Arkiv

En offensiv Högsta domstol. Några reflektioner kring HD:s rättsbildning

Har vi fått en mer offensiv — eller aktivistisk — högsta domstol? Mot bakgrund av Högsta domstolens mycket uppmärksammade avgöranden om narkotikabrott, barnpornografi (det s.k. Mangamålet) och skattetillägg/skattebrott diskuteras trenden i domstolens rättsbildning, särskilt inom straffrätten. Det hävdas i artikeln att HD i dessa fall gått längre än som varit nödvändigt för att lösa de normkonflikter som uppstått i målen eller fylla ut luckor som lagstiftaren lämnat. Författaren manar till viss försiktighet med att på detta sätt ta på sig lagstiftarambitioner från domstolens sida.

EU-rättslig reglering av kredit- värderingsinstitut

Den som under de senaste åren följt utvecklingen på den globala finansmarknaden kan knappast ha undgått diskussionen kring de internationella kreditvärderingsinstituten, Credit Rating Agencies, och deras delaktighet i den senaste finanskrisen. Kreditvärderingsinstituten har efter finanskrisen blivit föremål för en tämligen omfattande reglering. I december år 2009 trädde den första EU-förordningen om kreditvärderingsinstitut ikraft. Förordningen genomgick sin första ändring i juni år 2011.

Lärdomar av EU-domstolens parallella domar i målen Åkerberg Fransson och Melloni

I denna artikel argumenteras för att EU-domstolen, i två parallella domar, tydliggör vilka metoder som i framtiden kommer att användas för att säkerställa samexistensen mellan de överlappande skyddssystem för grundläggande rättigheter som har betydelse vid tillämpningen av unionsrätten: EU:s rättighetsstadga (och allmänna rättsprinciper), medlemsstaternas konstitutionella bestämmelser och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

ABL och värdeöverföringar — en replik

I anledning av två uppsatser om värdeöverföringsreglerna i ABL, som nyligen publicerats av Bert Lehrberg i SvJT, aktualiseras ett antal principiella frågeställningar, som knyter an till inte minst metodologiska överväganden inom aktiebolagsrätten. Syftet med denna artikel är att visa att den typ av rättslig metod och argumentation som Lehrberg företräder tillhör eller i vart fall borde tillhöra det förflutna.

Litteratur

Vetenskapssocieteten i Lund har tilldelat Karl Dahlstrand 2013 års pris ur Olga och Thorild Dahlgrens fond för bästa doktorsavhandling inom humaniora och samhällsvetenskap.

Notiser

I augusti 2014 hålls det ett nordiskt juristmöte i Oslo. De nordiska juristmötena har en lång tradition. Detta är det 40:e mötet. Vid mötena samlas nordiska jurister med olika yrkesbakgrund — vetenskapsmän, domare, advokater, förvaltningsjurister, affärsjurister m.fl. — för diskussion i olika ämnen. Ämnesutbudet spänner över ett brett fält. Deltagarantalet ligger vanligen runt drygt 1 000 personer.

En offensiv Högsta domstol — en kommentar

I det senaste häftet av Svensk Juristtidning ställer Fredrik Wersäll frågan om vi har fått en mer offensiv — eller aktivistisk — högsta domstol (SvJT 2014 s. 1). Mot bakgrund av Fredrik Wersälls artikel reflekterar författaren kring maktdelning, legitimitet, europarättens genomslag och hur man kan tolka avgöranden från Strasbourg

Juristen i elfenbenstornet

Det finns något närmast världsfrånvänt i den totala frånvaron av kontakt mellan den juridiska litteraturen och det omgivande samhällets rättspolitiska samtal. Är det inte hög tid för den juridiska debatten att kliva ut ur elfenbenstornet?

Svea hovrätt 400 år — en framåtsyftande jubileumsskrift

Svea hovrätts 400-årsminne uppmärksammas i en nyutgiven jubileumsskrift med medverkan av ett 30-tal kvalificerade författare från rättsväsendet och akademierna. Boken är ett tidsdokument som speglar den rättspolitiska diskussionen med inriktning på domstolarnas och domarnas belägenhet i samtiden och utsikter för framtiden. I artikeln anmäls och kommenteras ett urval av bidragen till jubileumsskriften.

