Visar artiklar från

Arkiv

Häfte 1 | 2025

Rationella reformer?

Kriminalpolitiken står högt på den politiska agendan. Flera lagstiftningsprojekt har i närtid genomförts, genomförs och planeras på straffrättens område — inte minst på delområdet påföljdsbestämning. Ofta är tiderna för utredningsarbete och annan lagberedning korta. I en tid av höga förväntningar på att påföljdssystemet ska lösa samhällsproblem framstår det som viktigare än någonsin att påtala vikten av rationellt beslutsfattande.
THOMAS PETTERSSON PDF

Nedslag i straffets moderna idéhistoria

Straff har alltid funnits, men skälen för att straffa har varierat över tid. I artikeln ges en överblick över de idéer som har format den svenska synen på straff under de senaste 200 åren. Det hävdas att det huvudsakligen rör sig om gammalt tankegods som ständigt uppträder i nya skepnader och konstellationer, och att vi under dessa år egentligen bara har sett två helt nya idéer träda fram. Förändringarna under perioden analyseras utifrån dels huruvida straffet har uppfattats tjäna ett bakåtblickande eller ett framåtblickande syfte, dels om brottslingen har setts som en medmänniska eller en fiende.
GUSTAF ALMKVIST och ERIK SVENSSON PDF

Påföljdssystemets grundprinciper och den kriminalpolitiska utvecklingen

I artikeln diskuteras bland annat hur de principer som låg till grund för 1989 års påföljdsreform står sig i relation till den nutida kriminalpolitiska utvecklingen. Enligt författaren låter sig mycket av det som nu sker på påföljdsområdet förenas med proportionalitetsprincipen, och det finns — trots allt — skäl att tro att principen även framgent kommer att ha en central position på området.
PETTER ASP PDF

Perspektivskifte i straffrättspolitiken — plus ça change?

Från politiskt håll utlovas ett paradigm- eller perspektivskifte när det gäller straffrätt och påföljdsbestämning. Men om vi ser bortom de högljudda slagorden kan nog diskuteras om det är så mycket till nyordning. Den för dagens system centrala principen om proportionalitet mellan brott och straff förefaller i stora drag förbli intakt och när det kommer till förändringar i ”kvalitativt” hänseende handlar det mest om detaljer. Av större faktisk betydelse — och därmed även möjligen mer förtjänt av uppmärksamhet — är den ”kvantitativa” förändring som politiken medför; den stigande repressionsnivån, den ökande straffmassan eller vad vi väljer att kalla det.
AXEL HOLMGREN PDF

Straffvärdebegreppet och lagstiftarens överjag

I artikeln illustreras hur ett par av den senaste tidens många straffskärpningar motiveras i förarbetena. Illustrationerna används för att driva tesen att de hänvisningar till proportionalitet och ekvivalens som finns i dessa förarbeten döljer en konflikt mellan å ena sidan de uttalade principer som lagstiftaren säger sig tillämpa vid bestämmande av straffnivån, och å andra sidan andra, outtalade skäl för straffskärpningar, som egentligen är styrande.
ERIK SVENSSON PDF

Risk för återfall som ett kriterium för uppskjuten villkorlig frigivning

Som sekreterare i utredningen Ett ändamålsenligt samhällsskydd — vissa reformer av straff- och straffverkställighetslagstiftningen (SOU 2024:48) var en av de frågor som jag begrundade mest den om (hög) risk för återfall i brott bör införas som ett kriterium för uppskjuten villkorlig frigivning och i så fall varför eller varför inte. Intuitivt framstår en sådan ordning som självklar. I denna artikel utvecklar jag resonemangen i denna fråga, som därtill är högaktuell i skrivande stund eftersom en i media flitigt förekommande person under sin villkorliga frigivning, trots mycket ingripande föreskrifter, under december 2024 kom att häktas misstänkt för att ha återfallit i sexualbrottslighet under sin prövotid. Hade detta kunnat undvikas om den dömde inte hade blivit villkorligt frigiven?
JENNY SAMUELSSON KÄÄNTÄ PDF

