Arkiv

Litteratur

Notiser

Påföljdsbestämning i narkotikamål

Obamacare: ett sjukt system eller ett system för de sjuka? — om juridik i politikens gränsland

Förslaget om generellt prövningstillstånd i brottmål — en replik

I artikeln behandlas några argument mot hovrättspresidenten Fredrik Wersälls och hovrättsfiskalen Manne Heimers förslag om införande av prövningstillstånd för samtliga brottmål, SvJT 2012 s. 835. Författaren hävdar att generellt prövningstillstånd i brottmål inte är förenligt med de rättssäkerhetskrav som kan uppställas på den svenska processordningen. Rätten att få sin sak prövad i två instanser gör sig särskilt gällande i brottmål och andra mål som ytterst handlar om statens maktutövning mot den enskilde.

Europadomstolens domar — tredje kvartalet 2012

Anteckningar om auktorrättskommittén

Rättegångskostnader i förenklade tvistemål

En ännu modernare rättegång?

Europadomstolens domar — fjärde kvartalet 2012

Från lagstiftningsarbetet

Litteratur

Karin Åhman, professor i offentlig rätt vid Uppsala universitet kom 2011 med en bok om ett av de mest omdiskuterade fenomenen inom den konstitutionella rätten, ja, kanske inom juridiken som helhet: normprövning.

Notiser

Efter 175 års verksamhet upphör en organisation med det något otympliga namnet Pensionsinrättningen för Städernas i Skåne tjänstemäns änkor och barn (understödsförening). Kassan (den benämning som i fortsättningen kommer att användas) bildades vid ett konstituerande sammanträde den 5 december 1838 av representanter för magistraterna i Malmö, Helsingborg, Lund, Kristianstad, Ystad, Landskrona, Ängelholm, Skanör med Falsterbo och Simrishamn.

Klart till halvklart — om ne bis in idem och skattetilläggen

I artikeln diskuteras den för svenskt vidkommande förändrade ställning som Europakonventionens och rättighetsstadgans förbud mot dubbel lagföring har erhållit genom Högsta domstolens pleniavgörande av den 11 juni 2013. Avgörandet innebär bland annat att påförda skattetillägg numera kan utgöra hinder för åtal avseende skattebrott.

Jordägandets frihet och jordabalken

Hög tid att reformera personnamnsrätten

Statens behov av att säkert kunna identifiera medborgarna samt värdet av samhörighet inom familjen och släkten är två fundament som hittills har burit upp namnlagstiftningen. För den parlamentariska kommitté som nyligen avslutat sitt arbete har utgångspunkten i stället varit att individens rätt att själv välja sitt namn är ett överordnat intresse.

Nämndemannauppdraget

Påståendedoktrin eller anknytningsdoktrin

När Geppetto går ut i sin ateljé, år 1964, tar han med ett stycke pinjeträ. Trästycket snidas till en marionettdocka. Dockan döps emellertid inte till Pinocchio, utan till Påståendedoktrinen. Det är Geppetto själv som håller i dockans trådar och Gepetto lyckas att blåsa liv i dockan genom NJA 1982 s. 738. Dockan får därefter plats på hyllan bland de andra doktrinerna i skiljemannarätten där den i flera år får leva sitt liv till synes bekymmerslöst.

Notiser

Om tro, tyckande och vetande

Många brottmål rörande allvarlig brottslighet med stränga straff avgörs utan stöd av annan utredning än vad inblandade personer har berättat. Det är inte helt sällsynt att det är frågan om uppgifter från en enda person som avgör om det blir friande eller fällande dom. Det säger sig självt att höga krav då måste ställas på en sådan utsaga för att den ska kunna läggas till grund för avgörandet. Men vad är ”höga krav”? Allmänt hävdas att det bl.a. innebär att bedömningarna måste vara objektivt grundade.

Diskrimineringsjuridikens ersättningsrättsliga diskurs — en argumentativ inventering

Utredning av processuell bakgrund vid erkännande av utländska avgöranden

Högsta domstolen om tolkning av standardvillkor i entreprenadavtal

Högsta domstolen har i NJA 2013 s. 271 prövat innebörden av kap. 5 § 4 i AB 92 (kap. 5 § 1 AB 04). I avgörandet fastställer Högsta domstolen en metod för tolkning av AB 92. Tolkningsmetoden är av betydelse för övriga standardvillkor i entreprenadbranschen och bör även kunna tillämpas för motsvarande standardvillkor i andra branscher.

