Arkiv

Engelsk avtalstolkning i ett svenskt perspektiv

Många internationella avtal med svenska parter är underkastade engelsk rätt och tvister rörande sådana avtal hamnar inte sällan inför svensk domstol eller skiljenämnd. Avtal och typklausuler utformade mot bakgrund av engelsk rätt har vidare ett betydande inflytande på utformningen av svenska kommersiella avtal. För allt fler svenska jurister blir det därför nödvändigt att reflektera över principerna för avtalstolkning i engelsk rätt.

Förändringstendenser i svensk rättskultur

Juridik anses vara en teknisk vetenskap. Jurister ska hålla sig till det juridiskt relevanta, inte förlora sig i den politiska och samhälleliga debattens opålitliga gungfly. Mitt examensarbete1, som denna artikel bygger på, visar att de rättskulturella förändringar som är på väg att ske har potential att på sikt förändra den sedan länge etablerade uppfattningen kring juristens roll i samhället — både bland juristerna själva och bland allmänheten.

EG-domstolens och svensk rättspraxis i internationell privat- och processrätt 2006–2008

Denna rättsfallsöversikt utgör en fortsättning på redogörelsen för svenska rättsfall inom ämnesområdet internationell privat- och processrätt under åren 2001–2005 (se SvJT 2006 s. 601–644). Den syftar till att omfatta perioden 2006–2008, men förseningar i vissa rättsfallsseriers publikation kan medföra att några få avgöranden meddelade före 2008 års utgång inte kommer att behandlas förrän i nästa rättsfallsöversikt.

Om jakt och fiske i fjällmarken

Som bekant gäller ett egendomsskydd i svensk rätt (2 kap. 18 § regeringsformen), och diskriminering med hänsyn till etniskt ursprung är förbjuden i svensk rätt (2 kap. 15 §). Det är kanske mindre bekant att ett undantag gäller för samernas del, i vart fall i lagstiftningspraxis. De politiska partierna har länge förefallit eniga om att samerna kan särbehandlas på olika sätt.

Uppsägningstid vid långvariga samarbetsavtal

Högsta domstolen har nyligen tagit ställning till frågan hur lång uppsägningstid som gäller för ett distributionssamarbete som pågått i sju år. Högsta domstolen bestämde uppsägningstiden till tre månader och presenterade riktlinjer för hur man skall bedöma vad som är skälig uppsägningstid vid långvariga avtal. I denna artikel analyseras rättsfallet och dess betydelse för distributionsavtal, andra typer av långvariga samarbetsavtal samt civilrätten som helhet.

MARTIN BORGEKE (red.), Blandade uppsatser — En vänbok till Lars-Göran Engström, Hovrätten över Skåne och Blekinge Jure 2009. 236 s.

I samband med att hovrättspresidenten Lars-Göran Engström avgick med pension i april i år, 2009, överlämnades som brukligt i sådana sammanhang en liten festskrift eller vänbok till ”festföremålet”. Inramningen för överlämningsceremonin blev vid detta tillfälle festligare än vanligt, eftersom avgången sammanföll med invigningen av den Skånska hovrättens nya och moderna lokaler (oaktat att detta förvisso imposanta nybygge för en kulturhistoriskt bevandrad eller allmänt i arkitektoniska sammanhang konservativ betraktare svårligen ter sig lika festinspirerande som det gamla klassiska hovrättspalatset vid Malmöhus).

Notiser

Om departementspromemorior

I artikeln behandlas lagstiftarens användning av departementspromemorior, framför allt i den s.k. Ds-serien — en vanlig form av lagförarbeten, fast den inte brukar närmare uppmärksammas i litteraturen. Sådana promemorior kan vara ett behändigt och billigt sätt att åstadkomma en lagstiftning, särskilt i mera brådskande fall eller rörande enklare frågor som inte motiverar ett SOU-betänkande.