Det rättsliga skyddet av samisk renskötsel

Renskötsel anses vara en förutsättning för den samiska kulturens fortsatta existens. Ökad exploatering av markområdena i Norrland har satt fokus på rättsreglerna som styr intrång i renbetesmarkerna. I artikeln analyseras de rättsregler i svensk rätt som innebär ett skydd av samisk renskötsel.

Svallvågor efter HD:s nya narkotikapraxis

Högsta domstolens avgöranden om påföljdsbestämningen i narkotikamål under åren 2011 och 2012 innebar en rätt genomgripande ändring av domstolarnas påföljdsbestämning i sådana mål. I flera avseenden fanns det i avgörandena också klara besked om hur Högsta domstolen tänkte sig att domstolarna ska göra. Men givetvis är det genom prejudikat inte möjligt att lämna svar i alla avseenden, och olika frågeställningar har därmed återstått för underrätterna att ta ställning till. Ett antal sådana spörsmål uppmärksammas här.

Högsta domstolen prövar garantläran

I uppsatsen behandlar författaren den straffrättsliga garantläran med särskild inriktning på skyddsgaranter. En internationell utblick görs mot framförallt gällande tysk rätt. Författaren redovisar de slutsatser som han dragit av Högsta domstolens avgörande, NJA 2013 s. 588, där frågan om ställning som skyddsgarant förelåg eller inte ställdes på sin spets. Avslutningsvis presenterar författaren tre typfall som enligt honom ger klart stöd för när en ställning som skyddsgarant är respektive inte är för handen.

Lagstiftning i riksdagen hösten 2013

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som har antagits av riksdagen under hösten 2013. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 1 februari 2014. Hänvisningarna utan årtal till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för 2013.

Litteratur

Notiser

Om behovet av en ny tryck- och yttrandefrihetsrättslig regleringsmodell

Artikeln syftar till att reda ut ett antal missförstånd rörande de krav som framför allt EU-medlemskapet ställer på den svenska tryck- och yttrandefrihetsrättsliga lagstiftningen. Det konstateras att Sverige får betala ett högt politiskt och ekonomiskt pris för att ha kvar det nuvarande systemet med dess omfattande detaljreglering på grundlagsnivå och åtföljande svaga integritetsskydd. Slutsatsen är dock att så länge tiden inte är mogen för en annan regleringsmodell bör TF och YGL behållas. Ett sämre alternativ vore att stifta en ny yttrandefrihetsgrundlag som inte fullt ut beaktar att Sverige är medlem i EU.

Opartiska domare och effektiv resursanvändning

Maria Abrahamssons kritiserar i en artikel i SvJT 2013 s. 1039 Straffprocessutredningen för att — i besparingssyfte och för att behaga statsmakten — lämna förslag som bl.a. försvagar domarrollen. I denna replik argumenterar jag, i egenskap av expert i utredningen, för att denna kritik är felaktig och träffar snett. Utredningens förslag syftar tvärtom till att förstärka domarrollen, att betona domarens ansvar för rättssäkerhet och att få till stånd en tydlig rollfördelning i straffprocessen. Tesen är att den nuvarande otydliga rollfördelningen leder till försämrad rättssäkerhet. Det klargörs även att utredningen inte har haft något besparingsuppdrag och inte heller lämnar förslag som innebär besparingar. Däremot syftar förslagen till att omfördela resurser från de okomplicerade ärendena, som i dag får för mycket av resurserna, till de komplicerade ärendena, som inte får tillräckligt utrymme. I det sammanhanget berörs även förslaget om ett generellt krav på prövningstillstånd även i brottmål.

Den internationella familjerätten i Europa

Artikeln analyserar effekterna av EU:s nya internationella familjerätt med utgångspunkt i den juridiska problematik som Ingrid Bergmans äktenskap med Roberto Rossellini gav upphov till på 1950-talet. Det konstateras att de nya reglerna, som kan antas beröra 2–3 miljoner personer i Sverige, innebär en del förbättringar. Det behövs dock bättre information och avancerad juridisk rådgivning innan de antagna EU-förordningarna kan fungera på avsett sätt.

Fri- och rättighetsskyddet i Europa — Strasbourg, Bryssel eller både och?

