Sveriges Stadsdomare och tingsreformen. Över riksdagens skrivelse den 19 maj 1915 angående snabbare rättsskipning i häradsrätterna och småstäders läggande under landsrätt (se L. U. 1915 nr 29) samt i anledning därav inom justitiedepartementet utarbetade lagutkast om särskilda tingssammanträden m. m. har under d. utlåtande avgivits av bl. a. styrelsen för föreningen Sveriges Stadsdomare.
    Beträffande frågan om snabbare rättsskipning yttrade styrelsen, att då behov härav förelåge och ej kunde med nuvarande lagstiftning avhjälpas, åtgärder för snar förbättring av dessa förhållanden borde vidtagas, och att det i lagutkastet givna förslag till bestämmelser i sådant syfte i huvudsakliga delar vore av beskaffenhet att kunna förordas. Om detta uttalande förenade sig borgmästarna Bååth och Cornelius, rådmännen Wretman, Brodin och Höglind samt civilassessorn Lind. Hr Bååth avgav till protokollet ett utförligt yttrande såsom närmare motivering till sin ståndpunkt. Från styrelsens beslut i denna del voro borgmästarna Schneider och Björkman samt rådmannen Tisell skiljaktiga.
    Beträffande den andra frågan — vilka åtgärder som borde vidtagas för att åt mindre städer, som vilja avstå från egen jurisdiktion, bereda ett lämpligt ordnande av deras rättsskipning i sammanhang med angränsande landsbygds — uttalade styrelsens majoritet, hrr Schneider, Björkman, Wretman, Brodin och Tisell, att de anordningar för snabbare rättsskipning, som föresloges i lagutkastet, icke syntes ägnade att underlätta eller uppmuntra det i riksdagens skrivelse avsedda syftemålet, nämligen städernas avstående från egen jurisdiktion, samt att styrelsen för sin del ansåge, att tillfälle icke borde förvägras städer, som nu vore under landsrätt, eller nytillkommande städer att erhålla egen jurisdiktion, därest behov därav skulle anses föreligga. Från styrelsens beslut i denna del voro hrr Bååth, Cornelius, Höglind och Lind skiljaktiga. Båda meningarna motiverades närmare till protokollet.

    Svenska kriminalistföreningens årsmöte äger rum fredagen den 29 och lördagen den 30 september 1916 å Svenska läkaresällskapets lokal, Klara Östra Kyrkogata 10, Stockholm. Professor Joh. C. W. Thyrén kommer därvid att hålla ett inledande föredrag över det av honom utarbetade utkastet till strafflag. Överläggningarna skola röra sig om följande specialämnen:
    1) bötesstraffet och böters förvandling (2 kap. 19—26 §§);
    2) frihetsstraffens system (2 kap. 1—18 §§);
    3) straffskärpningar vid återfall (5 kap. 1—3 §§); skyddsåtgärder mot farliga återfallsförbrytare (3 kap. 4—5 §§);
    4) befrielse från eller nedsättande av straff på grund av gärningsmannens sinnestillstånd resp. skyddsåtgärds användande i dylika fall (4 kap. 1—3 §§;3 kap. 1—3 §§);
    5) sammanträffande av brott (9 kap.); sammanträffande av straff inbördes eller av straff och skyddsåtgärd (10 kap.);

FÖRENINGSMEDDELANDEN. 267    6) villkorlig dom (11 kap.); villkorlig frigivning (12 kap.); bortfallande av straff (13 kap.);
    7) strafflags giltighet (1 kap.);
    8) nöd och nödvärn (4 kap. 7—12 §§); uppsåt och oaktsamhet (6 kap.);
    9) försök (7 kap.); delaktighet (8 kap.);
    10) förslagets uppställning och andra allmänna frågor.
    Förhandlingarna fördelas under fredagen på ett förmiddagssammanträde kl. ½ 11—1, ett middagssammanträde kl. 2—5 och ett efter middagssammanträde kl. 7 samt under lördagen på ett förmiddagssammanträde kl. 11—1 och ett middagssammanträde kl. 2—5.
    Anmälan till inträde i föreningen kan ske hos föreningens sekreterare jur. dr Andreas Bjerre, Heleneborg, Stockholm.