Arkiv

Personalnotiser

Regeringen har den 17 december 2015 utnämnt hovrättspresidenten Sten Andersson att vara justitieråd i Högsta domstolen. Sten Andersson är sedan 2011 hovrättspresident i Göta hovrätt. Under åren 2008–2010 arbetade han som hovrättspresident i Hovrätten för Nedre Norrland. Han har erfarenhet av flerårig tjänstgöring i Justitiedepartementet, som rättssakkunnig och därefter som kansliråd, departementsråd tilllika enhetschef och sedermera som rättschef. Han är ordförande i Revisorsnämndens tillsynsnämnd och har varit särskild utredare i ett flertal statliga utredningar.

Att jämka en lagregel

I NJA 2010 s. 467 uppkom frågan vad som krävs för att ett finansbolag, som förvärvat ett löpande skuldebrev undertecknat av en konsument, ska kunna åberopa att det enligt 15 § skuldebrevslagen (1936:81) inte hade någon skälig anledning att misstänka att konsumenten betalat lånesumman i sin helhet till en tidigare innehavare av skuldebrevet. Högsta domstolen kom fram till att en förvärvare, som tillhör den finansiella sektorn, endast är i god tro om gäldenären inför överlåtelsen tillfrågats och bekräftat att han inte har någon invändning mot den av överlåtaren angivna fodringen. Justitierådet Torgny Håstad ifrågasatte dock om inte domstolen i stället för att ha tolkat 15 § skuldebrevslagen i själva verket jämkat eller åsidosatt lagregeln inom dess kärnområde därför att en tillämpning av den på grund av ändrade betalningsrutiner skulle ha blivit oskälig. I denna artikel analyseras om detta är ett riktigt påstående och i vilken utsträckning som en domstol har kompetens att avvika från lagens bokstav. Vidare uppmärksammas minoritetens uppfattning att 16 § första stycket i den då gällande konsumentkreditlagen (1992:830) borde ha tillämpats i stället för 15 § skuldebrevslagen. 1

Folkrättsligt ansvar och svenska väpnade styrkors utövande av våld och tvång: vad innebär den svenska Irakinsatsen?∗

I multinationella militära insatser ledda av en internationell organisation väcks frågor om truppernas handlande ska tillskrivas den truppbidragande staten eller organisationen. Då den operationella ledningen över trupperna ofta överförs till den internationella organisationen föreligger en presumtion för det senare alternativet. Ett eventuellt folkrättsligt ansvar aktualiseras om truppernas handlande, eller underlåtelse att handla, skulle strida mot en folkrättslig regel bindande för den stat eller organisation som handlingen kan hänföras till. Det väcker i sin tur frågor om vilka folkrättsliga normer som är tillämpliga på truppernas uppträdande då internationella organisationer inte är bundna av folkrättens regler i samma utsträckning som stater. I Irakinsatsen står den svenska truppen för första gången under svensk ledning. Vad innebär det i förhållande till frågan om folkrättsligt ansvar samt tillämpligheten av Sveriges folkrättsliga åtaganden i en extraterritoriell kontext?

Svensk Juristtidning och nordiskt juridiskt samarbete

I en serie artiklar under jubileumsåret 2016 skriver medlemmar ur Svensk Juristtidnings redaktion om äldre artiklar eller debatter i Svensk Juristtidning och deras betydelse för utvecklingen. I den första av dessa artiklar behandlas frågan om nordiskt juridiskt samarbete. Med utgångspunkt i bl.a. en artikel från 1939 av Birger Ekeberg och en annan av Carl Lidbom från 1973 beskrivs hur synen på nordiskt samarbete har förändrats genom åren. Vidare behandlas några artiklar från 2000-talet om hur samarbetet påverkades av de nordiska ländernas ändrade relationer till EU och EES. Slutligen tecknas en bild av hur det nordiska samarbetet på juridikens område ser ut i dag.

Att bedöma personer med kriminell belastning*

Tidigare kriminell belastning kan påverka domstolarnas bedömningar av en uppgiftslämnares trovärdighet och den tilltalades skuld samt den eventuella påföljdsbestämningen. I artikeln – som baseras på en genomgång av rättsfall och en enkätundersökning bland domare – utreder författarna i vilken mån tidigare kriminell belastning har betydelse vid prövningarna av trovärdighetsfrågan och skuldfrågan.

