (SOU 2008:106) hamnade jag i beråd. Hur gör man när man tycker att betänkandet i allt väsentligt är bra, uppslagsrikt och välskrivet. Det fick bli lite strödda reflektioner grundade på sådant som jag stött på och funderat över.

Ny juridisk litteratur

Knut Bergo Börs- og verdipapirrett (Cappelen, 2008, 357 s.). I boken ger författaren en introduktion till översikt över den norska börs- och värdepappersrätten. Betalningsansvar vid obehöriga transaktioner (Ds 2008:86).

Integritetsskydd med eller utan förnuft

Integritetsskyddet i regeringsformen

Integritetsskyddet vid smygfotografering

Integritetsskydd i perspektiv

Integritetsskyddsfrågor när myndigheter filmar och fotograferar — några belysande fall

Synpunkter på några integritetsskyddsfrågor

Ge den enskilde integritetsupprättelse

FRA:s signalspaning ur ett rättsligt perspektiv

Integritet — en bristvara som få vill skydda

Informationshanteringen i rättskedjan

Privatlivet och forskningen — en dyster lägesbeskrivning

Avgöranden från EG-domstolen — andra halvåret 2008

Juristrollen i framtiden

Inspelning av föreläsningar — några upphovsrättsliga reflektioner

Föreligger litispendens när omfattningen av en framtida doms rättskraft är osäker?

Det straffrättsliga ansvaret vid militära fredsframtvingande insatser

Domstolars bemötande — några kommentarer till Förtroendeutredningens förslag

Revisorsansvaret — reflektioner kring ett lagförslag

Vattenskotrar efter EG-dom 2009

Litteratur

Notiser

Juristrollen i framtiden

Samarbetssamtal — leder de till en ”sann” överenskommelse för barnets bästa, eller bara en förhandlingslösning?

Samarbetssamtal är en viktig institution för att hålla tvistande föräldrar utanför domstolen. Frågan är dock om det är en ändamålsenlig och effektiv form för samförståndslösningar, särskilt med tanke på hur barnets bästa och vilja numera tydligt adresseras i lagstiftningen. I denna artikel presenteras en empirisk studie av hur samarbetssamtalet kan uppfattas av olika deltagare.

Något om den aktiebolagsrättsliga jämkningsregeln

29 kap. 5 § aktiebolagslagen stipulerar att ett aktiebolagsrättsligt skadestånd kan jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens art, skadans storlek och omständigheterna i övrigt. Hur jämkningsregeln skall tillämpas har inte utretts tidigare; praxis är begränsad och förarbeten och doktrin har inte behandlat bestämmelsen tillfredsställande.

Ledamöter i Högsta domstolen

I Svensk Juristtidnings festskrift år 1941 för Birger Wedberg publicerade min far, Nils Beckman, en förteckning över Högsta domstolens ledamöter från riksdrotsen Wachtmeister till justitierådet Birger Wedberg (se SvJT 1941 s. 349–360). I denna förteckning, som avser 1789–1913, har Wedberg, som utnämndes till justitieråd 1913, nummer 170.

Europadomstolens domar — andra kvartalet 2009

Europadomstolen har under andra kvartalet 2009 meddelat bl.a. följande domar:

Notiser

Svensk Juristtidning (SvJT) är en allmänjuridisk tidskrift med praktiskt verksamma jurister som huvudsaklig målgrupp. Tidningen har särskilt fokus på den juridik som tillämpas i allmän domstol (bl.a. straff- och civilrätt) samt internationell och konstitutionell rätt. Förutom vetenskapliga artiklar publiceras regelbundet artiklar författade av praktiskt verksamma jurister, studentuppsatser, praxissammanställningar, debattartiklar och bokanmälningar.

Personalnotiser

Hur åstadkommer man ett uthålligt kvalitetsarbete i en domstol?

För att domstolarna ska kunna behålla allmänhetens förtroende är det nödvändigt att de bedriver ett uthålligt utvecklings- och kvalitetsarbete. Ett sådant kvalitetsarbete bör ta sin utgångspunkt i domares och andra domstolsanställdas professionella kunskaper. Medarbetarnas kunskap bör tillvaratas såväl när det gäller att identifiera vilka områden och vilka åtgärder som bör prioriteras i domstolens utvecklingsarbete som i genomförande och uppföljning av förbättringsåtgärder.

Människohandelsbrottets tillämplighet på köp av sexuell handling av barn och köp av sexuell tjänst

Artikeln behandlar vilka förfaranden som kriminaliseras som människohandel i 4 kap. 1 a § brottsbalken. Författaren menar att bestämmelsen getts en lagteknisk utformning som innebär att dess tillämpningsområde även kan omfatta vissa förfaranden som idag bestraffas som köp av sexuell handling av barn enligt 6 kap. 9 § brottsbalken eller köp av sexuell tjänst enligt 6 kap. 11§ brottsbalken.

The Rome II Regulation: The Law Applicable …

Från och med den 11 januari i år ska EG:s s.k. Rom II-förordning tilllämpas. Namnet förråder att det är en fortsättning på den för många läsare bekanta Romkonventionen om tillämplig lag för avtalsförpliktelser, och förordningen reglerar frågan om tillämplig lag på utomobligatoriska förpliktelser. Rom II-förordningen och Rom I-förordningen, som (i princip) ersätter Romkonventionen och ska börja tillämpas från den 17 december i år, utgör tillsammans ett mer eller mindre komplett regelverk beträffande frågan om tilllämplig lag för internationellt obligationsrättsliga frågor.

