Retsplejelovene af 11. April 1916 med Henvisninger og udførligt Sagregister ved H. MUNCH-PETERSEN. København 1916. Gad. 400 s. Inb. kr. 4.50.
    Den stora danska rättegångsreformen, på vilken ett par generationer arbetat, har förberetts av en serie kommissioner och olika förslag. I det avseendet har den icke haft någon annan karaktär än vad omfattande lagarbeten i de flesta andra länder bruka ha. Men det yttre förloppet av reformarbetet har så till vida varit egenartat, som det lagverk, vari arbetet närmast resulterade, efter sitt antagande

 

LITTERATUR. 323icke ens hann träda i kraft, innan det befanns otillfredsställande och ersattes med ett nytt.
    Reformens viktigaste programpunkter, delvis uttalade redan i 1849 års grundlag, ha varit rättsskipningens och förvaltningens särskiljande, offentlighet, muntlighet och bevisomedelbarhet samt ackusatorisk straffprocess och partiellt bruk av "Nævninger" i denna. Den första rättegångslagen, utfärdad den 16 juni 1908 och kontrasignerad av Alberti, innebar icke något troget fullföljande av detta program. Av ekonomiska skäl hade rättsskipningens och förvaltningens särskiljande icke helt genomförts; bevisomedelbarheten var kringskuren, och straffprocessens inkvisitoriska moment voro ingalunda övergivna. Efter Albertikatastrofen utfärdades den 26 mars 1909 lagen ånyo, endast obetydligt ändrad. Dess ikraftträdande skulle bero på utfärdandet av särskilda lagar om avlöningar m. m. för domarne, politibetjänte m. fl. och om rättegångsavgifter. Då man icke lyckades genomföra dylika lagar, riktades, på sätt i denna tidskrift redan skildrats, strävandena in på att uppnå en förändring av den antagna ordningen i närmare anslutning till reformarbetets program. Det är resultatet härav, som föreligger i de den 11 april 1916 utfärdade "Retsplejelovene", omfattande dels "Lov om Rettens Pleje" och dels vissa följdförfattningar, bland andra avlöningslagar och lagar om rättegångsavgifter. Lagarna träda, som bekant, i kraft den 1 oktober 1919.
    Professorn vid Köpenhamns universitet H. MUNCH-PETERSEN har under senare tider varit en av de hängivnaste och trognaste förkämparne för den danska rättegångsreformen. I ett föredrag har han nyligen också kallat den för sitt "Hjertebarn", för vilket han ber om "godt Vejr". Det är då helt naturligt, att hans namn knytes till de första editionerna av lagverket. Både 1908 och 1909 årslagar utkommo av honom redigerade. Och han har nu skyndat att utgiva de slutliga lagarna från detta år.
    Den nu föreliggande editionen innehåller lagtexterna, till vilka utgivaren fogat vägledande hänvisningar samt ett omfattande sakregister, hjälpmedel, som väsentligt underlätta studiet av det på grund av vissa lagtekniska egendomligheter icke så lätt tillgängliga lagtextmaterialet.
    Liksom professor Munch-Petersen med sin livliga och mjuka penna verksamt befordrat det stora verkets genomförande, så kommer hanockså, må man hoppas, att bli dess litteräre bearbetare. Han får icke övergiva sitt "Hjertebarn", sedan det kommit ut i världen!
 

Thore Engströmer.