Juristföreningen i Stockholm, som efter en reorganisation antog sina nu gällande stadgar den 24 okt. 1913, hade under 1915 sju sammanträden, vid vilka bl. a. förekom — förutom åtskilliga rättsfallsreferat — den 19 mars föredrag av häradshövdingen K. H. Högstedt om föreslagen lagstiftning angående särskild prövning av strandägares rätt till vatten invid stranden, den 16 april föredrag avprofessor B. Ekeberg om förslaget till lag om äktenskaps ingående och upplösning, den 14 maj av hovrättsrådet K. Schlyter om den samma dag promulgerade nya lagstiftningen angående fullföljd av talan till högsta domstolen, samt den 19 nov. föredrag av f. d. justitierådet Joh. Hellner »Om domstolsorganisationen och rättegången i tvistemål i första instans», vilket sistnämnda föredrag in extenso återgives å annan plats i detta häfte. Vid första sammanträdet under 1916, den 18 febr., höll hovrättsrådet H. Edling föredrag om lagberedningens förslag till lag om barn utom äktenskap. Den 24 mars inledde professor T. Engströmer en diskussion om rättsfall rörande fastställelsetalan.
    Föreningens styrelse består av justitierådet T. Almén, ordf., advokaten C. Ljungholm, v. ordf., professorerna N. Alexanderson och A. Köersner, hovrättsrådet K. Schlyter, hovrättsassessorerna S. Bjurner och G. Lindstedt samt advokaten O. Lagerström, sekr. Medlemsantalet är något över 100.

 

    Tingslagsreglering i Södertörns domsaga. I skrivelse den 19 nov. 1910 hemställde dåv. justitieombudsmannen Berndt Hasselrot, att K. M:t täcktes taga i övervägande, vilka åtgärder borde vidtagas för vinnande av en snabbare rättskipning inom Södertörns domsaga, omfattande Svartlösa härad med tingsställe i Fittja, Öknebo härad med tingsställe i Södertälje samt Sotholms härad med tingsställe vid Västerhanninge kyrka. I domsagan gällde gamla tingsordningen.
    Sedermera inkom en skrivelse från Sotholms häradsbor, däri påyrkades, att Sotholms härad, vars invånarantal uppgick till omkring 15,000, måtte få bilda egen domsaga. Svartlösa och Öknebo häradsbor och häradsrätter uttalade som sin mening, att domsagans tre tingslag borde förenas till ett tingslag med tingsställe i Stockholm. Sotholms häradsbor och häradsrätt motsatte sig på det bestämdaste en dylik förening till ett tingslag, huvudsakligen enär de befarade, att arbetsmängden inom domsagan skulle bliva så stor, att göromålen ej kunde inom bestämd tid medhinnas.
    Domhavanden samt K. B. förordade en förening av alla tre tingslagen till ett tingslag med tingsställe i Stockholm.
    Svea hovrätt ansåg, att försiktigheten bjöde att, till dess erfarenhet vunnits, huru arbetsmängden kunde komma att på de särskilda sammanträdena fördelas, välja den anordning av sammanträdena, som medgåve en större fördelning av göromålen. Hovrätten hemställde därför, att Svartlösa och Öknebo härad måtte sammanslås till ett tingslag med tingsställe i Stockholm samt Sotholms bärad bibehållas såsom eget tingslag med tingsställe vid Västerhanninge kyrka.
    Justitieombudsmannen V. Petrén uttalade i ingiven skrivelse såsom sin mening, att även efter tingslagens förenande domhavandens göromål borde kunna medhinnas inom behörig tid efter tingssammanträdena.
    Sedan utredning förebragts, att det nuvarande tingshuset vid Västerhanninge kyrka vore så bristfälligt, att detsamma icke genom reparation kunde sättas

i sådant skick, att det uppfyllde nutida krav på ett tingshus, förordnade K. M:t den 29 febr. 1916, att Södertörns domsaga skulle från och med den 25 aug. 1916 vara indelad i två tingslag sålunda, att Svartlösa och Öknebo härad bildade ett tingslag och Sotholms härad bibehölles som ett tingslag, samt att båda tingslagen skulle hava gemensam tingsstad i Stockholm.