Arkiv

EU-förordningen om kreditbetyg och det kommersiella undantaget

I SvJT 2016 s. 687 argumenterar advokat Dan Hanqvist för att EUförordningen om kreditbetyg rör principerna för statsskicket i den mening som avses i 10 kap. 6 § regeringsformen och att den därför inte ska tillämpas i Sverige. I den här artikeln bemöts detta påstående med utgångspunkt i en mer nyanserad bild av förordningen och dess plats i den svenska rättsordningen, det svenska grundlagsskyddets omfattning och skyddets begränsningar genom lag och icke grundlagfästa rättsgrundsatser. Slutsatsen blir att förordningen inte utgör ett sådant problem i konstitutionellt hänseende som Dan Hanqvist gjort gällande. Den lagstiftning som Dan Hanqvist kritiserar hårdast visar sig dessutom ha högst grad av demokratisk legitimitet från de folkvalda.

Notiser

The Phantom Menace

If liberty means anything at all, it means the right to tell people what they do not want to hear. The day we stop believing democracy can work is the day we lose it.

En skräddarsydd rättegång i stora brottmål

Det blir allt vanligare med stora och komplicerade brottmål. Handläggningen av dessa mål ställer särskilda krav. Artikelförfattaren leder Svea hovrätts arbete med att förbättra handläggningen av sådana mål. Projektet involverar domare, åklagare och advokater — och enligt hovrättspresidenten Fredrik Wersäll visar arbetet att det går att nå en samsyn i olika frågeställningar utan att ge avkall på det ansvar som ligger i respektive aktörs roll. Artikeln behandlar några angelägna frågor som rör handläggningen av stora brottmål och bygger på rapporten En skräddarsydd rättegång — och vägen dit.1

När dispositiva lagregler blir tvingande

Genom dispositiv lagstiftning erbjuds en flexibilitet för parter som finner att lagens utgångspunkt inte passar deras kontrakt. Forskning visar dock att dispositiviteten många gånger inte utnyttjas. I denna artikel diskuteras ekonomiska och psykologiska skäl till varför aktieägare avstår från att avtala bort bolagsrättsliga regler, trots att andra lösningar hade passat deras företag bättre. Det sagda får till följd att dispositiva aktiebolagsrättsliga lagregler likväl blir tvingande och sättet för lagstiftaren att bemöta detta är genom att överväga en annan regleringsteknik.

Ökad domarmakt och makten över domstolarna

Vi har under senare år sett en förskjutning av makt från lagstiftaren till domstolarna. Hur domarna förhåller sig till denna ökade makt är en fråga som måste diskuteras. Vi ser samtidigt en utveckling i vår omvärld som påverkar domstolarna och deras ställning. I Turkiet håller rättsstaten på att monteras ner. Behandlingen av de högsta domstolarna i Polen och Ungern har föranlett internationell kritik. Utvecklingen inger oro för domstolarnas oberoende och rättsstatens grundläggande principer. Det finns goda skäl att överväga reformer som säkrar domstolarnas långsiktiga oberoende även i ett annat politiskt klimat än det som nu råder i Sverige.

Från lagstiftningsarbetet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som har antagits av riksdagen under hösten 2016. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 1 januari 2017.

Ett förtydligande av uppsåtets nedre gräns

I mitten av 1970-talet började Högsta domstolen (HD) att bedöma om den tilltalade hade varit likgiltig inför ”den brottsliga effekten” vid prövningen av om uppsåt förelåg i fall utanför det centrala området för uppsåt (det som numera betecknas som avsiktsuppsåt och insiktsuppsåt). Det får uppfattas så att denna likgiltighetsprövning endast var ett annat sätt att formulera det hypotetiska provet vid tillämpning av den form av eventuellt uppsåt som då var gällande rätt. Med ”HIV-fallet” NJA 2004 s. 176 förändrades emellertid rättsläget. Eventuellt uppsåt med hypotetiskt prov som avgränsning mot den medvetna oaktsamheten ersattes av likgiltighetsuppsåt. I några efterföljande rättsfall kompletterade HD sina uttalanden i ”HIV-fallet”. Det visade sig emellertid i rättspraxis att det nya likgiltighetsuppsåtet var svårtillämpat. En del domsmotiveringar i tingsrätts- och hovrättsdomar blev också otydliga och gav inte full täckning för domstolens slutsats. HD har tagit fasta på detta och genom ett nytt rättsfall, ”Mopedmannen” NJA 2016 s. 763, förtydligat uppsåtets nedre gräns.

