Arkiv

”Lagberedning — från ax till limpa”

Den svenska lagberedningsprocessen anses ofta fungera väl i ett internationellt perspektiv. Det innebär emellertid inte att det saknas anledning att ständigt föra en diskussion om formerna för lagberedningen.     Svensk Juristtidning har tidigare, tillsammans med juridiska fakulteter/institutioner och Justitiedepartementet, anordnat symposier om Lagrådet respektive kommittéväsendet (2008 respektive 2011 års Häringesymposium). Vid 2008 års Häringesymposium konstaterades bl.a. att det finns en risk för att lagar underkänns vid domstolarnas senare lagprövning om Lagrådets yttranden inte beaktas av lagstiftaren. Vid 2011 års Häringesymposium uttalades bl.a. att allt för detaljerade utredningsdirektiv kan leda till att den särskilda utredaren eller ordföranden inte vill ställa sig bakom förslaget samtidigt som allt för öppna direktiv kan leda till ineffektivitet i utredningsarbetet. Diskussionerna vid symposierna har i båda fallen utmynnat i artiklar som fyllt ett helt tidningshäfte.1 Under de år som har gått sedan de två nämnda symposierna har utredningar i flera fall getts snäva direktiv. Det har också kunnat noteras att remisstiderna i vissa fall har varit korta, att Lagrådets yttranden i flera fall inte har föranlett ändringar och att lagprodukter har kritiserats av domstolar.

En betraktelse över symposiet ”Lagberedning — från ax till limpa”

Under SvJT:s och Uppsala universitets symposium om lagberedningsprocessen hade justitiekansler Mari Heidenborg uppdraget att särskilt lyssna, fundera och anteckna något om vad som sades. I denna betraktelse över symposiet redogör hon dels för vad som anfördes under olika programpunkter, dels för hur dessa anföranden samspelade med varandra. Utifrån fyra sammanfattande spaningar konstateras att det finns all anledning att fortsätta diskussionen om tillståndet för den svenska lagberedningen.

Några reflektioner över lagberedning ur ett jämförande perspektiv

Har den svenska lagberedningsprocessen försämrats, och i så fall varför? Det finns flera rationalitetskontrollpunkter i det svenska lagberedningssystemet, och systemet är fortfarande bra i en internationell jämförelse. Nedan diskuterar jag några moment i den svenska lagberedningen, samt ger några jämförande perspektiv på dessa.

EU-rättens påverkan på svensk lagberedning

I det här inlägget diskuteras den svenska beredningen av lagstiftning som bygger på EU-rätt. Detta görs särskilt mot bakgrund av behovet av rättspolitisk input under olika stadier av lagstiftningsprocessen samt rättsvetenskapens roll i processen. I inlägget framförs tre allmänna synpunkter för vidare diskussioner.

Några tankar om kommittédirektiv och utredningsarbete

Det talas ibland om ett utredningsväsendets förfall. Men finns det verkligen skäl till panik? Med ett genomtänkt uppdrag och ett välplanerat upplägg fungerar det enligt författarens mening i regel ganska bra. Däremot kan mottagningsfasen förbättras och passas in i en sammantagen tidplan för hela processen.

Remissfasen och Lagrådets roll

Utifrån samma koncept som radioprogrammet Spanarna i P1 — en spaning, tre exempel, en slutsats med riktning mot framtiden — behandlas remissinstansernas och Lagrådets möjligheter att påverka under lagberedningen. Författaren, som suttit två år i Lagrådet, tycker sig se en tendens till att förslag tas fram och låses fast till sitt innehåll i ett allt tidigare skede.1

Universiteten och de juridiska fakulteterna som remissinstanser

Kraven på beredning av lagstiftning är en central del i det svenska konstitutionella systemet. I ett större perspektiv kan man se dessa krav som ett uttryck för en mer allmän offentligrättslig princip om beredning av beslut. Mot denna bakgrund behandlar artikeln universitetens och de juridiska fakulteternas roll i lagberedningen som remissinstanser. Utifrån författarens erfarenheter lämnas några synpunkter, bland annat att det kan vara lämpligt att ställa remisser direkt till de juridiska fakulteterna i stället för till universiteten som helhet. Vidare konstateras att rollen som remissinstans förenar beredningstanken med universitetets uppgift att samverka med det omgivande samhället.

Utredare i staten

Utredningarnas sammansättning och rollfördelningen i utredningarna varierar i dag på ett sätt som inte verkar helt genomtänkt i alla avseenden. Att förändringar sker över tid är säkert både naturligt och önskvärt, men utredningsväsendets grundläggande syfte att bidra till allsidig beredning och fullgott beslutsunderlag får aldrig överges.

”Speaking Truth to Power” — ett hotat ideal?

Under senare år har frågan ställts om kvaliteten har försämrats på de underlag som regeringen fattar sina beslut på. I denna uppsats konstateras det att det saknas statsvetenskapliga studier av på vilket samlat underlag regeringen fattar sina beslut. Studier av kommittéväsendet och resultatstyrningen pekar dock mot att informationssystemens relevans för den politiska styrningen har minskat. Tjänstemännen har också blivit mindre benägna att säga ifrån till överordnade när de tycker att någonting är fel, vilket riskerar att leda till sämre beslut på alla förvaltningsnivåer. Förändringen i tjänstemannarollen förklaras av ett förvaltningspolitiskt reformarbete som gjort att myndigheterna och dess anställda kommit att betrakta sig själva allt mindre som traditionella myndigheter och allt mer som formella organisationer modellerade efter det privata företaget.

