Arkiv

Straffbara åtgärder vid obestånd

De centrala borgenärsbrotten i 11 kap. brottsbalken tar sikte på gäldenärens agerande vid obestånd, i tiden före konkurs. Men vad är det egentligen som är brottsligt enligt dessa straffbud, och varför? I artikeln hävdas att obeståndsbrotten, som de centrala borgenärsbrotten kallas, i allt väsentligt handlar om att gäldenären i en obeståndssituation gör något som han eller hon inte var skyldig att göra, till nackdel för någon av sina befintliga borgenärer. Utifrån begreppsparet kongruent och inkongruent prestation undersöks den närmare innebörden av det straffbara området. Vissa oklara situationer och undantag diskuteras. Dessutom ifrågasätts om avgränsningen av det straffbara området är helt lyckad.

Jämkning av kommersiella avtal mellan jämbördiga parter

Denna artikel förmedlar några iakttagelser från den allmänna avtalsrätten. Det handlar om tillämpningen på senare tid av den ständigt aktuella 36 § i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen alternativt AvtL) i kommersiella avtalsrelationer. Mina iakttagelser leder till slutsatsen att den starka restriktivitet i tillämpningen som förarbetena till 36 § uppmanade till inte längre gäller.

Engelskförfattade vitesklausuler i avtal underkastade svensk rätt

Att avtal skrivs på engelska blir allt vanligare. Det är inte heller ovanligt att dessa avtal är underkastade svensk rätt, innebärande att svenska avtalstolkningsprinciper ska tillämpas på avtalet. Men frågan om hur engelskförfattade vitesklausuler då ska tolkas, enligt svensk rätt och svenska avtalstolkningsprinciper, står i mångt och mycket obesvarad. Artikeln syftar till att utreda frågan närmare, men också att bidra till den allmänna diskussionen om vitet i svensk rätt. Bland annat argumenteras för en förtydligande terminologi vad gäller vitets syfte samt att vitet, in dubio, anses fungera ersättande.

Om rättsmissbruk i aktiebolagsrätten

I denna artikelserie om två delar undersöks om det i svensk rätt finns en princip om rättsmissbruk, vad den närmare innebär, särskilt utifrån ett aktiebolagsrättsligt perspektiv, och vilka rättsföljder den kan aktualisera. Vidare analyseras förhållandet till lojalitetsplikten. Syftet är ytterst att utreda om det i svensk aktiebolagsrätt finns en allmän rättsprincip innebärande ett förbud mot majoritets- respektive minoritetsmissbruk. I denna Del I av artikelserien behandlas främst principen om rättsmissbruk och majoritetsmissbruk. I Del II fokuserar vi på minoritetsmissbruk.

Den reklamationspliktigas (faktiska) insikt om avtalsbrottet — bevisfrågor och innebörd

I ”Suterränghuset på Ekerö” NJA 2021 s. 353 har Högsta domstolen (HD), veterligen för första gången i direkt bemärkelse, berört innebörden av att i reklamationssammanhang ha faktisk insikt om avtalsbrottet. Detta har betydelse för såväl reklamationsfristens startpunkt som dess längd, och möjligen även för andra passivitetsinstitut. I den här artikeln diskuteras hur kravet på faktisk insikt ska förstås i avtalsbrottsreklamationssammanhang, och till detta hörande bevisfrågor, mot bakgrund av HD:s slutsatser i nämnda avgörande.

Syskonbarns ställning i ärenden om godmanskap och förvaltarskap

Vi lever allt längre. En naturlig följd av det är att antalet personer i behov av godmanskap eller förvaltarskap kommer att öka. Eftersom både godmanskap och förvaltarskap är hjälpinsatser som anordnas efter ansökan är frågan om vem som är behörig sökande av stor betydelse. Svea hovrätt har nyligen berört frågan om den enskildes syskonbarn ska ha rätt att ansöka om godmanskap. I artikeln behandlas vilka — om några — slutsatser som kan dras av avgörandet och varför goda skäl talar för att syskonbarn ska ha sådan behörighet, trots att lagförarbetena förespråkar en annan ordning.

