Arkiv

Är civilkurage något att lagstifta om?

Sverige är ett av få länder i Europa som i sin lagstiftning inte har inskriven en allmän medborgerlig skyldighet att bistå nödställda personer. I artikeln beskrivs den rättsfilosofiska bakgrunden till detta förhållande. Frågan om det är befogat att införa generella regler om räddningsplikt behandlas från moralfilosofiska, politiskt filosofiska och slutligen också juridiska utgångspunkter.

En ny avtalslag

Det är angeläget att Sverige får en ny avtalslag med regler som är anpassade till det moderna näringslivets behov och som ger praktiskt verksamma jurister möjlighet att enkelt bilda sig en uppfattning om vad som gäller. Det finns tyvärr ingen anledning att förvänta sig en modern avtalslag innan 2030. I syfte att återge innehållet i nu gällande rätt har den befintliga moderna avtalsrätten kodifierats i Avtalslagen 2010.

En modern yttrandefrihetsgrundlag?

Bör nättidningar ha sämre grundlagsskydd än papperstidningar? Ska det vara tillåtet att lämna hemliga uppgifter ur brottsutredningar till bloggare som har skaffat utgivningsbevis? Kan man avgränsa en ny yttrandefrihetsgrundlag genom att säga att ”yttranden med vissa ändamål” skyddas av grundlagen, medan andra inte skyddas? Detta är några av de frågor som berörs i denna artikel, vars främsta syfte annars är att presentera Yttrandefrihetskommitténs tre modeller för en möjlig ny yttrandefrihetsgrundlag.

Straffvärdebedömningen av allvarliga våldsbrott

Bör nättidningar ha sämre grundlagsskydd än papperstidningar? Ska det vara tillåtet att lämna hemliga uppgifter ur brottsutredningar till bloggare som har skaffat utgivningsbevis? Kan man avgränsa en ny yttrandefrihetsgrundlag genom att säga att ”yttranden med vissa ändamål” skyddas av grundlagen, medan andra inte skyddas? Detta är några av de frågor som berörs i denna artikel, vars främsta syfte annars är att presentera Yttrandefrihetskommitténs tre modeller för en möjlig ny yttrandefrihetsgrundlag.

Ett snabbt och kompetent domstolsförfarande för alla typer av mål

I betänkandet Mål och medel — särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) behandlar Målutredningen en rad förändringar som utredningen bedömer ger domstolarna bättre förutsättningar att avgöra samtliga mål inom rimlig tid och med hög kvalitet. I denna artikel behandlas särskilt frågan om ett generellt krav på prövningstillstånd i hovrätt och kammarrätt samt frågan om förkortad instanskedja för vissa typer av mål.

The Pirate Bay — en kommentar

I artikeln kommenterar författarna Svea hovrätts dom i det s.k. Pirate Baymålet. Bland de frågor som kommenteras märks bl.a. tillämpligheten av svensk lag, omfattningen av det straffrättsliga ansvaret för medhjälp till (medhjälp till) upphovsrättsintrång samt frågan om skadestånd.

PER-OLA JANSSON, Banksekretess och annan finansiell sekretess,

Den svenska banksekretessen har anor ända från 1600-talet, men den första någorlunda moderna föreskriften om banksekretess kom till i samband med 1911 års banklag där det föreskrevs att ”enskildas förhållande till bankbolag må ej i oträngt mål yppas”. I stort sett samma regel gäller fortfarande enligt 1 kap. 10 § första stycket lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, där det heter ”Enskildas förhållanden till kreditinstitut får inte obehörigen röjas”.

Notiser

En modernare rättegång — hur har det gått?

Sverige är ett av få länder i Europa som i sin lagstiftning inte har inskriven en allmän medborgerlig skyldighet att bistå nödställda personer. I artikeln beskrivs den rättsfilosofiska bakgrunden till detta förhållande. Frågan om det är befogat att införa generella regler om räddningsplikt behandlas från moralfilosofiska, politiskt filosofiska och slutligen också juridiska utgångspunkter.

Hägerström och juridiken — en kommentar

Med publikationen av Reidunn Lauréns artikel Hägerström och juridiken (SvJT 2010, s. 821–828) har SvJT presterat ett svårslagbart bottennapp. De sedvanliga schablonerna om Hägerströms påverkan på juristerna presenteras på ett sätt som möjligen skulle kunna accepteras hos en seminarieuppgift skriven av en jur.stud. Artikelns kvalitet ligger avsevärt under vad man kan förvänta sig i en seriös juridisk tidskrift.

