Arkiv

Litteratur

THORSTEN CARS, Bland spioner och terrorister. Recito Förlag, 2017, 307 s.

Konkursförvaltaruppdragets normer

I denna artikel redogörs för systematiken avseende konkursförvaltaruppdragets handlingsnormer och för hur dessa bör tillämpas. I artikeln förklaras också hur normerna styr förvaltarens arvodering och skadeståndsskyldighet. Artikeln innehåller en ny syn på vårdplikten för tredje mans lösöre, som av bl.a. Walin och Welamson har framhållits som en norm för förvaltaruppdraget. Enligt detta nya synsätt har förvaltaren i de flesta fall inte rätt till arvode för arbete med vård av sådant lösöre. Samtidigt innebär det sagda att det saknas grund för tredje man att rikta anspråk mot förvaltaren för skada p.g.a. utebliven vård.

Litteratur

D.RHIDIAN THOMAS &SIMONE LAMONT-BLACK (eds.), Current issues in freight forwarding: law and logistics, Oxford: Lawtext Publishing Limited, 2017, 568 s.

Litteratur

FREDERIK WAAGE, Det offentlige som procespart; Forvaltningsrettens virkning i civilprocessen, Karnov Group, 2017, 563 s.

Notiser

Rapport från NAF:s allmänna möte på Island Nordiska Administrativa Förbundet (NAF) är en ideell förening som bildades 1918. Förbundets uppgift är att vara ett gemensamt nordiskt nätverk för stats- och förvaltningsrättsliga samt statsvetenskapliga frågor i Danmark, Island, Finland, Norge och Sverige. Förbundet leds av styrelser, en för varje land. Den svenska avdelningen har ca 250 medlemmar, jurister och statsvetare.

Den datoriserade domaren

Att de mer kvalificerade elementen i ars aequi et boni skulle utbytas mot hanterandet av en aldrig så cerebral maskin torde säkerligen icke vara att befara, till någon tröst för den som ännu ser med en smula misstro eller åtminstone vemod på elektronikens inbrytande inom ett område som länge i ovanligt hög grad varit förbehållet mänsklig klokskap.

En fullmaktslära i förändring — reflektioner kring NJA 2014 s. 684

I rättsfallet NJA 2014 s. 684 introducerade Högsta domstolen en ny fullmaktstyp i svensk rätt, den så kallade tillitsfullmakten. I artikeln behandlas frågan om vad som definierar en tillitsfullmakt och hur en sådan skiljer sig från en fullmakt som grundas på huvudmannens viljeförklaring.

Hur ett generellt förbud mot diskriminering i grundlagen kan utformas

År 1971 åtog sig Sverige att införa ett generellt förbud mot diskriminering genom att ratificera FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Sverige lever fortfarande inte upp till detta åtagande, vilket har lett till kritik från FN:s kommitté för mänskliga rättigheter. I den här artikeln föreslås att ett generellt diskrimineringsförbud införs i grundlagen som uppställer likabehandling som huvudregel, men som under vissa förutsättningar tillåter missgynnanden som bör anses berättigade i ett demokratiskt välfärdssamhälle.

Obefogad hävning av uppdrag: Något om förmedlarens skada

Förmedlingsrätten omfattar ett antal förmedlare som dels agerar inom ramen för befintlig reglering, dels är oreglerade. Frågan om förmedlarens, och särskilt den oreglerade mäklarens, rättsliga ställning har hittills varit oklar. En övergripande metodologisk utmaning är frågan om i vilken mån vägledning kan hämtas från konsumentskyddande lagstiftning, som t.ex. fastighetsmäklarlagen eller agentsskyddande lagstiftning som lagen om handelsagentur. I denna artikel analyseras en av de mest kontroversiella frågorna i den oreglerade förmedlingsrätten, nämligen frågan om förmedlarens rätt till skadestånd vid uppdragsgivarens obefogade hävning av förmedlingsuppdraget.

Utvidgad rätt till vårdvägran i Norge?

I Norge har det sedan länge funnits en rätt för hälso- och sjukvårdspersonal att av moraliska eller religiösa skäl vägra att utföra viss vård (vårdvägran) och möjligheterna att eventuellt utvidga denna rätt har vid ett flertal tillfällen diskuterats. Nyligen har debatten kretsat kring frågan om norska allmänpraktiserande husläkare bör ges en rätt att vägra kvinnor spiralinsättning. Trots att det i Sverige inte finns någon motsvarande rätt till vårdvägran har frågan på senare tid aktualiserats efter det att flera svenska barnmorskor vägrat medverka vid abort av religiösa skäl. I denna framställning diskuteras rätten till vårdvägran i Norge, den senaste utvecklingen på området och dess eventuella påverkan på svensk rätt.

Myndigheter, domare och deltagande i opinionsbildande verksamhet

Frågor om domstolarnas oberoende har diskuterats nyligen i SvJT 2018 s. 827 och SvJT 2018 s. 835. Här vill jag göra några mer generella reflektioner i anknytning till den diskussionen.

Samebyars avtalsrätt — en replik

I artikeln ”Samebyars avtalsrätt”1 gör Eivind Torp bedömningen att den nuvarande rennäringslagen inte ger utrymme för att behandla renskötselrätten eller delar av rätten som ett civilrättsligt avtalsobjekt. Därför menar Torp att samebyarna saknar befogenhet att ingå avtal som innebär inskränkningar av renskötselrätten. Vi menar att Torp i sin analys av rättsläget bortser från den rättsutveckling som skett i tiden efter 1971 när den nuvarande rennäringslagen infördes. Dessutom är frågan om samebyarnas avtalsrätt mer komplex än vad den aktuella artikeln visar.