Aktiebolags rörlighet över gränserna

Vid tillämpningen av EU-fördragets bestämmelser om etableringsfrihet ska bolag från EU-stater jämställas med fysiska personer som är medborgare i medlemsstaterna. I princip ska alltså europeiska bolag, på motsvarande sätt som fysiska personer, ha rätt att fritt etablera sig på en annan medlemsstats territorium. I vilken utsträckning denna etableringsfrihet innefattar en rätt för bolag att flytta från en medlemsstat till en annan och hur detta i så fall ska gå till har länge varit oklart.

Reklamation mot advokater och revisorer

Det råder osäkerhet om vad som gäller om reklamation mot advokater och revisorer som lämnat vårdslös rådgivning. I denna artikel analyseras när reklamationsfristen börjar löpa, hur lång den är och vad rättsföljden är av att reklamation sker för sent. Slutsatsen är att klienter inte har en sträng reklamationsskyldighet i förhållande till advokater och revisorer. Stöd för denna slutsats finns i Högsta domstolens praxis och ändamålsöverväganden.

Europadomstolens domar — fjärde kvartalet 2009

Europadomstolen har under fjärde kvartalet 2009 meddelat bl.a. följande domar:

Föräldrars ansvar för barns brott

Under hösten 2009 presenterades ett lagförslag rörande föräldrars skadeståndsansvar för barns brott: Ds. 2009:42. Grundtanken i förslaget är att ansvaret skall skärpas och i praktiken bli strikt (även om det i promemorian betecknas som ett ”principalansvar”). Promemorians förslag utgör ett radikalt frånsteg från det civilrättsliga ansvarets grundläggande värderingar och det saknar därtill stöd en övertygande rättspolitisk argumentation eller empiriska observationer.

Ny juridisk litteratur

Affärsjuridiska uppsatser. Vingestipendiet 2008 (Iustus 2009, 343 s.). Boken innehåller fyra examensarbeten vid de juridiska fakulteterna som har premierats av advokatfirman Vinge år 2008. Axel Adlercreutz och Lars Gorton Avtalsrätt II (6 uppl. Juristförlaget i Lund 2010, 195 s.). Avtalsrätt II är andra delen av en samlad framställning över den svenska allmänna avtalsrätten.

Notiser

Diocletianus vs. Grotius — om den sakrättsliga traditionsprincipens berättigande

Traditionsprincipen som grund för förvärvarens skydd mot överlåtarens borgenärer har under lång tid haft en stark ställning i svensk sakrätt. Under senare år har emellertid principens ändamålsenlighet och existensberättigande alltmer kommit att ifrågasättas. Inte minst Torgny Håstads tillägg i rättsfallet NJA 2008 s. 684 har aktualiserat frågan om tiden inte är mogen för lagstiftaren att initiera ett principskifte. I denna artikel redogörs för diskussionen varvid bl.a. tanken förs fram att principskiftet kanske redan till hälften är genomfört och att genomförandet kan slutföras utan intervention från lagstiftaren.

Lån i telefon — dags att hantera vad vi har?

Nya fenomen ställer ibland till svårigheter i rättstillämpningen. I fallet SMS-lån beror svårigheterna på att några av de rättsfrågor som aktualiseras är ideologiskt impregnerade samtidigt som delar av lagtexten är gammal. För att kunna hantera sådana frågor behövs metoder som kan användas trots dessa svårigheter. I denna artikel föreslås därför en konstruktiv analys för att hantera rättsfrågorna kring SMS-lån, ocker och oskälighet.

Pirater och rättighetshavare

Tanken med denna artikel är att om möjligt gjuta olja på vågorna i en stormande debatt som pågår angående användares olovliga fildelning på nätet och kring den nya teknikens olika sidor. Några alexanderhugg från lagstiftaren för att lösa upp denna knut synes knappast möjliga givet upphovsrättens utveckling inom ett internationellt system.

Avgöranden från EU-domstolen år 2009

Här redovisas i sammanfattning ett urval av de domar som EUdomstolen har meddelat under 2009

Från lagstiftningsarbetet - Lagstiftning i riksdagen hösten 2009

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under hösten 2009. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 1 januari 2010. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för 2009 när inte annat anges.