Europarådet har genom Europadomstolen och dess övriga övervakningsorgan ett gammalt och väletablerat maskineri för att säkerställa att staterna iakttar sina förpliktelser på fri- och rättighetsområdet. Europarådet besitter därigenom en betydande kunskap om förhållanden i dess medlemsstater på detta område liksom om hur man implementerar existerande normer inom olika samhällen och rättssystem. EU är en relativt ny aktör på fri- och rättighetsområdet och har i dagsläget inga helt färdiga instrument för att hantera uppkommande problem i dess medlemsstater. Detta kräver att större fokus ges på fri- och rättighetsfrågorna i EU-domstolen och hos kommissionen och sannolikt en utvidgning av unionsrätten.

Avtal om naturvård

Artikeln diskuterar olika problem som uppkommer vid avtal med en fastighetsägare om skydd för naturmiljön på fastigheten. Vissa lagbestämmelser finns när avtalet sluts med staten eller kommun (se 7 kap. 3 § 2 st. jordabalken), men i övrigt saknas lagreglering, något som kan hindra att avtalet gäller mot nya ägare av fastigheten. Andra särdrag är att avtalet till stor del avser ideella värden, vilket påverkar påföljderna vid kontraktsbrott, och vidare förhållandet till det alternativa sättet att skydda miljön genom förordnande om naturreservat eller annat områdesskydd enligt miljöbalken (MB).

Våga värna öppenheten — den behövs nu mer än någonsin!

”Medborgarnas möjlighet att få kännedom om vad som ligger till grund för lagstiftningsåtgärderna utgör ett villkor för att dessa konkret ska kunna utöva sina demokratiska rättigheter.”

Litteratur

THERESE ENARSSON, Brottsoffer i rättskedjan. En rättsvetenskaplig studie av förhållandet mellan brottsoffers rättigheter och rättsväsendets skyldigheter, 258 s.

Notiser

Barnets bästa och Sveriges ansvar för överflyttning av olovligen bortförda barn

Uppsatsen analyserar, mot bakgrund av två av svensk domstol nyligen avgjorda ärenden, den senaste rättsutvecklingen rörande olovligt bortförande av barn genom Europadomstolens och, i viss mån, EU-domstolens praxis. Konflikter uppstår mellan Haagkonventionen om civila aspekter på olovligt bortförande av barn, barnkonventionen och Europakonventionen. Rättsläget kompliceras ytterligare av EU-staternas s.k. Bryssel II-förordning. Enligt i Sverige etablerad praxis utgör svensk domstols lagakraftvunna beslut om att barnet ska återlämnas inte något hinder för en förnyad prövning här, när omständigheterna ändrats. Uppsatsen ifrågasätter lösningens förenlighet med Bryssel II-förordningen. Sverige riskerar även att fällas för brott mot den kvarlämnade förälderns rätt till familjeliv enligt Europakonventionens art. 8.

Sammanblandning av bevisfrågor och rättsfrågor vid underlåtenhetsansvar

I denna uppsats behandlas frågor om ovetenskaplig sammanblandning av normativa bedömningar och sannolikhetsbedömningar. Uppsatsen tar vidare upp frågan om det under särskilda förutsättningar kan vara nödvändigt att göra en sammanhållen prövning av dessa båda bedömningar. Om en sådan prövning ska utföras bör domstolen avgöra vilken större eller mindre vikt bevisvärdefaktorerna och de normativa faktorerna har. Domstolen bör göra det trots att dessa båda typer av faktorer inte är kommensurabla. Därefter bör domstolen göra en avvägning av faktor som talar för och emot ett ansvar för svaranden. Dessa viktiga led i tankearbetet bör inte hoppas över och ersättas med en svepande helhetsbedömning.

Om Högsta domstolens rättsskapande verksamhet — löper domstolen amok?

Ska man underbygga en kritik om att HD överskridit sin konstitutionella behörighet i sitt dömande kräver detta någon form av rationell argumentation som inbegriper en analys av den konstitutionella rättstillämpningen teoretiska premisser, HD:s samhälleliga roll och förändringar i det omgivande samhället. En kritik av HD som saknar detta, inte djupare analyserar förhållandet mellan makt och rätt i Sverige år 2014 och samtidigt frånkänner värderingar en roll i rättstillämpningen kan inte ses som annat än ett uttryck för subjektiva värderingar.

Personalnotiser

Litteratur

Litteratur i ämnet skadeståndsrätt lär det knappast bli för mycket av i vårt land. Det är trots allt förhållandevis få personer som, med kunskap och kontinuitet, skriver om svensk skadeståndsrätt. Det är, enligt min uppfattning, önskvärt att det förekommer en författarpluralism, vilket kan leda till fler nyanser och perspektiv i den skadeståndsrättsliga diskursen.

