Arkiv

Hur dum får man vara?

Hur ser rättsordningen på konsekvensen av misstag? Vilken hänsyn tas till att den misstagne var obegåvad, fumlig eller illa instruerad? Är det bättre att skylla ett misstag på dumhet än på slarv? Det är några frågor som diskuteras i denna uppsats. Här gömmer sig en paradox.

Taleändring efter utslag eller tredskodom

Ett praktiskt problem som kan uppstå är att en kärande vill lägga till ett yrkande på väsentligen samma grund som ett tidigare framställt yrkande efter det att ett utslag i mål om betalningsföreläggande eller en tredskodom i tvistemål meddelats mot svaranden och denne begärt återvinning. Då gäller i vissa avseenden reglerna för överrättsprocess, men i andra avseenden utgör målet en (fortsatt) tingsrättsprocess. I artikeln diskuteras reglerna för denna typ av taleändringar, och det konstateras att de lösningar som valts i rättspraxis inte är alldeles entydiga och leder till en del följdproblem. En annan fråga som tas upp är om det är möjligt för en sökande i mål om betalningsföreläggande att göra taleändringar vid överklagande av ett utslag, något som det kan finnas behov av t.ex. om det på grund av en omständighet som inträffat efter utslaget finns anledning att höja ett yrkat belopp.

Reklamationsfristens längd i teori och praktik

Att avgöra reklamationsfristens längd är en knepig fråga. Vid bestämmandet av fristen måste rättstillämparen avgöra dels när fristen börjar löpa, dels omfattningen av längden i sig. Bedömningen av båda dessa delfrågor kräver en separat analys som kan inbegripa en stor mängd faktorer. Undertecknad har i en tidigare artikel undersökt bl.a. den förstnämnda delfrågan. Syftet med den här artikeln är att undersöka den senare.

Nackdelarna med att använda utbytbara vaga begrepp

De fem termer som undersöks i uppsatsen är vaga och skapar en otillräcklig vägledning vid rättstillämpning och prejudikattolkning. Inget är vunnet med att ersätta ett av de vaga begreppen med ett annat lika vagt begrepp. Om ett vagt begrepp kan brytas ned i olika mera konkreta beståndsdelar eller argument ökar förutsebarheten vid rättstillämpningen. Det saknas klart belägg för att vaga begreppsuppbyggda rekvisit blir tydliga och bestämda genom de övriga rekvisiten i en regel.

Avtalsrättsligt medhjälparansvar

Det inomobligatoriska medhjälparansvaret har länge ansetts bygga på oskrivna tillräknanderegler. Anta att B anlitar C för att utföra något som uppfyller B:s avtalsförpliktelse mot A och att C orsakar A skada genom handlingen eller underlåtelsen H. Frågan om B:s skadeståndsansvar mot A ska enligt dessa regler avgöras på samma sätt som om B själv hade företagit H.

Ersättning till brottsoffer

En utredning föreslår stora förändringar i systemet för brottsofferersättningar: Kraftigt höjda kränkningsersättningar, en ny ersättningsform för efterlevande till personer som dödats, fler fall av ersättning till personer som skadas i tjänsten inom vissa yrkesgrupper (som poliser) och förändringar i utmätningsreglerna. I denna artikel presenteras och problematiseras förslagen mot bakgrund av en beskrivning av gällande rätt.

Personligt ansvar för processuella företrädare för aktiebolag med kritisk kapitalbrist

Aktiebolagslagen innehåller regler om personligt betalningsansvar för den som företräder ett aktiebolag med kritisk kapitalbrist. Även ett aktiebolags processuella företrädare kan under vissa omständigheter drabbas av ansvar. I denna artikel görs ett försök att precisera ansvarsriskerna för sådana företrädare.

Avtalsvite, skada och skadestånd

Avtalsvitets relation till skada och skadestånd har sedan lång tid diskuterats i svensk juridisk litteratur. Någon samsyn i dessa frågor finns emellertid inte. Men med tre nya fall från Högsta domstolen kan man angripa problemen på nytt. Artikeln är ett bidrag dels till hur vi bör definiera avtalsvitet för att reglera dess relation till skada, dels hur två fall från Högsta domstolen bör förstås för att klargöra relationen mellan avtalsvite och skadestånd.

