LAGSTIFTNINGS- OCH UTREDNINGSARBETE I SVERIGE UNDER ÅR 1915.
I det följande skall, huvudsakligen på grundvalen av den till 1916 års riksdag avlämnade berättelsen om vad i rikets styrelse sig tilldragit samt lagberedningens och processkommissionens årsredogörelser, lämnas en sammanträngd översikt av det av kommittéer, beredningar och sakkunniga under år 1915 utförda arbete av allmännare juridiskt eller administrativt intresse, varjämte skola omnämnas de viktigaste bland de lagarbeten, som utförts inom justitiedepartementets avdelningför lagärenden. 1
Civilrätt.
Under större delen av år 1915 har lagberedningen, bestående av f. d. justitierådet Hjalmar Westring såsom ordförande, professor Birger Ekeberg samt hovrättsråden Karl Tiselius och Holdo Edling, varit sysselsatt med utarbetande av motiv till lagförslag om barn utom äktenskap, om äktenskaplig börd, om införsel i avlöning, pension eller livränta, om förbud för vissa underhållsskyldiga att avflytta från riket m. fl. ävensom med slutlig justering av dessa förslag, vilka till K. M:t avlämnats d. 30 nov. 1915 såsom avd. III av beredningens förslag till revision av giftermålsbalken och vissa delar av ärvdabalken (4:o. 302 s.). Vid sidan av arbetet med dessa förslag har beredningen — under samarbete med danska och norska delegerade för åstadkommande av gemensam skandinavisk lagstiftning å vissa områden av familjerätten samt med biträde av professor C. G. Björling och hovrättsassessor Einar Stenbeck, vilken senare från och med d. 1 nov. inträtt såsom ledamot i lagberedningen — ägnat sig åt utarbetande av grunddragen till en lagstiftning angående makars inbördes rättsförhållanden. I detta arbete har jämväl fru Emilia Broomé såsom ledamot i beredningen deltagit.
Sedan lagberedningens 1913 avgivna lagförslag om äktenskaps ingående och upplösning m. m. under 1914 undergått granskning i lagrådet, samman-
trädde lagberedningen i början av 1915 i Stockholm med de danska och norska delegerade, därvid enighet uppnåddes om vissa jämkningar i förslagen, varefter professor Birger Ekeberg biträdde inom justitiedepartementet med utarbetande av kungl. proposition i ämnet till riksdagen samt kungl. skrivelse till kyrkomötet. Lagarna äro promulgerade d. 12 nov. 1915. Vid utarbetandet av de administrativa följdförfattningarna till denna lagstiftning, givna den 3 dec. 1915, har biträtt byråchefen L. Rabenius.
För behandling av frågan om ändring i gällande bestämmelser angående fideikommiss har sedan d. 20 okt. 1914 inom justitiedepartementet biträtt envoyéen greve J. J. A. Ehrensvärd.
Byråchefen L. Rabenius förordnades d. 3 sept. 1915 att biträda inom justitiedepartementet vid överarbetning av lagberedningens förslag till jordabalk, i vad detta avsåge ny lagstiftning om ägogränser. Utarbetat lagförslag förelåg vid årets slut, men har med hänsyn till ämnets sammanhang med den lukrativa vattenrättslagstiftningen ännu ej blivit inför lagrådet föredraget.
I början av året biträdde inom justitiedepartementet dåvarande revisionssekreteraren, numera justitierådet Tore Almén samt hovrättsassessorn Rudolf Eklund med beredande av de ur det gemensamma skandinaviska lagstiftningsarbetet framgångna lagförslagen om avtal och andra rättshandlingar påförmögenhetsrättens område samt om avbetalningsköp. Lagar i dessa ämnen hava utfärdats d. 11 juni och vissa av lagen om avbetalningsköp föranledda författningar d. 1 okt. 1915.
Angående moratorielagstiftningen se nedan under Av krigsförhållandena föranledd lagstiftning (s. 122).
Rörande ny lagstiftning angående ansvarighet för skada i följd av automobiltrafik se nedan under Kommunikationsväsen (s. 121).
Hovrättsrådet G. Olin har sedan d. 22 febr. 1915 biträtt inom justitiedepartementet vid fortsatt behandling av frågan om lagstiftning rörande stiftelser. Arbetet väntas bliva slutfört i år.
Processrätt.
Vid den förberedande utredning angående en rättegångsreform, som anförtrotts åt f. d. justitierådet Joh. Hellner, hava under 1915 biträtt, förutom sekreteraren vid utredningen hovrättsrådet K. Schlyter, advokaten H. Almstrand och professor Thore Engströmer (processkommissionen). Sedan d. 1 okt. 1915 har e. o. hovrättsnotarien Siegfried Matz såsom amanuens biträtt vid vissa specialutredningar. Arbetet inom processkommissionen har under året huvudsakligen ägnats åt utarbetandet av förberedande lagutkast rörande domstolsorganisationen i första instans ävensom rörande vissa till civilprocessen hörande ämnen, såsom domstols behörighet i tvistemål, rättegångsfullmäktige, stämning, måls förberedande handläggning, huvudförhandlingen, processledningen, partsuteblivande och tredskodom, förening av mål och tredje mans deltagande i rättegången m. m.