COCOM och neutralitetspolitiken

USA ville under det kalla kriget genom exportkontroll förhindra att ”strategiska” varor (högteknologi) överfördes till Sovjetblocket. Man förhandlade med de västeuropeiska länderna för att förmå dessa att införa en exportkontroll som motsvarade den amerikanska. En särskild organisation — COCOM — upprättades 1949 med uppdrag att övervaka tillämpningen. Också Sverige och Schweiz, som bedrev neutralitetspolitik, utsattes för påtryckningar. Sverige mottog varulistorna som information och anpassade sig autonomt till systemet. Det har både utomlands och i Sverige påståtts att detta innebar ett avsteg från neutralitetspolitiken. I artikeln undersöks vilka krav som neutralitetspolitiken ställde.

Gemensam vårdnad för alla föräldrar — Barnets bästa eller social ingenjörskonst?

Ett gemensamt vårdnadsansvar är numera en huvudregel för särlevande föräldrar eftersom det anses kunna främja goda förhållanden mellan ett barn och barnets båda föräldrar. Dessutom antas en sådan ordning kunna minska antalet vårdnadsrelaterade tvister i domstol. Under senare år har emellertid antalet vårdnadstvister ökat och frågan måste ställas om den nuvarande samhälleliga hanteringen av föräldrars vårdnadstvister verkligen är den som bäst tillgodoser barns intressen.

Notiser

Rapport från SvJT:s årsmöte Den 9 april 2014 hölls årsmöte i Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. Denna gång på Juristernas Hus, Stockholms universitet. Vid årsmötet gjordes sedvanlig genomgång av årsredovisningen för föregående verksamhetsår.

Litteratur

Med sin avhandling ”Tillbehör och accession” har Peter Strömgren analyserat en del av ett av juridikens centrala fenomen. Vi människor behöver hantera våra resurser och vår resursanvändning, dvs. allt det i tillvaron som vi använder oss av. Det gör vi bl.a. genom att använda juridik och sakbegreppet. Sakbegreppet är en av de normer som anger vilka av våra resurser som utgör sådana objekt som vi privat inte bara kan och får, utan också uppmuntras att fördela mellan oss. Således är det ett centralt begrepp för marknadsekonomin och för vårt samhälle.

HD och EU-forin — vart är vi på väg?

Mot bakgrund av HD:s uppmärksammade dom i målet angående en planerad kalktäkt i Bunge på Gotland (NJA 2013 s. 613) diskuteras EU-rättens inverkan i vissa fall på den svenska prövningsordningen i miljömål. Författaren ifrågasätter också om EU- rätten kan tas till intäkt för att frånkänna en tidigare lagakraftvunnen dom rättskraft, trots att sådana nya omständigheter som är ägnade att bryta rättskraften inte förelegat.

Vad händer med rättvisan i Frankrike?

Resningsreglerna under diskussion, missnöje med rättsväsendet och korruption på toppnivå.

Rättskipningens särdrag — några intryck från EU-rätten

Frågor om den dömande maktens oberoende aktualiseras allt oftare. Det är inte bara förhållandet till den lagstiftande makten som uppmärksammas utan också förhållandet till förvaltningen. EU-domstolen har i ett antal rättsfall bedömt organ i gränslandet mellan rättskipning och förvaltning. Domstolen vidgar i rättsfallen bilden av oberoendet som främst en konstitutionell fråga och betonar även de processrättsliga aspekterna på förhållandet mellan domstolarna och förvaltningen.

Jäv mot domare, särskilt nämndeman

I uppsatsen kommenteras fyra hovrättsbeslut och ett kammarrättsbeslut från senare tid, som alla funnit nämndemän vara jäviga, samt ett tingsrättsbeslut, som fann att rättens nämndemän hade blivit så att säga smittade av jäv mot rättens ordförande. Vidare berörs en ansökan om resning, som grundas bland annat på att en nämndeman i tingsrätten var ledamot av polisnämnden.

