Skrivregler och andra villkor för publicering

Beslutade den 21 februari 2018

(med senare ändringar införda enligt vad som framgår vid de ändrade paragraferna)

 

 

Inledning

 

§ 1  Svensk Juristtidning (SvJT) är en allmänjuridisk tidskrift med praktiskt verksamma jurister som huvudsaklig målgrupp. Tidningen har särskilt fokus på den juridik som tillämpas i allmän domstol (bl.a. straff- och civilrätt) samt in­ter­nationell och konstitutionell rätt. För­utom vetenskapliga artiklar pub­li­ce­ras regelbundet artiklar författade av prak­tiskt verksamma jurister, stu­dent­upp­satser, praxis­sam­man­ställningar, de­­batt­­artiklar och bokanmälningar.

§ 2  Artiklar i SvJT publiceras både i den tryckta tidskriften och på tid­ning­ens webbsida svjt.se samt i rätts­data­baser som tidningen har avtal med.

 

 

Skrivregler

 

§ 3  Manuskriptet ska skrivas i ord­be­handlingsprogram, exempelvis Word, och formateras med normalt typ­snitt. Rubriker, stycken m.m. ska markeras på ett enhetligt sätt. Författa­rens egna formatmallar ska inte använ­das efter­som sådana kan försvåra red­aktionens behandling av manuskriptet.

§ 4  Manuskriptet bör inte vara läng­re än 52 000 tecken inklusive blank­steg.

§ 5  Manuskriptet bör författas på sven­ska.

§ 6  Manuskriptet ska innehålla ett förslag till titel. Titeln ska syfta till bl.a. att fånga läsarens uppmärksamhet och bör inte vara längre än 70 tecken inklu­sive blanksteg.

§ 7  Författarens namn ska anges under ma­nuskriptets titel. Före namnet ska författaren ange sin tjänsteform (exempelvis "rådmannen", "advokaten", "professor" eller "rättschefen"), sin akademiska titel (exempelvis "jur.kand." eller "jur.dr") eller såväl tjänsteform som akademisk titel (exempelvis "justitierådet jur.dr", "kammaråklagaren jur.lic." eller "advokaten jur.kand."). Som utgångspunkt tillåts endast en tjänsteform och endast en akademisk titel per författare.

    Efter författarens namn ska i en fotnot anges om författaren är verksam vid någon arbetsplats och om författaren är verksam vid någon annan organisation av relevans för textens ämne samt om författaren tagit ställning som domare eller annan beslutsfattare till den sak som texten berör eller uppträtt eller avser att uppträda som ombud eller biträde åt en part som berörts eller skulle kunna komma att beröras särskilt av föremålet för texten. Även omständigheter i övrigt som skulle kunna anses utgöra grund för jäv ska redovisas på samma sätt. I samma fotnot får författaren kortfattat ange ytterligare relevanta nuvarande eller tidigare tjänsteformer eller titlar.

[Paragafen ändrad den 9 september 2022.Paragrafensursprungliga lydelse: "Författarens namn, tillsammans med den författartitel (exempelvis jur.kand., jur.dr, justitierådet eller ad­vokaten) som författaren önskar att SvJT ska använda, ska anges under ma­nuskriptets titel. Som utgångspunkt publiceras endast en titel per förfat­tare."]

§ 8  Manuskriptet ska innehålla ett förslag till ingress. Ingressen ska syfta till bl.a. att locka läsaren att ta del av artikeln och bör inte vara längre än 730 tecken inklusive blanksteg.

§ 9  Manuskriptet bör vid behov in­nehålla rubriker. Normalt accepteras två nivåer på rubriksättning. Eventuella rubriker bör markeras på följande sätt:

2  Rubrik
2.1  Underrubrik
Brödtext

§ 10  Eventuella fotnoter får inte in­nehålla längre resonemang utan ska reserveras för källhänvisningar och korta kommentarer. Fotnoter accepte­ras inte vid manuskriptets titel eller rubriker. Vidare accepteras inte avslu­tande källförteckningar.