Numera justitierådet Tore Alhmén och hovrättsrådet K. Schlyter hava inom justitiedepartementet biträtt vid utarbetande av kungl. proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 30 kap. rättegångsbalken m. m. De av riksdagen antagna lagarna utfärdades d. 14 maj och vissa följdförfattningar till den nya lagstiftningen d. 24 aug., 23 sept. och 1 okt. 1915.
Ett inom justitiedepartementet utarbetat förslag till lag om rätt domstol i vissa mål och ärenden angående frälsemän blev inför lagrådet föredraget av dåvar. byråchefen för lagärenden, numera regeringsrådet Herman Falk. Till innevarande års riksdag har i ämnet avlåtits kungl. proposition (nr 28).
Den 19 nov. 1915 har K. M:t förordnat hovrättsrådet K. Schlyter och hovrättsassessorn A. E. Rodhe att biträda inom justitiedepartementet, Schlyter vid fortsatt behandling av frågan angående åtgärder till påskyndande av rättskipningen i häradsrätterna m. m. och Rodhe vid behandlingen av vissa andra till processlagstiftningen hörande frågor. I anledning av sistnämnda förordnande har Rodhe bl. a. sysslat med utredning av frågorna om rättshjälp åt obemedlade, om nämdemansval i städer under landsrätt samt om rätt för gift kvinna att uppträda såsom rättegångsombud. (Angående sistnämnda fråga se kungl. prop. 1916 nr 20.)
Advokaten Eliel Löfgren har sedan d. 9 okt. 1914 — under samarbete med dåv. andre ledamoten å justitiedepartementets avdelning för lagärenden, hovrättsrådet O. af Geijerstam — biträtt inom departementet vid utredning av frågan om ny lagstiftning rörande förundersökning och häktning i brottmål.
Hovrättsrådet af Geijerstam har i övrigt huvudsakligen deltagit i utarbetande av följdförfattningar till lagen om krigsdomstolar och rättegången därstädes.
Straffrätt.
Professor J. C. W. Thyrén har under 1915 utarbetat ett förberedande utkast till strafflag kap. 1—13 (allmänna delen), grundat på de under åren 1910, 1912 och 1914 utkomna trenne delarna av Thyréns »Principerna för en strafflagsreform». Lagutkastet, som är dagtecknat d. 2 jan. 1916, har numera utkommit från trycket (se nedan sid. 125).
Överdirektören Viktor Almquist, revisionssekreteraren Algot Bagge och advokaten frih. Georg Stjernstedt, vilka sedan d. 20 juni 1913 såsom sakkunniga biträtt i justitiedepartementet med utredning av vissa straffrättsfrågor och d. 29 dec. 1914 avlämnat förslag till lag angående verkställighet av straffarbete och fängelsestraff (se kungl. prop. 1916 nr 7), hava d. 30 sept. 1915 avlämnat betänkande och förslag om borttagande ur lagstiftningen av straffpåföljden förlust av medborgerligt förtroende (4:o. 243 s.). I betänkandet ingår en redogörelse av Bagge angående »Rättsförluster såsom bistraff enligt utländsk lagstiftning», s. 203—243. För de sakkunniga återstår att behandla frågorna om villkorlig straffdom och villkorlig frigivning.
Den 14 maj 1915 förordnades hovrättsrådet N. Edling att biträda inom justitiedepartementet vid den fortsatta behandlingen av frågan om verkställighet av laga kraftvunna bötesbeslut. (Se nedan »Lagrådet» d. 7 jan. 1916.)
Fattigvårdslagstiftningskommittén (se nedan) har under 1915 bl. a. avslutat utredningen av frågan angående behandlingen av minderåriga förbrytare, i det kommittén avlämnat ett d. 2 dec. 1915 dagtecknat förslag till lag om ändring av 5 kap. 3 § strafflagen m. fl. författningar (4:o. 132 s.).
Ett å justitiedepartementets avdelning för lagärenden utarbetat lagförslag om förbud för vissa personer att vistas å truppförläggningsort förelades riksdagen (se kungl. prop. 1915 nr 144), men förföll på grund av kamrarnas skiljaktiga beslut.
Den 7 dec. 1915 tillkallades revisionssekreteraren Algot Bagge, professorn
F. G. P:son Wetter och docenten S. B. Brisman att såsom sakkunniga biträda inom justitiedepartementet vid verkställande av utredning, avseende såväl omarbetning och utvidgning av gällande strafflagstiftning i fråga om enskildas förbindelse med främmande makt och handlingar, som kunna befaras leda till åtgärder från främmande makts sida av för riket menlig art, som ock av frågan, huruvida ett samhällsskadligt konstlat åstadkommande av knapphet på förnödenheter eller begagnande av sådan knapphet kan och bör under vissa omständigheter beläggas med straff. Arbetet är numera, vad beträffar den förra delen, slutfört (se kungl. prop. 1916 nr 84).
Vattenlagstiftning.
Sedan d. 10 nov. 1911 biträda inom justitiedepartementet följande sakkunniga med utarbetande av förslag till ny lagstiftning om flottning m. m., nämligen häradshövdingen H. von Sydow, advokaten E. Löfgren, jägmästaren C. L. Björkbom och flottledsingenjören J. A. Melkerson. Såsom de sakkunniges sekreterare tjänstgör hovrättsrådet A. Lindman. Det gångna året har huvudsakligen ägnats åt motivskrivning till tidigare uppgjorda utkast till lagtext.