Litteratur

SABINA HELLBORG:Diskrimineringsansvar: En civilrättslig undersökning av förutsättningarna för ansvar och ersättning vid diskriminering, Iustus förlag, 2018. 528 s.

Litteratur

JEANETTE ANDERSSON, Omsorgsplikt och god sed i avtal om shipmanagement, Akademisk avhandling publicerad i Örebro Studies in Law, nr 8, 2018, 450 s.

Litteratur

CHRISTINA RAMBERG, ALEXANDER BESHER, LAURA CARLSON, ADAM CROON, CLAES GRANMAR, DAVID KLEIST, PERNILLA LEVINER,  ANNIKA NORÉE, Rättskällor — en introduktion i kritiskt tänkande, Norstedts juridik, 2018, 98 s.

När nazismen kom till HD: Judiska flyktingars tillgångar i svensk rättspraxis 1941–1942

Under åren och månaderna före andra världskrigets utbrott flydde många judiska företagare från det expanderande tyska riket. Deras företag försattes därvid under ”förvaltning” av de nazistiska myndigheterna. När de judiska flyktingarna i sina företags namn sedermera gjorde anspråk på tillgångar i Sverige, kom de i konflikt med dessa förvaltare, som påstod sig ha exklusiv behörighet att företräda bolagen. När dessa konflikter prövades rättsligt kom målens utgång att bero på huruvida företagets krav på de omtvistade tillgångarna hade uppstått före eller efter den dag då förvaltaren tillsattes. I det förra fallet vann de judiska ägarna framgång; i det senare, förvaltarna. Artikeln visar att denna utgång var väl förenlig med både tidigare och efterföljande praxis för internationella affärsförhållanden, och att den politiska utvecklingen i 1930-talets Europa inte förefaller ha spelat in i Högsta domstolens resonemang.

Statens utomobligatoriska skadeståndsansvar — några utvecklingslinjer

Den 1 april 2018 lagfästes statens skadeståndsansvar vid överträdelser av Europakonventionens fri- och rättigheter. Bestämmelsen, som återfinns i 3 kap. 4 § skadeståndslagen, markerar ett slags avslut för den rättsutveckling som knäsattes genom Högsta domstolens avgörande i NJA 2005 s. 462 och på allvar tog fart under hösten 2007 genom NJA 2007 s. 295 och NJA 2007 s. 584. Parallellt med statens skadeståndsansvar vid konventionsöverträdelser har också skadeståndsansvaret vid överträdelser av EU-rätten liksom ansvaret enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen utvecklats. Till detta kommer möjligheten till skadestånd vid överträdelser av regeringsformen i vissa fall. I artikeln diskuteras några utvecklingslinjer vilka, enligt författarens mening, i vissa stycken sammanfaller för respektive skadeståndsinstitut men mestadels löper på armslängds avstånd från varandra.

En slutlig reglering av stadfästa förlikningar?

I NJA 2017 s. 659 utvecklar HD sitt resonemang från NJA 2017 s. 94 om hur stadfästa förlikningar ska tolkas. I denna artikel diskuteras HD:s resonemang i domen. Frågan som ställs är hur stadfästa förlikningar egentligen ska tolkas — om det över huvud taget går att ge ett enhetligt svar på det.

Köplagens dispositiva karaktär

I 3 § köplagen fastslås lagens dispositiva karaktär. Förhållandet mellan detta stadgande och lagens övriga paragrafer ger dock upphov till ett otal frågor. Hur kan parterna avvika från lagen? Vad gäller om lagregler tas in i ett avtal? Har rätten att kräva fullgörelse som sanktion någon vettig funktion i svensk rätt? Hur går regler som befriar en part från fullgörelseansvar enligt avtalet ihop med att samma regler enligt 3 § får vika för just vad som "följer av avtalet"? Hur tolkas regler som dubblerar något av undantagen i 3 § eller supplerar dem med annorlunda utformade undantag?

Købelovsudvikling — i dansk perspektiv

Den absolutte reklamationsfrist følges fra dens indførelse i begyndelsen af 1900-tallet. Efter de første ca. 70 års ro på området har reglen jævnligt givet anledning til kritik og ændringer, ikke mindst på forbrugerområdet, hvor de nordiske landes regler nu er temmelig forskelligartede. I lyset af den øvrige udvikling sættes der spørgsmålstegn ved, om der er tilstrækkelig grund til at opretholde en absolut reklamationsfrist i forbrugerkøb.

Avtalsrätten och rättskällorna — med passivitet som illustration

Tore Almén var pappa till en kasuistisk avtalslag med viktiga förarbeten. Varken lagen eller förarbetena ger vägledning om vad som gäller utanför de speciellt reglerade frågorna. I denna artikel uppmärksammas rättskällor som kompletterar lag och förarbeten. Analysen sker med frågan om passivitet i avtalsrätten som illustration och tar fasta på vilka rättskällor HD hänvisar till. Prejudikat har blivit alltmer betydelsefulla som rättskälla. I artikeln uppmärksammas särskilt prejudikat sub silentio (dvs. domskäl utan hänvisningar till rättskällor), prejudikat med generella uttalanden och prejudikat med analogiska resonemang.1

Anpassning och tradition i de nordiska köplagarna — några reflektioner

De nordiska köplagarna har i betydande utsträckning anpassats till motsvarande lösningar i CISG men också till vissa särskilda nordiska behov som aktualiserades vid tillkomsten av lagarna. Samtidigt återfinns åtskilliga avlagringar från äldre traditioner i bland annat de tidigare skandinaviska köplagarna; traditioner som idag kanske inte till alla delar är helt övervägda, tidsenliga eller ändamålsenliga. Omvänt kan den fokus som sattes på anpassning till CISG också ha medfört att äldre traditioner inte avspeglas i de nordiska köplagarna trots att det kunde ha varit motiverat. Artikeln reflekterar kring komplikationer, osäkerhetsmoment och tolkningsfrågor som kan uppkomma i spänningen mellan anpassning och tradition.