Om vådan av lagstiftning genom förarbeten — en kommentar till artikeln Inverkandekrav vid skiljedomsklander

I SvJT 2010 s. 829 tecknar Niklas Elofsson konturerna av en rättsutveckling som innebär att en skiljedom skall åsidosättas så snart det kan konstateras att skiljemännen gått utöver uppdraget, utan att någon egentlig bedömning görs av om uppdragsöverskridandet inverkat på utgången.

Basic Principles of European Law applying to National Courts

Artikeln belyser ett antal grundläggande EU-rättsliga principer som nationella domstolar är skyldiga att tillämpa. Principerna nämndes inte i de ursprungliga fördragen utan fastslogs i EU-domstolens rättspraxis. Det har sagtsatt EU-domstolen härigenom ägnat sig åt judicielllagstiftning och överskridit sina befogenheter. Enligt artikelförfattaren är denna uppfattning inte korrekt.

Kritiska synpunkter på vissa minnespsykologiska teoriers användning inom svenskt rättsväsende

Under de senaste 16 åren har ett antal populärvetenskapliga uppfattningar om dissociation, bortträngning och barns och vuxnas motståndskraft mot suggestion fått stort inflytande inom svenskt rättsväsende. Syftet med denna artikel är att kritiskt granska centrala delar av det vetenskapliga underlag dessa uppfattningar sägs vila på.

Skadestånd och Europakonventionen — betänkande av Utredningen om det allmännas ansvar enligt Europakonventionen

I artikeln presenteras betänkandet Skadestånd och Europakonventionen (SOU 2010:87). Utredningen föreslår att enskildas rätt till skadestånd vid överträdelser av europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) som begås av stat och kommun regleras genom en ny bestämmelse i skadeståndslagen (SkL).

Professorskritik mot den nya reformen om förhöjd ersättning vid expropriation skjuter över målet

Den 1 augusti 2010 trädde nya bestämmelser om ersättning vid expropriation i kraft. Förändringarna innebär höjningar av den ersättning som betalas vid expropriation och andra åtgärder där fastigheter tas i anspråk med tvång. I en artikel i denna tidskrift — SvJT 2010 s. 726 — riktar professorn och f.d. justitierådet Bertil Bengtsson skarp kritik mot reformen, som han anser ingriper i vissa grundläggande principer på ersättningsrättens och miljörättens område på ett otillräckligt genomtänkt och delvis inkonsekvent sätt.

Hägerström och juridiken — slutreplik

Åke Frändberg har i sin replik (SvJT 2011 s. 94) tagit upp några få detaljer i min kanske alltför detaljrika artikel (SvJT 2010 s. 821), blåst upp dem maximalt och sedan i ett onyanserat och högt uppskruvat tonläge använt dem för att kritisera såväl mig personligen som artikeln. Repliken är av den karaktären att jag har övervägt om jag skulle bemöta den överhuvudtaget, men Frändberg har faktiskt hittat ett fel i artikeln och jag är angelägen om att rätta till detta.

Europadomstolens domar — fjärde kvartalet 2010

Europadomstolen har under fjärde kvartalet 2010 meddelat bl.a. följande domar:

Ny juridisk litteratur

Affärsjuridiska uppsatser. Vingestipendiet 2009/10 (Iustus 2010, 307 s.). Boken innehåller fyra examensarbeten vid de juridiska fakulteterna som har premierats av advokatfirman Vinge år 2009/10. Jan Andersson Kapitalskyddet i aktiebolag. En lärobok (6 uppl. Litteratur Compagniet, 2010, 300 s.).

Notiser

Aktieägaravtal — kommentarer med anledning av en avhandling

Förhållandet mellan avtalsrätt och aktiebolagsrätt ställs på sin spets genom den kontraktsfigur som numera oftast går under beteckningen aktieägaravtal. Det gäller särskilt sådana föreskrifter i ett aktieägarkontrakt som tar sikte på beslut i och för bolaget och på förfogandebegränsningar av aktier i detta. En av numera juris doktor Niklas Arvidsson framlagd avhandling, vari dessa frågor behandlas, ligger till grund för artikeln.