Notiser

Dag Victor 1944–2019 Dag Victor dog den 12 augusti2019, kort före sin 75-årsdag. När Dag pensionerades som justitieråd och domare i Högsta domstolen hade han hunnit med en synnerligen innehålls- och framgångsrik yrkeskarriär. Han lämnar ett stort tomrum efter sig men också varaktiga insatser som kan och bör stimulera många av oss. Han växte upp i Östersund och bevarade spår av sin dialekt genom hela livet. Han gjorde knappast några försök att utplåna den. Hans ursprung var viktigt för honom.

Den åtalade gärningen — några tankar om utformningen av gärningsbeskrivningar

Gärning Aspelin har under de senaste trettio åren regelbundet författat texter med utkast till förändringar av det svenska rättssystemet. De olika gärningarna har i allmänhet fått den effekten att Sveriges Riksdag, helt i enlighet med Aspelins uppsåt, förmåtts att anta ny lagstiftning i huvudsaklig överensstämmelse med utkasten. Som försvårande omständigheter må särskilt framhållas att gärningarna lett till omfattande effekter, att motivet för hans handlande varit en kritisk inställning till inslag i det svenska rättssystemet, att han genom skarpsinne och flit utnyttjat andras särskilda svårigheter att värja sig samt att gärningarna utgjort ett led i en verksamhet som varit särskilt noggrant planlagd, bedrivits i stor omfattning och i vilken Aspelin spelat en betydande och under senare år helt ledande roll. Gärningarna har sammantaget ett synnerligen högt samhällsvärde vilket inte förminskas av att Aspelin i sin verksamhet genomgående drivits av stark mänsklig medkänsla.

Två sätt att tolka det nya våldtäktsbrottet

I denna artikel analyseras rekvisitet ”frivillighet” i den nya våldtäktsbestämmelsen. Inledningsvis redogörs översiktligt för det nya våldtäktsbrottets innehåll. Därefter diskuteras dels frågan om vad som menas med ett frivilligt respektive inte frivilligt deltagande enligt 6 kap. 1 § första och andra meningen BrB, dels frågan om hur den tredje meningen i 6 kap. 1 §

Innebörden av ”svenskt konventionsåtagande” — svårare att tolka än man tror

Syftet med 2016 års tillfälliga lag om uppehållstillstånd är att inskränka möjligheterna till uppehållstillstånd utan att riskera en tillämpning av skyddsbestämmelser och regler om anhöriginvandring som strider mot Sveriges internationella förpliktelser. För att uppnå detta används svenska konventionsåtaganden som ”ventiler” i vissa av lagens centrala bestämmelser.

Domstolsdomare som partsutsedd skiljeman

”Förbudet” för domstolsdomare att som bisyssla ta uppdrag som partsutsedd skiljeman kan och bör avskaffas. Förbudet grundas på en syn på förhållandet mellan de tvistande parterna och skiljemännen som svensk rätt övergav för många år sedan. Sådana uppdrag riskerar inte att orsaka förtroendeskada.

Överlappningen mellan dataskydd och marknadsrätt

Digitaliseringen gör det möjligt för näringsidkare att utveckla nya affärsmodeller, upptäcka nya marknader och att rationalisera sina verksamheter. En viktig aspekt i denna utveckling utgör att samla in, behandla och på olika sätt utnyttja personuppgifter av såväl befintliga som presumtiva kunder. Av den anledningen existerar ett naturligt samband mellan personuppgifter och näringsverksamhet och från ett juridiskt perspektiv en överlappning mellan rättsområdena dataskydd och marknadsrätt. Den här artikeln analyserar denna överlappning närmare. I artikeln görs en undersökning av såväl dataskyddsförordningens tillämpning på olika marknadsföringsåtgärder som marknadsrättens tillämpning på kommersiella personuppgiftsbehandlingar.

Folkrättsbrott i svenska domstolar: En våldsam utveckling

Under loppet av drygt tio år har tretton personer lagförts i svenska domstolar för olika brott mot folkrätten. Folkrättsbrott är ett nytt och på olika sätt komplicerat inslag i den svenska brottmålsrepertoaren som väcker nya frågor och ställer nya krav på rättsväsendets aktörer. I artikeln presenteras de mål som avgjorts. Tonvikten läggs vid aspekter av fallen med internationellrättslig koppling.

Litteratur

MARIA GRAHN-FARLEY, Barnkonventionen en kommentar, Studentlitteratur, 2019. 264 s. Den 1 januari 2020 trädde den lag i kraft varigenom FN:s konvention om barnets rättigheter inkorporeras med svensk lag. Genom lagen inkorporeras artiklarna 1–42 i konventionen, dvs. huvudsakligen de materiella bestämmelserna i konventionen.1 Riksdagens beslut om inkorporering var inte helt okontroversiellt och beslutet togs trots invändningar från flera tunga remissinstanser och Lagrådets avrådan.

