Skrivregler och andra villkor för publicering
Beslutade den 21 februari 2018
(med senare ändringar införda enligt vad som framgår vid de ändrade paragraferna)
Inledning
§ 1 Svensk Juristtidning (SvJT) är en allmänjuridisk tidskrift med praktiskt verksamma jurister som huvudsaklig målgrupp. Tidningen har särskilt fokus på den juridik som tillämpas i allmän domstol (bl.a. straff- och civilrätt) samt internationell och konstitutionell rätt. Förutom vetenskapliga artiklar publiceras regelbundet artiklar författade av praktiskt verksamma jurister, studentuppsatser, praxissammanställningar, debattartiklar och bokanmälningar.
§ 2 Artiklar i SvJT publiceras både i den tryckta tidskriften och på tidningens webbsida svjt.se samt i rättsdatabaser som tidningen har avtal med.
Skrivregler
§ 3 Manuskriptet ska skrivas i ordbehandlingsprogram, exempelvis Word, och formateras med normalt typsnitt. Rubriker, stycken m.m. ska markeras på ett enhetligt sätt. Författarens egna formatmallar ska inte användas eftersom sådana kan försvåra redaktionens behandling av manuskriptet.
§ 4 Manuskriptet bör inte vara längre än 52 000 tecken inklusive blanksteg.
§ 5 Manuskriptet bör författas på svenska.
§ 6 Manuskriptet ska innehålla ett förslag till titel. Titeln ska syfta till bl.a. att fånga läsarens uppmärksamhet och bör inte vara längre än 70 tecken inklusive blanksteg.
§ 7 Författarens namn ska anges under manuskriptets titel. Före namnet ska författaren ange sin tjänsteform (exempelvis "rådmannen", "advokaten", "professor" eller "rättschefen"), sin akademiska titel (exempelvis "jur.kand." eller "jur.dr") eller såväl tjänsteform som akademisk titel (exempelvis "justitierådet jur.dr", "kammaråklagaren jur.lic." eller "advokaten jur.kand."). Som utgångspunkt tillåts endast en tjänsteform och endast en akademisk titel per författare.
Efter författarens namn ska i en fotnot anges om författaren är verksam vid någon arbetsplats och om författaren är verksam vid någon annan organisation av relevans för textens ämne samt om författaren tagit ställning som domare eller annan beslutsfattare till den sak som texten berör eller uppträtt eller avser att uppträda som ombud eller biträde åt en part som berörts eller skulle kunna komma att beröras särskilt av föremålet för texten. Även omständigheter i övrigt som skulle kunna anses utgöra grund för jäv ska redovisas på samma sätt. I samma fotnot får författaren kortfattat ange ytterligare relevanta nuvarande eller tidigare tjänsteformer eller titlar.
[Paragafen ändrad den 9 september 2022.Paragrafensursprungliga lydelse: "Författarens namn, tillsammans med den författartitel (exempelvis jur.kand., jur.dr, justitierådet eller advokaten) som författaren önskar att SvJT ska använda, ska anges under manuskriptets titel. Som utgångspunkt publiceras endast en titel per författare."]
§ 8 Manuskriptet ska innehålla ett förslag till ingress. Ingressen ska syfta till bl.a. att locka läsaren att ta del av artikeln och bör inte vara längre än 730 tecken inklusive blanksteg.
§ 9 Manuskriptet bör vid behov innehålla rubriker. Normalt accepteras två nivåer på rubriksättning. Eventuella rubriker bör markeras på följande sätt:
2 Rubrik
2.1 Underrubrik
Brödtext
§ 10 Eventuella fotnoter får inte innehålla längre resonemang utan ska reserveras för källhänvisningar och korta kommentarer. Fotnoter accepteras inte vid manuskriptets titel eller rubriker. Vidare accepteras inte avslutande källförteckningar.
§ 11 Stycken i packad stil accepteras endast vid längre direktcitat ur exempelvis lagar eller andra föreskrifter, förarbeten eller rättsfall. Packad stil tillåts alltså inte för inskjutna resonemang i texten. Om författaren anser att ett inskjutet resonemang inte bör ingå i brödtexten, bör författaren överväga att stryka resonemanget. Direktcitat bör inte överstiga 1 100 tecken inklusive blanksteg. Citattecken ska inte inleda och avsluta citat som ska markeras med packad stil eftersom den packade stilen i sig markerar att det rör sig om ett citat.
§ 12 Hänvisningar inom manuskriptet ska inte göras till en sida i artikeln utan till det avsnitt i texten eller den fotnot som berörs.
§ 13 För skrivregler i övrigt hänvisas till Myndigheternas skrivregler, http://www.sprakochfolkminnen.se/download/18.41318b851483519095290e/1411629869129/Mynd-skrivreg2014-1.pdf.