Notiser

Litteratur

Helgar ändamålet medlen?

Emissionsgarantimålet har väckt stor uppmärksamhet. En anledning är att Högsta domstolen (HD) verkar ha bifallit en skadeståndstalan trots att skadestånd uttryckligen inte yrkades. En annan är den efterföljande domvilloklagomålet över HD:s dom, där HD förordnade att HD skulle inkomma med yttrande i domvilloärendet. HD:s dom har redan analyserats utförligt i två artiklar, den ena av Alexander Unnersjö med civilrättsligt fokus och den andra av Torgny Håstad med processrättsligt fokus. Ytterligare processrättslig granskning och diskussion är emellertid motiverad. Det gäller sådana saker som samband mellan framställt yrkande och åberopad grund för yrkandet. Det gäller också hur fritt en domstol ska kunna behandla en parts angivna grund för sin talan.

Privat reglering av revisorsval i aktiebolag

Till följd av EU:s revisionspaket har det införts regler i aktiebolagslagen om ogiltighet av vissa avtalsvillkor och bolagsordningsbestämmelser. Reglerna lämnar många viktiga frågor rörande tillämpningsomfång och rättsverkningar obesvarade. I syfte att klargöra rättsläget analyserar artikeln dessa frågor. Analysen utvisar att lagändringen medför större konsekvenser än vad ordalydelsen vid första påseende antyder och därför kan framstå som överraskande.

Det marknadsrättsliga ansvaret för länkar på Internet

Tillhandahållande av länkar som ett fenomen på Internet har sysselsatt immaterialrättsjurister i många år. Fokus vid den juridiska bedömningen av detta fenomen har hittills legat på upphovsrätten. Den här artikeln intar i stället ett marknadsrättsligt perspektiv och försöker på det sättet att komplettera bilden. Artikeln ger svar på frågorna om användningen av länkar i sig kan vara otillbörlig och huruvida marknadsföringslagen reglerar ett ansvar för material som en näringsidkare hänvisar till via länkar.

Rättighetsskyddet i Högsta förvaltningsdomstolen

I artikeln redogör författaren för Högsta förvaltningsdomstolens rättspraxis avseende skyddet av fri- och rättigheter från 2013 till 2016. Domstolens avgöranden när det gäller proportionalitet och legalitet lyfts fram, liksom några sakområden där rättighetsskyddet är av särskild betydelse, såsom reglerna om tvångsvård och tv- och radiolagstiftningen.

Betalningsansvar för förfarandekostnaderna vid flerpartsskiljeförfaranden

Våren 2015 presenterade Skiljeförfarandeutredningen sitt betänkande ”Översyn av lagen om skiljeförfarande” (SOU 2015:37). Detta innehåller bl.a. förslag om att det ska införas bestämmelser i lagen (1999:116) om skiljeförfarande (LSF) i syfte att göra lagen mer anpassad för s.k. flerpartsskiljeförfaranden. Enligt 37 § LSF har parterna i ett skiljeförfarande ett solidariskt betalningsansvar för ersättningen till skiljenämnden (i artikeln benämnt ”förfarandekostnaderna”). Detta kan ge upphov till särskilda problem i flerpartsskiljeförfaranden. Vi anser att problemen riskerar att minska parters benägenhet att inleda sådana förfaranden och att bestämmelsen bör tas bort ur den reviderade lagen.

Innebär Europadomstolens dom Biao mot Danmark en förstärkning av skyddet för den personliga integriteten?

I Europadomstolens avgörande Biao mot Danmark diskuteras om nationell lagstiftning som ger anhöriga till vissa danska medborgare större möjlighet än andra att beviljas uppehållstillstånd, medför sådan indirekt diskriminering som står i strid med artiklarna 8 och 14 i Europakonventionen. Den svenska staten, representerad av Justitiekanslern (JK), har i ett dispositivt tvistemål vitsordat att Europadomstolens avgörande innebär att viss behandling av personuppgifter som avser enskildas etniska tillhörighet, bör bedömas på samma sätt, alltså som indirekt diskriminerande. I denna artikel resonerar vi kring frågan om JK:s resonemang innebär att skyddet för den personliga integriteten stärks vid behandling av personuppgifter enligt polisdatalagen.