Bindande påföljdsyrkanden i brottmål — dags att ta ställning!

Domstolen prövar självständigt frågor om påföljd och straffmätning utan att vara bunden av parternas yrkande och inställning. Frågan om denna ordning bör förändras har aktualiserats i ett flertal lagstiftningsärenden, men lagstiftaren har inte gett något besked. Det är nu dags att ta ställning.

Diskrimineringsskyddet i praktiken — mer än bara pengar?

Staten ska garantera ett skydd mot diskriminering för enskilda och effektiva, avskräckande och proportionerliga sanktioner mot diskriminering. Ett nu pågående mål mellan Diskrimineringsombudsmannen och flygbolaget BRA aktualiserar flera av dessa frågor. Särskilt central är frågan huruvida en kärande som påstår att en part diskriminerat honom eller henne har rätt till en rättslig prövning när en svarande medger att betala yrkat belopp utan att ta ansvar för att diskriminering skett. Artikeln sätter målet i en bredare kontext kring rätten till effektiva rättsmedel och ställer den enskildes intresse av sakprövning i relation till andra intressen för att slutligen komma fram till att EU-domstolen bör värna den enskildes rätt till prövning för att upprätthålla effektiva rättsmedel och avskräckande sanktioner.

Egendomsskydd och nya gator — svårt att förena?

I Sverige har kommuner möjlighet att debitera enskilda fastighetsägare för gatuarbeten som de inte nödvändigtvis behöver eller vill ha. I den här artikeln utreds under vilka omständigheter uttag av sådana så kallade gatukostnadsavgifter riskerar att komma i konflikt med egendomsskyddet i regeringsformen och Europakonventionen. Det konstateras att denna risk framförallt föreligger om avgifterna överstiger fastighetsägarnas faktiska nytta av gatorna. Tre möjliga lösningar föreslås för hur överträdelser av egendomsskyddet kan undvikas.

Synen på rättskällor inom samerättslig forskning

Under de senaste decennierna har samerätt etablerats som ett särskilt rättsområde inom rättsvetenskaplig forskning i Norden.2 Forskningen i samerätt famnar över en rad rättsvetenskapliga sakfrågor och omfattar allt från internationell urfolksrätt, offentlig rätt, fastighetsrätt och allehanda civilrättsliga frågor.3Behovet av utredning och forskning på det samerättsliga området är stort men intresset för en diskussion kring de rättsvetenskapliga frågor som rättsområdet särskilt aktualiserar har varit begränsat. En fråga som är särskilt aktuell inom samerätten är hur olika rättskällor ska värderas. I det följande diskuteras denna fråga med utgångspunkt i vad Kristina Allard och Malin Brännström anfört i en replik i SvJT (2019 s. 165).

Uppgiftsskyldigheten i rättegångsbalken — obsolet eller outnyttjad möjlighet till bevisefterforskning?

Uppgiftsskyldigheten i 42 kapitlet 8 § 1 stycket 4 meningen rättegångsbalken ger enligt dess ordalydelse part i tvistemål möjlighet att få information från motparten om vilka skriftliga bevis denne innehar. Bestämmelsen har på vissa håll i doktrinen betecknats som obsolet och på andra håll ansetts möjliggöra bevisefterforskning. Om uppgiftsskyldigheten skulle möjliggöra bevisefterforskning kan det få stor inverkan på tvistemålsprocessen och parternas möjlighet att anskaffa bevis och tillvarata sin rätt. I denna artikel analyseras uppgiftsskyldighetens eventuella existens och omfattning. Slutligen diskuteras bestämmelsen i förhållande till rättegångsbalkens system för bevisanskaffning.

Litteratur

FRAUKE ROSTALSKI, Das Natürlichkeitsargument bei biotechnologischen Maßnahmen (Schriften zur Rechtstheorie, Band 290), Duncker & Humblot, Berlin 2019, 219 s. naturam expellas furca, tamen usque recurret — Horatius

Notiser

Notiser

Om vissa juridiska föreställningars sanning

Det juridiska tänkandet rör det som vi idag ofta kallar institutionella fakta, där man tillskriver en funktion till ett något som det inte har genom sina empiriska egenskaper. Tänk att vi ställer upp en regel att i vissa sammanhang ska något räknas som en poäng i ett sällskapsspel. Det är inte sakens beskaffenhet som gör den till en poäng, utan den konstitutiva regeln. Det påminner om hur många regler fungerar inom rätten. Insikten spelar roll för vår förståelse av juridiska föreställningar i allmänhet. Men den spelar även stor för roll för vissa juridiska föreställningars sanning. I synnerhet diskuteras här hur insikten påverkar vår förståelse av migration och medborgarskap, samt vilka följder insikten får för juristen.

Prövningsordningen vid återkrav av överlämnad egendom

Prövningar av frågor om återkrav efter medelsöverföring har på senare tid behandlats bl.a. i ”Tandläkarens olycka” NJA 2014 s. 364, ”Terrys restaurang” NJA 2017 s. 1094 och ”Den betalande sambon” NJA 2019 s. 23. Avgörandena har uppmärksammats i flera artiklar, bl.a. i denna tidskrift, men inte tidigare kommenterats på ett systematiserat sätt av författaren. I ett försök att få logisk ordning och reda på argumenten presenteras ett förslag till prövningsordning som ger en klarare bedömningsstruktur, till undvikande av sammanblandning av materiella regler och bevisregler.