Ny juridisk litteratur

Notiser

Mängdförsäkring — ett missbruk av institutet gruppförsäkring?

Försäkringsavtalslagens omfattande reglering av gruppförsäkringar har blivit en legitimerande grund för försäkringsprodukter med tveksamt konsumenträttsligt innehåll. Även om dessa produkter till formen är gruppförsäkringar bär de helt andra kännetecken än de gruppförsäkringar som låg till grund för lagens regler.

Direkt eller indirekt förlust?

I kommersiella sammanhang tillämpas ofta standardavtal istället för köplagens (1990:931) (KöpL) dispositiva bestämmelser. Det är vanligt att begreppen ”direkt” och ”indirekt” skada förekommer i standardavtalen utan att begreppen definieras. När en klargörande definition saknas i ett standardavtal är det vanligt att svar söks i KöpL. Det framgår dock inte heller helt klart av 67 § KöpL vad som ska räknas som direkt respektive indirekt förlust.

Några aspekter på mångkulturens utmaningar — med särskilt fokus på islamisk rätt

Sveriges omvandling till ett mångkulturellt, mångreligiöst och normativt pluralistiskt samhälle medför nya typer av utmaningar för den svenska rättsordningen. I mötet mellan kulturer betraktas sharialagar som en av de frågor som ger upphov till svårlösta problem och spänningar. Synen på sharia och den islamiska rättsordningen kantas dock av förutfattade meningar som behöver problematiseras mer grundligt. I artikel lyfter författaren fyra kritiska utgångspunkter som bör beaktas för att begripa den komplexitet som kännetecknar mötet mellan svensk och islamisk rätt.

Lagstiftning i riksdagen våren 2013

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som har antagits av riksdagen under våren 2013. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 1 september 2013. Hänvisningarna utan årtal till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för 2013.

Notiser

Regeringen har den 19 september 2013 utnämnt lagmannen Stefan Strömberg att vara lagman i Stockholms tingsrätt. Stefan Strömberg tillträder den 1 november 2013. Se mer om Stefan Strömberg i SvJT 1998 s. 612 (med porträtt), 2004 s. 884 och 2009 s. 133.

Om straffrättslig oaktsamhetsbedömning vid frivillig verksamhet förknippad med förhöjd risk

Det har i Sverige under senare år förekommit ett antal incidenter med dödlig utgång som varit förknippade med frivillig utbildning i aktiviteter innefattande ett förhöjt risktagande, t.ex. SCUBA-dykning, glaciärvandring, bergsbestigning och rafting under ledning av instruktör och guide. I denna artikel analyseras i vilken utsträckning en guide/instruktör kan (och bör) hållas straffrättsligt ansvarig då en deltagare i den grupp som han leder eller har ansvar för skadas eller omkommer i anslutning till den aktivitet som bedrivs.

Några frågor i kommersiell skadeståndsrätt

Ett antal underrättsavgöranden från senare tid visar att det rör på sig i den kommersiella skadeståndsrätten. Mål som Prosolvia, Countermine och BDO-målet aktualiserar frågor om hur långt ansvaret i affärslivet sträcker sig och ställer därvid på sin spets spörsmålet med vilken innebörd skadeståndsrättens allmänna avgränsningsläror och principer har i rent kommersiella sammanhang. Artikeln behandlar några tendenser i den kommersiella skadeståndsrätten utifrån några nya prejudikat från Högsta domstolen.

Prosolviadomen

Prosolvia var ett bolag i Göteborg, vars verksamhet främst bestod i försäljning av programvaror och som försattes i konkurs i slutet av 1998. Under flera år har pågått en tvist mellan bolagets konkursbo och revisorn jämte revisionsbolaget angående skadestånd. Konkursboet har påstått att revisorn har varit oaktsam genom att inte anmärka på bl.a. bolagets redovisning som ansetts felaktig och att detta har orsakat bolagets skada i följd av konkursen. I artikeln diskuteras kritiskt en av frågorna i den hovrättsdom med vilken rättegången avslutades.

Brottmålsprocessen i förändring — några kritiska synpunkter

I artikeln kommenteras några inslag i Straffprocessutredningens tidigare i år framlagda betänkande. Författaren är kritisk till att utredningen vill införa krav på prövningstillstånd oavsett brottets allvar och menar att detta i förening med en försvagning av domarrollen leder till att fler felaktiga domar blir bestående. Förslag om att minska nämndemännens inflytande välkomnas men artikelförfattaren beklagar att utredningen här inte har gått på en mer radikal linje.