Hanteringen av manuskript
Författarens åtgärder innan och i samband med att manuskriptet ges in
§ 14 Författaren ska korrekturläsa manuskriptet, rätta eventuella fel och avhjälpa eventuella ofullständigheter innan manuskriptet ges in till redaktionen.
§ 15 Manuskriptet bör skickas till redaktionen per e-post i Wordformat, RTF-format eller som oformaterad text. Redaktionen kan inte hantera manuskript som ges in endast som utskrift eller i PDF-format.
§ 16 Om författaren önskar att manuskriptet ska granskas i s.k. peer review-förfarande (se § 19), ska författaren underrätta redaktionen om det när manuskriptet ges in.
Redaktionens granskning av manuskript
§ 17 När ett manuskript har kommit in till SvJT granskas det av redaktionen, som fattar beslut i frågan om manuskriptet ska genomgå fortsatt redaktionell hantering eller inte. Redaktionen gör vid den granskningen en samlad bedömning av manuskriptets kvalitet, aktualitet, ämnesval och omfång.
Redaktionell granskning genomförs som utgångspunkt inom två veckor från det att manuskriptet kom in till redaktionen.
§ 18 §§ 19–32 gäller endast om redaktionen har beslutat om fortsatt redaktionell hantering.
Peer review
§ 19 Om författaren har önskat att manuskriptet ska granskas i s.k. peer review-förfarande, tar redaktionen i samband med den inledande bedömningen av manuskriptet (se § 17) ställning till om sådan granskning ska ske. Endast rättsvetenskapliga artiklar kan vara aktuella för peer review. Debattartiklar, bokanmälningar och andra artiklar utan vetenskapliga ambitioner kommer alltså inte att expertgranskas.
Om redaktionen beslutar att manuskriptet ska genomgå peer review, anonymiseras manuskriptet av redaktionen. Därefter sänds det till två av varandra oberoende vetenskapligt meriterade experter inom området. Granskarna anlitas ad hoc (bl.a. för att kunna upprätthålla kravet på anonymitet). De ska vara eller ha varit verksamma inom ett för artikeln relevant ämnesområde. Ambitionen är att inte någon av de vetenskapliga granskarna ska vara knutna till redaktionen. Om det undantagsvis inte går att finna två vetenskapligt meriterade granskare på området kan dock en av granskarna vara en redaktionsmedlem med tillräckliga kvalifikationer i ämnet. I sådana fall ska dock redaktionsmedlemmen inte ha deltagit i den föregående redaktionella bedömningen av artikeln.
Experterna ger in varsitt skriftligt utlåtande beträffande artikelns vetenskapliga kvalitet till redaktionen. Ett utlåtande ska innehålla expertens rekommendation i publiceringsfrågan enligt något av följande alternativ:
– artikeln håller tillräcklig vetenskaplig kvalitet för publicering i befintligt skick (ingen omarbetning)
– artikeln kan publiceras utan ytterligare vetenskaplig granskning förutsatt att av experten angivna ändringar/kompletteringar görs och den förnyade granskningen i dessa delar kan göras av redaktionen (liten omarbetning)
– artikeln bör skickas tillbaka till författaren för omarbetning och författaren bör uppmuntras att skicka in den omarbetade artikeln för förnyad vetenskaplig granskning (stor omarbetning)
– SvJT bör avböja publicering av manuskriptet på grund av bristande vetenskaplig kvalitet (refusering)
Expertens utlåtande bör också innehålla eventuella förslag/krav på förbättringar eller kompletteringar, avsedda att vidarebefordras anonymt till författaren. Utlåtandet kan också innehålla ett meddelande till redaktionen.
Författaren får, i anonymiserad form, del av experternas bedömningar och eventuella förslag på förbättringar.
Redaktionen fattar — i förekommande fall efter omarbetning av manuskriptet och förnyad granskning — beslut om publicering ska ske eller inte. Vid denna slutliga bedömning läggs stor vikt vid experternas utlåtanden. Om manuskriptet publiceras i SvJT anges det tydligt, genom fotnot i anslutning till titeln, att artikeln har genomgått peer review.
[Sista stycket ändrat den 9 september 2022. Sista styckets sista menings ursprungliga lydelse: "Om manuskriptet publiceras i SvJT anges det tydligt att artikeln har genomgått peer review."]
Sättning, korrekturläsning m.m.
§ 20 Den fortsatta redaktionella hanteringen, i förekommande fall efter peer review-förfarande enligt § 19, innebär att manuskriptet formateras enligt SvJT:s formatmall. Därefter korrekturläses manuskriptet, bl.a. i syfte att kontrollera att manuskriptet följer tidningens skrivregler. Eventuella förslag till ändringar markeras i dokumentet.
I samband med korrekturläsningen granskar redaktionen bl.a. rubriker och ingress samt avstavningar och annan typografi. Redaktionen gör de ändringar i rubriksättning och ingress som vid den redaktionella granskningen bedöms lämpliga för att texten ska locka till läsning. I fråga om avstavningar och annan typografi tillämpas, i syfte att artiklarna ska ha ett enhetligt utseende, redaktionens skrivregler.
