Notiser

 

 

Göta hovrätts domstolsbyggnad — ett framtida nationellt rättsmuseum

Bortsett från kyrkor och försvarsanläggningar är Göta hovrätts domstolsbyggnad den byggnad i Sverige som inrymt samma verksamhet under längst tid. Sedan 1650 har överrätten i Jönköping prövat och dömt av mål i en och samma byggnad.[1] Andra lokaler har genom årens lopp tillkommit i takt med domstolens utökade verksamhet, men än i dag hålls det huvudförhandlingar i det sandstensbeklädda huset vid Hovrättstorget mitt i staden.

I dag finns det bara ett fåtal domstolar i Sverige som fortfarande huserar i vackra, äldre byggnader.[2] Beslut har nu fattats om att även Göta hovrätt ska flytta till nya lokaler. Enligt den nuvarande prognosen ska flytten äga rum 2022. Frågan är vad som ska ske med den gamla domstolsbyggnaden. Dess uppenbara historiska och kulturella värde gör att den sedan länge är kulturminnesmärkt. I hovrättens korridorer liksom i andra sammanhang har det tisslats och tasslats om vad byggnaden nu ska komma att användas till. Ett förslag som dryftats är att inrätta någon form av museum i byggnaden, eventuellt i samråd med Jönköpings läns museum och Domstolsverket som båda praktiskt nog ligger i närheten. Förslaget framstår som behjärtansvärt. Enligt min mening skulle det nu vara ett passande tillfälle att där inrätta ett svenskt rättsmuseum.

På många ställen världen över går det i dag att påträffa museer tillägnade någon form av poliskår. På närmare håll hittas polismuseum i till exempel Stockholm och Linköping. Något renodlat rättsmuseum finns emellertid inte i Sverige även om det ibland har gått att se vissa utställningar, nu närmast ”Domstolens historia” vid Helsingborgs tingsrätt. Fysiska museer tillägnade specifikt lag och rätt synes jämförelsevis inte vara särdeles vanliga, inte ens internationellt. I USA fanns mellan 1996 och 2011 ABA Museum of Law i Chicago som drevs av American Bar Association. Under 2015 öppnades ett annat museum, American Museum of Tort Law, i Winsted, Connecticut. I australiensiska Perths äldsta byggnad från 1836 huserar The Old Court House Law Museum, beläget alldeles intill Supreme Court of Western Australia. Vidare går det i Nottingham i England att besöka det ambitiösa museet National Justice Museum, där rättssalarna har anor från 1400-talet. Ett par ytterligare domstolsmuseer återfinns i Storbritannien, och det går att hitta motsvarigheter bland annat i några asiatiska länder. En handfull exempel från framför allt länder som tillämpar common law finns således medan det vid en snabb överblick är en annan situation vad gäller civil law-länderna. Med undantag för exemplet Nottingham har också nämnda museer och dess byggnader anor från tider långt senare än vad som är fallet med flera av de äldre svenska domstolsbyggnaderna, i synnerhet Göta hovrätts. Det finns således goda argument för att gripa det unika tillfälle som nu ges när hovrätten i Jönköping ska flytta sin verksamhet.[3]

En stor del av människans liv är direkt eller indirekt reglerat på ett eller annat sätt. Det är inget nytt. Karl XV antog sitt berömda valspråk ”land skall med lag byggas” på 1800-talet och det får anses vara lika aktuellt nu som då.[4] Som bekant utvecklades olika rättsregler betydligt tidigare än så, med Hammurabis sten — ”öga för öga, tand för tand” — omkring 1760 f.Kr. som ett av de mest kända tidigare exemplen.[5] Dock går det inte att sticka under stol med att juridik för många kan framstå som något besvärligt och tråkigt. Det går därför inte att förringa värdet av en god presentation för att göra ämnet intressant för gemene man. Ett rättsmuseum bör således ha som ambition att visa upp intresseväckande, skrämmande och lustiga rättsfall och historier ur den digra lunta som skapats genom tidevarven. Att inspireras av de spännande inslag som kan hittas vid polismuseerna är inte fel. Samtidigt bör ett rättsmuseum inte förminskas till att enbart avhandla fall som skulle platsa i så kallade mordpoddar — podcasts som blivit populära genom att särskilt ta upp olika mordfall. Grundmaterialet är långt mer djupgående och komplext än så, och utmaningen blir att presentera det på ett lättillgängligt men ändå korrekt sätt. Ovannämnda utställning vid Helsingborgs tingsrätt synes ha balanserat detta väl och kan vara ett gott föredöme att ta avstamp i.