Den 1 juni 1915 kallades häradshövdingen K. H. Högstedt samt riksdagsmännen Å. Ingeström, S. Lübeck och D. Persson i Tällberg att biträda inom justitiedepartementet med överarbetning av vissa delar av 1910 års förslag till vattenlag. Såsom sekreterare tjänstgör hovrättsrådet J. N. Gärde. Arbetet har beräknats vara slutfört under våren 1916.
Inom finansdepartementet pågår sedan d. 24 maj 1912 en av numera statsrådet K. G. Westman ledd utredning beträffande den s. k. regalrätten till inom riket förekommande vattendrag. Det insamlade materialet är, i den mån det berör kungsådreinstitutets uppkomst och historiska utveckling, föremål för en bearbetning, varav resultatet kan väntas föreligga i tryckfärdigt skick under förra hälften av år 1916.
De inom civildepartementet sedan d. 8 jan. 1915 biträdande vattenfallssakkunniga, vattenfallsdirektören F. V. Hansen samt riksdagsmännen S. Lübeck, frih. E. Palmstierna och D. Persson i Tällberg, hava d. 16 april 1915 avgivit första delen av sitt betänkande, innefattande förslag till grunder för upplåtelse dels av vissa vattenfall, beträffande vilka kronans äganderätt är eller kan förväntas bliva föremål för tvist, dels ock av vissa kronan ostridigt tillhöriga strömfall m. m. (4:o. 92 s).
Jordlagstiftning.
Sedan d. 1 juli 1915 har vid behandlingen inom justitiedepartementet av frågan om revision av skiftesstadgan jämte därmed sammanhörande författningar biträtt hovrättsassessorn G. Grefberg. Att i viss omfattning deltaga i samma frågas behandling hava förordnats häradshövdingarna Ernst Håkanson och frih. C. Cederström, revisionssekreteraren A. Edelstam och förste lantmätaren A. Bentzer.
Assessor Grefberg har ytterligare biträtt bl. a. vid behandlingen av frågorna om fastighetsregisters uppläggande och förande och om sammanläggning av fastigheter å landet (se kungl. prop. 1916 nr 6 och 39).
Förslag till lag om expropriation har utarbetats inom justitiedepartementet och under 1916 föredragits i lagrådet av dåvar. byråchefen H. Falk (se kungl. prop. 1916 nr 95).
I den s. k. bysamfällighetsutredningen inom justitiedepartementet biträda sedan d. 23 maj 1914 f. d. revisionssekreteraren frih. C. Cederström, förste lantmätaren Karl Grubbström och revisionssekreteraren Y. Wisén. Sakkunniguppdraget beräknas vara slutfört under förra hälften av 1916.
I utredningen inom justitiedepartementet rörande omfattningen av bolags jordförvärv i mellersta och södra delarna av riket m. m. (jordundersökningen), varom K. M:t förordnat genom beslut d. 30 dec. 1911, hava under 1915 deltagit borgmästaren Carl Lindhagen, f. d. lantbruksskolföreståndaren Å. Ingeström och godsägaren Carl Ros. Såsom sekreterare har tjänstgjort fil. lic. E. Cederblad. De sakkunniga hava avlämnat ett d. 30 dec. 1915 dagtecknat utlåtande rörande jordförhållandena i Värmlands län (2 delar 4:o. 351 + 651 s.).
Sedan d. 10 juni 1912 hava inom jordbruksdepartementet biträtt sakkunniga för utredning av frågan om upplåtelse av kronojord till egna hem (kronolägenhetskommissionen). Ordförande är militieombudsmannen A. R. Östergren, sekreterare hovrättsassessorn J. A. Samuelson. De sakkunniga biträdas sedan d. 26 sept. 1913 av kammarrådet P. R. B. Bergström, som verkställer en kameralhistorisk utredning rörande den stadgade åborätten. Under 1915 havade sakkunniga haft överläggningar rörande förslag till nya former för upplåtelse av kronojord till egna hem ävensom till åtgärder i syfte att bereda kronans torpare och lägenhetshavare en mera tryggad ställning. Den 7 mars 1916 har kommissionen avgivit det i efterföljande förteckning upptagna betänkande (s. 125).
Den av K. M:t d. 29 aug. 1913 tillsatta s. k. åbor ättskommittén (finansdep.) — ordf. häradshövdingen H. F. Swedborg, sekr. sekreteraren i marinförvaltningen G. A. Bäckström — har till uppgift bl. a. att verkställa utredning rörande antalet och beskaffenheten av de å s. k. rekognitionsskogshemman samt å under bruk skatteköpta hemman befintliga lägenheter jämte de villkor,på vilka dessa innehavas, ävensom i vad mån och på vad sätt innehavarna av dylika lägenheter må kunna tryggas i besittningsrätten till desamma. Under 1915 hava undersökningarna slutförts för Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt påbörjats beträffande Södermanlands län.
Den 11 juni 1915 hava inom jordbruksdepartementet tillkallats sakkunniga för uppgörande av förslag till plan för en allmän undersökning rörande statens för kolonisationsändamål tillgängliga och därtill tjänliga marktillgångar inom de sex nordligaste länen. De sakkunnigas ordförande ärf. d. justitierådet friherre E. T. Marks von Würtemberg. Såsom sekreteraretjänstgör länsnotarien E. O. F. Forsgren. För utredning angående de s. k. ströängarna biträdas de sakkunniga av hovrättsassessorn A. E. Rodhe.