Traditionsprincipen eller avtalsprincipen?

I svensk rätt gäller sedan länge den s.k. traditionsprincipen som huvudregel i fråga om köparens skydd mot säljarens borgenärer vid köp av lösöre. Regeringen tillsatte i mars 2013 en kommitté som ska utreda om det finns långsiktiga och påtagliga samhällsekonomiska fördelar att i stället övergå till avtalsprincipen. Redaktionen för SvJT har med anledning av detta bett fyra författare att skriva var sin artikel, vilka samtliga publiceras i detta häfte.

Traditionsprincipens fördelar

I svensk rätt gäller sedan länge den s.k. traditionsprincipen som huvudregel i fråga om köparens skydd mot säljarens borgenärer vid köp av lösöre. Regeringen tillsatte i mars 2013 en kommitté som ska utreda om det finns långsiktiga och påtagliga samhällsekonomiska fördelar att i stället övergå till avtalsprincipen. Redaktionen för SvJT har med anledning av detta bett fyra författare att skriva var sin artikel, vilka samtliga publiceras i detta häfte.

Avtalsprincipens fördelar

I svensk rätt gäller sedan länge den s.k. traditionsprincipen som huvudregel i fråga om köparens skydd mot säljarens borgenärer vid köp av lösöre. Regeringen tillsatte i mars 2013 en kommitté som ska utreda om det finns långsiktiga och påtagliga samhällsekonomiska fördelar att i stället övergå till avtalsprincipen. Redaktionen för SvJT har med anledning av detta bett fyra författare att skriva var sin artikel, vilka samtliga publiceras i detta häfte.

Oklarheter med traditionsprincipen

I svensk rätt gäller sedan länge den s.k. traditionsprincipen som huvudregel i fråga om köparens skydd mot säljarens borgenärer vid köp av lösöre. Regeringen tillsatte i mars 2013 en kommitté som ska utreda om det finns långsiktiga och påtagliga samhällsekonomiska fördelar att i stället övergå till avtalsprincipen. Redaktionen för SvJT har med anledning av detta bett fyra författare att skriva var sin artikel, vilka samtliga publiceras i detta häfte.

Notiser

Till stöd för stödbrev

Stödbrev har uppfattats som särskilt svåra att tolka, eftersom åtagandena i handlingen är oprecist formulerade. Den “dåliga” utformning texten fått beror nog ofta på den affärsmässiga kontexten och en önskan hos parterna att skjuta problemen på framtiden. Tar man det affärsmässiga sammanhanget och bakgrunden på allvar, så får detta emellertid konsekvenser för tolkningen av stödbrevet. Den som skall tolka stödbrevet måste i allt väsentligt utgå från stödbrevets text och inte bakom texten försöka konstruera fram en samstämmig vilja som aldrig funnits där. Traditionellt delas stödbreven upp i svaga, mellanstarka och starka stödbrev.

Problem kring en ersättningslagstiftning

I uppsatsen diskuteras en rad särskilda problem som uppkommer vid en lagstiftning om ersättning ex gratia, med exempel hämtade framför allt från 2012 års lag om ersättning till personer som utsatts för övergrepp eller försummelser i samhällsvården.

Vad bör straffas?

När staten vill agera kraftfullt mot någon företeelse i samhället blir lösningen i alltför många fall att införa en straffbestämmelse. Att använda straffrätten är emellertid kostsamt och innebär dessutom en kännbar maktutövning mot den enskilde. Det är därför angeläget att straffrätten endast används i de fall det är särskilt påkallat och att lagstiftaren i andra fall väljer andra metoder för att komma tillrätta med ett oönskat beteende.

Entreprenadrätten och kontraktsrättens finrum

Entreprenadrätten har framlevt, och framlever, sitt eget liv. Inte sällan åtskild från sin egen familj — kontraktsrätten. I en förhållandevis färsk bok gör Per Samuelsson ett lovvärt försök att knyta ihop de brustna familjebanden. Jag kom över hans bok inför handläggningen av ett entreprenadmål vid min tingsrätt och hade viss nytta av den i det sammanhanget. Men boken fångade ett vidare intresse hos mig. Det som ursprungligen var avsett som en kortare anmälan växte till denna artikel. Artikeln är centrerad till Per Samuelssons bok — och kan, av den som så önskar, ses som en recension. Men det är tillåtet att se artikeln som en vidare betraktelse över entreprenadrätten och det rättsområdets förhållande till andra (och kanske finare?) medlemmar i den kontraktsrättsliga familjen.