Begreppet ”religion” i europeisk och svensk rätt

Vi har alla vår egen livsåskådning, vår egen religion. Vårt handlande och levnadssätt styrs av denna privatreligion. Vi kräver ofta att andra ska respektera vår privatreligion. Men är denna liktydig med begreppet ”religion” inom juridiken, t.ex. i diskrimineringslagen? Är vi alla vår egen lagstiftare när det kommer till religion?

Notiser

Inbjudan till Nordiska juristmötet i Helsingfors Välkommen till Nordiska juristmötet i Helsingfors den 24 och 25 augusti 2017 med samtal och debatter i aktuella rättsfrågor. Under mötet kommer bl.a. följande ämnen diskuteras:

Den norska dommerstriden vintern 2016

Domstolarnas oberoende måste garanteras av de institutionella förutsättningarna. Den 1 december 2016 beslutade de tre Eftastaterna Island, Liechtenstein och Norge att förlänga mandatet för den norska domaren vid Eftadomstolen, Per Christiansen, för en mandatperiod på tre år, trots att det i den internationella överenskommelse som reglerar utnämningarna föreskrivs att mandatperioden ska vara sex år. Den 13 januari 2017 hävdes det tidigare utnämningsbeslutet bl.a. efter stark kritik från den norska domarkåren, norska akademiker — och en domstol i Liechtenstein. Händelseförloppet visar att vår samtids hot mot en stark och oberoende domarkår inte är begränsat till det kontinentala Europa.

Ett förtydligande av uppsåtets nedre gräns?

I artikeln diskuteras bevisning av uppsåt på gränsen mot personlig oaktsamhet, i relation till NJA 2016 s. 763 och Martin Borgekes kommentar till detta avgörande (SvJT 2017 s. 93). Författaren argumenterar för att den uppfattade sannolikheten typiskt sett är den viktigaste omständigheten vid bevisning av uppsåt, men påminner samtidigt om att uppsåt undantagsvis kan vara för handen också i sådana fall där den uppfattade sannolikheten har varit låg.

Den svenska entreprenadrättens framväxt inom bygg- och anläggningssektorerna

Föreningen Byggandets Kontraktskommitté (BKK) har den 9 juni 2015 beslutat inleda en revidering av aktuella Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader (AB 04) och Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten (ABT 06). Intresset för och åberopandet av historiken kring dessa Allmänna bestämmelsers (AB) tillkomst och framväxt har under senare år ökat, såväl i domskäl hos Högsta domstolen som i juridiska artiklar samt föredrag. Den svenska entreprenadrättens ursprung och historik kan härledas till 1890-talet, då bygg- och anläggningsentreprenaderna snabbt hade vuxit som affärsmodell i samband med den s.k. andra industriella revolutionen.

Replik till Martin Borgeke — likgiltighetsuppsåtet igen

Förra året meddelade majoriteten i Högsta domstolen en dom, som under rubriken Förtydligande av likgiltighetsuppsåtet formulerar grundsatsen att en likgiltig attityd kan utläsas ur det faktum att gärningsmannen tror på effektens inträde och ändå utför handlingen. Domen har väckt uppmärksamhet och kritik har framförts mot denna grundläggande tes. Ett av de dömande justitieråden, Martin Borgeke, har härefter i Svensk Juristtidning utvecklat sin syn på denna dom, som enligt hans mening egentligen inte handlar om likgiltighetsuppsåt, utan om ett kvalificerat sannolikhetsuppsåt.

En enda högsta domstol — ett första steg?

Vägen mot en enda högsta domstol är troligen lång och törnbeströdd. Inte minst fordrar den en ny grundlagsändring. I denna artikel diskuteras en alternativ lösning tänkt inom ramen för gällande grundlag efter 2010 års ändringar.