Has the European Court of Justice been involved in “Judicial Leglisation”?

Det har sagts att EU-domstolen har ägnat sig åt judicielllagstiftning och överskridit sina befogenheter som domstol för att tänka ut nya rättsregler. I SvJT 2011 s. 129 framhölls att de flesta domar som kritiserats på detta sätt var den logiska följden av fördragens bestämmelser eller av medlemsstaternas skyldigheter enligt Europeiska konventionen om skydd förde mänskliga rättigheterna.

Hot mot domare — hot mot rättssystemet?

Hot mot domare förekommer förhållandevis sällan men Domstolsverket och domstolarna måste kontinuerligt arbeta med att förebygga hot i domstolarna. Men det är också viktigt att ta ställning till hur man kan och bör agera i de fall hot ändå har framförts.

Replik på Fredrik Bondes artikel

Fredrik Bondes inlägg ”Professorskritik mot den nya reformen om förhöjd ersättning vid expropriation skjuter över målet” i föregående nummer av denna tidskrift (s. 202 ff) riktar sig mot min uppsats ”Nya ersättningsfrågor i fastighetsrätten” (SvJT 2010 s. 726 ff). Enligt honom är min kritik obefogad; reformen sägs vara väl underbyggd och innebära en välkommen förstärkning av äganderätten, särskilt med tanke på samhällsutvecklingen under senare år.

Kommentarer till debattartikel om minnespsykologiska teorier

Med anledning av Svensk Juristtidnings publicering av Rickard L. Sjöbergs debattartikel ”Kritiska synpunkter på vissa minnespsykologiska teoriers användning inom svenskt rättsväsende" i SvJT 2011 s. 170, blev jag tillfrågad av redaktionen om att bemöta sakinnehållet.

Notiser

Fordrans uppkomst vid offentligt ackord, 3 kap. 3 § lagen om företagsrekonstruktion

Ett ackord enligt lagen om företagsrekonstruktion omfattar fordringar som uppkommit före det att ansökan om företagsrekonstruktion ingivits till tingsrätten. I en pågående verksamhet finns en stor mängd avtal av varaktig karaktär. Under avtalstiden skall parterna tillhandahålla sina prestationer kontinuerligt eller vid vissa tidpunkter. Gäldenären kan här vara både penning- och naturagäldenär. Fråga är vilka fordringar hänförliga till varaktiga avtal som skall ingå i ackordet.

Avgöranden från EU-domstolen — andra halvåret 2010

Här redovisas i sammanfattning ett urval av de domar som EU-domstolen har meddelat under andra halvåret 2010.

Från lagstiftningsarbetet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under hösten 2010. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 1 februari 2011. Hänvisningarna utan årtal till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för 2010.

EU-medlemskapet och våra grundlagar

Frågan om hur och på vilket sätt Sveriges medlemskap i EU har påverkat våra grundlagar behandlas. Fokus ligger på i vilken mån vissa grundläggande institutionella och tryckfrihetsrättsliga regelverk kan sägas ha behållit sin ställning efter inträdet i EU och vad framtiden kan ha för utmaningar för svensk grundlagsreglering på dessa områden.

Skatteparadis och utbyte av skatteupplysningar i en globaliserad värld

Skattekonkurrensen mellan stater ökar. Den avskaffade valutaregleringen och fria kapitalrörelser har medfört att motverkansåtgärder mot internationell skatteflykt har blivit allt viktigare. Vid sidan om regler i intern rätt mot skatteflykt är internationella avtal om utbyte av upplysningar särskilt betydelsefulla. Sverige har tillsammans med de övriga nordiska länderna slutit ett stort antal sådana avtal under de senaste åren. Inom EU finns sparandedirektivet som huvudsakligen innefattar en uppgiftsskyldighet om utländska personers sparande. Enligt artikelförfattaren finns det anledning att se över detta direktiv för att göra det mer effektivt.

Sverige, EU och den internationella privaträtten

I artikeln analyseras EU-medlemskapets påverkan på den internationella privaträtten i Sverige. Inledningsvis beskrivs det EU-rättsliga regelverket på området och de planer på vidare harmonisering som finns och görs ett försök att besvara frågan om det även fortsättningsvis finns ett utrymme för en autonom svensk internationell privaträtt. Utifrån ett antal exempel analyseras därefter hur de EU-rättsliga reglerna skiljer sig från motsvarande svenska regler. Slutligen diskuteras även den påverkan som EU-fördragens bestämmelser och allmänna principer har på den internationella privaträtten.

