NÅGRA SPÖRSMÅL ANGÅENDE BOLAGSSTÄMMAS KONSTITUERANDE.

AV

BERNDT HASSELROT.

 

    Uti en inom andra kammaren vid 1914 års förra riksdag väckt motion anfördes bland annat följande:

    "Ehuru lagen om aktiebolag den 12 augusti 1910 ännu icke varit gällande mera än två år, har det redan visat sig, att denna lag är behäftad med både många och svåra brister.
    Ett av de betänkligaste felen består däri, att i lagen icke finnas några dugliga bestämmelser, enligt vilka en bolagsstämma kan konstitueras. Då man betänker, att varje bolag årligen måste hålla åtminstone en stämma, torde man nödgas medgiva, att den nämnda bristen har mycket stor praktisk betydelse. Likväl får det villigt erkännas, att man i de flesta fallen icke har någon förnimmelse av svårigheterna, ty i regeln härskar dess bättre en mer eller mindre fullständig enighet vid stämmorna, och under sådana förhållanden finnas naturligtvis inga svårigheter. Men i alla de fall, där någorlunda starka motstridiga intressen vilja göra sig gällande, har lagen icke anvisat någon utväg, huru stridslinjerna skola ordnas. Lagen sviker sålunda just då den skulle behövas.
    Lagen stadgar visserligen i 76 §, att rösträtt å bolagsstämma tillkommer varje aktieägare, som är införd i aktieboken och anmäler sig till deltagande i förhandlingarna eller, ifall aktierna äro ställda till innehavaren, varje sådan aktieägare, som företer aktien eller eljest styrker sin äganderätt till densamma.
    Men rättighet att verkligen få deltaga i stämmans förhandlingar och där utöva rösträtten förvärvar aktieägaren icke förr, än han blivit införd i den röstlängd, som vid stämman skall upprättas. Lyckas aktieägaren icke att bliva upptagen i röstlängden, får han icke deltaga i stämman, även om han i rätt tid blivit införd i aktieboken och icke något av de särskilda fall föreligger, som utesluter honom från rätten att deltaga i besluten.
    Under sådana förhållanden erhåller röstlängden en utomordentlig vikt, och man skulle väntat sig, att lagen sörjt för, att längden kommer att innehålla en förteckning på alla de aktieägare, som verkligen äro berättigade att deltaga i stämman. Så är dock ingalunda förhållandet.
    I 78 § stadgas endast, att å stämman skall upprättas och till

Svensk Juristtidning 1916. 18

274 BERNDT HASSELROT.godkännande framläggas en förteckning å de närvarande aktieägarne och deras aktier och att denna förteckning, sedan den blivit godkänd, skall tjäna till röstlängd vid stämman. Innan förteckningen blivit godkänd, finnes således ingen grund, enligt vilken beslut kan fattas. Icke ens val av ordförande kan därför anställas, innan röstlängden godkänts.
    När stämman sammanträder, måste således första åtgärden bliva att åstadkomma en röstlängd. Eftersom ordförande saknas står det varje tilltagsen person fritt att upprätta ett förslag till röstlängd och försöka att få förslaget godkänt. Lagen bestämmer dock icke påvad sätt eller efter vilka grunder ett sådant godkännande skall åstadkommas, utan blott att förteckningen skall "till godkännande framläggas". Detta stadgande kan under sådana förhållanden icke förstås annorlunda, än att alla de närvarande måste ena sig om godkännandet, för att förteckningen skall bliva gällande som röstlängd.
    Om så kan ske, är ju allt gott och väl. Likaledes kan man åstadkomma ett praktiskt, men föga tilltalande resultat, ifall vid stämman finnes en betydande majoritet, åtminstone i fråga om röstresurserna, och denna majoritet sammanhålles av en kraftig hand, som tillvällat sig ordförandeklubban och låter majoriteten dekretera ett godkännande av den enligt dess sinne upprättade röstlängden.
    Ingen torde vilja bestrida, att den anmärkta bristen i lagen är synnerligen betänklig, och att rättelse bör snarast ske, så att lagligen ordnade förhållanden må råda vid bolagsstämmorna, även då stridiga intressen där göra sig gällande.
    Ett av huvudsyftena vid aktiebolagslagens omarbetning bestod uti att genom särskilda bestämmelser skydda minoriteternas berättigade intressen, fastän de försök, som gjorts i sådan riktning, knappast kunna betecknas såsom särdeles lyckade. Det kan då skäligen begäras, att lagen skall tillförsäkra minoriteten tillfälle att åtminstone i förhållande till dess andel i bolaget få fritt deltaga i förhandlingarna å bolagsstämmorna utan att, såsom nu är förhållandet, kunna berövas denna rätt genom en hänsynslös majoritets maktspråk.
    Enklast torde en reform i denna riktning kunna genomföras genom att i lagens 78 § införa en bestämmelse om att röstlängden vid stämman skall upprättas och framläggas av styrelsen samt innehålla förteckning å alla närvarande aktieägare, som finnas införda i aktieboken, eller, där aktierna äro ställda till innehavaren, å de aktieägare, som genom aktiens företeende eller på annat sätt styrka sin äganderätt. Därigenom skulle aktieboken erhålla den betydelse, som åt densamma ursprungligen varit avsedd. I 132 § under 4) torde därjämte lämpligen böra stadgas straff för styrelseledamot, som mot bättre vetande deltager i upprättande av röstlängden i strid mot därom gällande bestämmelser.
    Med åberopande av vad nu anförts, får jag hemställa, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville för riksdagen framlägga proposition om ändring av lagen omaktiebolag den 12 augusti 1910 i det syfte, som motionen innehåller."