Kronofogdekostnader i nytt förenklat tvistemål

En ansökan om betalningsföreläggande avvisas eller avskrivs för att gäldenären inte kan delges. Borgenären ansöker om stämning avseende samma sak. En omtvistad fråga — som rör förenklade tvistemål och tolkningen av 18 kap. 8 a § sjätte stycket rättegångsbalken — är om borgenären i tingsrättsförfarandet kan få ersättning för kostnaden hos Kronofogdemyndigheten. I denna artikel argumenteras för att den tolkning som bäst stämmer med regelverket om rättegångskostnad sett som helhet och de processekonomiska incitament som lagstiftaren har avsett att införa, är att en borgenär som vinner målet har rätt till sådan ersättning.

Arvodesbedömningen i konkurs — utgångspunkter för tillämpningen

I december 2014 beslutade Högsta domstolen (HD) i två ärenden rörande arvode till konkursförvaltare. 2 HD konstaterade i det första beslutet, till synes i strid med ett tidigare lagrådsuttalande, att en underlåtelse att underrätta tillsynsmyndigheten om jävsgrundande omständigheter inte kunde påverka arvodets storlek. I det andra beslutet konstaterade HD att en justering av förvaltarens arvode ska relateras till det aktuella arbetsmomentet och inte till den totala förvaltningen. Avgörandena innehåller delvis nya synsätt, vilka medfört en utbredd osäkerhet vid bedömningen av vad som ska anses utgöra skäligt arvode. Med denna artikel vill Kronofogdemyndigheten tydliggöra sin uppfattning av rättsläget. 3

Mot ett funktionellt domstolsbegrepp

I denna artikelserie i två delar argumenterar vi för att det formella svenska domstolsbegreppet bör överges till förmån för en funktionell begreppsbestämning. Med utgångspunkt i domstolarnas samhällsfunktion — att skipa rätt under rättssäkra former — utvecklar vi ett antal materiella domstolskriterier. I syfte att konkretisera diskussionen applicerar vi dessa på den så kallade Försvarsunderrättelsedomstolen (FUD). Denna första artikel i serien har ett nationellt perspektiv och innehåller en redogörelse för ett antal parallella utvecklingslinjer, som tillsammans har inneburit en renodling av domstolarnas rättskipande funktion. Vår slutsats är att inrättandet av FUD såsom en ”domstol” verkar stick i stäv med dessa reformer. I den andra artikeln i serien anlägger vi istället ett europeiskt perspektiv på problemet.

Personalnotiser

Litteratur

Från lagstiftningsarbetet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som riksdagen har antagit under hösten 2015. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 1 februari 2016. Hänvisningarna utan årtal till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för 2015.

Judiciell aktivism eller prejudikatbildning?

Ett antal kommentatorer har hävdat att Högsta domstolen under senare år intagit en ny, friare roll i förhållande till lagstiftaren. Debatten har framförallt kommit att gälla ett antal enskilda och kontroversiella domar som enligt vissa debattörer kan beskrivas som ”judiciell aktivism”. Mot bakgrund av denna debatt och utifrån ett omfattande empiriskt material studerar vi hur Högsta domstolens verksamhet utvecklats över tid. Studien bekräftar att Högsta domstolen genomgått en omfattande förändring, men att det handlar om att domstolen under längre tid utvecklats till en tydligare och aktivare prejudikatinstans, snarare än ett plötsligt utslag av judiciell aktivism.

Kan man styra tvistelösning i internationella anställningsavtal?