EU:s lagstiftningsprocess och subsidiaritetsprövningen: Nya möjligheter för nationellt inflytande?

Europeiska Unionens demokratiska underskott har under lång tid varit föremål för debatt och förslag på hur situationen ska kunna förbättras har presenterats. Den nuvarande strategin går ut på att stärka Europaparlamentets och de nationella parlamentens roll i EU:s lagstiftningsprocess och kan sammanfattas som ett försök till demokratisering genom parlamentarisering.

Arbetsrätten efter EU-inträdet

Syftet med denna artikel är att ge en översikt över hur EU påverkat arbetsrätten i Sverige. Framställningen är indelad i två perioder: 1995–2004 respektive 2005–2010. Under den första perioden drevs den EUarbetsrättsliga utvecklingen framåt genom att EU antog direktiv med gemensamma minimiregler för medlemsstaterna. Under den senare perioden har denna utveckling väsentligen avstannat. Istället har utvecklingen dominerats av att nationell arbetsrättslig reglering i ökande grad satts i fråga som ett hinder för de EU:s ekonomiska friheter.

Domstolar och/eller förvaltning

Svenska domstolar och förvaltningsmyndigheter har traditionellt haft ett nära samband, både organisatoriskt och innehållsmässigt. Med europeiseringen har domstolarna i stället fått en tydligare roll inom kontrollmakten, som värnare av det EU-rättsliga systemet i Sverige. Denna förstärkta roll har i den senaste revisionen av regeringsformen kommit till uttryck genom att domstolarnas ställning stärkts och förtydligats. Frågan som ska diskuteras här är hur denna förändring påverkar relationen mellan domstolar och förvaltningsmyndigheter och andra statsorgan.

Notiser

EU som lagstiftare inom straffrätten och reglerna mot penningtvätt

Denna artikel fokuserar på förändrade förutsättningar för EU-straffrättens påverkan på Sverige. Ämnet är som bekant oerhört aktuellt efter ikraftträdandet av Lissabonfördraget 1 december 2009. En av de främsta förändringarna efter Lissabon rör straffrätten där EU:s medlemsstater har överlåtit ytterligare lagstiftningsmakt och många av våra svenska regler nu antas av EU:s lagstiftare. Ett exempel är reglerna mot penningtvätt som härleds ur ett EU-direktiv som i sin tur följer internationella rekommendationer. Penningtvättsdirektivet antogs emellertid innan EU hade fått överstatlig lagstiftningsmakt på straffrättens område. En fråga detta ger upphov till är om detta är typiskt för EU eller ett udda undantag?

Tillsyn på den europeiska finansmarknaden efter finanskrisen — några implikationer för Sverige

Finanskrisen har lett till omfattande nyordning beträffande den finansiella regleringen i Europa. En av de viktigaste förändringarna är en ny tillsynsinfrastruktur, med europeiska myndigheter på finansmarknadsområdet.

Skadestånd vid brott mot regeringsformen?

Sedan HD infört en princip om att överträdelse av Europakonventionen utgör en självständig grund för skadestånd i svensk rätt och principen föreslagits bli lagfäst, har frågan uppkommit om inte överträdelse av regeringsformens rättighetsregler på liknande sätt skulle grunda skadestånd utöver vad som framgår av skadeståndslagen (SkL). I uppsatsen diskuteras vad en sådan utvidgning av ansvaret skulle innebära och vilka problem den skulle medföra.

Om tolkning av åklagarens gärningsbeskrivning. Ett gammalt rättsfall i ny belysning (NJA 1978 s. 291)

En i brottmålsprocessen vanlig fråga är om det finns något utrymme för att döma för oaktsamt beteende när åtalet enligt sin lydelse liksom rubricering och lagrumshänvisning tar sikte enbart på uppsåtligt handlande. Något generellt svar på frågan finns inte. Enligt HD i NJA 1978 s. 291 får frågan bedömas från fall till fall. I rättsfallet ansåg HD att det var rätt av en domstol att i ett visst fall döma för häleriförseelse när åtalet avsåg häleri.