Från lagstiftningsarbetet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som antogs av riksdagen under hösten 2023. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig; bl.a. tas lagstiftning om skatt och tull inte upp. Om inget annat sägs trädde lagen eller lagändringen i kraft senast den 1 januari

Om rättsmissbruk i aktiebolagsrätten*

I denna artikelserie om två delar undersöks om det i svensk rätt finns en princip om rättsmissbruk, vad den närmare innebär, särskilt utifrån ett aktiebolagsrättsligt perspektiv, och vilka rättsföljder den kan aktualisera. Vidare analyseras förhållandet till lojalitetsplikten. Syftet är ytterst att utreda om det i svensk aktiebolagsrätt finns en allmän rättsprincip innebärande ett förbud mot majoritets- respektive minoritetsmissbruk. I denna Del II av artikelserien fokuserar vi på minoritetsmissbruk.

Offentlighetsprincipen och den nya sekretesspraxisen

Vår tryckfrihetsförordning härstammar från 1766. Ursprungligen ingick sekretessbestämmelserna däri. År 1935 bröts de ut till att regleras i en egen lag, medan ramarna sattes i förordningen. Den sekretessgrund som finns till skydd för enskilda gäller enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Just detta är också vad som skyddas av statistiksekretessen. För ett par år sedan konstaterades av kammarrätt att alla uppgifter som kan hänföras till en juridisk person, oavsett om uppgifterna faktiskt är av ekonomisk natur eller inte, faller under begreppet ekonomiska förhållanden. Detta har på flera håll accepterats som en ny praxis. Frågan är om denna tolkning har något stöd i rättskällorna, och även om en sådan tillämpning alls är förenlig med grundlag.

Nettoförsäljningsvärde vid kapitalbrist

Denna text är en kommentar till Högsta domstolens (HD) avgörande i mål T 7701-22 Well Dressed från den 28:e december 2023. Målet handlar om medansvar för styrelseledamöter enligt 25 kap. 18 § aktiebolagslagen (2005:551, ABL). En central fråga i målet är hur nettoförsäljningsvärdet av ett varulager ska bestämmas vid beräkning av bolagets eget kapital i en kontrollbalansräkning. I målet aktualiseras också frågor om bevisbörda och beviskrav.2 I domskälen rekapituleras en stor mängd av HD:s avgöranden, varför avgörandet är läsvärt även av det skälet. Denna kommentar begränsas främst till värderingsfrågorna.

Litteratur

Utgivningsbevisen och de svenska mediegrundlagarna utmanas

Under våren 2024 har flera svenska domstolar gjort bedömningen att yttrandefrihetsgrundlagen måste åsidosättas till förmån för dataskyddsförordningen och EU-rätten när det gäller bedömning av s.k. dataskyddssekretess vid utlämnande av allmänna handlingar till söktjänster med utgivningsbevis. En begäran om förhandsavgörande har även gjorts till EU-domstolen avseende frågan om det skydd som yttrandefrihetsgrundlagen ger söktjänsterna vid publicering är förenligt med dataskyddsförordningen. Konsekvensen av det kommande avgörandet från EU-domstolen kan bli att formuleringen från dataskyddsförordningen om journalistiska ändamål kan komma utgöra en ny materiell begränsning av mediegrundlagarna, vilket i sådana fall skulle ligga nära den syftestolkning av grundlagarna som tidigare har gjorts för bl.a. viss kommersiell marknadsföring. I artikeln redovisas den pågående utvecklingen och bl.a. vilket utrymme dataskyddsförordningen och

Litteratur

Personalnotiser

Retentionsrätt efter Speditörpanten

Retentionsrätt kan utan överdrift beskrivas som den praktiskt mest okända, terminologiskt mest förvirrande och rättssystematiskt snårigaste säkerhetsrätten. På senare år har institutet utvidgats genom rättsfallen NJA 2019 s. 259 (Likvidators retentionsrätt) och NJA 2022 s. 574 (Speditörpanten).