Tankar om hävningsreglerna i köplagen

En grundläggande princip inom avtalsrätten är att parterna ska fullgöra sina åtaganden. En parts vilja att fullgöra ett åtagande bygger dock i stor utsträckning på att den andra parten fullgör sitt åtagande. En viktig uppgift för kontraktsrätten är att reglera vad som gäller om vederlagsförutsättningar av detta slag brister, exempelvis om motparten är i dröjsmål med utförande av sin prestation eller om prestationen i fråga är felaktig. I denna artikel riktas uppmärksamheten på vilka möjligheter en part har att häva ett köpeavtal enligt köplagen (1990:931) om motparten inte fullgör sin prestation och om det finns ett behov av att precisera eller ändra reglerna i fråga. I analysen uppmärksammas både hävning på grund av säljarens avtalsbrott och hävning på grund av köparens avtalsbrott.

Gränser för ett direktkrav enligt kommissionslagen

En konsument som köper en vara av en näringsidkare kan få rätt att rikta anspråk på grund av fel i varan mot en annan näringsidkare än sin avtalspart (säljaren), om säljaren överlåter varan i eget namn men för sagda näringsidkarens räkning, det vill säga som kommissionär för denne. Vad det i sammanhanget har för betydelse om säljaren gör oberättigade utfästelser om varan eller på annat sätt överskrider sitt kommissionsuppdrag, är endast fragmentariskt reglerat. I det följande görs en djuplodande analys av denna problematik.

Notiser

Hovrätterna Regeringen har utnämnt kommunjuristen Marianne Wikman Ahlberg att vara hovrättsråd i Svea hovrätt (2019-02-14). Svea hovrätt har förordnat hovrättsfiskalen Sophie Lidholm till hovrättsassessor (2019-02-14), hovrättsfiskalen Anna Ziesnitz till hovrättsassessor (2019-03-16). Hovrätten för Övre Norrland har förordnat hovrättsfiskalen Karin Wittenberg till hovrättsassessor (2019-03-22), hovrättsfiskalen Charlotte Olvon till hovrättsassessor (2019-04-04).

Inledning — Tore Almén 100 år

Tore Alméns minnesfond — vars ändamål är "att främja rättsvetenskaplig verksamhet, främst sådan som är av omedelbar betydelse för det praktiska rättslivet, samt att understödja strävandena för en allt mer vidgad nordisk rättsgemenskap" — har till hundraårsminnet av hans död bjudit in ett antal framstående jurister att skriva texter med anknytning till de delar av civilrätten som Tore Almén verkade inom.

Tore Almén. Rättsvetenskapsman, lagstiftare, domare — och mer därtill

”Att Tore Almén kommit att inta en sådan ledande ställning berodde naturligtvis i första hand på hans betydande insatser som rättsvetenskapsman, lagstiftare och domare men också på en kombination av personliga egenskaper som gjorde honom allmänt respekterad och omtyckt.” Det skriver författaren i denna levnadsteckning över Tore Almén.1

Relativ reklamasjonsfrist på ulovfestet grunnlag ved forbrukerens misligholdskrav

Artikkelen tar opp spørsmålet om i hvilken utstrekning det kan oppstilles relative reklamasjonsfrister på ulovfestet området. Utgangspunktet er norsk rett, men det trekkes fortløpende linjer til svensk rett, der avgjørelsen i NJA 2018 s. 127 har bidratt med viktige avklaringer. Gjennomgangen viser at det i svensk kontraktslovgivning gjennomgående er en mer ensartet regulering av reklamasjonsspørsmålene enn i norsk rett. Denne forskjellen innebærer at man i svensk rett har et mer solid grunnlag for å etablere et ulovfestet prinsipp om reklamasjon enn i norsk rett. I norsk rett må man i større grad falle tilbake på ulovfestede prinsipper om passivitet.

Direkt och indirekt förlust — var står vi idag?

För ca 30 år sedan infördes nya köplagar i Finland, Norge och Sverige. En viktig nyhet var uppdelningen mellan direkta och indirekta skador/ förluster, dock med delvis skilda definitioner. Hur kom det sig att vi fick denna uppdelning? Är den ändamålsenlig? Har vi fått en rättspraxis som rätat ut frågetecknen? Har lösningen anammats i näringslivets standardavtal? Har uppdelningen fått någon efterföljd i lagstiftning i Sverige eller internationellt eller i de mest frekvent citerade internationella principerna?

Avtalslagens fullmaktsteori — ett steg tillbaka från romersk rätt

I förarbetena till avtalslagen framhålls att huvudmannens bundenhet mot tredje man grundas på en förklaring från huvudmannen riktad direkt till tredje man, varigenom han påtar sig följderna av den rättshandling som fullmäktigen företar i hans namn. Den romerska rättens teori om att huvudmannens bundenhet grundas på dennes uppdrag till sysslomannen förkastas. Emellertid duger uppdraget i de flesta fall som förklaring till huvudmannens bundenhet, medan huvudmannens viljeförklaring riktad till tredje man behöver åberopas endast när fullmäktigen överskridit sitt uppdrag. Avtalslagen hade varit mer realistisk och pedagogisk om den hade formulerats med utgångspunkt i den romerska rätten, kompletterad med avtalslagens tillits- teori.