Grundbultarna kan behållas

Svensk lag om tryck- och yttrandefrihet bygger på sex grundbultar: ensamansvaret, brottskatalogen, processordningen, meddelarskyddet, etableringsfriheten och censurförbudet. Alla dessa kan behållas i en teknikoberoende yttrandefrihetsgrundlag, utan hinder av EU-rätten. Visserligen innebär detaljregleringen på grundlagsnivå att vi får vara beredda att ändra grundlagen då och då vid nya EU-krav som berör dess tillämpningsområde. Men det är inte ett problem av sådan art att grundbultarna eller detaljregleringen i övrigt måste slopas. Vad som bör behållas på grundlagsnivå är dock en fråga som bör övervägas noggrant den dag då det på nytt blir aktuellt att lagstifta om yttrandefriheten. Det skriver författaren i viss polemik med vad som anfördes i en artikel som nyligen publicerades i SvJT.

Högsta domstolen fortsätter omvandlingen av skadeståndsrätten

I artikeln kommenteras två färska HD-domar där staten ålagts skadeståndsansvar mot enskilda på grund av överträdelse av regeringsformen. I kommentaren utvecklas att avgörandena visserligen har stort principiellt intresse från olika synpunkter men knappast ger anledning anta att det allmänna numera generellt skulle svara för sådana överträdelser.

En enhetlig skadeståndsordning vid överträdelser av grundläggande rättigheter?

Högsta domstolen har hållit staten skadeståndsskyldig för ideell skada vid en överträdelse av det grundlagsfästa skyddet för medborgarskap. I artikeln argumenteras för att avgörandet är logiskt i ljuset av det skadeståndsansvar som redan föreligger för överträdelser av Europakonventionen. Vidare ställs frågan om rättsfallet förändrar den skadeståndsordning som gäller vid överträdelser av EU:s rättighetsstadga. Tesen är att det i förlängningen kan vara svårt att motivera skillnader i den skadeståndsrättsliga skyddsnivån för grundläggande rättigheter enligt regeringsformen, Europakonventionen och rättighetsstadgan.

Tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna och EU-rätten — en kommentar till en kommentar

I SvJT 2014 s. 201 kommenterar Olle Abrahamsson och Henrik Jermsten yttrandefrihetskommitténs slutbetänkande (SOU 2012:55). Enligt dem bygger slutbetänkandet på flera missförstånd. Författarna argumenterar även för att den nuvarande regleringen i alltför hög grad försvårar regeringens arbete vid förhandlingar i lagstiftningsarbetet i EU. Det konstateras att deras kommentar i sin tur förbigår viktiga processuella aspekter som balanserar grundlagarna mot EU-rättens företräde. Slutsatsen är att det inte går att kategoriskt hävda att EU-rätten alltid går före grundlag.

Ny lagstiftning om försäkringspreskription

Artikeln kommenterar den lagstiftning om preskription av försäkringsersättning som träder i kraft 1 januari 2015.

Motorbyte i det europeiska innovationssystemet — Från ett fragmenterat till ett enhetligt europeiskt patentsystem

Europa kommer att få ett enhetligt patentsystem. I denna artikel granskas detta nya, enhetliga patentsystem. Syftet är att undersöka och redogöra för systemets framväxt, den hårda ekonomiska-politiska och konstitutionella debatten kring systemet samt systemets märkliga juridiska konstruktion.

Litteratur

Idrottsjuridisk skriftserie Nr 18, Artikelsamling 2013, SISU Idrottsböcker, 235 s.

Notiser

Domarnas makt — domarrollen i ett nytt rättsligt landskap

År 2014 fyller Svea hovrätt 400 år. I samband med hovrättens jubileum hölls den 12 juni 2014 tre rättspolitiska seminarier i Wrangelska palatset. Vid vart och ett av seminarierna medverkade en senior skribent med uppdrag att skriva en kommenterande och reflekterande sammanfattning av seminariet. Svensk Juristtidning publicerar i detta häfte skribenternas texter från seminarierna. Med utgångspunkt från diskussionerna vid seminariet Domarnas makt — domarrollen i ett nytt rättsligt landskap1 behandlas i artikeln bland annat frågor om domarrollen och domarmaktens legitimitet.

Makten över domstolarna — om styrning av oberoende domstolar

År 2014 fyller Svea hovrätt 400 år. I samband med hovrättens jubileum hölls den 12 juni 2014 tre rättspolitiska seminarier i Wrangelska palatset. Vid vart och ett av seminarierna medverkande en senior skribent med uppdrag att skriva en kommenterande och reflekterande sammanfattning av seminariet. SvJT publicerar i detta häfte skribenternas texter från seminarierna. Med utgångspunkt från diskussionerna vid seminariet Makten över domstolarna — om styrning av oberoende domstolar1 behandlas i artikeln bland annat frågor om förhållandet mellan domstolarna och regeringen, behovet av ett s.k. domarråd och tillsynen över domstolarna.