I internationella avtal kan man i princip styra tvistelösningen till antingen ett visst lands domstolar (prorogation) eller till ett skiljeförfarande i ett visst land. Vad gäller anställningsavtal är dock möjligheten för parterna att välja behörig domstol begränsad på grund av EU:s domsrättsregler. Eftersom de reglerna inte omfattar skiljeförfaranden, blir det en fråga för varje EU-medlemsstats egen rättsordning att avgöra hur skiljeklausuler i anställningsavtal ska behandlas. I svensk rätt är inställningen till skiljeklausuler i anställningsavtal liberal, vilket i viss mån kontrasterar mot det arbetstagarskydd som finns i EU:s domsrättsregler. I denna artikel belyses de olika möjligheterna att styra tvistelösning i internationella anställningsavtal i ett svenskt internationellt process- och privaträttsligt perspektiv.1

Mot ett funktionellt domstolsbegrepp

I denna artikelserie i två delar argumenterar vi för att det formella svenska domstolsbegreppet bör överges till förmån för en funktionell begreppsbestämning. Med utgångspunkt i domstolarnas samhällsfunktion — att skipa rätt under rättssäkra former — utvecklar vi ett antal materiella domstolskriterier. I syfte att konkretisera diskussionen applicerar vi dessa kriterier på den så kallade Försvarsunderrättelsedomstolen (FUD). I den första artikeln i serien (SvJT 2016 s. 100) anlade vi ett nationellt perspektiv på problemet. I denna uppföljande artikel skiftar vi perspektiv genom att redogöra för de domstolsbegrepp som har utvecklats inom konventions- respektive unionsrätten. Vår slutsats är att inrättandet av FUD såsom en ”domstol” avviker från den europarättsliga begreppsbildningen. Avslutningsvis antyder vi ett antal legitimitetsproblem som FUD ger upphov till.

Litteratur

Notiser

Notiser

Åldersbedömning i brottmålsprocessen

Det straffrättsliga regelverket utgår från att den anklagades identitet, och då särskilt dennes ålder, är känd. Verkligheten ser idag annorlunda ut. I artikeln diskuteras, med utgångspunkt i ett aktuellt avgörande från Svea hovrätt, frågor om bevisbörda och beviskrav för åldersbedömning vid prövningen av framför allt straffmyndighet. Även vissa reflektioner kring tvångsmedelsanvändning förs fram.

Tillämpningen av begränsningssystemet i EU:s stadga om grundläggande rättigheter

I och med Lissabonfördraget blev EU:s stadga om grundläggande rättigheter bindande i medlemsstaterna. Liksom andra rättighetsdokument innehåller stadgan bestämmelser som reglerar begränsningar i dess tillämpning. I den här artikeln presenteras begränsningssystemet, ett urval av EU-domstolens rättsfall kring praktiska spörsmål avseende detta och kopplingen till Europakonventionen för mänskliga rättigheter (EKMR). Även skyddsnivå och stadgans tillämpning i Sverige behandlas i korthet. Det är ett misstag att tro att tillämpning av stadgan och EKMR alltid ska leda till samma resultat.

Notiser

Är stöd av mindre betydelse statligt stöd?

Enligt EU-rätten är medlemsstaterna förhindrade att lämna statligt stöd utan att först ha fått stödet godkänt av kommissionen. Ett undantag från anmälningsskyldigheten gäller för så kallade stöd av mindre betydelse. Det är emellertid inte alltid lätt att bedöma när undantaget är tillämpligt. Det kan också ifrågasättas vilken rättslig grund undantaget vilar på.

Om negativa och ”försvunna” tillkännagivanden

Vad är ett negativt tillkännagivande? I artikeln nagelfars denna än så länge relativt sällsynta ”nykomling” på den konstitutionella scenen. Vilken roll kan sådana riksdagsbeslut få i relationen mellan riksdagen och regeringen? Är sådana tillkännagivanden lämpliga sett i ljuset av såväl tillkännagivandeinstitutets tidigare praxis som konstitutionella grundsatser?

Arvodesbedömningen i konkurs — Kronofogdemyndighetens slutreplik

Branschorganisationen REKON har i en replik i detta häfte (SvJT 2016 s. 283) lämnat kommentarer till den analys av rättsläget som har gjorts av Kronofogdemyndighetens konkurstillsyn i SvJT 2016 s. 89. Konkurstillsynen får med anledning av detta lämna följande slutreplik.