Påföljdsyrkanden i brottmålsprocessen — några personliga reflektioner baserade på praktiska erfarenheter

Den här texten innehåller några personliga reflektioner kring effekterna av ett konkret påföljdsyrkande i brottmålsprocessen. De baseras på mina erfarenheter i tingsrätt i administrativa marknadsmissbruksmål, där denna ordning praktiseras. Slutsatsen är att konsekvensen av ett påföljdsyrkande blir att dynamiken i rättegången förändras och att strukturella element i brottmålsprocessen påverkas.

Befogad och obefogad tillit i fullmaktsläran

Högsta domstolen har i NJA 2013 s. 659 och 2014 s. 684 meddelat två domar med ambitionen att förnya fullmaktsläran. I domarna har vad som tidigare benämnts särskild ställningsfullmakt, toleransfullmakt eller kombinationsfullmakt ersatts med en lära om fullmakt grundad på befogad tillit. I det senare rättsfallet har en indelning gjorts i fullmakter grundade på huvudmannens viljeförklaring eller vilja (uttrycken varierar) och fullmakter grundade på tredje mans befogade tillit. Den senare domen har kritiserats av Ola Svensson och Konrad Lundberg.1 Jag har tidigare kortfattat och i en källa med begränsad spridning uttalat en uppfattning som i allt väsentligt överensstämmer med Ola Svenssons och Konrad Lundbergs.2 Jag utvecklar nu min mening.

2019 års Haagkonvention — ett globalt regelverk om erkännande och verkställighet av domar

Det har länge saknats ett globalt instrument som reglerar erkännande och verkställighet av domar. Den 2 juli 2019 antogs 2019 års Haagkonvention om erkännande och verkställighet av utländska domar på privaträttens område. Konventionen har beskrivits som en potentiell ”game changer” för internationell tvistelösning. Den här artikeln redogör för konventionens bakgrund och dess syfte, funktion och innehåll.

Från lagstiftningsarbetet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som antogs av riksdagen under hösten 2019. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig; bl.a. tas lagstiftning om skatt och tull inte upp. Om inte annat sägs trädde lagen eller lagändringen i kraft senast den 1 januari 2020.

Kan otillåtna omfattningsvillkor tillåtas av försäkringstekniska skäl?

Försäkringsbolag är i regel fria att bestämma vilka risker de försäkrar, men inte hur de försäkrar dem; försäkringsbolag får som utgångspunkt inte utforma omfattningsvillkor (dvs. villkor som stipulerar den försäkrade risken) som begränsar försäkringstagarens rätt till ersättning i strid med den senares så kallade biförpliktelser. Stundom uttalas emellertid att undantag från detta förbud får göras om det föreligger (vägande) s.k. ”försäkringstekniska skäl”.

Girjas sameby mot staten: En analys av Girjasdomen*

I januari i år avgjorde Högsta domstolen det s.k. Girjasmålet, där rätten att upplåta småviltsjakt och fiske i fjällområdena prövats. Stridigheter om huruvida det är staten eller samebyn som har rätt att göra sådana upplåtelser har pågått i decennier och har inte gått att lösa politiskt. I artikeln analyseras domen och vilka konsekvenser den får; domens längd och komplexitet motiverar en längre rättsfallsanalys. Det konstateras att domen klargör viktiga förhållanden såsom att samiska markrättigheter upparbetats genom urminnes hävd och att ILO:s konvention nr 169 om urfolks rättigheter i delar är bindande även om den inte har ratificerats. Domen innebär att en betydande rättsutveckling skett inom det samerättsliga området.

Värdet av en stabil praxis och behovet av en omläggning av praxis

Det är möjligt att prejudikatinstanser någon gång avstår från att göra behövliga praxisändringar på grund av plenireglernas krav på att samtliga justitieråd ska medverka vid en tungrodd beslutsprocess. Det kan finnas ett påtagligt behov av att de högsta instanserna avviker från tidigare prejudikat genom förtydliganden och tillägg som är oförenliga med dessa prejudikat. Om detta ändringsbehov inte blir tillgodosett kommer en äldre och oklar praxis att kvarstå. Stabilitetsmålsättningen och kravet på förutsebar rättstillämpning utgör inte skäl för att en oklar praxis ska förbli oförändrad. Utvecklingen mot utförligare och mera komplicerade domskäl i prejudikat som avser svårlösta rättsfrågor medför en risk för att antagna rättsgrundsatser och lagtolkningar inte blir lämpliga i alla avseenden. Det uppkomna ändringsbehovet kan i ökad utsträckning komma att tillgodoses genom tillkomsten av vanliga prejudikat.