Häfte 2 | 2025

Alla måste ta sitt ansvar för upprätthållandet av grundläggande rättigheter och effektiva klimatåtgärder

Carl Henrik Ehrenkrona uttrycker i sin artikel i SvJT 2024 s. 745 ”Utvidgningen av mänskliga rättigheter — en uppgift för övervakningsorgan och domstolar eller för lagstiftaren?” en oro för att Europadomstolen i sin roll som övervakningsorgan driver på en utvidgning av mänskliga rättigheter och frågar sig om staterna i demokratisk ordning behöver återta kontrollen över utvecklingen av fri- och rättighetsskyddet. Han påstår att domstolens tolkningsmetod går utöver Wienkonventionens (VCLT) etablerade regler, att Europadomstolen i klimatmålen överskrider sitt mandat genom att döma i politiska frågor som bör begränsas till stater, och slutligen att domstolen har utvidgat området för fri- och rättighetsskyddet under artikel 8.

GRETA FRISK NORIN och ANNA ROGALSKA HEDLUND PDF

Beställarens hävningsrätt enligt AB 04 och ABT 06 vid anteciperad försening; särskilt om uppenbarhetsrekvisitet

Standardavtalen AB 04 och ABT 06 utgör branschstandard för utförandeentreprenader respektive totalentreprenader. I denna artikel analyseras innebörden av uppenbarhetsrekvisitet i 8 kap. 1 § första punkten samt bl.a. betydelsen härför av tvistiga anspråk på tidsförlängning och s.k. hypotetisk forcering. Avslutningsvis reflekteras över beställarens möjlighet att häva entreprenadavtal till följd av anteciperad försening enligt den föreslagna lydelsen av AB 25 och ABPU 25.2
ANDERS HEINTZE och MARKUS BERNANDER PDF

Medicinska åldersbedömningar i asylprocessen*

Medicinska åldersbedömningar används som underlag i brottmåls- och asylprocesser för att bedöma huruvida personer som saknar tillförlitliga identitetshandlingar är straffmyndiga respektive underåriga. Metoden för de medicinska åldersbedömningarna i asylprocessen har utsatts för allvarlig kritik och beskyllts för att inte vara rättssäker. I den här artikeln behandlar författaren en rad processrättsliga problemställningar som bruket av medicinska åldersbedömningar medför. Relevansen i denna problematik sträcker sig utanför asylprocessens domäner. Dessutom presenteras resultat från en forskningsstudie rörande hur Migrationsverket i praktiken använder och förstår medicinska åldersbedömningar när unga personer med oklar identitet söker asyl i Sverige.2
ISA CEGRELL KARLANDER PDF

Dubbelbestraffning, resning och rättskraft

Denna artikel tar sin utgångspunkt i en dom av den tyska författningsdomstolen från oktober 2023 genom vilken bestämmelsen i den tyska straffprocesslagen som tillåter resning till nackdel för den tilltalade på grund av nya omständigheter eller bevisning ogiltigförklarades. Syftet är att mot denna bakgrund belysa den svenska ordningen där möjligheterna till resning till nackdel för tilltalad är betydligt mer omfattande än i tysk rätt. Särskilt fokus läggs vid de ändamål som ligger till grund för dubbelbestraffningsförbudet och institutet resning till nackdel för tilltalad i svensk respektive tysk rätt.
VIKTOR BRYLLA och ERIK SJÖGREN TERGIUS PDF

Samfällighetsföreningars möjlighet att upplåta väg i form av gemensamhetsanläggning

Det finns flera aktörer i samhället som av olika anledningar under längre perioder kan behöva nyttja enskilda vägar förvaltade av samfällighetsföreningar. Det är emellertid oklart huruvida det är rättsligt möjligt för en samfällighetsförening att upplåta väg som utgör gemensamhetsanläggning under längre tid till utomstående, i synnerhet när det rör sig om en upplåtelse som medför en betydande belastning på de upplåtande fastigheterna. I denna artikel analyseras frågan om tillåtligheten av långvariga och belastande vägupplåtelser i gemensamhetsanläggningar närmare.
FREDRIK BANKE PDF