Kan parterna åberopa nytt material efter huvudförhandlingens avslutande?

Omedelbarhetsprincipen innebär bl.a. att parterna inte kan komplettera underlaget för domen efter att huvudförhandlingen har avslutats. I vissa fall kan dock processmaterialet behöva kompletteras för att läka tidigare begångna rättegångsfel. I andra fall kan en part ha upptäckt något som den har missat att åberopa tidigare eller som den har haft giltig ursäkt att inte åberopa tidigare. HD har i NJA 2018 s. 1062 uttalat att parter över huvud taget inte har någon rätt att åberopa nytt material efter att huvudförhandlingen har avslutats men innan domen har meddelats. Författaren argumenterar för att det ändå kan finnas undantag.

Bristfällig reglering av finansmarknaderna: exemplet insiderhandel

Finansmarknaderna spelar en avgörande roll för samhällets funktion genom att möjliggöra bland annat god resursallokering, prisbildning och riskfördelning. För att finansmarknaderna ska fungera effektivt utan att äventyra stabiliteten i det finansiella systemet eller konsumenters ställning krävs välutformad reglering på området. Den till största del unionsrättsliga reglering av finansmarknaderna som införts de senaste åren framstår många gånger som bristfällig. I denna artikel kommer regleringen av insiderhandel användas som exempel för att belysa förekommande brister.

Den franska rättvisan strejkar och demonstrerar

Är det väsentligt att grunden är väsentligen densamma?

Enligt rättegångsbalken 13:3 st. 1 p. 3 får en kärande framställa ett nytt yrkande bl.a. om det stödjer sig på väsentligen samma grund som det tidigare yrkandet. I doktrinen finns olika uppfattningar om hur rekvisitet ska förstås och av Högsta domstolens hittillsvarande praxis kan det inte utläsas någon uttrycklig generell ”formel” eller ”metod” som kan användas vid tillämpningen av detta. I NJA 2021 s. 193 (”Bröstarvingarnas taleändring”) lanserar dock domstolen begreppet ”samma saksammanhang” i samband med en taleändring enligt nyssnämnda bestämmelse. I den här artikeln diskuteras framför allt innebörden av begreppet och vilken räckvidd prejudikatet har.

Tvistlösningens normativitet: Konsumentprocess i tre varianter*

Artikeln redogör för en konsumentprocessuell fallstudie där prövning i sak i allmän domstol jämförs med utgångspunkterna för förlikningsförhandling i domstol samt utgångspunkterna för ett Online Dispute Resolution (ODR)förfarande i Allmänna reklamationsnämnden (ARN). Syftet med artikeln är att synliggöra hur processformerna på olika sätt påverkar konsumenträttens genomslag i samhället samt att synliggöra eventuella spänningar mellan de dubbla målsättningarna om individuellt konsumentskydd respektive marknadseffektivitet på övergripande nivå.

Hanteringen av svenska IS-resenärer i Syrien ur folkrättsligt perspektiv

Så många som 40 000 personer tros ha rest från andra länder för att ansluta sig till IS i Syrien och Irak. Många av dessa s.k. terroristresenärer hålls idag internerade i det kurdiska självstyrets läger i Syrien och bland dem finns män, kvinnor och barn från Sverige. Situationen i lägren väcker en rad folkrättsliga frågor. Artikeln belyser den svenska regeringens agerande utifrån de folkrättsliga ramarna för frihetsberövande, straffrättsligt ansvarsutkrävande och repatriering av medborgare. Den visar att den svenska hanteringen av lägren präglats av ambivalens, och diskuterar om detta kan förklaras utifrån de folkrättsliga normernas vaghet och motstridighet, sambandet med internationell terrorism och den aktuella inrikespolitiska debatten.

Proportionalitetsprincipen och den så kallade straffrabatten för unga

Den 17 november 2021 biföll riksdagen regeringens proposition om en slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet,2 Lagändringen innebär bl.a. att ungdom sedan den 2 januari 2022 inte längre beaktas vid straffmätning enligt 29 kap. 7 § brottsbalken för ungdomar 18–20 år när det för brottet, eller för försök till sådant brott, är föreskrivet fängelse i lägst ett år eller då brottets straffvärde uppgår till fängelse i ett år eller mer.3 Den tidigare regleringen ansågs av regeringen stå i strid med proportionalitetsprincipen.4 I denna artikel diskuteras huruvida så verkligen var fallet.