§ 11  Stycken i packad stil accepteras endast vid längre direktcitat ur exem­pelvis lagar eller andra föreskrifter, förarbeten eller rättsfall. Packad stil tillåts alltså inte för inskjutna resone­mang i texten. Om författaren anser att ett inskjutet resonemang inte bör ingå i brödtexten, bör författaren överväga att stryka resonemanget. Direktcitat bör inte överstiga 1 100 tecken inklu­sive blanksteg. Citattecken ska inte in­leda och avsluta citat som ska markeras med packad stil eftersom den packade stilen i sig markerar att det rör sig om ett citat.

§ 12  Hänvisningar inom manuskrip­tet ska inte göras till en sida i artikeln utan till det avsnitt i texten eller den fotnot som berörs.

§ 13  För skrivregler i övrigt hänvisas till Myndigheternas skrivregler, http://www.sprakochfolkminnen.se/download/18.41318b851483519095290e/1411629869129/Mynd-skrivreg2014-1.pdf.

 

 

Hanteringen av manuskript

 

Författarens åtgärder innan och i samband med att manuskriptet ges in

§ 14  Författaren ska korrekturläsa manuskriptet, rätta eventuella fel och avhjälpa eventuella ofullständigheter innan manuskriptet ges in till redaktionen.

§ 15  Manuskriptet bör skickas till redaktionen per e-post i Wordformat, RTF-format eller som oformaterad text. Redaktionen kan inte hantera manuskript som ges in endast som ut­skrift eller i PDF-format.

§ 16  Om författaren önskar att ma­nuskriptet ska granskas i s.k. peer re­view-förfarande (se § 19), ska författa­ren underrätta redaktionen om det när manuskriptet ges in.

 

Redaktionens granskning av manuskript

§ 17  När ett manuskript har kommit in till SvJT granskas det av redaktion­en, som fattar beslut i frågan om ma­nuskriptet ska genomgå fortsatt redaktionell hantering eller inte. Red­aktionen gör vid den granskningen en samlad bedömning av manuskriptets kvalitet, aktualitet, ämnesval och om­fång.
    Redaktionell granskning genomförs som utgångspunkt inom två veckor från det att manuskriptet kom in till redaktionen.

§ 18  §§ 19–32 gäller endast om red­aktionen har beslutat om fortsatt red­aktionell hantering.

 

Peer review

§ 19  Om författaren har önskat att manuskriptet ska granskas i s.k. peer review-förfarande, tar redaktionen i sam­band med den inledande bedöm­ningen av manuskriptet (se § 17) ställ­ning till om sådan granskning ska ske. Endast rättsvetenskapliga artiklar kan vara aktuella för peer review. Debattar­tiklar, bokanmälningar och andra ar­tiklar utan vetenskapliga ambitioner kommer alltså inte att expertgranskas.

    Om redaktionen beslutar att manu­skriptet ska genomgå peer review, anonymiseras manuskriptet av redak­tionen. Därefter sänds det till två av varandra oberoende vetenskapligt me­ri­terade experter inom området. Granskarna anlitas ad hoc (bl.a. för att kunna upprätthålla kravet på anonymi­tet). De ska vara eller ha varit verk­samma inom ett för artikeln relevant ämnesområde. Ambitionen är att inte någon av de vetenskapliga granskarna ska vara knutna till redaktionen. Om det undantagsvis inte går att finna två vetenskapligt meriterade granskare på området kan dock en av granskarna vara en redaktionsmedlem med till­räckliga kvalifikationer i ämnet. I sådana fall ska dock redak­tions­med­lemmen inte ha deltagit i den före­gående redaktionella be­döm­ningen av artikeln.