Förvaltarskap som skydd mot beslut fattade under förälskelse? En analys av NJA 2018 s. 350*

Ett beslut om förvaltarskap innebär att en persons självbestämmanderätt begränsas. Detta faktum reser frågan om förvaltarskapets förenlighet med mänskliga och grundläggande fri- och rättigheter på två sätt: dels vad gäller reglernas utformning, dels deras konsekvenser när de tillämpas. I NJA 2018 s. 350 prövade HD om förvaltarskap behövdes för en person med omfattade fysiska funktionsnedsättningar som blivit ekonomiskt utnyttjad under förälskelse. Med detta avgörande som utgångspunkt analyseras och diskuteras i denna artikel dels förutsättningarna för att använda förvaltarskap till ekonomiskt skydd för personer med funktionsnedsättningar, dels förvaltarskapets förenlighet med mänskliga och grundläggande fri- och rättigheter och det spänningsförhållande som uppstår mellan skydd och autonomi.

Inomkontraktuell reklamationsplikt; ett NJA-fall och flera hovrättsavgöranden senare

Det råder delade meningar om vissa grundläggande frågor rörande inomkontraktuell reklamationsplikt. Finns en sådan överhuvudtaget? Hur lång är reklamationsfristen? När börjar fristen löpa? Vad blir följden av utebliven reklamation? Under den senaste tiden har Högsta domstolen och flera hovrätter meddelat avgöranden som har behandlat dessa frågor. Rättsläget har i vissa frågor klarlagts och i andra närmat sig ett klargörande. Denna artikel avser att redogöra för det nya rättsläget beträffande ovan nämnda fyra frågor mot bakgrund av den senaste praxisbildningen.

Viktigt klargörande som stärker egendomsskyddet

Högsta domstolen har i en dom — ”Parkfastigheten” — den 9 oktober 2018 i mål nr T 1523-17 berört grundläggande kriterier för egendomsskyddet och klargjort att det följer av regleringen i 2 kap. 15 § regeringsformen (RF) att en fristående proportionalitetsbedömning i tre steg måste göras i varje ärende och mål som avser ett tvångsvis egendomsberövande eller en inskränkning i användningen av mark eller byggnad. Domen kommer sannolikt att få stor praktisk betydelse och innebär förmodligen att bl.a. Mark- och miljööverdomstolen och Högsta förvaltningsdomstolen måste ändra sin praxis såsom den är fastlagd i vissa vägledande avgöranden, om inte dessa domstolar menar att 2 kap. 15 § RF har en annan innebörd än den som Högsta domstolen har lagt fast.

Tillståndsförvaltningen — särskilt avseende den finansiella sektorn (Del I av II)

Staten reglerar på flera sätt olika företags tillträde till marknaden. Den rättsliga terminologin är på detta område tämligen splittrad och såväl materiella som formella skillnader mellan olika förfaranden kan vara svåra att uppfatta. I artikeln görs ett försök att systematisera rättsstoffet med den finansiella sektorn som referensområde, med hänsyn till både nationell rätt och den inom området dominerande unionsrätten. — Artikeln är uppdelad i två delar. I denna första del (avsnitt 1–3) behandlas den grundläggande taxonomin och de olika förfaranden som kontrollerar själva marknadstillträdet. I en följande andra del (avsnitt 4–8) kommer vissa förfaranden som aktualiseras avseende redan pågående verksamhet respektive förfaranden som kvalificerar företagen för vissa rättsliga effekter att behandlas.

Litteratur

MOA LIDÉN,Confirmation Bias in Criminal Cases, ak. avh, Uppsala 2018. 284 s. Inledning Ibland blir det fel, rejält fel. Det har några resningsfall under senare år lärt oss. Att det blir fel ibland är högst naturligt — vi är människor och som sådana inte fullkomliga. Å andra sidan blir det väldigt, väldigt ofta rätt; det ska vi ta till oss och vara stolta över. Men vi ska inte slå oss till ro. Risken för fel och risken för att vi misslyckas med att tygla våra fördomar lurar där hela tiden. En nyckel till ett pålitligt och framgångsrikt rättsväsende som allmänheten hyser förtroende för är att dess aktörer outtröttligt söker kunskap om olika riskfaktorer och finner ut sätt att parera de risker som dyker upp. Ett hot mot detta är den självgodhet som ibland kan skönjas bland jurister.

Litteratur

CHRISTIAN DAHLMAN,Beviskraft, Metod för bevisvärdering i brottmål, Norstedts Juridik, 2018, 351 s.

Notiser

Personalnotiser

Facebookmålet — rensning på mållinjen eller organiserat uppspel?

Mitt under fotbolls-VM, dagen före Sveriges seger i åttondelsfinalen mot Schweiz, meddelade Högsta domstolen dom i Facebookmålet (NJA 2018 s. 562). Högsta domstolen slog fast att en person som via Facebook hade livesänt ett sexuellt övergrepp kunde dömas för grovt förtal enligt vanliga straffbestämmelser eftersom sändningen inte omfattades av grundlagsskydd enligt den s.k. webbsändningsregeln i yttrandefrihetsgrundlagen. Tolkningsvis införde Högsta domstolen nya krav på vad som avses med ett program i webbsändningsregelns mening. Avgörandet är välkommet eftersom det begränsar yttrandefrihetsgrundlagens alltför vidsträckta tillämpningsområde avseende yttranden som sprids via nätet. Domen löser emellertid endast en liten del av de problem som finns med den nuvarande grundlagsregleringen. Facebookmålet är bara en räddning på mållinjen. Om de stora problem som kvarstår ska kunna lösas, krävs att lagstiftaren ändrar spelreglerna.