Om domstolsbyggnaden i Jönköping blir ett rättsmuseum ska naturligtvis Göta hovrätts rättssalar samt juridiska hjälpmedel och annan kuriosa som redan finns på plats visas upp. Lagböcker, protokoll, kläder, domarklubbor och fängelseredskap är några exempel. Relevanta föremål bör sedan också kunna lånas in från andra domstolar runtom i landet, såsom när temporära utställningar ska hållas. Sveriges domstolar har även stora konstsamlingar som med förtjänst skulle kunna lånas och ställas ut på ett rättsmuseum. I fall där det inte är möjligt att låna in ett visst verk skulle exempelvis fotografier, videoinstallationer eller Virtual reality/Augmented reality-teknik kunna användas. Det kunde vara lämpligt för att visa upp bland annat andra domstolsbyggnaders arkitektur. Gamla rådhusrätter och tingshus har många gånger både till sin interiör och exteriör varit omtyckta byggnader som satt sin prägel på den ort där de uppförts. Det skulle på så vis också gå att visa utländska skapelser, till exempel den praktfulla takmålningen Law Through the Ages i New York State Supreme Courts domstolsbyggnad föreställandes nyss nämnda Hammurabi samt Solon, Justanianus, George Washington och andra personer som haft betydelse för världens rättsutveckling. Samarbeten med andra museum och rättsvårdande myndigheter internationellt hade såklart överlag varit angeläget. På så vis hade förhoppningsvis även den svenska och nordiska rättskulturen kunnat visas och få viss spridning världen över.

Allt detta som nyss beskrivits är givetvis bara några enkla tankar och förslag. Säkert finns det mycket mer att säga om vad som skulle kunna göras med ett rättsmuseum, liksom vilka utmaningar som finns. Förhoppningen är att dock att denna text kan inspirera och väcka idéer i frågan. Nu är också rätt tid att ta tillfället i akt och utreda saken vidare. Som avslutning passar det att hänvisa till vad Göta hovrätts förste president Johan Skytte uttryckte i sitt tal 1635 vid den officiella invigningen av domstolen: ”Justitia haver uti alla världens tider varit så högnödig och profitabel, att intet utan henne så i privat som gemene saker haver kunnat bliva uträttat och administrerat.”[6] Det finns, menar jag, anledning att påminna och undervisa om detta.

                                                                                  Samuel Holmedal

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


[1] Franzén, Anders, Göta hovrätt — rättvisans hemvist under fyra sekel, Jönköping 2016, s. 9.

[2] Se vidare härom t.ex. Attorps, Tomas i SvJT 2020 s. 370, med vidare hänvisningar.

[3] Visserligen hade ett rättsmuseum också kunnat placeras i Stockholm, exempelvis i anslutning till Svea hovrätt, och där troligen kunna locka något fler besökare än om det låg på en mindre ort. Samtidigt finns det i huvudstaden redan otaliga museum och diversifiering är behövligt, vilket talar till Jönköpings fördel — utöver de skäl som anförs i brödtexten.

[4]  Uttrycket återfinns i några av Sveriges gamla landskapslagar, se t.ex. Nordisk familjebok, 2 uppl., band 15, Stockholm 1911, s. 1014 och Cronholm, Neander N., A History of Sweden from the Earliest Times to the Present Day, vol. II, Chicago 1902, s. 291.

[5]  Prince, J. Dyneley, ”The Code of Hammurabi”, The American Journal of Theology, The University of Chicago Press. 8 (3), Juli 1904, s. 601–609.

[6]  Återgivet i Bendz, Gunnar, Göta hovrätt genom seklerna, Stockholm 1935, s. 28.