Skogslagstiftning.
Den av K. M:t d. 16 juni 1911 tillsatta skogslagstiftningskommittén (jordbruksdep.) — numera bestående av landshövdingen K. S. Husberg, ordf., samt häradshövdingen frih. C. Cederström, revisionssekreteraren Y. Wisén, länsjägmästaren U. Danielsson och disponenten A. Sahlberg — har efter utarbetandet av textförslag till ny lag angående vård av enskildes skogar haft under behandling bildandet och förvaltningen av gemensamhets- och allmänningsskogar. Arbetet beräknas bliva slutfört under 1916.
Handels- och banklagstiftning.
Den 17 sept. 1912 förordnades advokaten Jolin Tjerneld samt direktörerna Hans Fr. Hansen, Gunnar Jacobsson och Sven Nisswandt att biträda inom justitiedepartementet vid omarbetning av förordningen d. 4 maj 1855 angående handelsböcker och handelsräkningar m. m. Lagförslag har utarbetats och i dessa dagar utkommit från trycket (se nedan sid. 125).
För revision av gällande lagstiftning rörande banks rätt att förvärva aktier biträda inom finansdepartementet sedan d. 6 sept. 1915 bankinspektören J. G.F. von Krusenstjerna, revisionssekreteraren N. E. Gadde och bankdirektören H. Mannheimer. Uppdraget är i huvudsak slutfört.
Se vidare nedan under Av krigsförhållandena föranledd lagstiftning.
Industriell lagstiftning.
Sedan den s. k. dikningslagskommittén (finansdep.) d. 17 dec. 1910 avgivit betänkande i det ämne, som vid kommitténs tillsättande (d. 13 juli 1906) uppdrogs åt densamma att utreda, har kommittén i enlighet med senare erhållet uppdrag d. 3 juni 1915 avgivit betänkande med förslag till lag angående vatten- och luftförorening m. m. (4:o. 265 s.). Betänkandet är undertecknat av landssekreteraren Fritz Hallberg, disponenten V. Folin, häradshövdingen K. H. Högstedt, civilingenjören med. d:r Klas Sondén, godsägaren E. Åkerlund och, såsom sekreterare, hovrättsrådet Nils Edling.
Den av K. M:t d. 6 mars 1908 tillsatta patentlagstiftningskommittén (finansdep.) — ordf. generaldirektör E. O. J. Björklund, sekr. hovrättsrådet H. Hjertén — har d. 5 maj 1915 avgivit betänkande och förslag till lag mot illojal konkurrens m. m. (8:o. 534 s.). Kommittén har sedermera övergått till behandling av frågan om ny mönsterskyddslag, därvid, sedan Hjertén avgått ur kommittén, byrådirektören A. Hasselrot biträtt såsom sekreterare, Betänkande med förslag till sådan lag är nu under tryckning. Härefter kvarstår av kommitténs uppdrag reviderandet av patentförordningen och varumärkeslagen.
Betänkande med förslag till lag, innefattande vissa bestämmelser i syfte att trygga rätt till elektrisk kraft m. m., dagtecknat d. 16 dec. 1914 (4:o. 636 s.), har av därtill d. 22 juni 1911 utsedde kommitterade (civildep.) — ordf. häradshövdingen Ernst Håkanson — avlämnats d. 23 febr. 1915.
Sjölagstiftning.
Inom justitie- och finansdepartementen hava sedan d. 4 okt. 1912 kommerserådet Carl Malmén och advokaten Eliel Löfgren samt sedan d. 19 aug. 1915 revisionssekreteraren Erik Lilienberg biträtt med utarbetande av förslag till vissa författningar rörande sjöfartssäkerheten m. m. Sedan hithörande administrativa författningar utfärdats under 1915, är Lilienberg numera sysselsatt med utarbetande av förslag till vissa härmed sammanhängande ändringar i sjölagen.
Statsrätt och allmän förvaltningsrätt.
Sedan d. 24 okt. 1913 biträder professor A. Ernberg inom justitiedepartementet vid handläggning av väckt fråga, huruvida och under vilka villkor undantag må kunna göras från den i § 24 riksdagsordningen givna bestämmelsen, att rösträtt ej må utövas av annan valberättigad än den, som vid valtillfället personligen inställer sig.
Regeringsrådet J. Ernberg, som d. 9 jan. 1909 erhållit K. M:ts uppdrag (justitiedep.) att verkställa en förberedande utredning av frågan om särskild instansordning för mål angående avlöningsförmåner m. m., har avgivit ett d. 22 dec. 1914 dagtecknat, under 1915 tryckt betänkande i ämnet (4:o. 98 s.).
Landssekreteraren D. Ekelund biträder sedan d. 12 sept. 1913 inom civildepartementet med utarbetande av förslag till ändrade bestämmelser rörande det administrativa besvärsförfarandet m. m.
Löneregleringskommittén (finansdep.) har under 1915 till trycket befordrat betänkanden angående anslag till avlöning åt exekutionsbetjäningen i Stockholm (XLIV), beträffande statens veterinärbakteriologiska anstalts uppförande å ordinarie stat m. m. (XLV) och i fråga om gift kvinnas anställning i ordinarie tjänst vid post- och telegrafverken samt statens järnvägar (XLVII) ävensom ett år 1913 avgivet utlåtande i anledning av ansökningar att få med vissa tjänster förena andra befattningar (XLVI).
