Brottstyp är en faktor som påverkar om det blir fällande eller friande dom

— slutreplik till Linnea Wegerstad

Av professor Christian Dahlman

Det starka statistiska sambandet mellan brottstyp (våldtäkt/olaga hot) och domslut (fällande/friande) som framkom i studien i SvJT 2018 s. 327 visar att brottstypen är en faktor som (tillsammans med andra faktorer) påverkar om det blir fällande eller friande dom, skriver författaren i denna slutreplik.

I vår studie (SvJT 2018 s. 327) observerades ett mycket starkt statistiskt samband mellan brottstyp (våldtäkt/olaga hot) och domslut (fällande/
friande) i fall med samma bevisläge. Sannolikheten att den observerade skillnaden i domslut inte hade någonting med brottstyp att göra, utan berodde helt och hållet på andra faktorer, som genom slumpen givit upphov till ett skenbart samband mellan brottstyp och domslut, var mindre än en på hundra tusen. Detta utesluter förstås inte att det kan finnas andra faktorer än brottstyp som påverkar domslutet, och att dessa faktorer kan vara intressanta att undersöka i fortsatta studier. Det statistiska sambandet mellan brottstyp och domslut utesluter inte att brottstyp är en faktor som tillsammans med andra faktorer påverkar domslutet. Det starka statistiska sambandet innebär att det är ytterst osannolikt att brottstyp inte har någonting alls med saken att göra.

Wegerstads replik blandar ihop dessa två hypoteser med varandra. Enligt Wegerstad skulle jag ha påstått att andra påverkansfaktorer än brottstyp kan uteslutas, men det har jag aldrig hävdat. Vad jag säger är att den hypotes som Wegerstad driver — att skillnaden mellan fällande och friande domar helt och hållet beror på andra faktorer än brottstyp — är så statistiskt osannolik att den kan avfärdas.