Personalnotiser

Författningsberedskap i praktiken

Den 16 april 2020 fattade riksdagen beslut om att anta lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168).1 Lagen är tillfällig och ska upphöra att gälla den 30 juni 2020. Bakgrunden till lagens tillkomst är behovet av att snabbt kunna fatta beslut för att stävja spridningen av Coronaviruset, eftersom det befintliga normgivningsbemyndigandet i smittskyddslagen inte har ansetts fylla det behov av föreskrifter som pandemin kan komma att kräva. Det finns flera principiella anledningar till att uppmärksamma lagen.2 Denna kommentar fokuserar på lagen som ett belysande exempel på det som i svensk krishantering kallas författningsberedskap3 och som är en av de viktigaste förklaringarna till varför vi inte har ett i grundlag reglerat undantagstillstånd i fredstida kriser.

Artificiell Intelligens — rättsordning och rättstillämpning

Artikeln inventerar möjliga samband och förhållanden mellan Artificiell Intelligens (AI) och valda delar av den svenska rättsordningen och rättstillämpningen, och konstaterar att det föreligger ett starkt behov av forskning för att ingående kartlägga och analysera en komplex problematik bl.a. på områdena straffrätt och processrätt. Inom straffrätten aktualiseras vad som konstituerar en straffbar gärning och hur prövningen av skuld bör ske när AI har varit involverat i händelserna, t.ex. ett självkörande fordon.

Rättssubjektet för renskötselrätten enligt svensk rätt och reindriftsretten enligt norsk rätt*

Sedan urminnes tider bedrivs samisk renskötsel i Sverige och Norge med grund i samiska traditioner och enligt nationella regler, och då främst genom bestämmelserna i den svenska rennäringslagen och den norska reindriftsloven. Rennäringslagens bestämmelser om renskötselrätten och reindriftslovens bestämmelser om reindriftsretten uppvisar både likheter och skillnader. Den största skillnaden berör siidan som är en traditionell samisk sammanslutning inom renskötseln. Enligt reindriftsloven är siidan ett rättssubjekt som bl.a. kan inneha rättigheter till särskilda betesarealer, medan den inte är ett rättssubjekt enligt rennäringslagen, trots att siidor även förekommer inom renskötseln i Sverige. Artikeln har en kritisk blick på rennäringslagen och argumenterar för att den svenska lagstiftaren bör reformera rennäringslagen och överväga att ta in bestämmelser om siidan i den.

Skadestånd vid avtalsbrott

Denna artikel handlar om när en avtalsbrytande (kontraktsbrytande) part kan undgå skadeståndsansvar. Åsikterna i litteraturen går isär och HD har tecknat en motstridig bild. I artikeln hävdas att brott mot ett avtalsåtagande medför skadeståndsskyldighet i och för sig — oavsett om det är fråga om ett omsorgs-, resultat- eller garantiåtagande. I artikeln hävdas vidare att frågan om en avtalsbrytande part i undantagsfall kan undgå skadeståndsansvar ska bedömas med stöd av en analys som ligger nära 36 § avtalslagen med inspiration från lagregler om force majeure och kontrollansvar, soft law-regler om hardship samt förutsättningsläran.1

Om hur de svenska domstolarna blev självständiga — eller om hur det egentligen var och senare blev!?

Vad gäller de svenska domstolarnas självständighet, så finns det en rad besvärande omständigheter, vilka underminerar dessas förtroende. Själva regeringsformen attraherar numera mindre kritik, utan felen finns på andra håll såsom i nämndemannasystemet, i domarnas karriärer via kanslihuset, i Domstolsverkets roll och i domarnas utbildning och klassiska bildning — vilka båda är väsentliga för domarnas oväld i en värld med agendasättande myndigheter förutom populistiska rörelser av diverse slag.

Litteratur

Föreningsfrihet och förbud mot rasistiska organisationer

I juli 2019 beslutade regeringen att tillsätta en utredning med uppdraget att utreda ett förbud mot rasistiska organisationer och deltagandet i sådana organisationer.1 Utredningen ska redovisa sina förslag i februari 2021. Uppdraget väcker intressanta och viktiga frågor om var gränsen går och var den bör gå för sådana rättigheter som föreningsfrihet och yttrandefrihet.

Om beredning, kungörelse och ikraftträdande av författningar i kristid

Under början av 2020 har ett stort antal författningar beslutats för att anpassa regelverket till den kris som den globala spridningen av sjukdomen covid-19 orsakat. Gemensamt för flera av dessa författningar är att det har varit bråttom för regelgivarna att se till att de träder ikraft. Regelgivarnas strävan efter att de nya reglerna ska få genomslag så snabbt som möjligt har medfört att man ibland både nått och passerat gränsen för hur snabbt en författning kan träda ikraft. I artikeln redogörs för regler om beredning, kungörelse och ikraftträdande i kristid. Sedan diskuteras några exempel på författningar som, genom att innehålla ingrepp mot enskilda, är särskilt intressanta ur ett konstitutionellt perspektiv.

Den successiva relevansens princip — några reflektioner med anledning av Högsta domstolens domvillobeslut i NJA 2019 s. 802

Under mitt dryga år som doktorand i processrätt på juridiska fakulteten vid Lunds universitet har frågor om i vilken turordning en domstol ska pröva olika faktapåståenden inom ramen för ett dispositivt tvistemål uppkommit förvånansvärt ofta. Vid diskussioner med domare, advokater och akademiker har åsikterna inte alltid varit samstämmiga och när jag hänvisat till vad vi inom processrätten kallar den successiva relevansens princip har förståelsen för denna princip varierat. När Högsta domstolen (HD) i oktober

Hur ska rätten sitta?