K. M:t har d. 18 juni 1915 uppdragit åt en kommitté (civildep.), bestående av f. d. generaldirektören A. Lagerheim, ordf., f. d. kammarrättsrådet C. Carleson, professor D. Davidson, generaldirektören A. af Jochnick, f. d.bankofullmäktigen frih. K. Langenskiöld, statskommissarien P. Södermark samt riksdagsmännen A. Hedenlund, greve G. Lagerbjelke och H. Lindqvist, att verkställa utredning och avgiva förslag beträffande förvaltningen av pensionsförsäkringsfonden. Kommittén har den 4 mars 1916 avgivit sitt betänkande (se nedan s. 125).
Den 16 okt. 1915 har landssekreteraren P. A. V. Schotte förordnats att biträda inom justitiedepartementet vid utredning, huruvida genom decentralisation av ärenden samt förenklingar i arbetssättet de nuvarande statsdepartementensarbetsbörda kan lindras och begränsas m. m.
Politilagstiftning.
Byråchefen L. Rabenius har d. 1 okt. 1915 förordnats att såsom svensk delegerad deltaga i skandinaviskt samarbete på emigrationslagstiftningens område. Danmarks representant är departementschefen i justitsministeriet S. Schröder; för Norge handhaves ärendet av dess socialdepartement.
Häradshövdingen Hj. Himmelstrand har inom civildepartementet biträtt vid utarbetande av förslag till vissa följdförfattningar till lagen d. 14 sept. 1914 ang. förbud för vissa utlänningar att här i riket vistas.
Sundhets väsen.
Betänkande med förslag till hälsovårdsstadga för riket och epidemistadga har av d. 11 sept. 1909 utsedde kommitterade (civildep.) — ordf. hovrättsrådet frih. H. Wrede — avgivits d. 1 april 1915 (4:o. 324 s.).
Sedan d. 12 sept. 1913 biträda inom civildepartementet sakkunniga för verkställande av revision av stadgan angående sinnessjuka m. m. Ordf. är överinspektören för sinnessjukvården A. Petrén, sekreterare advokaten v. häradshövding G. Huselius. Bland andra utlåtanden hava de sakkunnigad. 7 aug. 1915 avgivit förslag till ändringar i sinnessjukstadgan, som syntes av så trängande natur, att därmed icke borde anstå till den slutliga revisionen av stadgan.
Kommittén för utredning angående ordnandet av apoteksväsendet i riket vid 1920 års utgång m. m. (civildep.) är i arbete sedan d. 23 sept. 1912.
Ordförande är landshövdingen H. T. Björklund, sekreterare häradshövdingen J. A. J. Österlöf.
Professor Thore Engströmer har sedan d. 1 nov. 1912 biträtt inom civildepartementet vid utarbetande av förslag till den numera av riksdagen antagna kvacksalverilagen (lag 21 sept. 1915). Jämte landssekreteraren P. A. V. Schotte har därjämte prof. Engströmer sedan d. 19 nov. 1914 biträtt inom departementet med beredning av frågan om skyddskoppympningens ordnande (se kungl. prop. 1916 n:r 32).
Fattigvård.
Den av K. M:t d. 21 juni 1907 tillsatta fattigvårdslagstiftningskommittén(jordbruksdep.) — ordf. landshövdingen Johan Widén, sekr. häradshövdingen Jacob Linders — som tidigare avlämnat betänkande med förslag till lag om behandling av alkoholister, har d. 29 april 1915 avlämnat sitt betänkande i fyra delar angående fattigvårdslagstiftningen, innehållande del I: Förslag till lag om fattigvården m. fl. författningar (4:o. 495 s.), del II: Översikt av den svenska fattigvårdens historia av hovrättsassessorn G. Lindstedt (100 s.), del III: Statistiska undersökningar (453 s.) och del IV: Redogörelse författigvårdslagstiftning och fattigvård i en del främmande länder (182 s.). (Se vidare ovan under Strafflagstiftning.)
Kommittén skall härefter till behandling upptaga vissa till barnavårdenhörande frågor.
Sociallagstiftning.
Ålderdoms- och invaliditetsförsääkringskommittén (civildep.) — ordf. regeringsrådet A. Lindstedt — har d. 19 okt. 1915 avslutat sina arbeten med avgivande av betänkande och förslag till lag om försäkring för olycksfall i arbete (Del V. Betänkande och förslag. 4:o. 153 s. Del VI. Översikt av svensk och utländsk lagstiftning m. m. 127 s.). Vid förslagets fortsatta behandling inom departementet har hovrättsassessorn G. Lindstedt biträtt. Kungl. proposition i ämnet är att förvänta till pågående riksdag.
Den 31 dec. 1915 har K. M:t uppdragit åt en kommitté under ordförandeskap av regeringsrådet A. Lindstedt att verkställa utredning dels angående införande i vårt land av obligatorisk sjukförsäkring av arbetare, dels ock huruvida och i vad mån åtgärder från det allmänna må kunna vidtagas för främjande avarbetares försäkring för de ekonomiska följderna av oförvållad arbetslöshet.