Litteratur

Från lagstiftningsarbetet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som antogs av riksdagen under hösten 2021. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig; bl.a. tas lagstiftning om skatt och tull inte upp. Om inte annat sägs trädde lagen eller lagändringen i kraft senast den 1 januari 2022.

Tvångsmedel, legalitet och samtycke

Medicinska åldersbedömningar utgör ett exempel på kroppsliga undersökningar som det allmänna vidtar mot enskilda. Under vilka förutsättningar sådana undersökningar är tillåtna varierar, men två vanliga kravkonstruktioner är legalitet — att det i lagtexten uppställs ett antal förutsättningar — och samtycke — att den enskilde själv disponerar över om undersökningen genomförs. I denna artikel illustreras dessa två konstruktioner genom en analys av den rättsliga regleringen av medicinska åldersbedömningar i straffprocessen (legalitet) och asylprocessen (samtycke). Därvid jämförs de båda processformerna med avseende på innehåll, problematik och förhållande till tvångsmedelsbegreppet.

Mindre reklamationsplikt — mer ”allmän passivitetsverkan”?

Högsta domstolen (HD) har i ett nytt avgörande, ”Svartöns pris”,2 berört frågan om en konsument har en skyldighet att reklamera mot ett oskäligt pris, dvs. en reklamationsplikt liknande 47 § köplagen. HD har besvarat frågan nekande, men samtidigt konstaterat att konsumenten, genom passivitet, kan förlora sin rätt att återkräva det redan erlagda (påstått oskäliga) priset. Avgörandet reser frågor om bl.a. den allmänna inomkontraktuella reklamationspliktens omfattning. Därtill vidareutvecklar HD principen om ”allmän passivitetsverkan”, som domstolen sjösatt under framförallt senare tids praxis. I denna rättsfallsanalys diskuteras avgörandet med avstamp i dessa frågeställningar.

Svenska trupper i internationell styrka under fransk ledning i Mali — några folkrättsliga frågeställningar

Sverige har på senare år deltagit i flera internationella militära insatser som haft sin folkrättsliga grund i något annat än ett beslut av FN:s säkerhetsråd — senast inom ramen för Task Force Takuba i Mali. I fallet Task Force Takuba utgjorde Malis inbjudan grunden. Då uppstår frågor kring den folkrättsliga giltigheten av en inbjudan och om giltigheten kan påverkas av utvecklingen i det aktuella landet. Inte mycket rubbar en inbjudan visar det sig. En annan fråga rör straffansvarets gränser för svensk militär personal vid användning av våld under internationella insatser. Svaret är komplicerat och får fortsatt sökas i folkrätten. Någon svensk lag blev det inte till slut.

Aggressionsbrottet — ett brott i tiden

Romstadgan för den Internationella brottmålsdomstolen (ICC) ger domstolen jurisdiktion över de internationella brotten folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott. Vad gäller sistnämnda brott trädde domstolens jurisdiktion inte i kraft förrän då brottet definierats. Så skedde genom de så kallade Kampalaändringarna antagna vid en statspartskonferens i Kampala på försommaren 2010. Men domstolens jurisdiktion över brottet sköts härefter upp och trädde inte i kraft förrän i juli 2018 och då med flera begränsningar. Dessa begränsningar och det begränsade antalet stater som valt att ratificera Kampalaändringarna gör att domstolens roll för aggressionsbrottet sannolikt blir mindre än vad många hoppats på.

Bevisvärdering i busshållplatsmordet

I december 2021 meddelade Högsta domstolen prövningstillstånd i ett brottmål — här benämnt busshållplatsmordet — där tingsrätten funnit bevisningen tillräcklig för att fälla en man för mord medan hovrätten gjort motsatt bedömning. Prövningstillståndet riktade in sig bl.a. på frågan om bevisvärdering. I artikeln formuleras tre avgörande frågor som Högsta domstolen har att ta ställning till, och två olika sätt att avgöra dem ur ett bevisvärderingsperspektiv. I artikeln argumenteras för att, och visas också hur, Bayesianska nätverk kan användas som ett hjälpmedel vid avgörandet av målet.