ANNA-SARA LIND, Sociala rättigheter i förändring — En konstitutionellrättslig studie. Akademisk avhandling, Uppsala universitet, 2009, 497 s.

Sociala rättigheter är ett brett område som vanligtvis avser en speciell del av förvaltningsrätten. Anna-Sara Linds undersökning fokuserar på ett övergripande sätt på den statsförfattningsrättsligt relevanta regleringen av sociala rättigheter och lämnar åt sidan den övriga social- och förvaltningsrättsliga delen av rättsordningen.

Notiser

Är hovrätters bevisprövning konsekvent?

Vi har analyserat samtliga nio domar av nedanstående slag från 1989–2004 avseende lagförda misstankar om sexuella övergrepp mot barn:

Folkrättens roll i vägledande migrationsrättslig praxis

Migrationsrätten är ett område med starka internationella kopplingar, i synnerhet vad gäller grunder för asylsökandes skyddsbehov och definitioner av olika typer av begrepp. Svenska migrationsdomstolar och myndigheter hänvisar dock inte i någon större utsträckning till internationella instrument eller rättspraxis.

Direkt effekt

Mer än 40 år har passerat sedan domen i Van Gend en Loos lade grunden för den, inom gemenskapsrätten så centrala, direkta effekten. Sedan dess har EG-domstolen utvecklat en rad olika verktyg och doktriner som tycks överlappa och begränsa fenomenet i varierande utsträckning så till den grad att det idag är svårt att fastställa vad som egentligen menas med direkt effekt.

Europadomstolens domar — första kvartalet 2010

Europadomstolen har under första kvartalet 2010 meddelat bl.a. följande domar:

Notiser

Nya regler i konkurrenslagen kan förhindra statliga och kommunala bolag att konkurrera med privata aktörer — kommentarer kring konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet

Många av de klagomål som Konkurrensverket tar emot rör situationer där det offentliga konkurrerar med det privata näringslivet. Hittills har verket sällan haft befogenhet att göra något, eftersom det offentligas agerande endast undantagsvis har fallit in under de vanliga konkurrensreglerna.

Det allmännas vårdplikt vid custodia

I artikeln undersöks det allmännas ansvar för enskild egendom som det allmänna har om hand (ansvar för custodia). Det konstateras att myndigheter inte har något strikt, utan endast ett culpaansvar med omvänd bevisbörda (presumtions- eller exculpationsansvar). Innehållet i culpaansvaret fastställs med ledning av den omhändertagna egendomens egenskaper.

Domares jäv och skiljemans obehörighet

Jävsreglerna har på senare tid aktualiserats i ett antal mål rörande domares opartiskhet. Det gäller två domar i vilka Högsta domstolen tagit ställning till jävsinvändningar mot skiljemän och i det ena fallet upphävt skiljedomen p.g.a. skiljemannens partiskhet; ett beslut i vilket Högsta domstolen underkände jävsinvändningar mot två hovrättsdomare i det s.k. Pirate Bay-målet

Behörighetsproblematiken i tvister som endast delvis omfattas av skiljeavtal

Den svenska utvecklingen inom skiljemannarätten tycks gå mot en ökad behörighet för skiljenämnden att pröva yrkanden som inte direkt grundar sig på huvudavtalet, men som har en nära anknytning till detta. Utvecklingen innebär att skiljenämnd är behörig att pröva inte bara tvister som faller under huvudavtalet, utan också frågor som har anknytning till detta.

Nya ersättningsfrågor i fastighetsrätten

Artikeln innehåller en kritisk diskussion av framför allt 2010 års lagstiftning om ändringar i reglerna om ersättning vid expropriation och rådighetsinskränkningar. Enligt författaren har lagstiftarens entusiasm för markäganderätten lett till en reform som ingriper i vissa grundläggande principer på ersättningsrättens och miljörättens område på ett otillräckligt genomtänkt och delvis inkonsekvent sätt.