Domstolars deltagande i Pridefestivalen — en inte alldeles enkel fråga

Frågan om domstolars deltagande i Pridefestivalen handlar i ganska liten utsträckning om Pridefestivalen eller om Priderörelsens budskap, utan om domstolarna och deras uppdrag och roll i samhället. Diskussionen skulle vinna på att tydligare utgå från domstolarnas ställning och oberoende i förhållande till övriga statsmakter. Domstolarna måste själva definiera och värna sitt uppdrag inom ramen för de övergripande bestämmelser som finns i regeringsformen, om domstolarnas oberoende ska kunna stärkas.

Svensk och EU-domstolens rättspraxis i internationell privat- och processrätt 2017–2018

Svensk rättspraxis: skadestånd utom kontraktsförhållanden 2016–2018

En självständig domstolsadministration

iksdagen har i juni 2018 gett regeringen tillkänna att en utredning bör se över flera frågor som rör domstolarnas oberoende. I tillkännagivandet pekas Domstolsverkets organisation, styrning och roll ut som frågor av särskild betydelse. Det anges också att alternativa organisationsformer skulle kunna övervägas. De motionsyrkanden som tillkännagivandet bygger på baseras bl.a. på tanken att domstolsadministrationen skulle kunna ledas av ett domarråd med förebild i vad som gäller i andra länder i Europa. I denna artikel presenteras en grov skiss till hur organisationsfrågan skulle kunna lösas.

Dispens från de aktiebolagsrättsliga låneförbuden*

Ett aktiebolag får inte låna ut pengar till en person som är närstående till företaget, eller till en person som ska förvärva aktier i bolaget eller överordnat bolag i samma koncern. Det finns dock möjlighet att söka dispens från de aktiebolagsrättsliga låneförbuden. I denna artikel analyseras dispensförfarandet i detalj med stöd av en kartläggning av samtliga dispensärenden under fem år. Genomgången av myndighetspraxis visar av vem dispensmöjligheten utnyttjas och under vilka förutsättningar dispens medges, men också hur låneförbudens undantag tillämpas i praktiken, särskilt undantaget för kommersiella lån. Sammantaget visar studien att dispensmöjligheten troligtvis underutnyttjas.

Om behörig domstol och civilrättsliga sanktioner för stridsåtgärder på arbetsmarknaden

Tvisten i NJA 2015 s. 899 är, argumenterade vi i JT 2016–17 s. 906– 937, en arbetstvist. Arbetsdomstolen borde rätteligen avgjort saken, som handlade om civilrättsliga sanktioner för stridsåtgärder på arbetsmarknaden. I och med 2015 års fall står det klart att fackföreningar under vissa förutsättningar ansvarar för ren förmögenhetsskada till följd av stridsåtgärder på arbetsmarknaden som kränkt Europakonventionen. Jan Kleineman har kritiserat våra analyser och framfört bl.a. att skadeståndsprincipen contra bonos mores tillämpades i målet. Vi svarar här på dessa invändningar och framhåller möjliga vägar framåt som sammanjämkar vår och Kleinemans respektive uppfattningar.

Tillståndsförvaltningen — särskilt avseende den finansiella sektorn (Del II av II)

Staten reglerar på flera sätt olika företags tillträde till marknaden. Den rättsliga terminologin är på detta område tämligen splittrad och såväl materiella som formella skillnader mellan olika förfaranden kan vara svåra att uppfatta. I artikeln görs ett försök att systematisera rättsstoffet med den finansiella sektorn som referensområde, med hänsyn till både nationell rätt och den inom området dominerande unionsrätten. — Artikeln är uppdelad i två delar. I en första del (avsnitt 1–3) behandlades den grundläggande taxonomin och de olika förfaranden som kontrollerar själva marknadstillträdet. I denna andra del (avsnitt 4–8) behandlas vissa förfaranden som aktualiseras avseende redan pågående verksamhet respektive förfaranden som kvalificerar företagen för vissa rättsliga effekter.

Har det skett en omsvängning eller omläggning av praxis från restriktiv till extensiv tillämpning av skiljeavtal?

HD:s domar innehåller numer ofta flera generella uttalanden som inte omfattas av prejudikatverkan. I efterföljande prejudikat kan HD inta en förändrad inställning i förhållande till sådana uttalanden. Om också dessa nya uttalanden ligger vid sidan av referatfallens prejudikatverkan kan HD åter slå in på en ny väg. I denna uppsats behandlas några HD-fall som rör det legala kravet på att ett skiljeavtal ska avse ett angivet konkret rättsförhållande. Detta identifieringskrav har tidigare lett till att skiljeklausuler getts en begränsad räckvidd. I ett nyligen avgjort fall,"Belgor", ansåg HD att en skiljeklausul i ett avtal kan omfatta inte bara avtalet utan också andra anknytande rättsförhållanden. Det rör sig då om en extensiv lagtolkning. Det är osäkert om denna omläggning av praxis kommer att följas av fler förändringar.

Litteratur

Anförande av talmannen

Notiser

Personalnotiser

Är Pragreglerna förenliga med svensk skiljemannarätt?

Den 14 december 2018 presenterades de så kallade Pragreglerna, vilka berör processledning och bevisanskaffning i skiljeförfaranden. Pragreglerna har tagits fram i syfte att skapa effektivare och mindre kostsamma skiljeförfaranden och ett mer civil law-präglat alternativ till de väletablerade IBA-reglerna.