Personalnotiser

Litteratur

Processrätten i emissionsgarantidomen

Det har hävdats att Högsta domstolen i det s.k. emissionsgarantimålet (NJA 2016 s. 107) gjorde sig skyldig till flera rättegångsfel, bl.a. genom att bygga sin dom på skadeståndsrättslig grund fastän kärandebolaget hade förklarat att det inte gjorde gällande någon skadeståndsskyldighet. Enligt författaren var det inte fråga om något rättegångsfel. HD förde ett annat rättsligt resonemang än parterna, men utan att föra in någon omständighet som inte hade åberopats. Rättssatsen i prejudikatet kunde ha lagts fast utan omnämnande av skadeståndsskyldigheten, som inte gällde mot käranden utan mot det emitterande bolaget. Men så som HD motiverade avgörandet blev prejudikatet praktiskt mer betydelsefullt än det annars skulle ha blivit.

Några synpunkter med anledning av Europadomstolens Arlewindom

Europadomstolen slog 2016 fast att rätten till en rättvis rättegång kränktes när svenska domstolar inte prövade frågor om förtal i ett tv-program som via Storbritannien sändes från och till Sverige. Detta ger i såväl yttrandefrihetsrättsligt som internationellt processrättsligt perspektiv upphov till frågor om möjligheter till prövning av sådana fall i svensk domstol.

Ett JO-beslut med långtgående verkningar för tingsrätterna — eller?

JO har i ett beslut den 8 mars 2017 kritiserat en tingsrätt för att en notarie har dömt i brottmål där 34 kap. brottsbalken har tillämpats. Kritiken är oväntad och skulle kunna riktas mot de flesta av landets tingsrätter. Frågan som man nu måste ställa sig vid alla dessa tingsrätter är om man ska ändra arbetsfördelningen. Ska en stor grupp notariebrottmål överföras till ordinarie domare och fiskaler?

Rätt till utbildning för icke folkbokförda personer

I denna uppsats diskuteras möjligheterna för barn som inte är folkbokförda i landet att ändå räknas som bosatta och därmed ha rätt till utbildning enligt skollagen. I fokus står s.k. papperslösa personer och EU-medborgare, både de som lagligen vistas i Sverige och s.k. utsatta EU-medborgare. Bland annat diskuteras om EU-medborgare som saknar uppehållsrätt kan anses ingå i kategorin ”papperslösa” och därigenom ha rätt till utbildning samt om det är ett brott mot europakonventionen att neka personer som olagligen vistas i landet tillgång till utbildning.

Om ungdomsmål: Några reflektioner i anledning av en pågående översyn

Det bör övervägas att ge åklagare och allmän domstol behörighet att meddela beslut enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), vilket skulle utjämna skillnaden i reaktion vad avser ungdomsbrottslingar över och under straffmyndighetsåldern: De särskilda ungdomspåföljderna enligt brottsbalken, ungdomsvård och sluten ungdomsvård, är också de som kan beslutas enligt LVU. Med en sådan utvidgad behörighet, som lämnar förvaltningsrättens behörighet oförändrad, och införande av ”jourdomstol” har i praktiken en ungdomsdomstol införts. Den sittande utredningen om en snabbare lagföring i bl.a. ungdomsmål har i uppdrag att överväga frågan om jourdomstol men inte frågan om behörighet enligt LVU.

Kulturella krigsbyten och folkrättslig utveckling

I maj 1990, efter det kalla krigets slut, kom dåvarande Tjeckoslovakiens president, Václav Havel, på statsbesök till Sverige. Man väntade sig allmänt att han skulle passa på att återkräva ett krigsbyte från trettioåriga kriget: Silverbibeln. På UD:s rättsavdelning upprättades en promemoria som utredde det folkrättsliga läget beträffande krigsbyten i en historisk kontext. Internationellt har på senare tid frågan om s.k. repatriering av rövade kulturföremål aktualiserats som en tvistefråga mellan museer i väst och framför allt länder i syd. Men krigsbyten skyddas av en princip om ickeretroaktivitet. Det som var lagligt tidigare kan inte retroaktivt drabbas av en ny rättsuppfattning. Folkrätten har förändrats över tid och uppsatsen vill ge svar på frågan när ett nytt rättsläge uppstod. Avslutningsvis berörs det hot mot kulturminnen som Islamiska staten står för.1

Domstolarnas oberoende behöver stärkas

Vi ser auktoritära och populistiska tendenser på flera håll i Europa. I Ungern och Polen har partier som är ett uttryck för sådana strömningar kommit i regeringsställning. I båda dessa EU:s medlemsstater strävar partierna efter att befästa sin ställning genom att ta makten över domstolarna. De riktar då i första hand in sig mot de högsta instanserna och den centrala domstolsadministrationen. Det finns inte minst därför skäl att på allvar diskutera om de svenska domstolarnas oberoende behöver stärkas och hur det i så fall kan ske. Oberoende domstolar är ett värn mot auktoritär maktutövning och ett skydd för enskildas grundläggande fri- och rättigheter. En sådan diskussion måste föras nu när stabilitet och relativ enighet om grundläggande värden råder. Sedan kan det vara för sent.