Skattetillägg och dubbelbestraffning

Det har sedan länge varit diskuterat om det är förenligt med Europakonventionens s.k. dubbelbestraffningsförbud att både skattetillägg och påföjd enligt brottsbalken kan ådömas för oriktigt uppgiftslämnande i skattesammanhang. Ny praxis från Europadomstolen medför att frågan blir mera tveksam än förut. Både Regeringsrätten och Högsta domstolen har ansett att den svenska ordningen ändå är godtagbar, men det är inte säkert att Europadomstolen har samma uppfattning.

Svensk rättspraxis: Skadestånd utom kontraktsförhållanden 2007–2009

Från lagstiftningsarbetet - Lagstiftning i riksdagen våren 2010

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under våren 2010. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 1 september 2010. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för 2010.

Titti Mattsson, Rätten till familj inom barn- och ungdomsvården. Liber 2010. 184 s.

Den övergripande målsättningen när utsatta barn omhändertas för samhällsvård är att ska få det bättre än om de hade varit kvar hos föräldrarna. Vanligen förutsätter detta att barnets anknytning till familjehemsföräldrarna kan tryggas utan att kontinuitet i relationen till de biologiska föräldrarna äventyras.

Notiser

The Golden Victory — skadeståndsberäkning vid hävning och betydelsen av händelser efter hävningstidpunkten

Huvudregeln vid beräkning av kontraktuella skadestånd är att den icke kontraktsbrytande parten ska kompenseras och försättas i samma ekonomiska ställning som om kontraktsbrottet inte begåtts. Det är inte klarlagt vilken betydelse händelser som inträffar efter tidpunkten för hävning får för skadeståndsberäkningen.

Hägerström och juridiken

Jurister och filosofer har sällan känt sig manade att korsa gränsen mellan sina akademiska områden och det har nog inte berott på bristande intresse utan framför allt på den respekt som man har känt för varandras områden. Ett lysande undantag från denna försiktiga attityd var filosofen Axel Hägerström, som var verksam i början och mitten av förra seklet och som med friskt mod och stor beslutsamhet föresatte sig att göra sina tankar kända och accepterade inom den juridiska världen för att därigenom förändra samhällets regelverk i socialistisk riktning.

Inverkandekrav vid skiljedomsklander

För att en skiljedom ska kunna upphävas till följd av handläggningsfel krävs det enligt LSF att felet har inverkat på domslutet. Något motsvarande explicit inverkanderekvisit finns inte vid klander på grund av uppdragsöverskridande. Två avgöranden de senaste åren och syftet med klanderreglerna talar emellertid enligt författaren för att det uppställs ett implicit krav.

Lojalitetsplikten som rättsprincip

Christina Ramberg ifrågasätter i ett tidigare häfte i tidskriften lojalitetspliktens självständighet.1 Ramberg tolkar NJA 2009 s. 672 om uppsägningstid i ett återförsäljningsförhållande som en varning till domare och ombud att enbart bygga på lojalitetsprincipen. Domen motsäger enligt min uppfattning inte lojalitetsplikten, utan bekräftar den.

Några reflektioner över frågan om hovrätternas bevisprövning är konsekvent

Brottmål rörande bland annat sexuella övergrepp mot barn inrymmer inte sällan betydande svårigheter för domstolarna när det gäller bevisvärdering och bevisprövning. Ofta saknas bevisning i form av vittnesmål av personer som gjort direkta iakttagelser av händelsen/händelserna liksom teknisk bevisning som kan binda en gärningsman till brottet. Att domstolar brustit i sin bevisvärdering och bevisprövning i denna typ av allvarliga brottmål har framhållits från skilda håll.

HENRIK MATZ, Begreppet domstol i EU-rätten. En studie av domstolsbegreppet i bestämmelserna om förhandsavgörande

Den avhandling som här ska anmälas handlar om begreppet domstol, närmare bestämt som det uppfattas av EU-domstolen i samband med att den tar ställning till begäran om förhandsavgörande.