Litteratur

Temanummer: Högsta domstolen 50 år som prejudikatinstans

Högsta domstolens prejudikatbildande verksamhet på straffrättens område

Riksåklagarens roll som åklagare i Högsta domstolen

Högsta domstolen firar i år 50 år som prejudikatinstans. I artikeln gör jag några reflektioner över min roll som riksåklagare och framför allt min roll som åklagare i Högsta domstolen med betoning på den prejudikatbildande verksamheten.

Advokatens roll i Högsta domstolen — dags för en förändring?

I denna artikel behandlar jag advokatens roll i Högsta domstolen, och då företrädesvis i brottmål, kompletterat med en utblick till hur regelverket fungerar i några av våra närliggande länder. Avslutningsvis delar jag med mig av tankar kring hur en alternativ ordning skulle kunna se ut.

Besluten runt prejudikatfrågan — vad betyder de?

Artikeln behandlar betydelsen av Högsta domstolens ställningstaganden i sådana straffrättsliga frågor som ligger vid sidan av prejudikatfrågorna i de vägledande avgörandena. Den övergripande frågeställningen gäller vilket avseende som underrätterna bör fästa vid det som Högsta domstolen uttalar i de delar som domstolen inte har angett som prejudikatintressanta. Författaren blickar även framåt och resonerar kring hur Högsta domstolen kan göra det lättare för läsaren av ett prejudikat att förstå vad som är avsett att vara vägledande och vad som rättstillämparen inte behöver fästa lika stort avseende vid.

Prejudikatbildning i straffvärdefrågor

De senaste 20 åren har det skett en betydande ökning av antalet prejudikat som gäller straffmätningen. Där denna del av straffrätten länge tycks ha uppfattats som en omdömesfråga där Högsta domstolen inte hade någon större uppgift är i dag intresset av en enhetlig rättstillämpning centralt när domstolarna ska bestämma straffvärdet i ett enskilt fall. I artikeln diskuteras några frågor som detta "förrättsligande" av straffmätningen väcker.

Relationen mellan Högsta domstolen och lagstiftaren

Högsta domstolens vägledande avgöranden innehåller ofta generella uttalanden om gällande rätt. Dessa fungerar som komplement till lagstiftningen. På det hela taget fungerar samspelet med lagstiftaren utomordentligt väl. I vissa fall har dock lagstiftaren visat sig ha en annan uppfattning än Högsta domstolen om hur lagstiftningen bör tillämpas. Lagstiftaren har därvid använt sig av olika tekniker för att påverka praxis.

Högsta domstolens prejudikatbildande verksamhet på förmögenhetsrättens område

Med utgångspunkt i den diskussion som vid seminariet fördes om domstolens verksamhet på förmögenhetsrättens område behandlas i artikeln bland annat frågor om domstolens normbildande verksamhet på detta område och dess domskrivningsteknik.

Høyesterett som prejudikatdomstol med særlig fokus på formueretten

Artikkelen beskriver Høyesteretts virke og noen sentrale utviklingstrekk, herunder utviklingen av rollen som prejudikatdomstol og det økende antall saker som involverer tolkningen og anvendelsen av internasjonale traktater som

Högsta domstolen som prejudikatinstans — ett finländskt perspektiv

Några år efter att Högsta domstolen i Sverige gjordes till en mer renodlad prejudikatinstans genomfördes en liknande reform i Finland. Det rådande läget leder till intressanta diskussioner om rollfördelningen mellan de högsta domstolarna och såväl lagstiftaren som rättsvetenskapen.

Utformningen av Högsta domstolens avgöranden nu och då

Genom en jämförelse av förmögenhetsrättsliga HD-avgöranden under de fyra åren närmast före fullföljdsreformen 1971 och dagens avgöranden klargörs likheter och skillnader i hur domar och beslut skrivs. Skillnaden är tydlig, och utvecklingen leder till såväl risker som möjligheter.

Hur identifieras rättsregler i HD:s prejudikat?