Överrätternas roll

År 2014 fyller Svea hovrätt 400 år. I samband med hovrättens jubileum hölls den 12 juni 2014 tre rättspolitiska seminarier i Wrangelska palatset. Vid vart och ett av seminarierna medverkade en senior skribent med uppdrag att skriva en kommenterande och reflekterande sammanfattning av seminariet. Svensk Juristtidning publicerar i detta häfte skribenternas texter från seminarierna. Med utgångspunkt från diskussionerna vid seminariet Överrätternas roll1 behandlas i artikeln bland annat frågor om en ändamålsenlig process, prövningstillstånd, nämndemän, ny teknik, TV-sända rättegångar och hovrätternas organisation.

Domare, lagstiftare och professorer

År 2014 fyller Svea hovrätt 400 år. Artikeln återger författarens festföreläsning med anledning av Svea hovrätts jubileum som hölls i Riddarhuset den 11 juni 2014, med vissa kompletteringar. Den handlar om aktuella frågeställningar kring rollfördelningen mellan centrala aktörer inom rättsutvecklingen, framför allt den lagstiftande och den dömande makten.

Konkursförvaltaren och principalansvaret

Arbetstagare som orsakar skador i tjänsten ger i allmänhet upphov till ansvar för arbetsgivaren, det s.k. principalansvaret. Artikeln behandlar frågan om detta principalansvar även omfattar advokater som förordnats som konkursförvaltare, dvs. om konkursförvaltares skadevållande gentemot tredje man kan ge upphov till skadeståndsskyldighet för advokatbyrån.

Associationsrättsligt samtycke och skadestånd

Sedan länge gäller att associationsmedlemmar har rätt att samtycka till beslut som är oförenliga med medlemsskyddsnormer. Däremot har osäkerhet förelegat om samtliga medlemmars samtycke till ett för associationen skadebringande beslut sätter associationens rätt till skadestånd ur spel. I och med NJA 2013 s. 117 står klart att så är fallet. Utöver att kommentera rättsfallet analyserar artikeln hur samtyckesprincipen förhåller sig till associationsintresset och det interna skadeståndsansvaret.

Litteratur

Kan rättsvetenskaplig forskning leda till forskningsupptäckter? — Ett svar på den frågan är att termen forskningsupptäckt inte brukar användas i rättsvetenskapen. Det beror antagligen inte så mycket på de identitetsproblem som rättsvetenskapen har i förhållande till vetenskapsbegreppet utan mer på att juridik är mänskliga tankekonstruktioner.

Notiser

Om han eller hon eller den

Ska den som skriver en juridisk text ta hänsyn till att det finns alltfler kvinnliga läsare som tar illa vid sig att så många — och däribland även kvinnor — skriver "han" när de också avser "hon"? Ska man i framtiden gå över till att skriva texter som tar hänsyn till detta genom att t.ex. skriva "hon" eller "han och/eller hon"? Eller ska man använda könsneutrala uttryck som "den" eller "hen"? I artikeln redogör jag för vad EU-lagstiftaren och lagstiftarna i Norden, England, Tyskland och Frankrike har gjort och vad en rad juridiska författare i dessa länder anser om saken.

Ett enhetligt europeiskt patentsystem — perspektiv från insidan

Jens Andreasson har i sin artikel Motorbyte i det europeiska innovationssystemet, SvJT 2014 s. 542, redogjort för den patentreform som Europa står inför. Alexander Ramsay har varit och är engagerad i utformningen av det nya systemet, dels under förhandlingsarbetet i Rådet, dels sedan våren 2013 som vice ordförande i den förberedande kommittén för den enhetliga patentdomstolen. Han kommenterar från detta perspektiv några av de frågeställningar som Jens Andreasson lyft fram.

Något om tolkning av försäkringsvillkor

Frågan vilka regler som gäller för tolkning av försäkringsvillkor behandlas här med utgångspunkt i en nyligen utkommen bok i ämnet, författad av Marcus Radetzki. Diskussionen ska belysa förhållandet mellan teori och praktik inom rättsvetenskapen och är avsedd att i någon mån överbrygga avståndet mellan dessa båda poler.