På grund av den covid-19-pandemi som drabbat världen detta år har frågan uppkommit om rätten helt eller delvis kan närvara på distans eller inte. Enligt författarens mening kan hela rätten, men inte enskilda ledamöter, ibland närvara vid en huvudförhandling på distans. Enskilda ledamöter kan dock delta i överläggningar på distans om det är lämpligt.

Vårdplikt för tredje mans lösöre vid konkurser — en replik

Bankjuristen Joseph Zamani har i en artikel i SvJT 2019 s. 50 (Konkursförvaltaruppdragets normer — om arvode, skadestånd och vård av annans lösöre) utvecklat sin syn på konkursförvaltarens och konkursboets vårdplikt och därmed anknytande separationsrätts- och arvodesfrågor (fortsättningsvis benämnt ”Artikeln”). Syftet med denna replik är att lämna några kommentarer till sakinnehållet i Artikeln.

Konkursförvaltarens nyttomaximering och något om vårdplikten — replik

Advokaterna Hans Andersson och Lars Ehrstedt har i SvJT 2020 s. 649 replikerat på den del av min artikel i SvJT 2019 s. 50 som berör vårdplikten för tredje mans lösöre. Beträffande deras syn på nämnda vårdplikt lämnar jag nedan några kommentarer. Repliken synliggör även en grundläggande tolkningskonflikt avseende förvaltaruppdraget, nämligen om den generella handlingsnormen i 7 kap. 8 § första stycket konkurslagen (KL) innebär att förvaltaren ska sträva efter maximal utdelning i absoluta tal (tillgångsmaximering) eller maximal utdelning i procent av konkursfordringarna (utdelningsmaximering). Med det senare synsättet, som företräds av Andersson och Ehrstedt men inte av mig, skulle arbete med att försöka nedbringa konkursgäldenärens fordringar kunna vara ersättningsgillt med arvode i konkursen, även när sådant arbete sker utan stöd i en särskild bestämmelse.

Domstolsprövning vid tvångsmedelsanvändning

Tvångsmedel innebär vanligtvis ett intrång i sådana grundläggande rättigheter som skyddas av Europakonventionen, där en viktig del av rättighetsskyddet är att sådana intrång kan prövas av domstol. Ett sådant krav ligger inte i linje med den svenska ordningen, enligt vilken det i hög grad är åklagare och förundersökningsledare som beslutar om tvångsmedel. I denna artikel undersöks frågan om domstolsprövning vid tvångsmedelsanvändning genom en analys av förhållandet mellan å ena sidan intern svensk rätt rörande frihetsberövande tvångsmedel och reell husrannsakan och å andra sidan

Brister i en studie av domstolarnas bevisvärdering avseende mål om olaga hot och våldtäkt

I SvJT 2018 s. 327 presenterades en studie enligt vilken bevisning som är tillräcklig för en fällande dom i våldtäktsmål inte är tillräcklig för en fällande dom i mål om olaga hot. Det finns dock flera problem med studien som sammantagna innebär att det inte finns stöd för påståendet att bevisning som uppfyller beviskravet i våldtäktsmål inte är tillräcklig i mål om olaga hot. Ett första problem är att de kriterier som har använts för att välja ut domar är otillräckliga för att utesluta att skillnader i andelen fällande domar beror på något annat än just brottstypen. Ett andra problem är att man vid tolkningen av resultatet inte har beaktat relevanta skäl för varför rätten har kommit fram till en friande eller fällande dom.

Även våldtäktsdomar bör undersökas vetenskapligt

Författaren bemöter den kritik som Linnea Wegerstad framför mot studien i SvJT 2018 s. 327. Enligt författaren framställer Wegerstad det rättsfallsmaterial som ingår i studien på ett missvisande sätt.

Empiriska studier av bevisvärdering måste utföras och presenteras på ett vetenskapligt korrekt sätt

Det signifikanstest som Dahlman hänvisar till visar inte att det föreligger ett orsakssamband mellan brottstyp och domslut och det utesluter inte att andra omständigheter än brottstypen, som inte har undersökts i studien, inverkar på domslutet. För att kunna nå slutsatsen att det är brottstypen som orsakar domslutet krävs statistiska analyser som Dahlman inte har använt.

Brottstyp är en faktor som påverkar om det blir fällande eller friande dom

Det starka statistiska sambandet mellan brottstyp (våldtäkt/olaga hot) och domslut (fällande/friande) som framkom i studien i SvJT 2018 s. 327 visar att brottstypen är en faktor som (tillsammans med andra faktorer) påverkar om det blir fällande eller friande dom, skriver författaren i denna slutreplik.

(Konkurs)gäldenärens avtal utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv

Inom EU är en första omfattande harmonisering av den materiella insolvensrätten nu på väg. I juni 2019 antogs rekonstruktionsdirektivet. I regeringens utredningsdirektiv har det givits mandat att ta ett samlat grepp om (konkurs)gäldenärens avtal; frågan ska inte bara utredas avseende rekonstruktion utan också beträffande konkurs. Gäldenärens avtal har varit föremål för ett antal utredningar. Det har föreslagits att konkursboet ska ges en tvingande inträdesrätt i gäldenärens avtal. Utredningarna utgår från en viss syn på parternas relation och beaktar endast vissa av de inblandades intressen. I den här artikeln vill vi påvisa att diskussionen kan breddas genom att företagsekonomisk forskning om affärsrelationer beaktas.