Denna korta artikel handlar om HD:s roll som regelskapare (normgivare). HD har under de senaste 50 åren utvecklat denna roll på ett mycket värdefullt sätt. I det följande betonas de problem som kvarstår med att förstå och tilllämpa HD:s normgivning.

Hvilke krav kan man stille til en præjudikatdomstol?

Efter påpegning af nogle sider af HD’s procesform, som adskiller sig fra processen ved den danske Højesteret (bl.a. i relation til de appeltilladelser, der i Sverige betegnes som prövningstillstånd), diskuterer forfatteren, hvordan præjdikatdomstole i almindelighed bør optræde, bl.a. ved fortolkning og udfyldning af skreven lovgivning og i den retsskabende virksomhed på ulovregulerede områder.

Har Sverige för många domstolar som ska bidra till prejudikatbildningen?

Frågan om det är en fördel eller en nackdel med att ha flera domstolar som ansvarar för prejudikatbildningen diskuteras med jämna mellanrum. Flera tänkvärda synpunkter i detta ämne fördes fram av panelen under jubileumsseminariet. Denna uppsats försöker sammanfatta synpunkterna och samtidigt belysa frågeställningen med utgångspunkt i några andra länders domstolssystem. Därutöver problematiseras den svenska ordningen som innebär att Mark- och miljööverdomstolens och Patent- och marknadsöverdomstolens avgöranden i vissa fall inte får överklagas alls och i andra fall endast om domstolen bedömer att prejudikatbildningen kräver det (s.k. ventil).

Motiverar risken för motstridiga prejudikat en enda prejudikatdomstol?

Rättskipningen och prejudikatbildningen har sedan lång tid varit uppdelad mellan civil- och straffrätten å ena sidan och förvaltningsrätten å den andra. Det innebär en risk för att prejudikatbildningen i vissa fall kan bli motstridig. Frågan är om det finns skäl att motverka den risken genom en sammanslagning av domstolar.

Högsta domstolens prejudikatbildning inom särskilda rättsområden

En övergripande fråga vid 2021 års symposium om Högsta domstolen var om det finns för många domstolar som ska bidra till prejudikatbildningen. I den här artikeln görs en kort genomgång av Högsta domstolens rättstillämpning från senare tid inom tre rättsområden där det finns avgöranden också från domstolar med särskild kompetens inom området. De tre rättsområdena är mark- och miljörätten, arbetsrätten och hyresrätten. Slutsatsen i artikeln är att Högsta domstolen har lagt ett stort ansvar på de särskilda domstolarna men samtidigt tagit en aktiv del i rättsbildningen.

Hur har inrättandet av Patent- och marknadsöverdomstolen påverkat förutsättningarna för Högsta domstolens prejudikatbildning?

Den 1 september 2016 inrättades Patent- och marknadsöverdomstolen som en särskild domstol inom ramen för Svea hovrätts organisation. I denna artikel diskuteras vad den reformen inneburit för prejudikatbildningen. Hur har den påverkat Högsta domstolens prejudikatbildning? Kan det dras några slutsatser om den har förbättrat eller försämrat förutsättningarna för en enhetlig prejudikatbildning? Avslutningsvis görs också några korta jämförelser med förutsättningarna för en enhetlig prejudikatbildningen på det hyresrättsliga och arbetsrättsliga området.

Utviklingen av Norges Høyesterett som prejudikatsdomstol

I artikkelen blir det først gjort rede for den historiske utviklingen av Norges Høyesterett som prejudikatsdomstol. Deretter blir det diskutert hvilke forhold som kan danne grunnlag for å fravike en rettsoppfatning som Høyesterett tidligere har uttalt. Som følge av at Norges Høyesterett er blitt en tilnærmet rent prejudikatsdomstol, har domsskrivingsteknikken utviklet seg betydelig i løpet av de siste tiårene. I Norge er det bare én høyesterett. I artikkelen blir det til slutt påpekt at flere høyesteretter innenfor et land i alle fall gir et potensial for en svekket prejudikatfunksjon.

Reformen år 1971 och en framåtblick

I ett avslutande samtal med Anders Eka blickade två av domstolens tidigare ordförande, Johan Munck och Stefan Lindskog, framåt. Är det bra som det är eller behövs det ytterligare reformer?