Tredjemans svikliga förledande — Kan en godkänd betalningstransaktion vara obehörig?

Att ett stort antal bankkunder blir av med sina pengar genom bedrägerier är ett samhällsproblem. Specialregleringen i betaltjänstlagen erbjuder i vissa fall ett skydd för kunden, men bara när transaktionen som genomförts är obehörig. Gränsdragningen mellan behöriga och obehöriga transaktioner har därför mycket stor praktisk betydelse för den enskildes möjlighet att få sitt konto återställt efter ett bedrägeri. Men hur förhåller sig den betaltjänsträttsliga specialregleringen till våra sedan länge gällande avtalsrättsliga ogiltighetsregler, och kan en i och för sig godkänd transaktion ändå bedömas vara obehörig, därför att kunden har blivit svikligen förledd att godkänna transaktionen?

Om idéers förrättsligande

Med förrättsligande av en idé menar jag att idén vid en viss tidpunkt är en utomrättslig idé och att den vid en senare tidpunkt inkorporeras i ett befintligt rättssystem, varvid idén blir en medlem av detta system. De idéer som behandlas här är uteslutande värdeidéer (värderingar). Genom att förvandla idéerna från att vara blott vackra drömmar till att utgöra handfasta realiteter, som rättsordningen förlänar genomslag i det verkliga livet, förrättsligas de. Särskild uppmärksamhet ägnas här förrättsligandet av vissa för ett civiliserat samhällsliv oundgängliga värdeidéer. Artikeln avslutas med en detaljstudie av hur förrättsligande av idéer kan ske i praktiken, främst genom lagstiftning.

Brottsoffers yttrandefrihet och förtalsbrottet*

Den här artikeln handlar om hur förtalsbrottet tillämpas på situationer då en person berättar i sociala medier att hen har utsatts för våld eller sexuella övergrepp av en viss person. Inledningsvis diskuteras hur rättighetsskyddet enligt regeringsformen och Europakonventionen inverkar på tillämpningen av förtalsbrottet och de omständigheter som bör beaktas i avvägningen mellan rätten till respekt för privatlivet och rätten till yttrandefrihet.

Resning när rättstillämpningen strider mot grunderna för en lag

I mitten av december förra året gjorde HD något så ovanligt som att bevilja resning för att rättstillämpningen stred mot grunderna för en lagstiftning, och alltså inte mot ett uttryckligt lagstadgande el. dyl.2 Den resningsgrund som prövades i målet var om rättstillämpningen stridit mot lag. Två teman som artikeln behandlar med anledning av avgörandet är den utvidgade tillämpningen av resningsgrunden över tid och vad det innebär att en rättstillämpning strider mot grunderna för en lagstiftning. Artikeln syftar till att visa och diskutera utvecklingen av synen på dessa frågor. Det har nämligen skett förändringar när det gäller dels bedömningen av om resning kan beviljas utan att rättstillämpningen strider mot en uttrycklig lagregel, dels hur

Litteratur

Personalnotiser

Vem ska skydda politikerna?*

Våld, hot och trakasserier mot förtroendevalda på grund av deras politiska uppdrag är ett allvarligt problem, både för den individ som utsätts och för det demokratiska systemet. Artikeln undersöker vilket ansvar som åvilar olika aktörer att ge förtroendevalda skydd mot brottsutsatthet och stöd när brott har begåtts. En analys av det rättsliga ramverket visar att förtroendevalda omfattas av generella regler för brottsoffer, men att aktörernas ansvar för olika kategorier av politiker skiljer sig åt, och att det mer omfattande förebyggande arbete som arbetsmiljölagstiftningen tar sikte på, inte gäller denna grupp.