BOLAGSSTÄMMAS KONSTITUERANDE. 275    Lagutskottet, till vars behandling ifrågavarande motion hänvisades, fann för sin del obestridligt, att gällande lagstiftning i det av motionären berörda hänseende lede av en viss oklarhet. Icke desto mindre hemställde utskottet, att motionen icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. Såsom motiv för denna hemställan anfördes, att den anmärkta bristfälligheten endast undantagsvis torde medföra praktiska olägenheter. Åtskilliga omständigheter gåve för övrigt enligt utskottets mening vid handen, att det inom en ej avlägsen framtid torde bliva av behovet påkallat att jämväl i andra delar överse den nya bolagslagstiftningen. Åtgärder till undanröjande av den utav motionären påvisade olägenheten torde därför lämpligen böra anstå till en dylik vidsträcktare lagrevision.
    Riksdagens båda kamrar biföllo utskottets hemställan.

 

    För bedömande av frågan, huruvida det av motionären med instämmande av lagutskottet givna underbetyg åt de lagbestämmelser, som med motionen avses, varit rättvist eller icke, lärer det vara nödigt att ägna dem en mera ingående granskning än som skett i motionen och utskottets betänkande.
    Det stadgande, till vilket man härvid i första hand men helt visst icke uteslutande har att taga hänsyn, är upptaget i 78 §, som innehåller bland annat följande:
    Bolagsstämma skall, där ej annat finnes stadgat i bolagsordningen, själv välja ordförande att leda förhandlingarna.
    Å stämman skall upprättas och till godkännande framlämnas en förteckning över närvarande aktieägare och ombud för aktieägare med uppgift å det antal aktier, för vilket envar av dem äger utöva rösträtt. Sedan denna förteckning, som skall tjäna till röstlängd vid stämman, godkänts, skall densamma lända till efterrättelse å stämman. Om stämman uppskjutes till senare dag än nästföljande söckendag, skall dock ny förteckning upprättas å den fortsatta stämman.
    I det kommittéförslag, som ligger till grund för 1912 års aktiebolagslag, hade den paragraf, vilken motsvarar 78 § i nämnda lag, följande lydelse:

    "Å bolagsstämma skall aktieboken av styrelsen hållas tillgänglig.
    Där ej annat finnes stadgat i bolagsordningen, välje bolagsstämman själv ordförande att leda förhandlingarna.

276 BERNDT HASSELROT.    Å stämman skall upprättas och framläggas en förteckning över närvarande aktieägare och ombud för aktieägare med uppgift å det antal aktier, för vilket en var av dem äger utöva rösträtt."