Rättsdogmatik in absurdum?

Rättsordningen ska främja olika rättspolitiska mål som ekonomisk effektivitet, förutsebarhet och skälighet. Medlet för att åstadkomma detta är uppställandet av abstrakta regler som innehåller dogmatiska begrepp som äganderätt, fordringsrätt, köp och hyra. De dogmatiska begreppen bidrar till förutsebarhet och likformighet i rättstillämpningen, vilka är mål i sig, och gör att domstolarna inte behöver från ”scratch” ta ställning till vad som är en rättspolitiskt lämplig lösning i varje enskilt fall. Ibland kan dock ett dogmatiskt tänkande komma i konflikt med vad som måste betraktas som rättspolitiskt — t.ex. affärsmässigt — lämpligt. Frågan är om de abstrakta modellerna bör frångås i sådana fall.

Regeringsformens krav på alla rättegångars genomförande rättvist och inom skälig tid

Sedan år 2011 stadgas i 2 kap. 11 § 2 st. 1 p. regeringsformen: ”En rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid.” Denna del av 2010 års revision av regeringsformen har, under de drygt sex år som gått sedan ikraftträdandet, avsatt förvånansvärt få spår och de som avsatts har inte följts upp i den utsträckning man kunnat förvänta sig. Här behandlas främst de möjligheter bestämmelsen har öppnat att göra gällande en rätt till en rättvis rättegång genomförd inom skälig tid — motsvarande Europakonventionens krav — även i fall då prövningen avser annat än civila rättigheter eller skyldigheter eller anklagelser om brott, så att konventionen inte är direkt tillämplig.

Fakultativa regler: en taxonomi*

Flexibilitet är tidens melodi på processrättens område, och i de senaste decenniernas reformer har successivt allt fler processuella regler fått fakultativ utformning. Någon diskussion om hur en fakultativ regel bör utformas eller om formuleringens betydelse har dock inte förts. Samtidigt förefaller just konstruktionen av fakultativa regler få betydelse för hur domstolar agerar, resonerar och beslutar i processuella frågor, vilket innebär att utformningen av fakultativa regler är praktiskt betydelsefull. I artikeln diskuteras och illustreras ett antal faktorer som kan användas för att analysera fakultativa regler.

May procedural statements made by arbitrators or parties be ineffective due to lack of clarity?

Sometimes it is required that contract clauses or certain types of statements made by a party are expressed in a clear way in order to be effective. This requirement may be based on law or on precedents or some other source of law. The requirement may be posed against both parties or one of the parties. The requirement often places a burden on one of the parties. It affects the assessment of issues of interpretation in the field of civil law, procedural law and arbitration. In other cases, a requirement of clarity is directed against arbitrators or arbitral institutes under the Swedish Arbitration Act or institutional rules. If the arbitrators or institutes disregard the requirement, then it is possible that the award may be set aside.

Litteratur

En hund som kronvittne i ett mordmål och saligförklaring av en polismördare, var kan något sådant förekomma? Frankrike anser sig vara de mänskliga rättigheternas ursprungsland medan åtminstone en svensk statsminister talat om Sverige som en humanitär stormakt. Bägge ländernas rättssystem bör väl då överensstämma eller åtminstone likna varandra i allt väsentligt? En fransk jurist som bör veta vad han yttrar sig om har skrivit en intressant bok om brottmålsrättegångar i sitt land, Éric Dupond-Moretti (tillsammans med Stéphane Durand-Souffland). Den 56-årige DupondMoretti är en av Frankrikes mest kända brottmålsadvokater som ofta förekommer i reportagen från de stora rättsaffärerna och som förvånansvärt ofta mot svåra odds lyckas få sina klienter frikända.