Om bevisprövning av orsakssamband.

Denna kommentar kan ses som ett debattinlägg rörande de processuella frågeställningar som Schultz tar upp i sin artikel om prövning av orsakssamband i föregående nummer av Svensk Juristtidning. Även om Schultz artikel innehåller flera riktiga påpekanden om svårigheter och brister i hur praxis hanterar orsaksbedömningar, hävdas i denna kommentar att Schultz framställning i viktiga delar bygger på en oriktig uppfattning om de processuella utgångspunkterna för prövning av kravet på orsakssamband.

Reformer inom det franska rättsväsendet

Det franska rättsväsendet framstår vid en jämförelse med det svenska som mycket formellt — för att inte säga formalistiskt — och trögt. Handläggningstiderna är mycket långa även i brottmål. När det gäller grova brott är ett par års häktningstid fram till dom i första instans mera regel än undantag.

Högsta domstolen revolutionerar narkotikabrotten

I ett avgörande från den 16 juni 2011 har Högsta domstolen tagit ställning till hur den relativt nyligen narkotikaklassade drogen mefedron bör bedömas i straffvärdehänseende. Avgörandet är emellertid också — och kanske framför allt — av betydelse genom att Högsta domstolen på ett mycket tydligt sätt tagit ett nödvändigt steg mot en mer normaliserad och differentierad bedömning av straffvärdet hos narkotikabrotten.

Europadomstolens domar — andra kvartalet 2011

Europadomstolen har under andra kvartalet 2011 meddelat bl.a. följande domar:

THOMAS BULL och FREDRIK STERZEL, Regeringsformen — en kommentar

”If it ain’t broke don’t fix it.” Uttrycket lär ha myntats av den amerikanske politikern och affärsmannen Butch Carter i en tidningsintervju på 1970-talet. Vad denne syftade på vid det tillfället kan möjligen lämnas därhän. Klart är att det försiktiga synsätt som formuleringen ger uttryck för har haft stort inflytande på modern svensk författningspolitik

Notiser

Förslag om en reformerad lagstiftning för domstolar och domare (SOU 2011:42)

Domarlagsutredningen överlämnade den 4 maj 2011 sitt betänkande till justitieministern. Lennart Svensäter har varit särskild utredare och Nicklas Söderberg utredningens sekreterare. Till utredningen har tretton experter — representanter för olika myndigheter och organisationer med anknytning till domstolsväsendet — varit knutna. Här följer en redogörelse för vad utredningens förslag i grova drag går ut på.

Kommittéväsendet förr, nu och i framtiden — 2011 års Häringesymposium

Det statliga kommittéväsendet — en del av den svenska modellen

Det statliga kommittéväsendet är en viktig del av den svenska modellen. De svenska departementen är vid en internationell jämförelse små och statliga myndigheter är ofta stora och förhållandevis självständiga. Med anledning därav har det statliga kommittéväsendet förekommit under mer än fyra sekel.

SOU som rättskälla

Advokatsamfundets remissarbete

Hur tar remissinstanserna fram sina yttranden?

Brug af lovforberedende udvalg i Danmark

Hur utreder man i Finland?

Bör kommittéväsendet förändras?

Bör kommittéväsendet förändras?

Reflektioner kring utredningsväsendet

Sammanfattning av symposiet och några egna synpunkter

Här sammanfattas symposiet i form av de viktigaste slutsatserna om det svenska kommittéväsendet samt några nedslag från diskussionen. Författaren redovisar också några egna synpunkter och det som han bedömer allra viktigast i utredningsarbete.

Jurister på politikernas arenor

Kunskap och politik — mellan nonchalans och teknokrati

Vad har vi rätt att vänta oss av kommittéväsendet?

Universalredskap i regeringens verktygslåda

Arbetet i utredningen — finns det framgångsrecept?

Ett utredningsarbetes ”framgång” kan värderas på många olika sätt och på många nivåer. Nedan analyseras några faktorer som kan vara av betydelse främst för ett utredningsarbetes genomförande på ett sätt som gynnar objektivt kvalitativa aspekter, framläggande av användbara resultat inom föreskriven tid och som förmår balansera olika anspråk som ställs på såväl utredarna som det utredda.