Arvodesbedömningen i konkurs — en replik

Jur.kand. Joseph Zamani har i en artikel i SvJT givit uttryck för konkurstillsynens uppfattning om arvodesbedömningen i konkurs (SvJT 2016 s. 90, fortsättningsvis ”Artikeln”). Syftet med denna replik är att lämna några kommentarer till sakinnehållet i Artikeln. Repliken ger uttryck för Rekonstruktör- och konkursförvaltarkollegiets (REKON) synsätt.

Welamsons påståendedoktrin — Svensk Juristtidning i rättsutvecklingen

Detta är den andra artikeln i en serie under jubileumsåret 2016 där medlemmar av SvJT:s redaktion behandlar äldre artiklar och debatter i SvJT och deras betydelse för rättsutvecklingen. I denna artikel behandlas den s.k. påståendedoktrinen, av relevans inom process- och skiljemannarätten. Påståendedoktrinen lanserades av Lars Welamson i en bokrecension i SvJT 1964. Högsta domstolen har genom åren sedan tillämpat påståendedoktrinen i olika utsträckning och den har varit föremål för diskussion i den juridiska litteraturen och i bl.a. SvJT. Påståendedoktrinen är inte reglerad i lag. I den avslutande delen av artikeln kommer författaren in på den pågående översynen av lag (1999:116) om skiljeförfarande och ställer frågan om det inte är dags att påståendedoktrinen nu lagregleras.

Social adekvans i straffrättsdogmatiken

I artikeln undersöks vilken funktion begreppet ”social adekvans” fyller i den svenska straffrätten. Diskussionen tar sin utgångspunkt i hur begreppet har använts i doktrinen och i viss mån i rättspraxis. Begreppet sätts in i ett sammanhang genom att dess ursprung i tysk doktrin uppmärksammas, och en jämförelse görs mellan den svenska och den tyska doktrinen. Författaren argumenterar för att diskussionen om social adekvans kan föras framåt genom att distinktionen mellan en vid och en snäv begreppslig betydelse för social adekvans uppmärksammas.

Personalnotiser

Bokföringsbrott vid senareläggning av bokföring

Utrymmet för senareläggning av bokföring har ökat genom ändringar i bokföringslagen och god redovisningssed, särskilt genom ett av Bokföringsnämnden framtaget nytt allmänt råd om bokföring med tillhörande vägledning. Ett företag får så länge rörelsen håller sig inom vissa gränsvärden vänta med att bokföra. Det kan för ett litet företag innebära att det räcker att bokföra vid ett tillfälle efter utgången av räkenskapsåret. I denna artikel diskuteras om och hur ändringarna i bokföringslagen och god redovisningssed påverkar vad som faller under det straffbara området för bokföringsbrott vid senareläggning av bokföring.

Oskäliga avtalsvillkor som otillbörlig marknadsföring

Individuellt förhandlade avtal har på många områden ersatts av på förhand formulerade avtal. Sådana standardavtal rationaliserar hanteringen av ett stort antal avtal, förskjuter affärsriskerna till användarens förmån och kan på det sättet leda till kostnadsbesparingar. Däremot kan användningen av villkor i standardavtal som är oskäliga i lagens mening innebära en otillbörlig konkurrensfördel. Därför undersöker den här artikeln huruvida oskäliga avtalsvillkor är att anse som en otillbörlig affärsmetod och om enskilda näringsidkare med hjälp av marknadsföringslagen är berättigade att väcka talan mot en konkurrents oskäliga avtalsvillkor.

Negativ ränta — avtalstolkning i ränteunderlandet

I denna artikel behandlas frågan om hur negativ ränta ska hanteras ur ett avtalsrättsligt perspektiv. Frågan har uppstått på grund av det rådande exceptionellt låga räntemarknadsläget. Den senare tidens utveckling på räntemarknaden, som medfört att referensräntan och olika marknadsräntor noterats negativt, ställer etablerade föreställningar om lån- och räntemarknaden på sin spets.