Några aspekter på prejudikatnytta och prejudikatbildning

I den avslutande framtidsspaning som Anders Eka ledde med Johan Munck och mig och som har refererats av Dag Mattsson diskuterades vissa möjligheter att förstärka Högsta domstolens roll som prejudikatinstans. På uppmaning följer här några ytterligare synpunkter, då på det självvalda temat prejudikatnytta. Den grundläggande tesen är att prejudikatnytta är det samhälleliga värdet av prejudikatbildningen, och att en högsta domstols främsta uppgift är att åstadkomma största möjliga prejudikatnytta med givna resurser. Tesen bildar utgångspunkt för vissa funderingar kring hur domstolens resurser på mest effektiva sätt kan användas för en samhällsrelevant prejudikatbildning.

Tankar om HD:s dispensprövning

Var det bättre förr? Kan dispensprövningen vässas, och borde verksamheten i HD renodlas än mer? Eller är det kanske redan bäst som det är?

Är regeringsformen gällande rätt i Högsta förvaltningsdomstolen?

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) avgjorde i ett beslut i plenum den4 mars 2022 en fråga om rättegångskostnader i samband med byte av efternamn. HFD var starkt oenig (9–6) och avgörandet väcker frågor kring bland annat rätten till rättvis rättegång, förhållandena mellan lagstiftare och prejudikatsinstanser och mellan de båda högsta domstolarna, samt vissa processuella frågor. Den här kommentaren kommer att fokusera på de konstitutionellt relevanta frågorna i målet.

Klädkoder, disciplinära åtgärder och skydd för elevers yttrandefrihet*

Titt som tätt diskuteras om det är möjligt att införa klädkoder på en skola. Eftersom en människas sätt att klä sig kan vara ett uttryck för dennes yttrandefrihet uppkommer en spänning mot skyddet för mänskliga fri- och rättigheter. Än mer komplicerad blir situationen om en klädkod tagits fram och någon bryter mot den. Är det då möjligt att vidta någon rättsligt acceptabel åtgärd?

Stig Strömholm och vägen till ett skadeståndsrättsligt integritetsskydd

Denna text inleder en artikeltriad i detta nummer om utvecklingen av det svenska integritetsskyddet under det senaste halvseklet. De tre bidragen tar sin utgångspunkt i ett jubileumsseminarium som hölls till Stig Strömholms ära hösten 2021, där ämnet diskuterades ur flera olika rättsliga perspektiv. I denna text står skadeståndsrätten i fokus. Skadeståndsrättsliga förstärkningar av integritetsskyddet har ofta utmanats och debatterats, men under senare år har ett flertal förändringar ändå skett med ett starkare skydd som följd. I texten kopplas dessa förändringar till dels Strömholms insatser på området, dels den inverkan som de samhälleliga fenomenen digitalisering och globalisering fått på juridiken.

Integritetsskydd för var och en — på lika villkor?

I denna hyllningsartikel med anledning av Stig Strömholms 90-årsdag diskuteras personrättsliga frågor, särskilt vem som har rätt att efterge integritetsskydd och hur integritetsskyddet samspelar med ett ställföreträdarskap.

Stig Strömholm, den personliga integriteten och rättighetskatalogen

Denna artikel bygger på det anförande som författaren höll i anledning av Stig Strömholms 90-års dag. Den handlar om jubilaren och den personliga integriteten — ett ämne som tidigt fångade Stig Strömholms intresse. Han behandlade den personliga integriteten som en konstitutionell fråga i flera sammanhang i början

Si dextra manus scandalizat — Något om företagets gränser inom den finansiella sektorn

”Den ena handen vet vad den andra gör.” Blå tåget (1972) och Ebba Grön (1980)

Litteratur

Litteratur

HD om godmansförutsättningar — ett steg fram, två tillbaka och ett snedsteg

I denna rättsfallskommentar analyseras Högsta domstolens senaste avgörande om vad som krävs för att godmanskap ska anordnas. Beslutet innebär att den krets hjälpbehövande som kan komma ifråga för såväl godman- som förvaltarskap begränsas. HD har nämligen formulerat ett nytt krav på att den enskildes hjälpbehov måste bero på en nedsatt kognitiv förmåga. Avgörandet ger upphov till en rad frågor såsom hur detta nya krav närmare ska förstås, vilka krav som kan ställas på den medicinska utredningen i ett godmans- eller förvaltarärende och hur prövningar