För utredning rörande de mindre bemedlade klassernas bostadsförhållanden biträda sedan d. 19 jan. 1912 inom civildepartementet tillkallade sakkunnige under ordförandeskap av rådmannen A. Cederborg. Professor V. Lundstedt har efter K. M:ts uppdrag åt de sakkunnige utarbetat en jämförande framställning rörande inteckningsväsendet i olika länder. Bl. a. har under 1915 utarbetats en redogörelse för bostadslagstiftning m. m. i åtskilliga främmande länder, vilken utkommer från trycket i början av april 1916.
Angående frågan om upplåtelse av kronojord till egna liem m. m. se ovan nuder Jordlagstiftning.
Den av K. M:t d. 17 nov. 1911 tillsatta s. k. nykterhetskommittén har under året till behandling förehaft bl. a. utredning rörande allmänt rusdrycksförbud samt rörande åtgärder till förekommande av användandet av denaturerad spritm. m. i berusningssyfte. Docenten F. P. H:son Brock har för kommitténsräkning varit sysselsatt med att utreda frågan om betydelsen av ett allmänt
rusdrycksförbud ur nationalekonomisk synpunkt. Under 1916 har kommittén tilltrycket befordrat det i efterföljande förteckning upptagna betänkande (s. 125).
Den 23 okt. 1915 hava kommerskollegium, kontrollstyrelsen och socialstyrelsen gemensamt avgivit ett i tryck tillgängligt utlåtande rörande fråganom tillfälligt rusdrycksförbud (8:o. 85 s.).
Kommunikationsväsen.
Den 29 sept. 1911 tillkallades av chefen för finansdepartementet sakkunnige för att jämte en av kommunalskattekommitterade, landskamreraren G. V. Eiserman, verkställa utredning angående åtgärder för åvägabringande av en jämnare fördelning av väghållningsbesväret samt utarbeta förslag till ändringar i gällande väglag m. m. Sedan den 1 maj 1915 deltager revisionssekreteraren friherre P. M. af Ugglas i utredningsarbetet. Betänkande med förslag till lag om allmänna vägar på landet väntas föreligga inom den närmaste tiden.
Sedan d. 1 okt. 1914 hava landssekreteraren P. A. V. Schotte och professor Thore Engströmer biträtt inom civildepartementet med utarbetande av förslagtill lag angående ansvarighet för skada i följd av automobiltrafik m. m. (sekungl. prop. 1916 nr 8 och 51, den senare innehållande förslag till ny förordning om automobiltrafik).
Den 24 juli 1914 erhöll professor Engströmer i uppdrag att biträda med utarbetande av förslag till lufttrafikförordning för Sverige.
Skatteväsen.
Av de sakkunniga personer, som d. 20 okt. 1910 tillkallades att biträda inom finansdepartementet med överarbetning av det då föreliggande förslaget till värdestegringsskatt, kvarstå landskamreraren O. V. Landén och häradshövdingen A. Hj. Roos. Av dessa har Landén deltagit i de kommunalskattesakkunnigas arbete i vissa delar. Vid årets utgång förelåg utkast till författningsförslag angående kommunal inkomstbeskattning, kommunal egendomsskatt och kommunal beskattning av jordens värdestegring.
De kommunalskattesakkunniga — landskamreraren G. V. Eiserman och f. d. kammarrättsrådet E. J. von Wolcker, utsedda d. 18 nov. 1910, samt kammarrättsrådet J. A. Lybeck, som biträtt med arbetet sedan d. 1 mars 1915 — väntas under förra hälften av 1916 inkomma med författningsförslag i ämnet, omfattande jämväl förslag till ändrade bestämmelser rörande kommunal skogsaccis.
De inom finansdepartementet delvis sedan d. 29 sept. 1911, delvis sedan d. 3 okt. 1914 biträdande tobaksskattesakkunniga hava efter avgivande av förslag till vissa av monopollagstiftningen påkallade författningar m. m. med mars månad 1915 avslutat sitt arbete. — För slutlig prövning av de i anledning av monopolets införande uppstående inlösnings- och ersättningsanspråk har d. 26 febr. 1915 tillsatts en centralkommission under ordförandeskap av f. d. justitierådet A. Borgström. — För utredning rörande ersättning till tobaksengrossister och deras personal med anledning av monopolets införande hava d. 7 dec. 1915 tillkallats sakkunniga under ordförandeskap av advokaten v. häradshövding G. Sandström.
Angående sakkunnigutredningen rörande väghållningsbesväret se ovan under Kommunikationsväsende.
Kommunallagstiftning.
Kommittén för kommunala nybildningar, utsedd d. 5 dec. 1913 och bestående av presidenten A. Petersson, ordf., borgmästaren J. Bååth, rådmannen
K. Dahlberg, fil. d:r Y. Larsson och kammarrättsrådet L. S. C. Wåhlin, har under 1915 utarbetat preliminära utkast till lag om ordning och villkor förändring i rikets kommunala och ecklesiastika indelning, lag angående kommunalförbund m. m.
Inom finansdepartementet tillkallade sakkunniga hava d. 5 maj 1915 avgivit betänkande med förslag i fråga om beredande av lättnader för kommunernas upplåning (4:o. 77 s.).
Kyrkolagstiftning m. m.