Erfarenheter från kommittéernas verkstadsgolv

Klara direktiv med uppdraget i fokus

Granskningskansliet i Statsrådsberedningen svarar för juridisk och språklig kvalitetskontroll av lagstiftning från alla departement. Kansliet granskar lagrådsremisser, propositioner, kommittédirektiv m.m. med avseende på lagenlighet, följdriktighet, enhetlighet och begriplighet. I granskningen deltar både jurister och språkexperter.

Notiser

EG/EU-domstolens och svensk rättspraxis i internationell privat- och processrätt 2009–2010

Denna rättsfallsöversikt utgör en fortsättning på den föregående redogörelsen för EG-domstolens och svenska rättsfall inom ämnesområdet internationell privat- och processrätt under åren 2006–2008 (se SvJT 2010 s. 33–77). Den syftar till att omfatta perioden 2009–2010, men förseningar i vissa rättsfallsseriers publikation kan medföra att några få avgöranden meddelade före 2010 års utgång inte kommer att behandlas förrän i nästa rättsfallsöversikt.

Avgöranden från EU-domstolen — första halvåret 2011

Här redovisas i sammanfattning ett urval av de domar som EU-domstolen har meddelat under första halvåret 2011. Fördraget om Europeiska unionen i dess lydelse efter Lissabonfördraget förkortas FEU och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt förkortas FEUF. Numreringen enligt de tidigare gällande EU- och EG-fördragen anges inom parantes första gången som en artikel i ett av dessa fördrag nämns.

Från lagstiftningsarbetet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under våren 2011. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har helt förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 1 oktober 2011. Hänvisningarna utan årtal till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för 2011. I det fall SFS-nummer saknas hade författningen den 15 september 2011 ännu inte kommit ut från trycket.

PATRIK BREMDAL, Riksdagens kontroll av regeringsmakten.

Patrik Bremdal försvarade i maj 2011 framgångsrikt sin avhandling om riksdagens kontroll av regeringsmakten. Jag medverkade i disputationen som fakultetsopponent och denna anmälan bygger på det som framkom då.

Anm. av Westberg, Anskaffning av bevisning…

Lundaprofessorn Peter Westbergs rättsvetenskapliga produktion präglas inte av små häften i allehanda processuella frågor. Nej, han föredrar rejäla grepp över ett till synes avgränsat ämne. Redan hans avhandling slog an den tonen. ”Domstols officialprövning — en civilprocessuell studie i anslutning till RB 17:3 p 1” från 1988 är en inträngande studie av civilprocessens innersta kärna och en hörnpelare i nutida civilprocessuell doktrin. Peter Westbergs uppföljare i fyra band om kvarstadsinstitutet är av samma karaktär.

Notiser

Tvångsinlösen av aktier och aktieägaravtal

Nya argumentationslinjer i förmögenhetsrätten

Rättighetstanken har länge betraktats med skepsis i svensk rättskultur. Genom en serie avgöranden från Högsta domstolen har rättighetsargumenten fått en renässans i förmögenhetsrätten. I denna artikel undersöks och utvärderas vilka konsekvenser rättighetsterminologin får för den förmögenhetsrättsliga argumentationen ur praktiska, systematiska och argumentationsteoretiska perspektiv.

Pengar luktar inte — eller gör de det?

Europadomstolens domar — tredje kvartalet 2011

Europadomstolen har under tredje kvartalet 2011 meddelat bl.a. följande domar:

Ny juridisk litteratur

Axel Adlercreutz och Lars Gorton Avtalsrätt I (13 uppl. Norstedts 2011, 397 s.). Denna upplaga, i vilken Lars Gorton har gått in som medförfattare, innehåller ändringar och tillägg till följd av ny lagstiftning, ny rättspraxis och nya internationella regelsamlingar. Anders Agell och Margareta Brattström Äktenskap. Samboende. Partnerskap (5 uppl. Iustus 2011, 308 s.).

Notiser

Sammanläggning av flera systematiskt begångna brott till ett grovt brott — en replik

Svensk rättspraxis

Kausalitetspraktikan

Sammanläggning av flera systematiskt begångna brott till ett grovt brott

Domaretik — fyra grundsatser och många frågor

Nordmalingdomen — en kort kommentar

Goda och onda medhjälpare — Är du socialt adekvat, lille vän?

Europadomstolens domar — första kvartalet 2011

Litteratur

Litteratur

Notiser