Svensk Juristtidning och de finska krigsbarnen — en historisk återblick

Den 30 november 1939 inleddes vinterkriget i Finland med att Sovjetunionen fällde bomber över Helsingfors och andra städer och överskred Finlands östgräns med marktrupper. Sympatin för Finlands sak ledde i Sverige till hjälpinsatser av skilda slag. Centrala Finlandshjälpen hade en koordinerande funktion för flera av dessa insatser, bl.a. för mottagandet i svenska hem av barn som evakuerats från Finland. Mindre känt är att Svensk Juristtidning (SvJT) genom sin redaktion aktivt medverkade till att barn i juristfamiljer i Finland kunde beredas plats i svenska juristhem. I början av december 1939 publicerade SvJT:s redaktion följande upprop:

Anslutningsöverklagande av ett interimistiskt beslut i tvistemål

Möjligheten att anslutningsöverklaga domar infördes för att minska antalet överklaganden i fall då en dom har gått fler än en part emot. Sådan möjlighet saknas emellertid avseende interimistiska beslut. På grund av förbudet mot reformatio in pejus innebär detta att en part som inte vunnit full framgång måste överklaga beslutet för att inte riskera en överrättsprocess som endast kan utfalla till det sämre, trots att parten egentligen är beredd att låta beslutet stå sig. I artikeln behandlas möjligheterna till anslutningsöverklaganden av domar och beslut i tvistemål samt huruvida skälen bakom anslutningsöverklaganden av domar även gör sig gällande avseende interimistiska beslut.

Dag Hammarskjöld and the United Nations

At a time when the present Secretary-General of the United Nations is on his way out, and when the discussions on who should be his successor are in full swing, it could be appropriate also to reflect on UN history. This presentation will deal with the second Secretary-General of the United Nations,

Offentlighetsprincipen och den svenska tryck- och yttrandefrihetsmodellen — en ytterligare kommentar

Utgör offentlighetsprincipen och meddelarfriheten en del av Sveriges konstitutionella, politiska och kulturella arv? Vad betyder det? Hur besvärligt ska Sverige vara i EU och vilket är den svenska tryck- och yttrandefrihetens pris? Är den värd det? Vem bestämmer över den svenska modellen? Frågorna är rättspolitiska och bör diskuteras som sådana och i sak. Att gömma sig bakom hävdvunna rättsliga former är ofruktbart. De svenska lösningarna bör värderas förutsättningslöst och efter förtjänst. Är de värda att försvara så försvara dem. Framför allt, det finns inget oundvikligt i rättsutvecklingen.

EU:s arvsförordning – förfaranderegler

EU:s arvsförordning innebär att svensk domstol (boutredningsman) under vissa omständigheter skall tillämpa utländska förfaranderegler. Författarna till denna artikel visar på möjligheter att hantera de problem som därigenom kan uppkomma.

Ett litet steg för HD, ett stort språng för personrätten

En förutsättning för att godmanskap ska anordnas för en vuxen är att god man behövs. I NJA 2015 s. 851 tar HD ställning till detta behov, och till när en generalfullmakt inte kan ses som ett gångbart alternativ till godmanskap. Avgörandet kan måhända uppfattas som blott ett litet vägledande steg för tillämpningen av förmynderskapsrätten. Ägnas det eftertanke, kan det istället ses som ett stort språng för personrättens relevans som forskningsämne. Att det är stor skillnad mellan att ha och att få rätt — och särskilt så för vissa personer — är ett problem som bör uppmärksammas mer. NJA 2015 s. 851 belyser det självklara i att människor som förlorat förmågan att bevaka sina egna intressen inte ska lämnas att själva behöva lösa sina hjälpbehov.

Mord, prejudikattolkning och lagtolkning

I NJA 2016 s. 3 tillämpade Högsta domstolen mordbestämmelsen i dess nya lydelse. Högsta domstolen fann att det syfte som hade angetts i förarbetena — att skärpa straffen för mord — inte kom till uttryck i lagtexten. Högsta domstolen fortsatte därför att tillämpa det tidigare rättsläget enligt NJA 2013 s. 376. Avgörandet väcker frågor om metoden för prejudikattolkning och lagtolkning i svensk rätt, särskilt inom straffrätten.

Litteratur

EMIL ELGEBRANT, Kryptovalutor. Särskild rättsverkan vid innehav av bitcoins och andra liknande betalningsmedel, Ackordcentralens skriftserie, Wolters Kluwer, 2016, 134 s.