Brottsofferersättningarnas utveckling

Skadeståndsrätten har utvecklats kraftigt de senaste åren, såväl vad gäller vad som kan ersättas som hur stor ersättning som ska utgå. Sommaren 2022 genomfördes flera förändringar och med dessa väntas beloppen öka än mer.Särskilt de ideella skadestånden genomgår en dramatisk utveckling, och frågan är vilken betydelse detta kan ha i praktiken men kanske särskilt i teorin.

Tvivelaktig svensk tillämpning av EU:s dataskyddsregler

Trots att det är över 25 år sedan Sverige blev medlem i EU finns det brister från svensk sida vad gäller det svenska EU-medlemskapet. I artikeln redogör och exemplifierar författarna för brister med Sveriges implementering och tilllämpning av EU:s dataskyddsförordning GDPR — inklusive svensk domstolspraxis i vilken en av författarna varit part i ett aktuellt mål. Enligt författarna innebär avgörandet en EU-stridig tillämpning av svensk rätt. Hanteringen av GDPR i Sverige visar på en avsaknad av EU-engagemang i svenska domstolar och myndigheter. Författarna frågar sig varför det är så svårt för svenska domstolar att axla rollen som europeiska nationella domstolar, och efterlyser ett mer positivt förhållningsätt till EU-rätten samt ett utökat kritiskt tänkande som omfattar det vi kallar svensk rätt.

Abandonering — en insolvensrättslig essä

I denna essä presenteras ett sätt att se på frågan om abandonering i konkurs som inte stämmer överens med vad som vanligen anses vara givet. Även om angreppssättet är teoretiskt annorlunda, för det dock knappast med sig några omvälvningar i praktiken.

Regress vid dubbelförsäkring — särskilt om självrisk

När en och samma skada omfattas av två olika försäkringar föreligger i många fall så kallad dubbelförsäkring. I Försäkringsavtalslagen regleras förhållandet mellan de två försäkringsgivare som meddelat försäkring som täcker skadan ifråga genom att den försäkringsgivare som ersatt skadan ges en regressrätt mot den andre försäkringsgivaren. Regleringen av hur fördelningen av försäkringsersättningen mellan de två försäkringsgivarna ska beräknas kan vid första anblick framstå som okomplicerad, men det tycks vara ett sken som bedrar.

Straffnivå och två sorters proportionalitet

En grundbult i det svenska straffsystemet sedan drygt 30 år är principen om bakåtblickande proportionalitet: idén att straffets stränghet ska svara mot brottets svårhet. Principen ger ledning när det gäller hur brott och straff ska förhålla sig till varandra inom systemet. Dock verkar principen inte sätta några gränser för hur stränga systemets straff bör vara generellt sett. Somliga skulle nog mena att senare års straffrättspolitiska utveckling, med en rörelse mot allt strängare straff, bekräftar detta. I artikeln diskuteras hur ett proportionellt straffsystem — åtminstone tankemässigt — kan förankras till en viss straffnivå.

I kärnan eller därefter?

Garantiansvaret enligt AB 04 är mer komplicerat än vad det framstår som vid en första anblick. Olika meningar finns om såväl garantiansvarets materiella innebörd som bevisbördans fördelning vid en tvist om fel som framträder under garantid. En genomgång visar att även underrättspraxis spretar. I avsaknad av — och i väntan på — klargöranden från Högsta domstolen avses i denna artikel att räta ut några frågetecken om hur bevisbördan fördelas avseende fel som framträder under garantitid. Samtidigt behandlas några angränsande materiella frågor om vad som krävs för att en entreprenörs garantiansvar ska inträda.