En ny grundlagsutredning

Sveriges grundlagar utgör grunden för vårt samhällskontrakt. Min uppfattning är att en ny parlamentarisk grundlagsutredning ska tillsättas under denna mandatperiod. I den utredningen bör vissa befintliga bestämmelser i regeringsformen ses över. Vidare bör utredningen få i uppdrag att överväga om grundlagsskyddet i regeringsformen ska stärkas eller kompletteras samt om vissa nya rättigheter ska införas. Det handlar bland annat om att stärka individens fri- och rättigheter gentemot staten och att göra våra domstolar och grundlagar mer motståndskraftiga mot krafter som kan hota rättsstaten och demokratin.

Oklarhetsregeln och oskäliga avtalsvillkor: ny rättsutveckling för konsumentavtal

EU-direktivet om oskäliga avtalsvillkor (avtalsvillkorsdirektivet) har genomgått en omfattande utveckling i EU-domstolens praxis. Detta har hittills varit föga observerat i svensk rättspraxis; ett läge som inte ter sig hållbart. På viktiga punkter behövs en omorientering. Det gäller bland annat de krav oklarhetsregeln ställer på transparenta villkor och begriplig information i konsumentavtal. Det gäller vidare den viktiga regeln att unionsrätten inte tillåter jämkning av oskäliga villkor i konsumentavtal; de ska lämnas utan avseende såsom ogiltiga. Artikeln diskuterar hur det svenska rättsläget bör ändras.

HD om erkännande i Sverige av utomlands genomfört arrangemang avseende surrogatmoderskap

Högsta domstolen meddelade den 13 juni 2019 ett beslut1 som förmodligen kommer att ge upphov till diskussioner vilkas principiella betydelse sträcker sig utanför beslutets problemområde i snäv bemärkelse. Målet handlade om erkännande i Sverige av ett utländskt avgörande varigenom en i Sverige bosatt svensk kvinna förklarats vara moder till ett genom surrogatarrangemang i det främmande domstolslandet tillkommet barn.

Bevisbördans placering i fordringsmål II — särskilt om förhållandet mellan den civilrättsliga regeln och föremålet för bevisbördan

Författaren har i en tidigare artikel diskuterat Högsta domstolens praxis avseende bevisbördans placering i fordringsmål med utgångpunkt i rättsfallen ”Tandläkarens olycka” (NJA 2014 s. 364) och ”Terrys Restaurang” (NJA 2017 s. 1094).2 I artikeln presenteras bl.a. två alternativa tolkningar av rättsfallet ”Tandläkarens olycka”. Den 6 februari i år meddelade Högsta domstolen dom i NJA 2019 s. 23, ”Den betalande sambon”. I domskälen (se p. 13 sista meningen) uttalar Högsta domstolen att ”Tandläkarens olycka” ska förstås vila på en civilrättslig regel om särskild återkravsrätt. Nedan diskuteras dels konsekvenserna av det klargörande som Högsta domstolen gör rörande förståelsen av ”Tandläkarens olycka”, dels tillämpligheten av den princip som skapades genom samma rättsfall.

Lagstiftning i riksdagen hösten 2018 och våren 2019

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som har antagits av riksdagen under hösten 2018 och våren 2019. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig, bl.a. tas lagstiftning om skatt och tull inte upp. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 1 juli 2019.

Litteratur

MARTIN BORGEKE, CATHARINA MÅNSSON, Studier rörande allmän straffrättspraxis m.m., Jure 2019, s. 679

Perspektiv på prejudikat: En empirisk undersökning av tingsrätternas bruk av Högsta domstolens rättspraxis i tvistemål

Betydelsen av HD:s avgöranden som prejudikat har rönt allt större uppmärksamhet, främst med fokus på hur HD själv ser på sin rättspraxis. Denna artikel kompletterar diskussionen genom att undersöka tingsrätternas bruk av prejudikat. Artikeln visar att endast en relativt liten andel av HD:s avgöranden används aktivt i tingsrätterna och att överlappningen mellan de avgöranden som används av tingsrätterna och de som används av HD själv är ytterst begränsad. En möjlig förklaring är att HD i hög grad prövar frågor som mycket sällan uppkommer i tingsrätterna. Detta är inte nödvändigtvis problematiskt, men motiverar en diskussion om hur HD bäst kan leda rättstillämpningen.

Riksdagens första kammare — såsom barnet med badvattnet? Eller bara en ny sådan för moderna tider?

Den svenska konstitutionella debatten har knappast utmärkt sig för sin livlighet, stora omfattning och geniala drag. Istället har det varit fråga om ett segdraget utredande alltsedan 1940-talet. Några produkter av kvalitet åstadkoms dock inte, och den nuvarande regeringsformen har ständigt blivit föremål för lappningar och lagningar alltsedan dess ikraftträdande

Umgänge med barn vid skyddat boende

Frågan om pappans umgänge med barnen när mamman befinner sig på skyddat boende är komplicerad. Barnens trygghet och skydd måste ges första prioritet. Men tillämpningen får inte vara sådan att umgängesrätt omöjliggörs även i de fall då det faktiskt är bäst för barnen att få umgås med sin pappa. I artikeln lämnas ett förslag om hur situationen som utgångspunkt kan hanteras. När s.k. umgängesstöd kan antas medföra att umgänge kan anordnas utan risk för att barnen far illa, bör domstolen förordna om umgängesstöd och därmed också om umgänge, om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda.

Ett alexanderhugg på äganderättsförbehållet

Frågan om när äganderättsförbehåll kan anses giltiga har sällan blivit så skärskådad som i målet "Husbilarna". 2 Målet har rört en fråga av central betydelse för kreditinstitut och branscher som återkommande kommer i kontakt med äganderättsförbehåll. Sett i ljuset av tidigare praxis, doktrin och förarbeten var Högsta domstolens slutsatser överraskande i vissa avseenden. Nedan gör vi mindre nedslag i domen som visar på hur Högsta domstolen har gjort ett alexanderhugg på institutet äganderättsförbehåll och indikerat att vi kan stå inför en omdaning av den svenska sakrätten.