Affärsrelationer, affärer, relationer, avtal och relationella avtal

När affärslivet utvecklar alltmer komplexa avtalsrelationer ställs det högre krav på marknadens spelregler. För att tillgodose affärslivets växande fokus på långvariga affärsrelationer och komplexa samarbetsavtal presenterar artikeln en avtalsrättslig teori som heter relationell kontraktsteori. Artikeln diskuterar dels teorins plats inom svensk avtalsrätt, dels hur teorin genom ett större fokus på parternas relation och ett mindre fokus på det skrivna kontraktet kan hantera den moderna marknadens krav och problem på ett bättre och mer anpassat sätt än vad dagens avtalsrätt förmår att göra.

Direkt effekt och processuell autonomi — omigen om Bunge-domen och EU-rättens genomslag

Under rubriken HD och EU-euforin — vart är vi på väg? (SvJT 2014 s. 487) ger Rolf Strömberg — tidigare generaldirektör vid Koncessionsnämnden för miljöskydd och sedan slutet av 1990-talet knuten till Mannheimer & Swartling Advokatbyrå — uttryck för några funderingar kring

Bunge-domen — slutreplik

Jan Darpö har i en replik1 kommenterat min artikel2 i denna tidskrift som behandlade Högsta domstolens avgörande i det s.k. Bungemålet, NJA 2013 s. 613. Redaktionen har berett mig tillfälle till en kortfattad replik på Jan Darpös artikel.

Skriftform som förutsättning för avtalsbundenhet vid företagsöverlåtelser

I februari 2014 avgjorde norska Høyesterett en tvist om avtalsbundenhet vid företagsöverlåtelse. Fallet innehåller en rad intressanta frågeställningar rörande förbehåll om avtalad skriftform som förutsättning för avtalsbundenhet. Høyesterett godkände ett ensidigt uppställt förbehåll, tolkade förbehållets ordalydelse generöst till förmån för den part som ställt upp förbehållet och godtog inte motpartens invändning om att förbehållet skulle ha fallit bort. Høyesterett sänder en tydlig signal att skriftform som förutsättning för avtalsbundenhet i det närmaste presumeras vid företagsöverlåtelser, men påminner avtalsskrivaren om vikten av att formulera sig tydligt.

Från lagstiftningsarbetet

Notiser

Att erkänna en stat inom ramen för en regeringsförklaring

När Stefan Löfven läste upp sin regeringsförklaring den 3 oktober 2014 väckte bland annat följande rader uppståndelse: ”Konflikten mellan Israel och Palestina kan endast lösas genom en tvåstatslösning, framförhandlad i enlighet med folkrättens principer. Den måste garantera såväl palestiniernas som israelernas legitima krav på nationellt självbestämmande och säkerhet. En tvåstatslösning förutsätter ömsesidigt erkännande och vilja till fredlig samexistens. Därför kommer Sverige att erkänna staten Palestina.”1 Strax härefter anmäldes den nytillträdde statsministern till KU med anledning av uttalandet att Sverige kommer att erkänna staten Palestina. I detta korta inlägg diskuteras om det föreligger några rättsliga problem med ett dylikt uttalande. Däremot lämnas inga synpunkter i Palestinafrågan som sådan.

EU-stadgans betydelse för misstänktas och tilltalades rätt till insyn i förundersökningen

Genom ett antal författningsändringar sommaren 2014 (SFS 2014:257– 264) genomfördes direktiv 2012/13/EU om rätten till information vid straffrättsliga förfaranden i svensk rätt. I vissa delar bedömde regeringen att befintliga rättsgrundsatser och gällande rätt redan uppfyllde kraven i direktivet. I de delarna gjordes därför inga ändringar i svensk rätt. Artikeln visar hur valet av genomförandemetod medfört att EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna blir tillämplig bl.a. på icke lagfästa rättsgrundsatser i den svenska straffprocessen. Frågan om direktivets tillämpning på administrativa förfaranden av straffrättslig karaktär kan inte anses vara slutgiltigt besvarad.

Abort inom den islamiska rättstraditionen

Den svenska patientpopulationens stora heterogenitet, exempelvis med hänsyn till etnicitet, kultur, religion och nationell härkomst, kan på olika sätt påverka hur patienter uppfattar vad som utgör god vård. Islam och muslimer utgör idag en del av det svenska samhället och representerar en beaktansvärd del av dem som vänder sig till hälso- och sjukvården. Forskning om islam och frågor rörande hälso- och sjukvård i den svenska kontexten är dock begränsad. Inte minst gäller det synen på abort inom islam. Syftet med denna artikel är att delvis fylla denna lucka genom att beskriva hur abort behandlats inom den islamiska rättstraditionen samt presentera två abortlagstiftningar från islamiskt färgade rättsordningar (Iran och Tunisien).