Bara en definitionsfråga?

Högsta domstolen (HD) har i ”Mordet vid busshållplatsen” NJA 2023 s. 29 I konstaterat att bevis som i sig inte är särskilt starka kan räcka för att nå det höga beviskrav som ställs upp i brottmål. Den typ av bevisning som åtalet i målet vilar på benämner HD som indirekt och man verkar likställa detta med strukturala bevis. Den här texten ifrågasätter HD:s definition av de olika typerna av bevis och försöker förklara vikten av klara och detaljerade definitioner för en ökad förståelse för de bevisrättsliga aspekterna i rättsprocesser generellt. Asylprocessen tjänar som ett exempel på hur andra rättsprocesser kan påverkas av HD:s resonemang i ”Mordet på busshållplatsen”.

Gäller naturrätten även i Sverige?

Amerikansk rättsteori har länge dominerats av s.k. ”originalism”, en i grund och botten osofistikerad och ur svensk synpunkt förhållandevis okontroversiell rättspositivism. Nu utmanas originalismens teoribygge av en renässans för naturrättsliga idéer, som ytterst vilar på medeltida och katolsk grund, och som sveper genom de amerikanska juristskolorna som en löpeld. Meningarna går isär i fråga om denna naturrättsliga renässans har ärligt uppsåt, eller om den ska förstås som en rent politisk maktstrategi. I denna text ges först en överblick av den amerikanska debatten både om originalismen och om naturrättens återkomst. Därefter förs en diskussion om vilka frågor detta ställer till svenskt rättsliv. Bland annat görs reflektionen att den amerikanska utvecklingen visar på farorna med en för långt gången juridifiering av politiska frågor.

Dubbelfel? En studie i (offentlig- görande- och meddelar)brott

I artikeln uppmärksammas att Högsta domstolen i två avgöranden har tilllämpat bestämmelsen om brott mot tystnadsplikten enligt 3 kap. 7 § tryckfrihetsförordningen, trots att mycket talar för att bestämmelserna om offentliggörande- respektive meddelarbrott i 7 kap. tryckfrihetsförordningen borde ha tillämpats. Mot den bakgrunden argumenteras det för att nuvarande grundlagsreglering är onödigt komplicerad och delvis brister i ändamålsenlighet.

Konkursklassificering och parts- autonomi — ett strukturförsök

En svensk konkurs ska alltid klassificeras på ett visst bestämt sätt. I denna artikel hävdas att det formellt sett finns fem tänkbara klassificeringar: 1) ett huvudinsolvensförfarande, 2) ett självständigt territoriellt begränsat insolvensförfarande och 3) ett sekundärt insolvensförfarande, allt enligt EU:s insolvensförordning, samt 4) en svensk domicilkonkurs och 5) en svensk särkonkurs. I artikeln behandlas hur prövningarna av domstolens såväl internationella som lokala behörighet kan gå till och hur dessa prövningar kan utfalla, liksom även parternas möjligheter att påverka klassificeringen.

Processuell autonomi kontra principen om ömsesidigt förtroende

Artikeln belyser insolvensförordningens krav på domstolar att pröva sin internationella behörighet ex officio. Kravet kommenteras mot bakgrund av svensk konkurslagstiftning och svensk internationell privat- och processrätt. En av slutsatserna är att svenska konkursbeslut som fattas utifrån en schabloniserad mall, närmast med karaktären av stämpelärenden, inte uppfyller de krav på prövning som förordningen ställer. Detta mot bakgrund av förordningens uttalade syfte att motverka illojal forumshopping samt principen om ömsesidigt förtroende mellan medlemsstater. Artikeln mynnar ut i en diskussion om nationell processuell autonomi, gränserna för gemenskapsrättens genomslag inom den svenska konkursrätten och möjliga lösningar.