    Kommittéförslaget utgick med rätta från att föreskriften om sättet för utseende av ordförande å bolagsstämma innefattade allenast ett fastställande av en redan tillämpad praxis. Likaledes var det även under den äldre lagstiftningen vanligt och vad angick bolag med större antal aktieägare och mera talrikt besökta stämmor naturligtvis så gott som nödvändigt — att en förteckning över närvarande aktieägare upprättades för att tjäna till ledning vid fattande av beslut d. v. s. såsom röstlängd.
    Att kommittén icke därjämte särskilt föreskrev, att förteckningen skulle föreläggas stämman till godkännande, berodde uteslutande därpå, att det, jämväl med hänsyn till vad i sådant avseende sedan gammalt varit gängse bruk, ansågs självklart, att förteckningen icke kunde användas till avsedda ändamålet, med mindre den bleve godkänd, samt att godkännande icke kunde lämnas av annan än bolagsstämman.
    Sin nuvarande lydelse fick ifrågavarande paragraf på grund av anmärkning från lagrådet, som yttrade:

    "Den i paragrafen omförmälda förteckning över närvarande aktieägare och det antal aktier, för vilket en var av dem äger rösta, torde få anses vara ämnad att tjäna till röstlängd. Att detta är förteckningens ändamål, synes böra i lagen bestämt uttalas, varjämte, till förebyggande av missförstånd, synes böra angivas, att förteckningen skall godkännas av stämman. — I förslaget uttalas icke, huruvida, sedan förteckningen blivit upprättad, ändring däri bör vidtagas med anledning av att någon aktieägare avlägsnar sig eller någon förut ej upptagen tillstädeskommer, men i saknad av bestämmelse härom torde man böra antaga, att dylik ändring skall äga rum. Övervägande skäl synas emellertid tala för att tillägga förteckningen giltighet under stämmans fortgång. Särskilt om, på sätt förslaget innebär, såsom regel skall gälla, att maximum för aktieägares rösträtt står i visst förhållande till det å stämman företrädda aktiekapitalet, framträder olämpligheten av en anordning, som innebär, att detta röstmaximum kan variera, allteftersom deltagare i stämman komma och gå, något som tydligen lätt skulle kunna medföra misstag och osäkerhet. Uti ifrågavarande paragraf synes alltså böra inflyta ett stadgande om att, sedan förteckningen blivit godkänd, ändringar däri ej må äga rum; dock torde från denna regel böra göras undantag för det fall, att stämman uppskjutes till senare dag än nästföljande söckendag."

BOLAGSSTÄMMAS KONSTITUERANDE. 277    Med åberopande jämväl av detta lagrådets yttrande anser jag mig sålunda kunna fastslå, att bestämmelserna i 78 § aktiebolagslagen icke i vidare mån skilja sig från vad under den äldre lagstiftningen ansetts gälla än så vitt genom nämnda paragraf bestämts, att tidpunkten för förteckningens godkännande regelmässigt är avgörande för aktieägares rätt att deltaga i bolagsstämmans förhandlingar och beslut. Det lärer till och med kunna ifrågasättas, huruvida ens denna bestämmelse innebär någon större nyhet, d. v. s. avvikelse från förut vanligen rådande praxis. I varje fall lär den icke kunna tadlas. Och klandret mot övriga bestämmelser bör, i den mån det kan anses befogat, med lika berättigande riktas mot 1895 års aktiebolagslag.
    Den nya lagen innehåller emellertid åtskilliga andra bestämmelser till vinnande av reda vid bolagsstämma och med syfte att utgöra garanti för aktieägares rätt att där få deltaga i beslut om bolagets angelägenheter.
    Bland dessa bestämmelser må här framhållas följande:
    Över aktiebolags samtliga aktier har styrelsen att ofördröjligen upplägga en aktiebok. I denna skola genom styrelsens försorg aktierna upptagas med uppgift å de ursprungliga ägarna samt hos styrelsen styrkta förändringar i äganderätten till aktie ofördröjligen antecknas1 (28 § första stycket).
    Styrelsen äger er vägra att i aktieboken såsom ägare införa den, som företer aktiebrev, — — — — försett med behörigen sammanhängande och till honom fortgående följd avöverlåtelser (28 § tredje stycket).
    Sistnämnda stadgande hade i kommittéförslaget följande formulering: "Ej må styrelsen — — — — överlåtelser, utan så är, att verklig överlåtelse uppenbarligen ej föreligger". Lagrådet fann emellertid, att inrymmandet åt styrelsen av en dylik prövningsrätt lätt skulle kunna föranleda missbruk och att därför styrelsens prövningsrätt borde inskränkas till överlåtelsernas formella behörighet. Enligt gällande lag måste styrelsen alltså taga en formellt riktig överlåtelse för god, änskönt styrelsen vet och kan visa, att den ej är verklig.
    Det åligger styrelsen att omedelbart före bolagsstämman vara tillstädes för att pröva de frågor om nya aktieägares

 

1 Om lösningsrätt tillkommer förutvarande aktieägare, får ej anteckning ske, förrän sig visat, att lösningsrätten ej begagnas.