Personalnotiser

Notiser

En stor avtalsrättslig reform i Frankrike Den 1 oktober 2016 träder en ny reform av den franska obligationsrätten i kraft. Fler än 300 paragrafer har skrivits om. Det handlar i huvudsak om en kodifiering av den rättspraxis som utvecklats under den långa tidsperioden sedan Code Napoléon introducerades för mer än 200 år sedan. De viktigaste nya bestämmelserna handlar om lojalitet, ändrade förhållanden, prekontraktuellt ansvar, befarat avtalsbrott och påföljder på grund av avtalsbrott.

Singular succession and arbitration agreements remains an elusive issue

On April 26, 2016 the Swedish Supreme Court delivered an anticipated judgment in case T 4816-12 “Electrolux” (NJA 2016 s. 288) concerning arbitration agreements and singular succession, but due to a surprising classification of the relevant transfer as a universal succession, the Supreme

Nya lagvalsregler om makars och registrerade partners förmögenhetsförhållanden

Artikeln presenterar kortfattat två nya EU-förordningar på den internationella familjerättens område, nämligen förordningen nr 2016/1103 av den 24 juni 2016 om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet av domar i mål om makars förmögenhetsförhållanden samt förordningen nr 2016/1104 av den 24 juni 2016 om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet av domar i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap. De två förordningarna skall med några undantag tillämpas från och med den 29 januari 2019 och kommer att avsevärt påverka förmögenhetsordningen för såväl svenska par som flyttar till utlandet som utländska par som invandrar till

Rätten att inrätta undervisningsanstalter och föräldrarätten

Sverige öppen för företag från andra EU-länder och för migrerande unionsmedborgare. Inrättandet av skolor ska ses som en rättighetsfråga och tillämpas i ljuset av den fria rörligheten. De krav som kan ställas i svensk lagstiftning när det gäller typ av huvudman för skolor behöver därför vara motiverade av trängande allmänintresse och icke-diskriminerande till sin utformning.

En svensk vrakrätt

Det råder stor oklarhet i många frågor som rör vrak i svensk rätt. I artikeln berörs frågor som uppkommer när ett vrak påträffas på svenskt sjöterritorium. En rad uppmärksammade haverier som resulterat i vrak visar på behovet av en heltäckande reglering av området, vilket saknas i svensk rätt.

Etthundra år — tolv spikar inslagna mellan evigheten och mikrosekunden

Den 17 mars 2016 högtidlighölls SvJT:s etthundraåriga levnad på Fotografiska museet i Stockholm med ett seminarium och efterföljande middag. Lagmannen Mikael Mellqvist har här slagit in tolv spikar i museiväggen och på dessa hängt upp ett antal fritt skissade betraktelser inspirerade av vad som tilldrog sig under högtidsdagen.

Notiser

The Empire Strikes Back

Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.

Litteratur

Anders Hübinette & Krister Malmsten, Idrottens bestraffningsregler, Norstedts Juridik 2016. 215 s.

Från lagstiftningsarbetet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som har antagits av riksdagen under våren 2016. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 18 september 2016. I de fall som SFS-nummer saknas hade författningen den 1 september 2016 ännu inte kommit ut från trycket.

Gott sjömanskap — om begreppets innebörd i domstolspraxis

Enligt sjölagen (1994:1009) ska fartyg framföras med den aktsamhet som betingas av ”gott sjömanskap”. Innebörden av begreppet har en central betydelse för såväl brott- som tvistemål, men saknar legaldefinition. Det kan nu, närmare ett halvt sekel efter att begreppet infördes i den sjörättsliga lagstiftningen, finnas anledning att utreda hur gott sjömanskap utmejslats i domstolspraxis. Analysen utgår från ett stort antal rättsfall refererade i Sjörättsinstitutets rättsfallssamling Swedish Maritime Law, liksom från relevanta domar publicerade i Nytt Juridiskt arkiv, Rättsfall från hovrätterna och Nordiske Domme i Sjøfartsanliggender.