CSDD — Kommissionens förslag till direktiv om företagens due diligenceansvar i hållbarhetsfrågor

Utvecklingen inom hållbarhetslagstiftningen går fort. I februari presenterade kommissionen sitt förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (CSDD). I förslaget finns bestämmelser som ålägger företag ett ansvar för att identifiera och hantera miljökonsekvenser och respekten för mänskliga rättigheter i hela värdekedjan. Det finns även förslag som rör företagsledningens ansvar.

Elektroniska kontanter ur ett rättsligt perspektiv

Betalningssystemet bygger på sedlar och mynt (kontanter) såsom lagligt betalningsmedel med ett grundlagsfäst utgivningsmonopol för Riksbanken.Men kontanterna har i det väsentliga kommit ur bruk. I stället sker betalning elektroniskt genom att banksystemet administrerar vad som kan kallas kontopengar, som rättsligt sett är penningfordringar hos kontohållaren.

Litteratur

Konkursprocesskommissionstalan — en insolvensrättslig essä

3 kap. 9 § konkurslagen innehåller bestämmelser av såväl formell som materiell karaktär. Bland annat det kan föra med sig allehanda tillämpningsproblem. I denna essä görs ett försök att undanröja vissa av dessa.

Flygpassageraren och rättegångsbalken

I det s.k. Braathensmålet har frågor om parternas processuella dispositionsmöjligheter prövats i tingsrätt, hovrätt och EUD. När HD avslog överklagandet ställdes dessa frågor aldrig på sin spets (NJA 2021 s. 1093, ”Flygbolagets medgivande”). HD:s ledamöter har dock i ett yttrande tillagt att det efter EUD:s avgörande antingen krävs en lagändring eller att svenska domstolar avstår från att meddela dom när talan medgivits, liksom att förlikningsmöjligheterna kan påverkas. I denna artikel behandlas olika uppfattningar om vad RB föreskriver och författarna argumenterar för att lösningar kan rymmas inom de aktuella stadgandenas tillämpningsområde, utan att inkräkta på parternas materiella eller processuella dispositionsmöjligheter.

Lagstiftning om grundlagsskadestånd

Den stora nyheten i 2000-talets svenska skadeståndsrätt är genombrottet för det s.k. rättighetsansvaret — ett skadeståndsansvar för det allmänna, som är oberoende av vållande, grundas på överträdelse av en rättighet och omfattar bl.a. en speciell typ av ideellt skadestånd. Här ska översiktligt behandlas det senaste steget i denna reform: den lagstiftning om ansvar för överträdelse av rättighetsreglerna i 2 kap. regeringsformen (RF) som trätt i kraft 1 augusti

Sveriges ansökan om Natomedlemskap

Plötsligt hände det; Sverige lämnade in en ansökan om medlemskap i den Nordatlantiska fördragsorganisationen (North Atlantic Treaty Organization, Nato). Från ett juridiskt perspektiv kan ansökan tyckas om än plötslig så inte oförberedd. Juridiken har löpande utvärderats och vid behov förändrats och förnyats i takt med Sveriges kontinuerligt breddade och fördjupade samarbeten med olika stater och organisationer på det försvarspolitiska området. I den här artikeln presenteras några av de viktigaste delarna av den rättsliga ram som

Utökade möjligheter att använda tidiga förhör i brottmålsprocessen

Nedan ska framföras några noteringar och reflektioner föranledda av den nya lagstiftning om utökade möjligheter att i brottmålsprocessen använda tidiga förhör, som blivit resultatet av antagandet av prop. 2020/21:209 (nedan prop.). Framställningen tar sikte på främst vissa utvalda aspekter på de bestämmelser som nu återfinns i 23 kap. 18 c §, 35 kap. 14

Från lagstiftningsarbet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som antogs av riksdagen under våren 2022. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig; bl.a. tas lagstiftning om skatt och tull inte upp. Om inte annat sägs trädde lagen eller lagändringen i kraft senast den 1 juli 2022.

Svensk rättspraxis: skadestånd utom kontraktsförhållanden 2019–2021

Liksom i tidigare rättsfallsöversikter (den senaste i SvJT 2019 s. 637 ff.) tar jag utom prejudikat från HD upp vissa hovrättsdomar, refererade i Rättsfall från hovrätterna (RH), och domar från Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Avgörandena har behandlats ganska kort

Svensk rättspraxis i associationsrätt 2011–2020