278 BERNDT HASSELROT.införande i aktieboken, som då kunna yppas1 (28 § andra stycket).
    Aktieboken skall av styrelsen hållas tillgänglig å bolagsstämma (78 § första stycket).
    Å bolagsstämma äger, om aktiebreven äro ställda till viss man, varje i aktieboken införd aktieägare, som anmäler sig till deltagande i förhandlingarna, rösträtt i enlighet med vad i 79 § sägs. Äro aktiebreven ställda till innehavaren, tillkommer rösträtt i enlighet med vad i nyssnämnda paragraf sägs en var, som anmäler sig till deltagande i förhandlingarna och därvid företer aktiebrev eller eljest styrker sin äganderätt till aktie2 (76 § första stycket).
    Beträffande detta stadgande är det av vikt att avlägsna en stundom förekommande missuppfattning, den nämligen att envar i aktieboken införd (ojävig) person, som anmäler sig tilldeltagande i förhandlingarna, skulle ovillkorligen3 äga rösträtt, och att hänsyn alltså icke finge tagas till den omständigheten, att han, trots anteckningen i aktieboken, icke vore aktieägare. Att aktieboken sålunda skulle härutinnan vara absolut avgörande har man trott sig kunna sluta av stadgandet i 28 § fjärde stycket, enligt vilket, där aktiebrev är ställt till viss man, den, till vilken aktie övergått, ej gent emot bolaget är att anse såsom aktieägare, innan han blivit införd i aktieboken. Ett dylikt exkontrarioslut är emellertid uppenbart felaktigt. Därav att enligt sistnämnda stadgande, som för övrigt icke avser innehava reaktier, den verklige ägaren av en aktie icke får betraktas såsom aktieägare, innan han införts i aktieboken, kan ju icke följa, att en var, som införts i aktieboken, måste anses såsom aktieägare, änskönt han icke i verkligheten äger någon aktie.
    För att äga rösträtt vid bolagsstämma förutsättes, dels att man är aktieägare, d. v. s. äger den aktie, för vilken man vill

 

1 Dock skall, där i bolagsordningen rätten till deltagande i bolagsstämmans förhandlingar gjorts beroende av att anmälan därom sker inom viss tid förestämman, styrelsesammanträde för prövning av frågor om nya aktieägares införande i aktieboken hållas omedelbart före anmälningstidens utgång.

2 I bolagsordningen må kunna stadgas, att aktieägare för att vinna rätt till deltagande i förhandlingarna skall hos styrelsen anmäla sig viss tid, högst tre dagar, före bolagsstämman. (Se föregående not.)

3 Med undantag dock för det fall, som föranledes av bestämmelserna i 76 § andra stycket angående försäkran.

BOLAGSSTÄMMAS KONSTITUERANDE. 279rösta, dels att man i aktieboken antecknats såsom ägare till aktien.
    Detta framgår också med önskvärd tydlighet av lydelsen av förenämnda stadgande i 76 § första stycket, enligt vilketrösträtt tillkommer varje i aktieboken införd aktieägare.
    I fråga om innehavareaktier utsäges visserligen, att en var, som företer aktiebrev, skall därmed anses hava styrkt sin äganderätt till den eller de aktier, brevet avser. Men denna sats, som ju överensstämmer med allmänna legitimationsprinciper, utesluter naturligtvis lika litet här som i andra likartade fall rätt till motbevisning.
    En sak för sig är, att det sällan låter sig göra att leda i fullt bevis, att den, som uppträder såsom ägare av aktie, icke i verkligheten är det och förty icke är behörig att utövarösträtt för aktien.

 

    Efter denna orientering i de stadganden, som kunna vara av betydelse vid besvarandet av förevarande spörsmål, är tiden inne att återgå till ovannämnda motion och dess argumentering.
    I motionen klagas över att bestämmelse saknas angående vem som skall upprätta förslag till röstlängd. Innan förslaget godkänts, kan — säger motionären — ordförandeval ju icke anställas, enär ingen grund finnes, enligt vilken beslut kan fattas. Och eftersom ordförande saknas, "står det varje tilltagsen person fritt att upprätta ett förslag till röstlängd och försöka att få detsamma godkänt".
    Så illa är det dock icke ställt. I förhållandets egen naturligger, att, där bolagsordningen icke till annat föranleder, styrelsen, som sammankallat bolagsstämman, genom sin ordförande (eller vid förfall för honom genom annan ledamot eller suppleant i styrelsen) öppnar densamma samt, med övervakande av att lagliga former iakttagas, leder förhandlingarna, till dess ordförande blivit av stämman utsedd. I överensstämmelse härmed har ock, utan stöd av uttryckligt lagbud, förfarits under föregående aktiebolagslagstiftning.
    I kraft av sin ifrågavarande befogenhet har styrelsens ordförande att med ledning av aktieboken uppgöra förteckning över närvarande aktieägare och deras aktier. Att denna för-