En kommentar till ”Husqvarnas skiljeavtal” NJA 2023 s. 437

I den juridiska debatten om tolkning av skiljeklausuler har det ifrågasatts om rättsfallet ”Husqvarnas skiljeavtal” NJA 2023 s. 437 innebär att det har skett en ändring av rättspraxis jämfört med det tidigare prejudikatet ”Belgor” NJA 2019 s. 171. I artikeln framförs uppfattningen att rättsläget är oförändrat.

”Husqvarnas skiljeavtal” — replik till en kommentar

Lars Edlund har i en kommentar2 till ”Husqvarnas skiljeavtal”3 uttryckt sin uppfattning i frågan om avgörandet innebär en ändring av eller avståndstagande från vad HD uttalade i "Belgor"4 såvitt gäller de generösa tolkningsprinciper för skiljeavtal som HD fastställde där. Edlunds uppfattning — att så inte är fallet — ställs i kontrast till den uppfattning jag har gett uttryck för i en tidigare kommentar till Husqvarnas skiljeavtal.5 I denna artikel replikerar jag på Edlunds kommentar.

Diskriminering eller systemfel?

Plikten att gå i skolan och rätten att göra det på ett icke-diskriminerande sätt kan vara svårförenliga. I avgörandet ”Grundskoleelevens stödbehov” gör HD flera bedömningar som gör det tydligt hur individens upprättelse kan skada kollektivet, och hur systematiska hänsyn kan påverka rättens genomslag.

Visionen om det koldioxidfria kolkraftverket*

För några år sedan hade ett företag systematiskt omtalat ett kolkraftverk som koldioxidfritt. Det fick en miljöorganisation att väcka talan. Marknadsdomstolen fann dock att det inte utgjorde vilseledande marknadsföring — det var inte ens marknadsföring. Det här är en rättsretorisk artikel, där vi kommenterar domstolens slutsats och vägen dit. Artikeln visar på motsättningar i synen på marknadsföring mellan marknadsföringsteorin och marknadsföringsrätten. Analysen kan bidra till kunskap om rättsliga strukturer som påverkar möjligheterna för kommande reglering av grön marknadsföring.

Kan en av bostadshyresgäst begärd avflyttningsersättning vara otillåten svarthandel med hyreskontrakt?

Det har blivit vanligare att hyresavtal avslutas mot att hyresgästen kompenseras med en s.k. avflyttningsersättning. Även om detta många gånger kan vara såväl effektivt som eftersträvansvärt innebär det att hyresrätter ges ett ekonomiskt värde på ett sätt som inte är avsett. Detta är problematiskt utifrån befintliga regelverk om förbud mot svarthandel med hyreskontrakt och ger anledning att ifrågasätta bruksvärdessystemet som hyressättningsmodell.

Det svenska vinstsyftet och hållbar bolagsstyrning 2024

Vinstsyftet är en av de eviga frågorna i aktiebolagsrätten och har diskuterats utförligt i den juridiska litteraturen. I ljuset av rättsutvecklingen under senare år behandlas i artikeln avvägningen mellan vinstsyftet och en hållbar bolagsstyrning i svensk rätt och hur denna står sig 2024. Det konstateras att den svenska lagstiftaren skapat ett aktieägarcentrerat bolagsstyrningssystem och medvetet valt att lägga ansvaret för andra intressen på staten och dess myndigheter. Vidare konstateras att detta trots kritiken inte synes ha hindrat en hållbar utveckling inom näringslivet, och att en förändring av vinstsyftet på så sätt som ibland förespråkas sannolikt skulle vara av begränsad betydelse. Den övergripande slutsatsen är att det inte synes finnas anledning att låta den pågående debatten om vinstsyftet påverka svensk bolagsrätt.