Nya argumentationslinjer i förmögenhetsrätten

”A person who obtains an unjustified enrichment which is attributable to another’s disadvantage is obliged to that other to reverse the enrichment.” VII. — 1:101, Draft Common Frame of Reference (DCFR)

Försäkringsbolags krav på egendomens återställande oskäligt — trots att metoden är tillåten enligt FAL

I försäkringsavtalslagen ges vissa regler om utbetalning av försäkringsersättning. Reglerna är emellertid dispositiva vid företagsförsäkring. Försäkringsbolaget ska tillämpa den skaderegleringsmetod, inklusive formen för utbetalning av ersättning, som föreskrivs i försäkringsvillkoren. Föreskrivs flera metoder har bolaget i utgångspunkten rätt att välja mellan dessa. Av ett nyligt HD-avgörande framgår emellertid att valfriheten inte är obegränsad. Den valda ersättningsmetoden gav grund för jämkning med stöd av 36 § avtalslagen.

Europadomstolens domar — tredje kvartalet 2009

Europadomstolen har under tredje kvartalet 2009 meddelat bl.a. följande domar:

Från lagstiftningsarbetet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under våren 2009. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 1 oktober 2009. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för 2009.

Rätten att ansöka om ändrad markanvändning — en studie av rådighetskrav inom fastighetsrätten

I vissa situationer finns behov av att få en tilltänkt markanvändnings tillåtlighet prövad innan den som önskar vidta förändringen erhållit sakrättslig anknytning till det berörda markområdet. I artikeln undersöks de processuella förutsättningarna för att initiera tillståndsprövning för några markanvändningar. Analysen visar att ett formellt rådighetskrav endast föreligger vid ansökan om tillstånd till vattenverksamhet. Grunderna för rådighetskravet och konsekvenserna av detta analyseras. Ett förslag framförs att utmönstra den processrättsliga dimensionen av det vattenrättsliga rådighetskravet.

Personalnotiser

Konkurrensverkets EuroBonus-beslut — varför var en omprövning av åläggandet inte möjlig?

I artikeln presenteras ett klassiskt konkurrensrättsligt fall som i år fick ett oväntat slut. Konkurrensverket ansåg sig inte kunna ompröva åläggandet för flygbolaget SAS att inte tillämpa kundprogrammet EuroBonus på inrikesflyget. Författaren argumenterar för att Konkurrensverkets ställningstagande att EG-rätten hindrade en sådan omprövning kan ifrågasättas och därmed kan ha inneburit en onödig inskränkning av ett företags rättssäkerhet.

Bevisläget vid brott mot sekretessavtal — förhindrar lagen om företagshemligheter avtalsdispositioner?

Sekretessavtalet är ett viktigt instrument för att skydda företagshemlig information. I syfte att åstadkomma ett förstärkt skydd kan sekretessavtalet utformas så att det förbättrar bevisläget vid en framtida process om brott mot avtalet. Sekretessbeläggande av företagshemligheter är emellertid delvis reglerat genom lagen (1990:409) om företagshemligheter — en lagstiftning som inte i sin helhet är dispositiv.

Regeringsformens fri- och rättighetsskydd och skadestånd

Regeringsformens reglering av de grundläggande fri- och rättigheterna har traditionellt ansetts präglad av synsättet att grundlagen främst ger spelregler för riksdagen och regeringen. Mot den bakgrunden har det också historiskt inte ansetts vara möjligt att utge skadestånd vid kränkningar av rättigheter i regeringsformen. I artikeln diskuteras hur den saken skulle bedömas i dag, bland annat mot bakgrund av att Högsta domstolen genom tilllämpning av svenska skadeståndsrättsliga principer kommit fram till att skadestånd ska utgå nationellt vid kränkningar av rättigheterna i Europakonventionen.

En seglivad best

Ett förbud grundat på saklig och juridisk okunskap, hemligen framkastat utan remissbehandling, motstridigt presenterat för allmänhet och EG, medvetet felangivet inför Kommissionens notificeringskrav – hur har en sådan råtta slunkit in i vårt välstädade rättssystem? Hur har våra länsstyrelser förmått sig att i tillämpningsföreskrifter ytterligare skärpa förbudet i direkt strid mot dess ord och avsikt?

Ny juridisk litteratur

Ett skärpt skadeståndsansvar för föräldrar. Justitiedepartementet (Ds 2009:42). Ett undantag från skyldigheten att upprätta koncernredovisning. Justitiedepartementet (Ds 2009:34). Carl Hemström Bolagens rättsliga ställning. Om enkla bolag, handelsbolag, kommanditbolag och aktiebolag.

Notiser

Mickelsson: två män på vattenskoter vänder upp-och-ner på fri rörlighet för varor

EG-domstolen avkunnade nyligen dom i Mickelsson, ett mål som gällde begränsningar av bruket av vattenskotrar i svenska vatten. Domen i Mickelsson belyser en föga diskuterad dimension av den redan komplicerade frågan om hur principen om fri rörlighet ska tillämpas och, närmare bestämt, vad som utgör en sådan åtgärd med motsvarande verkan som en kvantitativ restriktion (ÅMV) vilken är förbjuden enligt artikel 28 EG.

Svensk rättspraxis

Specialregister för översikterna över svensk rättspraxis

Barnets bästa och vilja i domstol

Barnets bästa skall idag vara avgörande vid beslut om vårdnad, boende och umgänge. Barnets bästa är emellertid ett svårbestämt begrepp. Detta synes leda till en övertolkning av de generella kriterier som finns. I föreliggande studie ingår samtliga publicerade vägledande domar av intresse från hovrätterna och Högsta Domstolen under perioden 1/10 1998–30/6 2009.

Hiv och straffansvar — en ouppklarad problematik

Europadomstolens domar — första kvartalet 2009

Personalnotiser

Om återvinning av egendom som ökat i marknadsvärde

EU från Venus, FN från Mars — Om Kadi och Al Barakaat i EG-domstolen