Hovrättsrådet Gunnar Beskow, som d. 3 juli 1914 förordnats att biträda inom justitiedepartementet vid behandling av frågan om ändring i gällande bestämmelser om patronatsrätt, har d. 19 juni 1915 avlämnat förslag till lag i ämnet (4:o. 94 s.).
Sedan d. 13 nov. 1914 är frågan om de kyrkliga konsistoriernas omorganisation föremål för kommittéutredning inom justitiedepartementet; ordförande är biskopen O. Bergqvist, sekreterare hovrättsassessorn G. Masreliez.
Hovrättsassessorn A. E. Rodhe har under 1915 biträtt inom justitiedepartementet med utarbetande av förslag angående ändrade bestämmelser om val av ärkebiskop (se P. M. härom, 4:o, 39 s.), förslag till lag om nyttjanderätt till gravplats samt andra till kyrkolagstiftningen hörande frågor (se kungl.prop. 1916 nr 22—24).
Av inom ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga för beredande av frågan om ändrade bestämmelser angående klockarinstitutionen ordf. överdirektören L. Widell — har d. 19 maj 1915 avgivits förslag till lag angående kantorer m. m. (4:o. 72 s.). Härefter har K. M:t d. 1 okt. 1915 uppdragit åt regeringsrådet G. Thulin att inom departementet biträda vid frågans fortsatta behandling.
Olika inom samma departement tillkallade sakkunniga hava under 1915 avlämnat dels förslag till förordning angående bokföring av Stockholms befolkning (4:o. 31 s.), dels ock förslag till ändring av gällande förordningangående kyrkoböckers förande (Kalmar 4:o. 39 s.; se kungl. förordn. d. 3 dec. 1915) samt förslag till förordning angående antecknande i kyrkobok av tillnamn (4:o. 26 s.).
Av krigsförhållandena föranledd lagstiftning.
På moratorielagstiftningens område är att märka det av dåvar. byråchefen H. Falk inför lagrådet föredragna lagförslaget om anstånd med erläggande av vissa patentavgifter (lag d. 20 febr. 1915). I övrigt har moratorielagstiftningens avveckling fortgått genom en lång följd förordningar.
På riksdagens initiativ tillkommo lagarna d. 30 april 1915 om undantag i vissa fall från bestämmelserna om preskription av växlar och checkar samt om ändrad lydelse av 92 § växellagen (avseende bevarande av växelrätt under moratorium eller annan vis major). Vid utredningen av ifrågavarande ärende hava hovrättsrådet G. Appelberg och professor A. Köersner biträtt lagutskottet.
Av dåvar. byråchefen H. Falk föredrogos i lagrådet lagförslagen om ändrad lydelse av 85 § sjölagen, innefattande rätt för sjöman att påfordra avmönstring jämväl vid inträffad min- eller torpedfara (lag d. 6 april 1915) samt omförfogande över vissa varor vid krig eller krigsfara (lag d. 3 juni 1915). Av byråchefen L. Rabenius föredrogs förslag till lag om eftergift vid krig eller krigsfara från vissa bestämmelser om arbetstid för minderåriga och kvinnor (lag d. 3 juni 1915).
På lantförsvarsdepartementets föredragning har tillkommit lagen d. 25 maj 1915 om skyldighet för vissa värnpliktiga att under år 1915 undergå landstormsbefälsutbildning.
Vissa ändringar i riksbankslagstiftningen promulgerades d. 25 maj 1915, efter föredragning i lagrådet av häradshövdingen E. Bergelmer. Härutöver hava ett stort antal författningar utfärdats angående utförsel, krigsförsäkring samt handel och sjöfart i övrigt, försvarsväsen, tullväsen, kommunikationsmedel, arbetslöshet, livsmedel o. s. v. Inom civildepartementet har häradshövdingen Hj. Himmelstrand biträtt vid utarbetandet av åtskilliga därifrån utgående författningar.
Den 17 dec. 1915 har K. M:t uppdragit åt en kommission under ordförandeskap av f. d. kammarrättsrådet C. Carleson att utreda frågan om rikets ekonomiska krigsberedskap och föreslå av utredningen föranledda åtgärder. Härjämte äro i verksamhet: statens krigsmaterialkommission, krigsförsäkringskommission, industrikommission, handelskommission, arbetslöshetskommission och livsmedelskommission.
Angående hithörande frågor hänvisas i övrigt till den av d:r Karl Hildebrand på offentligt uppdrag utarbetade, under 1916 från trycket utkomna redogörelsen: De svenska statsmakterna och krigstidens folkhushållning, särskilt kap. II Rättens anpassning efter krigstidens förhållanden, kap. IV Penninge- och bankväsen, bil. 14 Några notiser rörande sjökrigsrätten, bil. 15 Tyska och engelska kontrabandslistor, bil. 16 Engelska och tyska prisdomstolar samt bil. 18 Författningar och cirkulär med anledning av krigsförhållandena. Enligt förordet till nämnda arbete har den i kap. II ingående redogörelsen för moratorielagstiftningen (s. 7—24) utarbetats av professor A. Kôersner och nyssnämnda bil. 18 av notarien Martin Seth.
Internationella rättsförhållanden.