Om tillämpning av rättegångsbalkens kostnadsregler i skiljeförfaranden*

I samband med att skiljeförfaranden avslutas uppkommer vanligtvis frågor beträffande i vilken utsträckning en part ska kunna få ersättning för sina kostnader från motparten. Trots att det är en vanligt förekommande fråga som inte sällan rör betydande belopp ges ingen närmare vägledning i lag, förarbeten eller praxis. I litteraturen återfinns ett antal generella uttalanden om att samma principer som gäller för rättegång i tillämpliga delar kan gälla även i skiljeförfarande. I vilken utsträckning 18 kap. rättegångsbalken ska eller bör tillämpas i skiljeförfaranden, och vilka skäl som motiverar en sådan ordning, råder det dock oklarhet kring. I artikeln behandlas dessa frågor närmare med utgångspunkt i två exempelsituationer — när käromålet endast bifalls till viss del respektive när en parts processföring har varit vårdslös eller orsakat kostnader som inte varit skäligen påkallade.

Sedvanans betydelse i modern förmögenhetsrätt

Sedvanans betydelse för modern förmögenhetsrätt är ganska oklar. I Girjasdomen har Högsta domstolens majoritet uttryckt sig på ett sätt som riskerar att användas långt bortom målets egentliga område (nyttjanderätt till mark och vatten) och som riskerar att minska betydelsen av sedvanan och den på sedvanan grundade sedvanerätten. I artikeln anförs argument varför sedvanan och sedvanerätten både är och bör vara viktiga element även i den moderna förmögenhetsrätten.

Tillitsfullmakten — en replik

Av ”Asistan Turistik” NJA 2013 s. 659 och ”Chefen för Alvestadivisionen” NJA 2014 s. 684 följer att vid sidan av fullmakt grundad på huvudmannens viljeförklaring kan en fullmakt uppstå genom ett annat beteende av huvudmannen och då utan att det är hans avsikt, nämligen när den tredje mannen på grundval av beteendet med fog trodde att fullmaktssyfte förelåg (tillitsfullmakt). Enligt det senare avgörande förutsätter en sådan tillitsfullmakt i regel att huvudmannen måste ha insett risken för att hans beteende skulle verka tillitsskapande. I en artikel i denna tidskrift (SvJT 2020 s. 323) skriver Torgny Håstad att avgörandet i den delen är ”oriktigt”. Hur det förhåller sig med det diskuteras i denna artikel. Slutsatsen är att Håstads påstående är oriktigt.

Om tillhandahållande av allmänna handlingar i dispositiva tvistemål

I rättegångsbalken finns en förhållandevis okänd bestämmelse som reglerar hur en domstol kan besluta att allmänna handlingar ska tillhandahållas när de har betydelse som bevis. Regleringen möjliggör för en part att få ut handlingar som han eller hon annars hade varit förhindrad att ta del av på grund av regler om sekretess. Reglerna om tillhandahållande av allmänna handlingar har likheter med dem som gäller för edition av privata handlingar, men ger ändå upphov till vissa särskilda frågor som både ombud och domare bör känna till.

Litteratur

SvJT 2020 s. 818

Personalnotiser

Svensk rättspraxis: Avtals- och obligationsrätt 2005–2019

I SvJT har översikter över svensk rättspraxis i förmögenhetsrätt (avtals- och obligationsrätt) presenterats sedan 1937, när professorn Håkan Nial publicerade en översikt för perioden 1931–1935 (SvJT 1937 s. 471 ff., cit. Nial,  SvJT 1937). Nial täckte sedan i en översikt publicerad 1942 perioden 1936–1940 (SvJT 1942 s. 211 ff., cit. Nial, SvJT 1942). Härefter behandlade professorn Knut Rodhe vid fem skilda tillfällen perioden 1941–1977: SvJT 1946 s. 26 ff. (1941–1944), SvJT 1951 s. 581 ff. (1945–1949), SvJT 1961 s. 245 ff. (1950–1959), SvJT 1968 s. 177 ff. (1960–1965) samt SvJT 1979 s. 577 (1966–1977) (cit. Rodhe, SvJT 1946, SvJT 1951, SvJT 1961, SvJT 1968 respektive SvJT 1979). Åren 1978–2004 behandlades av Johnny Herre (SvJT 2005 s. 549 ff., cit. Herre, SvJT 2005).

Rättsfallsindex

Inledning

Vi kommer att minnas 2020 som året då Sverige och övriga världen drabbades av coronapandemin. Ett tidigare okänt virus, SARS-CoV-2, spred sig snabbt och orsakade den influensaliknande sjukdomen covid-19. Många människor drabbades svårt av virusets spridning. Det är fortfarande för tidigt att slutligt summera antalet döda och svårt sjuka på grund av viruset.