280 BERNDT HASSELROT.teckning måste vederbörligen godkännas, innan val av ordförande lagligen kan äga rum, däri har motionären naturligtvis rätt.
    Här skulle emellertid, enligt motionären, en ny stötesten möta. Då lagen icke bestämmer på vad sätt eller efter vilka grunder ett sådant godkännande skall åstadkommas, måste alla de närvarande "ena sig om godkännandet, för att förteckningen skall bliva gällande som röstlängd", och en dylik enighet bland aktieägarna vore naturligtvis långt ifrån alltid att påräkna.
    Även denna av motionären sålunda upptäckta sten torde vara skäligen lätt att välta undan. Varje beslut å bolagsstämma måste fattas i enlighet med de grunder, som bestämts i lag eller bolagsordning.1 Angående förteckningens godkännande skall alltså, där bolagsordningen ej föranleder avvikelse, eventuell omröstning ske med iakttagande av bestämmelserna i 79 §, varav åter följer, att vanlig aktiemajoritet är avgörande.
    Jämväl ifrågavarande omröstning förutsätter emellertid röstlängd, och då annan sådan icke finnes eller lagligen kan komma till stånd, måste den av styrelsens ordförande uppgjorda förteckningen härtill begagnas. Väl kan det synas som en oegentlighet att sålunda till röstlängd använda nämnda förteckning, då dess riktighet underställts bolagsstämmans prövning och det just är över dess godkännande omröstningen skall anställas. Man bör härvid dock icke förglömma denrätt och plikt till den formella rättens iakttagande och hävdande, som, enligt vad ovan framhållits, tillkommer styrelsens ordförande såsom tills vidare ordförande å stämman. Och det är, såsom nedan skall påvisas, här uteslutande fråga om rent formella ting. Någon principiell avvikelse från gällande anordning är för övrigt icke möjlig, därest man vill upprätthålla satsen om bolagsstämmas bestämmanderätt över röstlängden.2 Och att beröva bolagsstämman inflytande härutinnan skulle innebära en kränkning av aktieägarnas be-

 

1 Bolagsstämma har begynt genom dess öppnande.

2 Naturligtvis kan man också tänka sig den utvägen, att styrelsen i sin helhet skulle upprätta förslag till röstlängd. Men även då kvarstode ju ifrågavarande "oegentlighet", enär detta förslag måste tjäna som röstlängd vid begärd omröstning över förslagets godkännande.

BOLAGSSTÄMMAS KONSTITUERANDE. 281rättigade intresse och ett bort eliminerande av den rätt, som sedan gammalt tillkommit dem.
    Motionären har emellertid, såsom nämnts, förordat en sådan utväg. Han vill, att "röstlängden vid stämman skall upprättas och framläggas av styrelsen samt innehålla förteckning å alla närvarande aktieägare, som finnas införda i aktieboken, eller, där aktierna äro ställda till innehavaren, å de aktieägare, som genom aktiens företeende eller på annat sätt styrka sin äganderätt". Mot den sålunda framlagda röstlängden skulle invändning icke få framställas, utan skulle den lända till ovillkorlig efterrättelse. Härigenom skulle — menar motionären — aktieboken erhålla den betydelse, som åt densamma ursprungligen varit avsedd.
    Alltså skulle den, som på formellt riktig men materiellt oriktig överlåtelse blivit införd i aktieboken, vara under alla förhållanden berättigad att å bolagsstämma utöva rösträtt; hänsyn finge med andra ord icke tagas ens därtill, att han själv medgåve eller det eljest till full evidens ådagalades, att han i verkligheten icke vore ägare till den aktie, för vilken han ville rösta. Det må tillåtas mig spörja, om ej dylikt vore sårande för rättskänslan. Att det vore stridande mot gällande lag, som härutinnan ej skiljer sig från den äldre aktiebolagslagstiftningen, har förut påvisats. Jag förbiser icke, att för utestängande av personer, till vilka någon verklig överlåtelse ej skett, garanti i viss mån ändå skulle förefinnas, nämligen genom bestämmelserna i 76 § angående försäkran. Men uppenbarligen äro dessa icke härutinnan till fyllest. Sålunda är ju den, som en gång å ordinarie stämma fört talan för aktie, ej underkastad skyldigheten att avgiva ifrågavarande försäkran, med mindre det visas, att därefter förändring i äganderätten till aktien ägt rum.
    Anmärkas bör i detta sammanhang, att den, som avgivit försäkran, ej är i bättre ställning än annan i aktieboken införd person; även den förre kan således av bolagsstämman frånkännas rätt att deltaga i dess förhandlingar och beslut.
    Vår lags ställning är följaktligen: Styrelsen har allenast formell prövningsrätt i fråga om aktieöverlåtelse; den materiella prövningsrätten tillkommer bolagsstämman. Denna är suverän i alla hithörande frågor med det undantag, som föranledes av ordförandens rätt och plikt att vaka över den