Notiser

Slutreplik till Suzanne Wennberg om likgiltighetsuppsåtet

Professor emerita Suzanne Wennberg har i SvJT 2017 s. 269 replikerat på en artikel av mig i SvJT 2017 s. 93 som handlar om rättsfallet ”Mopedmannen” NJA 2016 s. 763. Suzanne Wennberg är missnöjd med innehållet i min artikel, men också med rättsfallet som sådant. Som jag uppfattar det är hon missnöjd även med att jag över huvud taget skrev artikeln och misstänker att min drivkraft är en annan än att sakligt redovisa rättsfallet.

Tillräknande av ond tro inom fullmaktsrätten — dags att se bortom behörigheten?

En avtalsparts vetskap eller culpösa ovetskap om ett visst betydelsefullt förhållande kan leda till att ett avtal eller en annan rättshandling ogiltigförklaras eller ges ett annat innehåll än annars. Men hur förhåller det sig när den relevanta vetskapen finns hos den som för avtalspartens räkning framförhandlat avtalet? I denna artikel kommer författaren att utreda under vilka förutsättningar en mellanmans (fullmäktigs) onda tro får samma betydelse för avtalspartens (huvudmannens) rättsställning som om huvudmannen själv varit i ond tro.

Fullmakten och döden

I denna artikel analyseras vad som gäller om fullmäktigens behörighet när huvudmannen dör. Äger fullmakten fortsatt giltighet så att fullmäktigen kan sluta avtal i huvudmannens namn med en tredje man som känner till att huvudmannen avlidit? Eller förfaller fullmakten mot en sådan ondtroende tredje man? Svaret är inte givet mot bakgrund av en svårförståelig formulering i 21 § avtalslagen och en delvis motstridig reglering i 18 kap. ärvdabalken.

Ett fall av ”restitution” från norska Høyesterett

I ett färskt avgörande från norska Høyesterett har offer för människohandel som tvingats att sälja sexuella tjänster tillerkänts ersättning med grund i den vinst som uppkommit genom brottsligheten. Domen är unik i sitt slag och av intresse även för resten av Norden.

Makten över regressrätten*

En gäldenär som betalar en solidarisk skuld får i regel regressrätt mot övriga gäldenärer. Om borgenären dessförinnan har eftergett sin fordran mot en gäldenär kan förhållandena mellan borgenären och de återstående gäldenärerna förändras, men frågan är när och hur. Av NJA 2016 s. 1176 följer att eftergiften också får verkan mot övriga gäldenärer på så sätt att deras solidariska ansvar mot borgenären omvandlas till ett delat ansvar, men endast under förutsättning att borgenären befriat eftergiftsgäldenären från regressansvar. Menar Högsta domstolen därmed att det inte är gäldenärerna själva utan borgenären som styr över gäldenärernas regressrätt? Kan det i så fall stämma?

Litteratur

RAMON PILS, Terminologiewörterbuch Hans Kelsen: Deutsch-englisches Glossar für die Übersetzungspraxis [Terminologisk ordbok ”Hans Kelsen”: tysk-engelsk ordlista för översättare], Schriftenreihe des Hans Kelsen-Instituts Band 37, MANZ’sche Verlags- und Universitätsbuchhandlung GmbH (Wien 2016), 124 s.

Arbetsbrist och arbetstagares rätt till kompetensutveckling*

En arbetstagares kompetens har betydelse för möjligheterna att behålla ett arbete hos nuvarande arbetsgivare. Förändringar i arbetsgivarens verksamhet kan leda till behov av ny kompetens och att befintliga arbetstagare inte uppfyller de nya arbetskraven. Mot den bakgrunden är det intressant att undersöka vilken rätt eller skyldighet till kompetensutveckling en arbetstagare har med stöd av lagen om anställningsskydd (LAS).2 Det finns även ett värde i att undersöka om arbetstagares kompetensutveckling har haft någon betydelse i Arbetsdomstolens tvister som rört uppsägningar på grund av arbetsbrist och arbetstagares kvalifikationer.

Ännu en ohållbar position?

Denna artikel behandlar tre frågor vid uppskattning av rörelseskada efter en obefogad uppsägning av lokalhyresavtal. Ersättningen ska i ett sådant fall som utgångspunkt bestämmas till förorsakad skada, men svårigheterna i tillämpningen är omfattande. De aspekter som ska tas upp här är frågan om avkastningskrav, frågan om värdetidpunkt och frågan om det kan ställas krav på hyresgästen att efter en obefogad uppsägning begränsa skadeverkningarna.