Kompetenz-Kompetenz in Swedish Arbitration Law is being recast, how should it be done?

This article analyses the application in Swedish arbitration law of the doctrine of assertion in connection with jurisdictional decisions by arbitral tribunals and courts in Sweden, considers the doctrine of connection which is applied in parallel with the doctrine of assertion and touches upon the Governmental Inquiry overseeing the Swedish Arbitration Act. In addition, it considers the suggestion to codify the doctrine of assertion in the Arbitration

Svensk rättspraxis

SvJT:s översikter över svensk rättspraxis i försäkringsrätt sträcker sig ända tillbaka till den 1 januari 1928, det vill säga samma dag som GFAL3 trädde i kraft. Den första översikten, avseende perioden 1928– 1937, publicerades av Phillips Hult i SvJT 1939 s. 232 ff. Därefter publicerade Hult ytterligare tre översikter, nämligen avseende perioden 1938–1941 (SvJT 1943 s. 15 ff.), perioden 1942–1946 (SvJT 1947 s. 494 ff.) samt perioden 1947–1953 (SvJT 1954 s. 638 ff.). Sedermera övergick uppdraget att författa dessa rättsfallsöversikter till Jan Hellner, som även han kom att publicera fyra sådana, nämligen avseende perioden 1954–1959 (SvJT 1961 s. 342 ff.), perioden 1960–1965 (SvJT 1968 s. 289 ff.), perioden 1966–1971 (SvJT 1974 s. 11 ff.) samt perioden 1972–1980 (SvJT 1982 s. 389 ff.).

Katalysator för rättsliga diskurser

Juridiska tidskrifter utgör viktiga analysinstrument för att identifiera lokala, regionala och nationella rättskulturer. De speglar tidens diskurser, redaktörernas intentioner och målsättningar samt de kunskapsstrukturer och den retorik, som ger karaktär åt tiden. Svensk Juristtidning är ett utmärkt exempel på en sådan professionell tidskrift, som under sitt första sekel speglat de svenska juristernas rättskultur och dess förändring. I denna studie, som ingår i ett större europeiskt rättskulturellt forskningsprojekt, analyseras utifrån en rättskulturell modell de 36 år då lagstiftaren, häradshövdingen, juristkonsulten, hovrättspresidenten i skånska hovrätten samt justitieministern i Per Albin Hanssons första regering (1932–1936) Karl Schlyter var tidskriftens redaktör. Hans brinnande intresse för en rättslig bildningskultur gjorde tidskriften fram till början av 1950-talet till en guldgruva för information om allt från lagstiftningsreformer till notiser om verksamheten vid landets juridiska föreningar och vilka juris kandidater som senast avlagt sina examina vid landets tre juridiska fakulteter. Genom att göra nedslag vart femte år i tidskriftens årgångar tydliggörs i den här impressionistiska studien den svenska rättskulturens successiva förändring in i moderniteten.

Hundra år av gemenskap

I detta sista häfte av Svensk Juristtidning för jubileumsåret 2016 tar författaren en uppsats från tidningens första publikationsår — 1916 — som avstamp för reflektioner kring den civilrättsliga synen på ansvar och social interaktion, bl.a. som den kommit att behandlas i just Svensk Juristtidning.

Notiser

Rättsreform, rättsdebatt och rättskultur — 100 år med Svensk Juristtidning

Svensk Juristtidning har kommit ut i 100 år. Den svenska rättsordningen har under detta sekel genomgått genomgripande förändringar, men tydliga rättsliga grundstrukturer har bevarats. I denna uppsats görs ett försök att fånga vissa framträdande drag i juristtidningens innehåll och hur juristtidningen har förändrats, när det gäller både dess utformning och dess innehåll. Viktiga delar av innehållet (a) har handlat om lagreformer och även rättsliga reformer genom praxis och doktrin, (b) har utgjort debatter om konkreta rättsliga frågor och om de mer djupgående teoretiska frågorna om rätten, och (c) har bestått av redogörelser för historiska rättsliga förhållanden i stort och smått. Innehållet kan därmed sammanfattas i de tre ledorden rättsreform, rättsdebatt och rättskultur.