282 BERNDT HASSELROT.formella rättens iakttagande och att således vägra proposition å ett uppenbarligen olagligt yrkande. Mot olagligt beslut av bolagsstämma finnes här intet annat korrektiv än den aktieägare tillkommande rätt att vid domstol klandra beslutet. Detta korrektiv torde emellertid vara tillräckligt. I varje fall finnes intet skäl till antagande, att bolagsstämman skall missbruka sin makt mera i fråga om godkännande av det utav styrelsens ordförande framlagda förslaget till röstlängd än beträffande alla andra viktiga frågor, som äro hänskjutna till stämmans avgörande. Och vid sådant förhållande föreligger ej heller anledning att särskilt begränsa den befogenhet, som nu uti ifrågavarande avseende tillkommer bolagsstämman.
    Lika litet torde det vara befogat att hysa farhågor för att den rätt med avseende å röstlängden, som, enligt vad ovan sagts, tillkommer styrelsens ordförande, skulle eludera aktieägares rätt att deltaga i beslut om bolagets angelägenheter. Såsom förut framhållits äger styrelsen under intet förhållande vägra att i aktieboken såsom aktieägare införa den, som företer aktiebrev, försett med formellt riktig överlåtelse. I överensstämmelse härmed måste styrelsens ordförande, som icke kan äga vidsträcktare befogenhet än styrelsen i dess helhet, i förslaget till röstlängd upptaga en var, som införts i aktieboken, även om han har aldrig så starka skäl att betvivla överlåtelses äkthet eller verklighet. I fråga om innehava reaktier liksom även fullmakter har han också blott formell prövningsrätt med iakttagande därav, att endast den, som uppenbarligen saknar rätt, får uteslutas. Alla tvistiga fall hänskjutas till stämman, d. v. s. vederbörande upptages tills vidare i förteckningen. Med hänsyn till den nu angivna begränsningen i styrelseordförandens befogenhet och då enligt förut anmärkta bestämmelser det står aktieägare öppet att varda införd i aktieboken ända till ögonblicket för bolagssstämmas öppnande, synes det vara så väl som sig göra låter sörjt för att ingen aktieägare, som å stämman vill bevaka sin rätt, kan därifrån hindras på grund av godtycke från styrelseordförandens sida. Visserligen är det sant, att ordföranden kan missbruka sin makt till aktieägarnas förfång. Men dylikt kan icke helt förekommas av lagparagrafer. Och för vem skulle väl bolagsstämman kunna hysa tillit, om ej till styrelsensordförande, aktieägarnas främste förtroendeman? Erfarenheten

BOLAGSSTÄMMAS KONSTITUERANDE. 283giver ganska säkert ej heller stöd för påståendet, att egentligt missbruk från hans sida skett. Han handlar ju också i medvetandet, att på grund av klanderrätten utsikten att genom ett obehörigt förfarande vinna obehörig fördel är ringa eller ingen.

 

    Motionen börjar med påståendet, att den nya aktiebolagslagen är behäftad med både många och svåra brister. Detta är ju möjligt. I varje fall vill jag ej tillåta mig att nu bestrida, att så är förhållandet. Men om en sak är jag viss, och det är, att om de anmärkningar, som hädanefter komma att resas mot ifrågavarande lag, icke skulle vara av svårare art än de, som framställts i motionen och vilkas tunna sakliga innehåll jag nu sökt blotta, lagens författare äga rätt att känna sig ganska tillfredsställda.