Rättsliga åtgärder med anledning av Covid-19 i Sverige, Finland, Norge och Danmark — en introduktion

Syftet med detta temanummer är att ur ett konstitutionellt perspektiv presentera och analysera de olika rättsliga åtgärder som Sverige, Finland, Norge och Danmark har tagit för att begränsa smittspridningen av Covid-19. Länderna har vidtagit olika åtgärder och viss förklaring till detta kan stå att finna i de rättsliga ramverk som styr vilka åtgärder som kan tas till vid fredstida kriser. Det saknas en översikt och komparativ analys vad gäller dessa länders konstitutionellrättsliga ramverk för krishantering. Att göra en övergripande komparativ analys vad gäller krishantering i allmänhet är för omfattande för ett temanummer, varför fokus ligger på de konstitutionellrättsliga aspekterna av krishantering i fredstid.

Covid-19 i Sverige

Svenska myndigheters hantering av Covid-19 har väckt uppmärksamhet, för att inte säga uppståndelse, på många håll. De missförstånd som ofrånkomligen uppstår när en situation i ett visst land ska analyseras av utomstående har inte blivit mindre av de konstitutionella och administrativa särdrag som präglar Sverige och som kan framstå som egendomliga i andra länder. I denna artikel presenterar vi några av de rättsliga åtgärder som vidtagits av lagstiftare, regering och myndigheter under pandemin och sätter dem i ett konstitutionellt och förvaltningskulturellt sammanhang.

Covid-19 and Emergency laws in Denmark

The Covid-19 pandemic has been a test for Denmark’s pandemic preparedness planning and raised issues in relation to the Danish Constitution concerning both democracy, rule of law and human rights. In this article, the question is asked how close to the constitutional edge the Danish response to Covid-19 has come.

Finsk krishantering i fredstid

I denna artikel diskuteras den finländska krisbehandlingen från en konstitutionell synvinkel. Huvudvikten är på läget under våren 2020 då även beredskapslagen tillämpades. Beredskapslagen i sin tur är speciell lagstiftning som på det sätt som avses i 23 § Finlands grundlag möjliggör införandet av tillfälliga undantag från de grundläggande fri- och rättigheterna under i lag angivna undantagsförhållanden som allvarligt hotar nationen.

Lockdown og kriseregulering i Norge

Denne artikkelen gir en oversikt over hvordan koronakrisen har blitt håndtert rettslig i Norge i 2020. Artikkelen gir en kort oversikt over de rettslige utgangspunkter for kriseregulering da pandemien kom til landet. Videre viser artikkelen hvordan landet har gjennomgått tre ulike faser med kriseregulering. I første fase ble krisen forsøkt løst etter eksisterende regler i smittevernlov og helseberedskapslov. I andre fase ledet de massive utfordringene med lockdown til store reguleringsbehov, og landet hadde i 2 måneder en egen koronalov som ga regjeringen fullmakt til å fravike ordinær lovgivning, med mindre 1/3 av parlamentsmedlemmene ikke motsatte seg dette.

Svensk krishantering i fredstid

I denna artikel behandlas konstitutionella aspekter på svensk krishantering i fredstid. Här finns inte, till skillnad från förhållandena vid krig och krigsfara, någon särskild reglering i regeringsformen. I stället gäller vanliga regler om sådant som beslutsprocess, normgivning och styrning. Reglerna sätter gränser men ger också viss flexibilitet. Frågan blir: Är det efter 45 år med regeringsformen och med de nya hoten och riskerna dags att tänka nytt om vår grundlag?

Fredstida kriser i en konstitutionell kontext

Det finns flera exempel på fredstida kriser som ställer stater inför mycket svåra utmaningar. Frågan är om det svenska systemet som det ser ut idag ger bästa möjliga förutsättningar att förbereda inför samt hantera en pågående fredstida kris. Det är vår förhoppning att de slutsatser som presenterats i detta temanummer kan vara till nytta i den svenska debatten om svensk krishantering, den konstitutionella nödrättens vara eller inte vara och huruvida regleringen av fredstida kriser bör ske även på grundlagsnivå. I detta avslutande bidrag till temanumret om rättsliga åtgärder mot Covid-19 gör vi en analys av den nordiska, med tyngdpunkt på den svenska, författningsberedskapen som nu har testats i skarpt läge, för att dra tentativa slutsatser om hur god den svenska författningsberedskapen är i fredstida kriser.

Epidemi och ersättning

Spridningen av covid-19 med efterföljande beslut, rekommendationer och åtgärder lämnar tydliga ekonomiska avtryck. Privatekonomier, företag och hela branscher riskerar att drabbas hårt av de ekonomiska effekterna av pandemin. Situationen aktualiserar frågor om statens möjligheter och skyldigheter. Har det allmänna ett ansvar att kompensera för dessa negativa effekter, och i så fall i vilka situationer? Och kan det allmänna kompensera för dessa negativa effekter, även utan att ha ett ansvar?

Från lagstiftningsarbetet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som antogs av riksdagen under våren 2020. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig; bl.a. tas lagstiftning om skatt och tull inte upp. Om inte annat sägs trädde lagen eller lagändringen i kraft senast den 1 juli 2020.

SvJT 2020 s. 1235

Personalnotiser