    Experterna ger in varsitt skriftligt utlåtande beträffande artikelns veten­skap­liga kvalitet till redaktionen. Ett utlåtande ska innehålla expertens re­kom­mendation i publiceringsfrågan enligt något av följande alternativ:

    – artikeln håller tillräcklig vetenskaplig kvalitet för publicering i befintligt skick (ingen omarbetning)

    – artikeln kan publiceras utan ytter­ligare vetenskaplig granskning för­ut­satt att av experten angivna änd­ringar/kompletteringar görs och den för­nyade granskningen i dessa delar kan göras av redaktionen (liten om­ar­betning)

    – artikeln bör skickas tillbaka till för­fattaren för omarbetning och för­fat­taren bör uppmuntras att skicka in den omarbetade artikeln för förnyad veten­skaplig granskning (stor om­ar­bet­ning)

    – SvJT bör avböja publicering av manuskriptet på grund av bristande vetenskaplig kvalitet (refusering)

    Expertens utlåtande bör också inne­hålla eventuella förslag/krav på för­bättringar eller kompletteringar, av­sed­da att vidarebefordras anonymt till för­fattaren. Utlåtandet kan också inne­hålla ett meddelande till re­dak­tionen.

    Författaren får, i anonymiserad form, del av experternas bedömningar och eventuella förslag på förbättringar.

    Redaktionen fattar — i förekommande fall efter omarbetning av manuskriptet och förnyad granskning — beslut om publicering ska ske eller inte. Vid denna slutliga bedömning läggs stor vikt vid experternas utlåtanden. Om manuskriptet publiceras i SvJT anges det tydligt, genom fotnot i anslutning till titeln, att artikeln har genomgått peer review.

[Sista stycket ändrat den 9 september 2022. Sista styckets sista menings ursprungliga lydelse: "Om manuskriptet publiceras i SvJT anges det tydligt att artikeln har genomgått peer review."]

 

Sättning, korrekturläsning m.m.

§ 20  Den fortsatta redaktionella han­teringen, i förekommande fall efter peer review-förfarande enligt § 19, inne­­bär att manuskriptet formateras en­ligt SvJT:s formatmall. Därefter kor­rek­tur­läses manuskriptet, bl.a. i syfte att kontrollera att manuskriptet följer tid­ningens skrivregler. Even­tuella för­slag till ändringar markeras i doku­mentet.
    I samband med korrekturläsningen granskar redaktionen bl.a. rubriker och ingress samt avstavningar och annan typografi. Redaktionen gör de änd­ringar i rubriksättning och ingress som vid den redaktionella gransk­ningen bedöms lämpliga för att texten ska locka till läsning. I fråga om av­stav­ningar och annan typografi tillämpas, i syfte att artiklarna ska ha ett enhetligt utseende, redaktionens skrivregler.

    Sättning och korrekturläsning genom­förs som utgångspunkt inom två veckor från redaktionens beslut om fortsatt re­dak­tionell hantering.

§ 21  Efter den redaktionella han­te­ringen enligt § 20 sänds korrektur till för­fattaren för ställningstagande till re­dak­tionens eventuella ändringsförslag. Efter­som manuskriptet ska vara full­ständigt när det ges in till redaktionen första gången (se § 14), förutsätts för­fattarens eventuella justeringar i detta skede vara inskränkta till ett minimum.

§ 22  Författaren återsänder, efter att ha tagit ställning till eventuella änd­rings­förslag, en slutlig version av ma­nu­­skriptet till redaktionen. När för­fat­taren ger in den slutliga versionen inne­bär det att författaren godkänner vill­koren i detta avtal.

    Redaktionen granskar den slutliga ver­sionen och fattar, mot bakgrund av dess lydelse, beslut i publicerings­frågan.

§ 23  Efter att ett manuskript har godkänts för publicering kan redak­tionen utan författarens hörande åt­gär­da uppenbara felslag, typografiska fel eller avstavningar som avviker från redak­tionens skrivregler inför det att ar­tikeln publiceras på svjt.se eller i tryckt form.