Förintelsen inför rätta

Förintelsens genocid mot den europeiska judendomen genom Hitlertysklands regim har varit och är föremål för en djupgående internationell forskning. Mindre kända är de omfattande insatser som under sextiofem år genomförts av tyska åklagare, domare och kriminalpoliser vid den federala myndigheten ”Zentrale Stelle” i Ludwigsburg för koordineringen av förundersökningar och åtal mot massmördarna bakom Förintelsen. Ett preliminärt facit på- visar både framgångar och misslyckanden under det komplicerade rättsliga upparbetandet av Förintelsens massförbrytelser.

Demonstrationsfriheten och samhällsstörningar

Demonstrationsfriheten är en grundläggande rättighet i vår rättsordning och har ett starkt skydd i grundlag och lag. Inte desto mindre är den från tid till annan omstridd. Det offentliga brännandet av koranen och klimataktivisters blockerande av hårt trafikerade vägar har blivit vår tids stridsfrågor i hur gränserna för friheten ska dras. I artikeln diskuteras dessa fenomen och vilka rättsliga och rättspolitiska frågor de väcker.

En reformerad EU-domstol

EU-domstolen har sedan det svenska medlemskapet i Europeiska unionen förändrats i grunden. Det gäller både den institutionella strukturen och förfarandet. Personaldomstolen har avskaffats och tribunalen har fått dubbelt antal ledamöter. Prövningstillstånd har införts för vissa överklaganden från tribunalen till domstolen. I år kommer kravet på prövningstillstånd att utvidgas och tribunalen ska ta över ansvaret för förhandsavgöranden i vissa sakfrågor, bland annat mervärdesskattefrågor. Reformen, som förhoppningsvis ska leda till en effektivisering av den dömande verksamheten, innebär samtidigt ett steg mot en mer renodlad roll för EU-domstolen som konstitutionell domstol.

Vem bär ansvaret för att kategorisera rättsfakta i dispositiva tvistemål?

Vid handläggningen av dispositiva tvistemål av viss omfattning uppstår ofta meningsskiljaktigheter mellan parterna och rätten i frågan om hur parternas grunder för talan ska formuleras. En typsituation är den att käranden vill åberopa en stor mängd faktiska omständigheter till grund för sin talan medan svaranden invänder att det inte går att försvara sig mot en talan vars grunder inte är tydliga och väl avgränsade. Rätten vill för sin del ofta formulera parternas grunder på ett sätt som knyter an till de rättsregler som bedöms vara tillämpliga för att förbereda sig för att döma i målet. Rättsaktörernas olika synsätt på frågan om grunderna för talan avslöjar att det saknas en gemensam förståelse för de allmänna processrättsliga begreppen åberopande, rättsfakta och motfakta. När rätten ska bestämma vad som utgör parternas grunder för talan uppstår en regel- eller principkonflikt mellan de processrättsliga regler som hör till dispositionsprincipen och de regler som hör till officialprincipen. Kort sagt ställs rätten inför frågan vem som bär ansvaret för kategoriseringen av rättsfakta.

Gränsdragningen mellan bodelning och underhåll

Ett oskäligt äktenskapsförord kan jämkas med stöd av 12 kap. 3 § ÄktB. Men om utfallet av bodelning skulle bli oskäligt av andra orsaker, såsom villkor i gåva eller testamente att egendomen ska vara mottagarens enskilda, saknas möjlighet till jämkning. I stället hänvisas till möjligheten att avhjälpa oskäligheten med ett engångsunderhåll. I denna artikel analyseras betydelsen av att kvalificera en förmögenhetsöverföring som bodelningslikvid eller engångsunderhåll och lämpligheten av den gällande ordningen.

Förvaltning, förnyelse eller förbättring?

Högsta domstolen har i två rättsfall tagit ställning till innebörden av den handlingsbegränsande funktionen av samfällighetsföreningens ändamål. I denna artikel analyseras och tolkas de båda rättsfallen i en ansats att fastställa huruvida Högsta domstolens rättstillämpning ger uttryck för en entydig rättsregel rörande anpassning av befintliga föreningsförvaltade samfälligheter och huruvida en sådan rättsregel lämpar sig i dagens utvecklingssamhälle.