Sambors rätt till adoption enligt Europakonventionen

I Sverige är rätten att adoptera gemensamt förbehållen gifta par. I takt med att samlevnadsformerna genomgår förändring måste frågan väckas om sambor ska jämställas med gifta i adoptionshänseende. Samtidigt har domstolarna som handlägger adoptionsärenden att beakta den rättsutveckling som pågår i Strasbourg. I denna artikel görs gällande att de svenska reglerna om samboadoption inte är förenliga med Europakonventionen samt belyses hur en sådan konflikt bör hanteras.

Användning av upphovsrättsligt skyddat material från myndigheter

Handlingsoffentligheten enligt tryckfrihetsförordningen ger åtkomsträtt även till material som är upphovsrättsligt skyddat. Hur sådant material får användas efter ett utlämnande är emellertid inte alltid lätt att avgöra. Den upphovsrättsliga regleringen är komplicerad. Myndigheterna är inte heller alltid tydliga med att förklara hur sådant material får användas. På senare år har ny lagstiftning om tillgång och vidareutnyttjande tillkommit. I artikeln kommer några frågeställningar kring användningsrätten att diskuteras.

Staten får inte åberopa sin egen försummelse

Högsta domstolen har i en dom rörande ersättningsskyldighet för en rådighetsinskränkning av mark återigen hänfört sig till ett s.k. estoppel-argument — att staten inte kan freda sig mot ersättningsskyldighet genom att åberopa sin egen försummelse. Det har dessutom bekräftats att detta utgör en allmän rättsprincip. I artikeln diskuterar författarna principens innebörd och räckvidd samt det nya avgörandets förenlighet med tidigare rättspraxis.

Jäv mot extern adjungerad ledamot och nämndeman

HD har funnit att en åklagare, som var tjänstledig från en anställning vid Åklagarmyndigheten och därefter skulle återgå till denna, var jävig i sin egenskap av adjungerad ledamot av hovrätten i ett brottmål. HD:s beslut ändrar i ett slag förutsättningarna för extern adjunktion i brottmål. Sådan adjunktion av åklagare bör upphöra och advokater bör adjungeras med restriktivitet, medan en akademiker — i frånvaron av alter ego i rättssalen — kan adjungera också fortsättningsvis. Beslutet står inte i vägen för planerna på att införa extern adjunktion i första instans, i vart fall om den adjungerade ledamoten anses obehörig att döma i mål, i vilka ledamotens arbetsgivare eller kollega är part. Beslutet behöver knappast hämma rekryteringen till domarbanan på ett mer påtagligt sätt ens av åklagare. HD avslår en ansökan om resning på grund av jävet med en lagtolkning som kan få till följd att resning på grund av jäv mot domare i praktiken blir mycket sällsynt. Vidare underkänner HD en invändning om jäv som riktats mot en nämndeman på den grunden att han var ledamot av en polisnämnd. HD erinrar om att bedömningen av jäv mot en nämndeman och mot en lagfaren domare ska göras på samma sätt. Även en yrkesdomare får alltså vara ledamot av en polisnämnd. Det får sägas vara ovisst om HD:s bedömning kan förankras i Europadomstolens praxis.

Notiser

F.d. statssekreteraren Magnus Graner avled den 18 oktober 2014. Magnus sörjs närmast av sin fru Susanne och två söner samt övrig familj och en stor vänkrets. Magnus var statssekreterare hos justitieministern under åren 2006– 2014. Dessförinnan var Magnus verksam som advokat, senast som delägare på Lindahls advokatbyrå. Magnus var även kommunpolitiker i Uppsala och ordförande i Uppsala Konsert och Kongress. Magnus var en kämpe. För över tio år sedan fick Magnus beskedet att han hade en hjärntumör. Men han lät sig inte hindras vare sig privat eller yrkesmässigt av detta. Ända in i april i år tjänstgjorde Magnus på heltid som statssekreterare. Men till slut förlorade dessvärre Magnus striden mot cancern.

Svensk rättspraxis