 

Publicering

§ 24  Ett manuskript som har god­känts för publicering av författaren och redaktionen, publiceras på tidningens webbplats svjt.se samt i ett tryckt häfte av tidningen. Utgångspunkten är att manuskriptet publiceras först på svjt.se, under vinjetten ”PREPRINT”. När manuskriptet sedan har pub­li­ce­rats i ett tryckt häfte, publiceras det på svjt.se med den paginering som manu­skriptet har i det tryckta häftet.

§ 25  Innehållet i SvJT publiceras även i de digitala rättsdatabaser som SvJT har avtal med.

§ 26  Innehållet i de tryckta häftena ges även ut som en årsbok.

 

 

Arvode m.m.

 

§ 27  Författare vars manuskript har publicerats i SvJT har rätt att på begäran få ett arvode. Storleken på arvodet beslutas av redaktören.

    Skatteavdrag med 30 procent av ar­vo­det görs för fysiska personer.

§ 28  En författare som begär arvode ska anmäla det antingen per e-post till svjt@iustus.se eller per post till SvJT, c/o Iustus förlag, Box 1994, 751 49 Uppsala. En begäran om arvode ska innehålla uppgift om författarens namn, personnummer, postadress, tele­fon­nummer och kontouppgifter (bank­ens namn, clearingnummer och konto­nummer alternativt bankgiro- eller plusgironummer) samt artikelns titel och, om artikeln vid tidpunkten för anmälan har publicerats i ett tryckt häfte, häftets år och nr.

    Om författaren önskar betalning till företag eller åberopar F-skattsedel, ska en faktura, med angivande av or­ga­ni­sa­tionsnummer och andra faktura­upp­gif­ter, skickas per e-post eller post till någon av de adresser som anges i första stycket. Uppgift om aktuellt artikel­ar­vode som bildar underlag för sådan fak­tura kommer i så fall att meddelas för­fattaren per e-post eller brev.

    En begäran om arvode måste vara fullständig för att den ska kunna hanteras.

[Paragrafens första stycke ändrat i fråga om e-postadress den 27 maj 2020. Ursprunglig lydelse: "[...] per e-post till marita.dehlin@iustus.se eller per post […]".]

 

§ 29  En begäran om arvode ska ha kommit in inom sex månader från publicering på svjt.se eller i tryckt häfte. Om en begäran inte har kommit in till förlaget eller redaktionen inom sex månader, anses författaren ha avstått från arvode.

§ 30  Om författaren önskar digitalt sär­tryck av artikeln, i form av en PDF-fil, och/eller fem exemplar av det tryckta häftet, kan det önskemålet fram­ställas i samband med begäran om arvode.

§ 30 a  När ett manuskript har genomgått peer review har granskarna, oavsett om manuskriptet publiceras i SvJT eller inte, rätt till varsin fri årsprenumeration på SvJT inklusive årsbok. Redaktionssekreterarna ansvarar för att lämna uppgifter till prenumerationsansvarig vid förlaget om vilka experter som har utfört peer review. Om en expert redan har betalat för en prenumeration, så ska rätten till fri årsprenumeration gälla det närmast följande prenumerationsåret.

[§ 30 a tillagd 2024-02-21.]

 

Övriga villkor

 

§ 31  Artiklar förutsätts vara tidigare inte publicerat material. För artiklar som publicerats i SvJT krävs SvJT:s till­stånd vid publicering i annat sammanhang.

§ 32  Ett godkännande av publicering i SvJT innebär att författaren ger tid­ningen rätt att publicera artikeln i tryckt form, på webben eller i annan digital form. Publicering av artiklar i kompendier och/eller samlingsverk är tillåtet under förutsättning att korrekt hänvisning till källan sker samt att författarens tillstånd har inhämtats.

 

GDPR text: 

Jag godkänner att mina uppgifter hanteras i enhet med EU's dataskyddsförordning.