Om betydelsen av komparativa studier för rättstillämpningen och framväxten av en global rättsordning

Artikeln behandlar översiktligt vad komparativa studier är och hur sådana analyser och jämförelser får betydelse för rättstillämpningen och framväxten av en global rättsordning. Med betoning på straffprocessen uppmärksammas hur komparativ rätt ger en ökad kunskap, fler alternativ och bättre underlag för konsekvensanalyser i det enskilda målet, men även på det övergripande planet t.ex. när en konvention ska arbetas fram eller införlivas med svensk rätt. Analyser av andra staters regler och internationella konventioner är viktiga också för att utveckla rättigheter och rättstillämpningen kring dessa. Det handlar då ofta om situationer där det är ett gemensamt intresse för staterna i världssamfundet att agera samfällt eller vid grova eller upprepade kränkningar av mänskliga rättigheter och internationella brott.

Litteratur

C. R. SUNSTEIN, The Cost-Benefit Revolution, The MIT Press, Cambridge, MA & London 2018, 266 s.

Är innehav av falska handlingar straffbart?

Sedan gammalt har innehav av falska handlingar kunnat straffas som förberedelse till brukande av falsk urkund. Enligt en framväxande hovrättspraxis skulle detta dock vara omöjligt med hänsyn till principen om åtskillnad mellan hjälpmedel och brottsobjekt. Artikeln undersöker grunden för principen och ifrågasätter tolkningen, samt tar upp frågan om principen fortfarande är giltig.

Några tankar om naturrättsidéer och positivism — tillika en kritisk kommentar till vår tids missbruk av termerna ”naturrätt” och ”positivism”

Det florerar i våra dagar en spridd användning av termerna ”naturrätt” och ”positivism”, som dels vilar på ett logiskt felslut och dels är ohederlig. I artikeln presenteras dessa uppfattningar och förklaras varför de lider av dessa båda defekter. Detta sker i relief mot en idéhistorisk exposé över de båda begreppens idéutveckling. Man kan skilja mellan två stadier i denna: (1) Den klassiska naturrättsläran och den klassiska positivismen samt (2) den moderna naturrättsläran och den moderna positivismen. Mot bakgrund av denna exposé behandlas sedan ovannämnda ”urartade” naturrättstanke och ”urartade” positivism.

En ny riksdagskammare eller en gammal — eller en ny grundlag?

Professor emeritus Göran Lysén föreslår i SvJT 2019 s. 773 att riksdagens första kammare ska återinföras, men i ny form. Det är välgörande med ett historiskt perspektiv på frågan om grundlagsreform, och med fokus på de övergripande dragen snarare än på enskildheterna. Men idén om valkorporationer är knappast det bästa som finns att hämta ur svensk konstitutionell tradition.

Insufficient reasoning — a proper basis for setting aside an award?

The most important product of the arbitration is the arbitral award. A (final) award is the culmination of the arbitration, it embodies the tribunal’s ultimate and binding determination of the dispute between the parties and it is to a very large extent (even more so than court judgments) enforceable in foreign countries. But to what extent must arbitrators provide reasons in their award and what is the standard with which the reasoning must comply? Two separate questions arise in relation to reasons. The first is what constitutes good practice among arbitrators and forms a general requirement in arbitration, i.e. in a sense what level of reasoning that should — but not necessarily must in order for the award to be enforceable and unchallengeable — be contained in an award. The second question is under what circumstances challenges can be made to have an award set aside in instances where reasoning is alleged to be lacking or insufficient.

EU:s marknadsmissbruksförordning och uppköpserbjudanden

En uppköpssituation avseende ett börsnoterat bolag aktualiserar tillämpning av flera bestämmelser i EU:s marknadsmissbruksförordning, såväl för budgivaren som för målbolaget och i viss mån för andra aktörer. Det är inte oproblematiskt att tolka och tillämpa förordningen i dessa hänseenden. Utgör information om ett förestående uppköpserbjudande insiderinformation, och i så fall när? Hur ska budgivaren förhålla sig till förordningens bestämmelser vid marknadssonderingar och positionsbyggande? Hur påverkar förordningen målbolagets hantering av en uppköpssituation? I artikeln görs ett försök att bringa ökad klarhet beträffande några sådana frågor.

Litteratur

Personalnotiser

Nytt justitieråd Regeringen har den 12 september 2019 utnämnt kammarrättslagmannen Marie Jönsson att vara justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen. Marie Jönsson är sedan 2015 kammarrättslagman i Kammarrätten i Stockholm. Dessförinnan var hon chefsrådman i Förvaltningsrätten i Stockholm. Under åren 1993–2006 arbetade hon i Regeringskansliet, bland annat som ämnesråd och tillförordnat departementsråd i Finansdepartementet. Marie Jönsson tillträder den 1 mars 2020. Foto: Maria Erlandsson

På spaning efter den tid när bostadsrättsägare skyddades från flytt

När beneficieskyddet för bostadsrätter infördes i svensk rätt var lagstiftarens syfte att bostadsrätter som utgångspunkt skulle undantas utmätning. Sedan införandet har värdet på bostadsrätter stigit. Värdestegringen har varit avgörande för rättsutvecklingen och idag skyddas endast en förhållandevis liten andel av svenska bostadsrätter från utmätning genom beneficieregeln i 5 kap. 1 § första stycket 6 p. utsökningsbalken. Utöver att värdet på bostadsrätter stigit sedan införandet, har även en påtaglig bostadsbrist utvecklats i Sverige. Artikeln rör den framväxta bostadsbristens förhållande till beneficieskyddet för bostadsrätter och frågan huruvida ändrade förhållanden på den svenska bostadsmarknaden åter bör påverka rättsutvecklingen.