Från lagstiftningsarbetet

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som antogs av riksdagen under våren 2024. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig; bl.a. tas lagstiftning om skatt och tull inte upp. Om inget annat anges trädde lagen eller lagändringen i kraft senast den 1 juli 2024.

Utvidgningen av mänskliga rättigheter

I artikeln ifrågasätts bland annat mot bakgrund av en under året meddelad dom av Europadomstolen om konventionsorganen i sin tillämpning av konventionerna på fri- och rättighetsområdet ibland går för långt och låter rättighetsskyddet omfatta också sådana samhällsfrågor som det aldrig varit tänkt för. Är en sådan utveckling önskvärd eller är det staterna och deras lagstiftande organ som bör sitta i förarsätet?

Om insolvens på grund av tvistiga skulder*

Existensen och storleken av tvistiga skulder är inte sällan av avgörande betydelse för insolvensbedömningar som görs inom ramen för domstolsprocesser. Frågan hur tvistiga skulder ska hanteras i sådana bedömningar ger emellertid upphov till en rad tillämpningsproblem och rättspraxis har i den juridiska doktrinen sagts vara motstridig. I artikeln undersöks hur tvistiga skulder hanteras inom ramen för insolvensbedömningar, särskilt sådana som görs i processer om återvinning i konkurs och vid prövningen av konkursansökningar.

Ohälsa i vårdnadsmål

Artikeln belyser hälsofrågor i vårdnadsdomar meddelade vid svenska tingsrätter. Inom ramen av ett pågående tvärvetenskapligt forskningsprojekt konstateras att uppgifter om hälsoproblem och vårdbehov återfinns i många vårdnadsdomar. Hälsofrågor kan kategoriseras som de som i) rör barn i behov av somatisk vård, ii) barn med särskilda behov, iii) barn med vårdbehov till följd av akuta eller enskilda händelser, iv) barn med ohälsa till följd av bristande omsorg och/eller föräldrakonflikten samt v) föräldrars ohälsa.

Gör två fel ett rätt?

NJA 2018 s. 171 är ytterligare ett rättsfall där Högsta domstolen har behandlat den avtalsrättsliga passivitetsläran. En genomläsning av domskälen ger emellertid vid handen att avgörandet är problematiskt i flera avseenden. I artikeln undersöks några av de frågor som rättsfallet ger upphov till.

Tvångsianspråktagande av lös egendom enligt anläggningslagen

Högsta domstolen har nyligen beviljat prövningstillstånd i en banbrytande fråga: Kan en gemensamhetsanläggning inrättas i lös egendom? Fallet rör en brygga som ägs gemensamt av två personer och är belägen på en fastighet som inte tillhör någon av dem. Denna artikel utforskar de juridiska aspekterna, lagstiftarens intentioner samt de praktiska och rättsliga implikationerna av att rätt till lös egendom upplåts enligt anläggningslagen. Vad innebär detta för framtida rättstillämpning och hur påverkar det äganderätten och nyttjanderätten till egendomen?

Skapar data ond tro?

I december 2023 dömde Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) i det så kallade Betssonmålet, där ett avtal mellan en spelberoende privatperson, P.L., och spelbolaget Betsson ogiltigförklarades med stöd av 33 § avtalslagen. Domen har skakat om spelbranschen och väcker frågor kring hur ondtroskravet och termerna tro och heder ska tolkas i dagens digitala samhälle. Med utgångspunkt i svensk och dansk rättspraxis och den moderna avtalsrättens utveckling analyseras de utmaningar som Högsta domstolen står inför när de nu ska avgöra målet. Högsta domstolens kommande dom får stor betydelse för framtida rättstillämpning inom spelbranschen.

Litteratur