Den 13 juni 1913 har K. M:t till svenska delegerade vid förhandlingar med Norge rörande flyttlapparnas rätt till renbete m. m. förordnat f. d. justitierådet frih. E. Marks von Würtemberg, numera statsrådet O. F. von Sydow och jägmästaren A. Montell. Såsom de delegerades sekreterare tjänstgör kanslisekreteraren L. Berglöf. Efter avslutandet av de omfattande lokala undersökningar av renbetestrakterna i Tromsö amt, vilka för närvarande pågå, väntashuvudförhandlingarna mellan de delegerade komma att återupptagas underhösten 1916.
I anledning av den internationella konventionen den 23 juli 1912 till åvägabringande av enhet i växelrätten utarbetades under 1914 av dåvar. byråchefen för lagärenden G. Appelberg under samarbete med delegerade för Danmark och Norge — professor H. Munch-Petersen och justitiarius F. Beichmann — översättning av konventionen och en densamma bifogad växelstadga samt lagförslag, vilket allt under 1915 befordrats till trycket (4:o. 64 s.).
Bland betänkanden och därmed jämförligt officiellt tryck från de civila departementen, som från trycket utkommit under år 1915, men icke finnes omnämnt i ovan lämnade översikt, må följande här anmärkas.
Från justitiedepartementet:
Bilaga till 1914 års kommissions betänkande angående fastighetsregister m. m. Exempel till vägledning vid uppläggande och förande av fastighetsregister
för stad och av särskild tomtbok för vissa områden å landet enligt 1914 års kommissions förslag till bestämmelser i ämnet. 4:o. 164 s. + kartor.
P. M. om ändring i vissa delar av förordningen d. 7 dec. 1883 ang. expeditionslösen. 4:o. 10 s.
Från utrikesdepartementet:
Sveriges överenskommelser med främmande makter. 1915. N:o 1—3. 8:o. 6 s. Kungl. utrikesdepartementets kalender 1915. 8:o. 234 s. (Häri bl. a. Överenskommelser med främmande makter, avslutade fr. o. m. 1815, s. 124—165: Med främmande makter avslutade, i kraft varande handels- och sjöfartstraktater, s. 166—191.)
Från civildepartementet:
Betänkande med förslag till förordning ang. förvaring och transport avkisel-legeringar. 4:o. 208 s.
Järnvägstaxekommittén. Betänkande och förslag ang. ny taxa för transporter å statens järnvägar m. m. Del I, IV C och V. 8:o. 292 + 167 + 551 s.
Medicinalstyrelsens utlåtande ang. reglementeringskommitténs underd. betänkande. Särtryck ur Sv. läkarsällskapets handl. 1915. 8:o. 106 s.
Ålderdomsförsäkringskommitténs förslag till lag om försäkring för olycksfall i arbete. Kortfattad redogörelse av And. Lindstedt. 8:o. 60 s.
Från finansdepartementet:
Betänkande ang. omorganisation och lönereglering av över intendentsämbetet m. m. 4:o. 688 s.
Betänkande ang. statens och kommunernas skuldsättning. Avg.d. 10 sept. 1914. 4:o. 139 s.
Betänkande ang. upprättande av handelskurser m. m. 4:o. 146 s. Finansstatistiska utredningar utg. genom kungl. finansdepartementet. VII. Taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt år 1913 jämte uppgifter om däri ingående förmögenhetsdelar. 4:o. 367 s.
Förslag till förordning ang. sackarinhaltiga närings- och njutningsmedel. 8:o. 63 s.
Från jordbruksdepartementet:
Betänkande och förslag ang. de allmänna skogarna i södra och mellersta delarne av Sverige. 4:o. 527 s.
Betänkande och förslag angående förändrad bokföring rörande statens domäner och därmed sammanhängande frågor. I. 4:o. 71 s.
Folknäringens tryggande under rådande kris. Statens livsmedelskommissions årsberättelse 11/8 1914—31/8 1915. 4:o. 253 s.
Förhandlingar vid sammanträde i Stockholm d. 29 april 1915 med ombud för hushållningssällskapens egnahemsnämnder för behandling av egnahemssakkunniges betänkande. 8:o. 68 s.
Förhandlingar vid sammanträde i Stockholm d. 6 nov. 1915 med ombud för hushållningssällskapen m. fl. för behandling av frågor rörande jordbrukskasseverksamheten. 8:o. 124 s.
Kungl. jordbruksdepartementet XXXIV. Jordbrukskassor och centralkassor för jordbrukskredit. 8:o. 95 + 209 s.
Från ecklesiastikdepartementet:
Betänkande och förslag ang. kristendomslärartjänster vid de allmänna läroverken och folkskoleseminarierna. 4:o. 76 s.
Förberedande utredning rörande omorganisation av dövstumundervisningsväsendet. 4:o. 320 s.
Förslag ang. planmässig nykterhetsundervisning såväl inom som utom skolan. 4:o. 142 s.
Promemoria ang. frågan om ändrade bestämmelser rörande klockarinstitutionen... 4:o. 23 s.
Redogörelse för de ecklesiastika boställena. IV. Västerbottens och Norrbottens län (Luleå stift)... Utarb. av Gustaf Hedin och Harald Skoglund. 4:o. 494 s.
(Utredning beträffande de förändringar i nu gällande bestämmelser om undervisningen vid universiteten och karolinska institutet, som kunna finnas påkallade av tillämpningen av värnpliktslagen d. 17 sept. 1914.] 4:o. 31 s.