Förklaringsbördan i brottmål och dess förenlighet med oskyldighetspresumtionen

En rättsstat är omgärdad av ett flertal principer som slår vakt om den tilltalades rättigheter i straffprocessen. Av central betydelse är den s.k. oskyldighetspresumtionen i artikel 6 (2) i EKMR. Utgångspunkten är klar och innebär att den tilltalade inte har några skyldigheter i straffprocessen. Tvärtom har den tilltalade en rätt att vara fullständigt passiv. Mot denna bakgrund kan det anses anmärkningsvärt att HD i NJA 2013 s. 931 (”Resningsmålet”) uttalade att den tilltalade i vissa fall kan åläggas en förklaringsbörda och fällas till ansvar vid misslyckandet att uppfylla denna. Det finns alltså situationer där den tilltalade avkrävs en förklaring. I denna artikel diskuteras den omstridda förklaringsbördans innebörd och dess förenlighet med oskyldighetspresumtionen.

Webbsändningar, hemsidor och oönskat grundlagsskydd

Enligt den s.k. webbsändningsregeln i YGL får direktsändningar via internet grundlagsskydd. Redan detta är problematiskt eftersom sådana sändningar numera förekommer i en omfattning som knappast förutsetts av lagstiftaren samt träffar aktörer som inte efterfrågar det särskilda grundlagsskyddet och inte heller kan förväntas leva upp till grundlagarnas krav. En ytterligare komplikation är att den som ägnar sig åt sådana webbsändningar dessutom kan få automatiskt grundlagsskydd för sin hemsida enligt den s.k. databasregeln. Sammantaget innebär dagens reglering och den ökande förekomsten av direktsändningar på internet att det grundlagsskyddade området vidgas på ett sätt som riskerar att undergräva förtroendet för grundlagarna.

Litteratur

Notiser

Kan det vara ”barnets bästa” att lära sig simma eller är det tvärtom?

Simkunnighet är både en svensk tradition grundad på säkerhet och hälsa och ett viktigt instrument för integration och likabehandling i det svenska samhället. Skolorna har ett ansvar för att varje barn lär sig simma, ett ansvar som inte kan begränsas till enbart en kontroll av simkunnigheten. Skolan kan därför kräva att alla elever deltar i simundervisningen. Möjligheterna till dispens är mycket begränsade och religionsfriheten ger inte elever och föräldrar rätt att kräva befrielse. Proportionalitetsavvägningar ska dock alltid göras mellan barnets och skolans/samhällets intressen och skolan måste genom anpassningar och kompromisser lösa de praktiska problem som kan uppkomma.

Terroristbrott — en översikt

När övergår ett hatbrott, eller annan typ av våldsdåd, till att bli ett terroristbrott? En utmaning vad gäller terroristbrott är att det finns en divergens mellan gemene mans förståelse av terrorism och vilka handlingar som bör betraktas som terroristbrott, å ena sidan, och vad som i lagens mening är ett terroristbrott, å andra sidan. Syftet med denna artikel är att göra en översyn och probleminventering av svensk straffrättslig terrorismlagstiftning och tillhörande rättspraxis. Slutsatserna avser att bidra till den pågående debatten om hur den straffrättsliga regleringen av terroristbrott bör utformas för att den ska vara i överenstämmelse med svensk grundlag och svenska straffrättsliga principer samtidigt som Sverige uppfyller sina folkrättsliga och europarättsliga förpliktelser.

Återanvändning av förhör som har tagits upp i en tidigare rättegång

Hur allmänt ska Högsta domstolens uttalanden i NJA 2015 s. 141 om betydelsen av den tidigare bevisupptagningen uppfattas — finns det utrymme för att återanvända ljud- och bildinspelningar från domstolsförhör i en ny brottmålsrättegång? Kräver rätten till en rättvis rättegång och rätten till försvar enligt Europakonventionen att nya förhör hålls i en senare rättegång mot en annan tilltalad? Hur förhåller detta sig till reformerna enligt EMR I och II och tanken att större rättegångar med flera tilltalade ska kunna delas upp?

Från lagstiftningsarbetet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som har antagits av riksdagen under våren 2017. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 15 september 2017.

