Juridiska föreningen i Finland, som ägt bestånd sedan 1862, omfattaren centralavdelning i Helsingfors samt filialavdelningar i Åbo, Wasa och Viborg. Vid årsmötet den 18 dec. 1915 valdes till centralbestyrelse för 1916: prokuratorn B. J. Grotenfelt, ordf., professorn J. W. Chydenius, senatorn J. Serlachius, jurisdoktorn A. Charpentier och professorn O. Hj. Granfelt, sekr., samt till suppleanter: prokuratorn L. Kihlman och juriskandidaten L. Wasastjerna. Föreningens skattmästare är kammarrådet B. Grotenfelt.
Ordförande och sekreterare vid filialavdelningarna äro: i Åbo hovrättsrådet lagmannen Oskar Tammelin, ordf., vice häradshövdingen V. W. Alopæus, sekr.; i Wasa hovrättsrådet Karl Söderholm, ordf., hovrättsrådet E. G. Stenbäck, sekr.; i Viborg hovrättsrådet J. Nordgren, ordf., vice häradshövdingen E. Hällfors, sekr.
Varje år fastställas, enligt praxis av centralbestyrelsen, vissa allmänna överläggningsämnen, vilka härefter under året behandlas i såväl central- somfilialavdelningarna. Ämnena för 1916 återgivas i första häftet av föreningenstidskrift s. 113. Vid centralavdelningens marssammanträde diskuterades sista frågan: huruvida det ankommer på domstol eller administrativ myndighet att vid kyrkoförsamlings eller kommuns delning slita tvister angående grunderna och sättet för delningen av församlingens eller kommunens egendom (jfr Malmgren, Stadsbildningen s. 135—136). Inledaren, prof. Granfelt, höll före, att skillnad borde göras mellan det fall, då tillgången eller gälden tillkommit i offentligrättslig ordning — då prövningen ankomme på administrativ myndighet— och det fall, då rättsgrunden vore privaträttslig, i vilken händelse domstol vore behörig.
Vid aprilsammanträdet var frågan om domstols fastställande av förlikning (fjärde ämnet) föremål för överläggning. Parts rätt att mot vederpartens bestridande förete bevisning om förlikning, ingången utom rätta, ansågs vara obestridlig. Däremot ansågo ett flertal talare i motsats till referenten, jur.