Anm. av Olsen Lundh, Att ransonera utsläppsutrymme

EU:s system för utsläppshandel med växthusgaser — ”European Union Emissions Trading Scheme” (EU ETS) — skall bidra till att EU uppfyller Kyotoprotokollet till FN:s klimatkonvention, och mer än så. EU åtog sig i samband med klimatmötet i Köpenhamn 2009 (COP 15) att minska sin totala årliga tillförsel av växthusgaser med 20 procent (alternativt 30 procent, beroende på övriga industriländers åtaganden) till år 2020 jämfört med 1990.

Anm. Av Ekstedt, Mitt liv hos Fru Justitia, del I

Brevet var ställt till lagmannens — fackförening. Det säger en del om svenska domares självständiga och (o)rädda hållning på 80talet. Inte ens gentemot dem som förutsattes ta tillvara något slags yrkesintresse vågade man vara riktigt uppriktig; karriären kunde ju ta skada, även om man satt på en befordrad och grundlagsskyddad sluttjänst. Det var samtidigt som finansdepartementet myntade uttrycket:

Notiser

Flexibel arbetskraft och rättens flexibilitet

Företrädesberättigade arbetstagares rätt till återanställning, arbetsgivarens möjlighet att tillgodose arbetskraftsbehov genom inhyrd arbetskraft, den fackliga organisationens dispositionsrätt över individuellt intjänade rättigheter, företagsledningsrätten och det fria avtalet är samtliga viktiga och aktuella företeelser på den svenska arbetsmarknaden.

Avgöranden från EU-domstolen — första halvåret 2010

Här redovisas i sammanfattning ett urval av de domar som EUdomstolen har meddelat under första halvåret 2010.

Domstolarna i Hitlertyskland — nyare forskning om myter och sanningar kring ett problematiskt arv

År 1942 tjänstgjorde inom Tredje rikets maktsfär 14 048 domare och 2 596 åklagare. De tjänade en regim som sedan 1933 systematiskt upphävt rättsstatens grundläggande principer.

Svensk rättspraxis

I denna text ges en kommenterad översikt över svensk straffrättspraxis från Högsta domstolen (HD) under åren 2001–2009. Också om redaktionen ställt ett generöst utrymme till förfogande har inte funnits plats att vare sig generellt eller mer utförligt kommentera de rättsfall som behandlas. Kommentarerna varierar därför ganska mycket i omfång.

Europadomstolens domar — tredje kvartalet 2010

Europadomstolen har under tredje kvartalet 2010 meddelat bl.a. följande domar:

Ny juridisk litteratur

Bertil Bengtsson Försäkringsavtalsrätt (2 uppl. Norstedts 2010, 694 s.). Boken behandlar försäkringsavtalsrätten efter tillkomsten av 2005 års försäkringsavtalslag. Den nya upplagan har uppdaterats med ny rättspraxis, lagändringar och ny litteratur på området. Bertil Bengtsson Speciell fastighetsrätt.

Notiser

Svensk rättspraxis

En modernare påföljdsreglering?

I denna artikel görs ett försök att, med utgångspunkt från Påföljdsutredningens direktiv, formulera och diskutera de huvudsakliga frågor och problem som utredningen kommer att ställas inför i sitt arbete: frågan om artbrotten, frågan om villkorligt fängelse och frågan om hanteringen av återfall.

Vilka preventiva vinster kan förändringar av straffrätten och påföljdssystemet ge?

I direktiven till den pågående översynen av påföljdssystemet anges att straffsystemet har en central roll i den kriminalpolitik som syftar till att förebygga att brott begås — och att straff och påföljder syftar till att på olika sätt motverka brott i samhället. Några av alla frågor som infinner sig under ett sådant utredningsarbete blir därför: Vad finns det egentligen för belägg från den empiriska forskningen om de brottsförebyggande effekterna av förändringar av utformningen och tillämpningen av straffrätten och påföljdssystemet?