Sättning och korrekturläsning genomförs som utgångspunkt inom två veckor från redaktionens beslut om fortsatt redaktionell hantering.
§ 21 Efter den redaktionella hanteringen enligt § 20 sänds korrektur till författaren för ställningstagande till redaktionens eventuella ändringsförslag. Eftersom manuskriptet ska vara fullständigt när det ges in till redaktionen första gången (se § 14), förutsätts författarens eventuella justeringar i detta skede vara inskränkta till ett minimum.
§ 22 Författaren återsänder, efter att ha tagit ställning till eventuella ändringsförslag, en slutlig version av manuskriptet till redaktionen. När författaren ger in den slutliga versionen innebär det att författaren godkänner villkoren i detta avtal.
Redaktionen granskar den slutliga versionen och fattar, mot bakgrund av dess lydelse, beslut i publiceringsfrågan.
§ 23 Efter att ett manuskript har godkänts för publicering kan redaktionen utan författarens hörande åtgärda uppenbara felslag, typografiska fel eller avstavningar som avviker från redaktionens skrivregler inför det att artikeln publiceras på svjt.se eller i tryckt form.
Publicering
§ 24 Ett manuskript som har godkänts för publicering av författaren och redaktionen, publiceras på tidningens webbplats svjt.se samt i ett tryckt häfte av tidningen. Utgångspunkten är att manuskriptet publiceras först på svjt.se, under vinjetten ”PREPRINT”. När manuskriptet sedan har publicerats i ett tryckt häfte, publiceras det på svjt.se med den paginering som manuskriptet har i det tryckta häftet.
§ 25 Innehållet i SvJT publiceras även i de digitala rättsdatabaser som SvJT har avtal med.
§ 26 Innehållet i de tryckta häftena ges även ut som en årsbok.
Arvode m.m.
§ 27 Författare vars manuskript har publicerats i SvJT har rätt att på begäran få ett arvode. Storleken på arvodet beslutas av redaktören.
Skatteavdrag med 30 procent av arvodet görs för fysiska personer.
§ 28 En författare som begär arvode ska anmäla det antingen per e-post till svjt@iustus.se eller per post till SvJT, c/o Iustus förlag, Box 1994, 751 49 Uppsala. En begäran om arvode ska innehålla uppgift om författarens namn, personnummer, postadress, telefonnummer och kontouppgifter (bankens namn, clearingnummer och kontonummer alternativt bankgiro- eller plusgironummer) samt artikelns titel och, om artikeln vid tidpunkten för anmälan har publicerats i ett tryckt häfte, häftets år och nr.
Om författaren önskar betalning till företag eller åberopar F-skattsedel, ska en faktura, med angivande av organisationsnummer och andra fakturauppgifter, skickas per e-post eller post till någon av de adresser som anges i första stycket. Uppgift om aktuellt artikelarvode som bildar underlag för sådan faktura kommer i så fall att meddelas författaren per e-post eller brev.
En begäran om arvode måste vara fullständig för att den ska kunna hanteras.
[Paragrafens första stycke ändrat i fråga om e-postadress den 27 maj 2020. Ursprunglig lydelse: "[...] per e-post till marita.dehlin@iustus.se eller per post […]".]
§ 29 En begäran om arvode ska ha kommit in inom sex månader från publicering på svjt.se eller i tryckt häfte. Om en begäran inte har kommit in till förlaget eller redaktionen inom sex månader, anses författaren ha avstått från arvode.
§ 30 Om författaren önskar digitalt särtryck av artikeln, i form av en PDF-fil, och/eller fem exemplar av det tryckta häftet, kan det önskemålet framställas i samband med begäran om arvode.
§ 30 a När ett manuskript har genomgått peer review har granskarna, oavsett om manuskriptet publiceras i SvJT eller inte, rätt till varsin fri årsprenumeration på SvJT inklusive årsbok. Redaktionssekreterarna ansvarar för att lämna uppgifter till prenumerationsansvarig vid förlaget om vilka experter som har utfört peer review. Om en expert redan har betalat för en prenumeration, så ska rätten till fri årsprenumeration gälla det närmast följande prenumerationsåret.
[§ 30 a tillagd 2024-02-21.]
Övriga villkor
§ 31 Artiklar förutsätts vara tidigare inte publicerat material. För artiklar som publicerats i SvJT krävs SvJT:s tillstånd vid publicering i annat sammanhang.
§ 32 Ett godkännande av publicering i SvJT innebär att författaren ger tidningen rätt att publicera artikeln i tryckt form, på webben eller i annan digital form. Publicering av artiklar i kompendier och/eller samlingsverk är tillåtet under förutsättning att korrekt hänvisning till källan sker samt att författarens tillstånd har inhämtats.
Jag godkänner att mina uppgifter hanteras i enhet med EU's dataskyddsförordning.