Kränkning och ”särskilda yrkesgrupper”

Brottsoffer är enligt skadeståndslagen berättigade till en särskild form av ideellt skadestånd, kränkningsersättning. För att sådan ersättning skall utgå krävs att vissa förutsättningar är uppfyllda. En central förutsättning är att brottet inneburit en allvarlig kränkning. Vid bedömningen av detta allvarlighetsrekvisit kan olika faktorer beaktas. En faktor som kan beaktas är om offret tillhör en särskild yrkesgrupp — t.ex. poliser, ordningsvakter eller lärare — som antas ha förutsättningar för att kunna "tåla" brottsliga angrepp av olika slag. I denna artikel framförs kritiska synpunkter på hur brottsoffer från "särskilda yrkesgrupper" särbehandlas i praxis.

Nordiska Föreningen för Processrätt och det tolfte nordiska processrättsmötet

Sedan sin tillkomst år 1981 anordnar Nordiska Föreningen för Processrätt (NFfP) regelbundet nordiska processrättsmöten. Det tolfte i ordningen ägde rum på Rånäs Slott utanför Uppsala i augusti 2012. Fyra av de femton anföranden som hölls på mötet publiceras i bearbetad form i detta nummer av Svensk Juristtidning. Inledningsvis beskrivs här föreningen och dess verksamhet. Därefter presenteras kortfattat de publicerade anförandena.

Svenska domstolars hantering av Europakonventionen

Underlag till ett föredrag den 17 augusti 2012 på konferens anordnad av Nordiska Föreningen för Processrätt

De nordiske domstolene og Den europeiske menneskerettskonvensjon

Den europeiske menneskerettskonvensjon (EMK) har hatt betydelig innvirkning på norsk rett. Siden 2000 finnes det en rekke eksempler på at Norges Høyesterett på grunnlag av praksis fra Den europeiske menneskerettsdomstol (EMD) har tilsidesatt eller omfortolket norske rettsregler. Denne artikkelen er todelt. Først behandles hvilken metode norske domstoler benytter ved anvendelsen av EMK. På dette punkt skjedde det et "paradigmeskifte" i 2000.

Norges Høyesterett 200 år

I denne artikkelen, som gjengir forfatterens foredrag under Nordisk prosessmøte i Uppsala i august 2012, gjennomgår forfatteren sentrale sider ved Norges Høyesteretts virksomhet i de nærmere 200 årene som har gått siden domstolen ble etablert. Bl.a. omtales domstolskontrollen med lovers grunnlovmessighet som i alle fall var etablert midt på 1800-tallet. Videre omtales den sentrale rollen Norges Høyesterett spiller ved utviklingen av norsk strafferett og de omfattende muntlige forhandlingene som foretas i ankesaker som er henvist til ankebehandling.

Nordiskt fiskafänge

I de allra flesta tvister har inte parterna lika tillgång till information. Det är emellertid inte lätt för en informationsfattig part att försöka utjämna motpartens informationsövertag. Flera hinder möter den part som vill ta reda på vad motparten möjligen kan ha av intresse för tvisten. Ett av hindren är det principiella förbudet mot s.k. fishing expeditions, dvs. planlösa och svepande efterforskningar med domstolens hjälp. Denna artikel ska anlägga några aspekter på förbudet mot fria fiskafängen i Norden.

Rättsverkan av olovlig förtäckt värdeöverföring

Om Säkerhets och integritetsskyddsnämnden

Riskbild och straff vid sjöfylleri

Om empatisk rättstillämpning

Notiser

Brottmålsprocessen

Sedan rättegångsbalken trädde i kraft för 65 år sedan har bara mindre förändringar skett av de straffprocessuella reglerna, trots att brottmålsprocessen och samhället har förändrats. Straffprocessutredningen har i sitt betänkande Brottmålsprocessen (SOU 2013:17) övervägt hur brottmålsförfarandet kan göras mer ändamålsenligt. I denna artikel presenteras huvuddragen av de förslag som utredningen har lagt fram.