Ett reformerat påföljdssystem — synpunkter från en försvarare

En utredning har alltså inlett arbetet med en bred översyn av påföljdssystemet för vuxna och unga lagöverträdare. Detta är utmärkt. Jag ska återkomma till direktiven och de möjligheter till en förändrad lagstiftning som däri erbjuds.

En ny strafflindringsgrund

Förslaget om utvidgning av billighetsskälen i BrB 29 kap. 5 § påverkar inte bara bestämmelsens tillämpningsområde. De bakomliggande övervägandena för utvidgningen innefattar även en radikal förändring av de skäl som motiverar att hänsyn tas till billighetsskälen. Accepteras denna förändring blir det svårt att se hur det på sikt skall gå att undvika att ett renodlat kronvittnessystem införs i svensk rätt.

Några idéer kring utformningen av ett nytt påföljdssystem

Nuvarande påföljdssystem brister i tydlighet och är i flera hänseenden svårtillämpat. Bidragande orsaker till detta är dels användningen av begreppet brottens art som ett skäl för ett strängt ingripande, dels de många olika sätten att reagera på återfall i brott. När ett nytt påföljdssystem ska utformas bör eftersträvas att göra detta enkelt och begripligt. Tilltron till de icke frihetsberövande påföljderna behöver stärkas. För att uppnå detta krävs bl.a. att återfall i brott under prövotid hanteras på ett tydligare och mer enhetligt sätt samt att de icke frihetsberövande påföljderna ges ett meningsfullt innehåll.

Påföljdssystemet — en legal infrastruktur

Påföljdssystemet kan ses som en del av samhällets infrastruktur. Utifrån ett sådant perspektiv konstateras att det nuvarande påföljdssystemet är behäftat med problem bl.a. när det gäller möjligheterna att jämföra olika påföljder eller påföljdskombinationer med varandra i svårhetshänseende, att brottets art har fått ett alltför för stort genomslag som skäl för fängelse samt att beslutsgången är oklar och otydlig.

Ny sjöfyllerilagstiftning

Den 1 juni trädde nya bestämmelserna om sjöfylleri ikraft. En 0,2-promillegräns infördes för sjötrafik med fartyg om minst tio meters längd eller minst femton knops fartkapacitet. Dessutom gavs polis och kustbevakning rätt att ta stickprov för kontroll av efterlevnaden. Är bestämmelserna lämpligt utformade? Vad får de för effekter på sjösäkerheten, för domstolarna, semesterfirande svenskar och under vilka förutsättningar är de tillämpbara på utländska fartyg?

Europadomstolens domar — andra kvartalet 2010

Europadomstolen har under andra kvartalet 2010 meddelat bl.a. följande domar:

Litteratur

Notiser

Nyheter i expropriationslagstiftningen

Förändrade ersättningsregler i expropriationslagen har medfört att ersättningsnivåerna vid expropriation och sådana förfoganden har höjts. En av nyheterna är att s.k. förväntningsvärden har blivit ersättningsgilla. En annan nyhet är ett påslag, som innebär att ersättningen för en fastighet som tas i anspråk bestäms högre än fastighetens marknadsvärde. I artikeln redogörs för innebörden av förändringarna.

Att jämföra konstitutioner

I denna artikel belyses konstitutionell komparations särdrag i förhållande till komparation på det privaträttsliga området i ett avsnitt; vidare granskas metoden för konstitutionell komparation i ett andra, och i fem ytterligare avsnitt framförs teori för konstitutionell komparation, varvid dess släktskap med statsvetenskap framgår.

Försäkringsbolags lojalitetskrav under utmejsling

Traditionellt har försäkringsbolag ansetts sakna biförpliktelser. Avtalsrättens erkännande av lojalitetsplikt har emellertid medfört att ett nytt synsätt gör sig gällande också beträffande försäkringsbolags plikt att iaktta försäkringstagarens intressen från avtalsingåendet till utbetalning av ersättningen. Såväl lagstadgade som praxisgenererade normer kan förklaras i detta ljus.