Notiser

Prejudikat som rättskälla

I detta nummer av Svensk Juristtidning har personer analyserat rättspraxis betydelse för olika rättsområden. Inledningsvis redogör jag mycket kortfattat för några av de frågor som kan vara kontroversiella och särskilt intressanta att diskutera. Denna redogörelse har fokus på prejudikat i förmögenhetsrätten. Förhoppningsvis kan en breddad diskussion utmynna i större säkerhet om hur prejudikat fungerar som rättskälla, liknande den diskussion som fördes under 1900-talet om lagtolkningsläran.

Prejudikat(o)bundenhet inom den konstitutionella rätten — var ne bis in idem ett unikum?

I artikeln behandlar författaren prejudikats betydelse inom den konstitutionella rätten mot bakgrund av Christina Rambergs artikel ”Prejudikat som rättskälla” (SvJT 2017 s. 773).

Plenum och skiljaktigheter — vad ska det vara bra för?

I artikeln kommenterar författaren frågan om prejudikatvärdet av ett avgörande från Högsta domstolen påverkas av förekomsten av skiljaktigheter samt om avgöranden av Högsta domstolen i plenum har ett större prejudikatvärde än domstolens övriga refererade avgöranden. Vidare diskuteras frågan om skiljaktigheter påverkar förtroendet för Högsta domstolen. Den övergripande frågan som ställs i artikeln är: plenum och skiljaktigheter — vad ska det vara bra för? Svaret lämnas i viss mån med ett inifrånperspektiv.

Förmögenhetsrättsliga prejudikat — en nödvändig rättskälla

I angloamerikansk rätt har man inte kunnat enas om hur prejudikat fungerar som rättskälla; inte beträffande metoderna för att fastställa ratio decidendi, inte hur särskiljande ska ske och inte heller i vilken utsträckning det är lämpligt eller tillåtet att avvika från prejudikatskapade regler.

Skadestånd för ren förmögenhetsskada utan lagstöd

Under senare år har Högsta domstolen utvecklat och förtydligat under vilka förutsättningar ren förmögenhetsskada kan ersättas i utomobligatoriska förhållanden utanför det lagreglerade området (dvs. utan stöd i skadeståndslagen eller speciallagstiftning). Med avstamp i dessa avgöranden framförs i denna artikel en delvis ny systematisering av skadetypen.

Emissionsgarantidomen — processrätten och civilrätten

Författaren har tidigare diskuterat HD:s dom i emissionsgarantimålet, NJA 2016 s. 107. Därefter har även Göran Lambertz kommenterat domen i en egen artikel, vilken ger anledning att fortsätta diskussionen.1 I denna replik hävdar författaren att det av HD bifallna yrkandet saknar täckning i kärandens grund och att HD därför har dömt över icke åberopade omständigheter. Författaren diskuterar också civil- och processrättsliga problem med den rättssats som HD enligt Göran Lambertz slog fast. Författaren spekulerar även över varför kärandens talan såg ut som den gjorde, med oförenlighet mellan yrkande och grund.

Replik angående processrätten i emissionsgarantidomen

Patrik Schöldström återkommer i detta nummer av Svensk Juristtidning (SvJT 2017 s. 830) till emissionsgarantidomen (NJA 2016 s. 107). Han hävdar, liksom Torgny Håstad (i JT 2016–17 s. 105 med svar av mig i SvJT 2017 s. 334) men på en annorlunda grund, att Högsta domstolen (HD) dömde över icke åberopade omständigheter och därför i strid med 17 kap. 3 § rättegångsbalken.

Hur långt är ett snöre?

Det svenska domstolsväsendet har genomgått stora förändringar under de senaste 20 åren. Det har säkert varit en utveckling på gott och ont — mest gott antagligen. Ett inslag som har ökat markant är mätningar och vägningar av vad som åstadkoms. Vi vill veta exakt hur många mål av en viss kategori som avgörs per månad, per domare, per vaktmästare, per inköpt blyertspenna och per arbetad timme m.m. Man kan dock fråga sig hur pass effektiv mätningen av effektivitet är och vilken kvalitet mätningarna av kvalitet håller. Några funderingar kring detta redovisas här i anledning av Riksrevisionens rapport Tingsrätters effektivitet och produktivitet (RIR 2017:6).

Personalnotiser