Återförvisning av mål och ärenden utan att det förekommit rättegångsfel

Det finns ett utrymme för en överinstans att återförvisa ett mål eller ärende till en lägre instans utan att det har förekommit rättegångsfel i den lägre instansen. Möjligheten till återförvisning i sådana fall framgår inte av lagtext utan kan sägas ske med tillämpning av den s.k. instansordningens princip. Artikeln behandlar den närmare innebörden av denna princip och frågan om hur den kan, har och i viss mån bör tillämpas av hovrätten.

Svenskt rättsskipningsintresse

Under de senaste åren har Högsta domstolen (HD) förtydligat att frågan om svensk domstols internationella behörighet i icke-lagreglerade förmögenhetsrättsliga mål är beroende av om det finns ett svenskt rättsskipningsintresse. Denna artikel syftar till att inventera vilka omständigheter och argument som typiskt sett kan tala för att det föreligger ett svenskt rättsskipningsintresse och därmed svensk behörighet.

Skärpta krav på inhemsk tillämpning av Europakonventionen — förstärkt subsidiaritet

Denna artikel avhandlar förstärkt krav på tillämpning av Europakonventionen på nationellt plan (subsidiaritetsprincipen). Principens innehåll, rättsliga stöd och utvecklingen på senare tid beskrivs. Det ges goda och dåliga exempel på nationell prövning, bl.a. hämtade från en seminarierapport på Europadomstolens hemsida. Artikeln rapporterar även om att HD har lagt till kvalificerade moment för att utdöma skadestånd i vissa hänseenden, varav det ena momentet har dödats av Unionsdomstolen (den s.k. klart-stöddoktrinen), men att det andra alltjämt lever. När det kommer till överträdelser enskilda sinsemellan räcker det enligt HD inte med att konstatera en överträdelse. Agerandet måste också ha varit kvalificerat otillbörligt för att ersättning för ideell- och ren förmögenhetsskada ska utgå. De kvalificerande momenten har skett utan klart stöd i Europadomstolens praxis.

Pactum turpe — en rekonstruktion och ett försvar*

Ska rättsordningen ha som sitt uppdrag att pröva och eventuellt fastställa avtal som innebär att ett gift par ska skiljas? Är det en domstols uppgift att pröva en fullgörelsetalan rörande ett avtal som kräver att en kvinna ska abortera sitt foster? Rättsinstitutet pactum turpe innebär att olagliga eller omoraliska avtal ibland kan lämnas utan avseende. Principen är inte klart definierad och rörande avtal som anses ”osedliga” lämnas ett mycket stort tolkningsutrymme åt domstolarna. I den här artikeln försvaras pactum turpes relevans och kriterier för dess tillämpning utvecklas och försvaras.

Litteratur

Claes Martinson utkom för cirka ett år sedan med Femton förmögenhetsrättsliga forskningsresultat — och totalt tjugo konkreta exempel på forskning kring bankjuridiska teman som illustrerar vad en resultatinriktning skulle kunna tillföra i förmögenhetsrätten. En lång undertitel, som jag återkommer till.

Notiser

Till minne av Hans Danelius En av vårt lands främsta jurister Hans Danelius avled i sitt hem i Stockholm den 20 september 2019.

Svensk rättspraxis i associationsrätt 2001–2010

Innehållsförteckning 1 Aktiebolag 1.1 Aktierna 1.1.1 Godtrosförvärv av aktier 1.1.2 Likhetsprincipen och generalklausulen 1.2 Företrädarskap och kompetensöverskridande 1.2.1 Företrädarskap 1.2.2 Verkställande direktörens behörighet 1.3 Ökning av aktiekapitalet 1.3.1 Ogiltighet vid aktieteckning 1.4 Inlösen av minoritetsaktier 1.4.1 Delgivning av skiljedom 1.5 Likvidation och konkurs 1.5.1 Upplöst bolags partshabilitet 1.5.2 Upphävande av likvidationsbeslut 1.5.3 Tidpunkten för likvidationsärendets avslutande 1.5.4 Likvidation efter bolagets upplösning 1.5.5 Behörighet att ansöka om konkurs 1.5.6 Förmånsrätt i konkurs för revisionsfordran 1.6 Personligt betalningsansvar i anledning av kapitalbrist 1.6.1 Rättelse under löpande ansvarsperiod 1.6.2 Om betydelsen av utebliven revisorsgranskning 1.6.3 Accessorisk eller självständig preskription av medansvar 1.6.4 Bevisbörda i mål om kapitalbrist 1.6.5 Regressrätt gentemot annan styrelseledamot 1.7 Skadestånd 1.7.1 Partsställning vid minoritetstalan 1.7.2 Om materiell processledning och tillämpningen av 29 kap. 7 § aktiebolagslagen 1.7.3 Om jämkning på grund av medvållande på bolagets sida 1.7.4 Skadestånd enligt skadeståndslagen 1.8 Straff enligt aktiebolagslagens bestämmelser

Svensk rättspraxis: Straffrätt 2010–2018

Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Grundlagarna, EU-rätten, Europakonventionen m.m. 2.1 Grundlagarna 2.1.1 Regeringsformen 2.1.2 Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen 2.2 Europakonventionen 2.2.1 Ne bis in idem 2.2.2 Rätten till rättvis rättegång 2.2.3 Rätten till frihet och säkerhet 2.3 EU-rätten