J. O. om kommunala handlingars offentlighet. I anledning av en till J. O. ingiven klagoskrift, vari anmälan gjorts mot en skolrådsordförande för det han vägrat tillhandahålla klaganden en av vissa personer till skolrådet ingiven, i dess protokoll omförmäld skrift, däri begäran framställts, att annan lärare måtte i stället för klaganden anställas vid församlingens småskola, har justitieombudsmannen Viktor Petrén lämnat en utredning i frågan om kommunala handlingars offentlighet.
    I skrivelse till skolrådsordföranden d. 3 nov. 1916 har J. O., med förklaring att han funne det anmärkta förfarandet felaktigt, beträffande frågan, huruvida

bestämmelserna i § 2 mom. 4 tryckfrihetsförordningen vore tillämpliga å skolråd och dess handlingar, i motiveringen framhållit, att med hänsyn till stadgandet i sista stycket av nämnda § — att det i övrigt skall "stå var och en fritt att i tryck allmänt kunnigt göra allt vad som i denna lag icke finnes uttryckligen förbjudet" — de kommunala myndigheterna syntes böra hänföras till de i samma § avsedda publika verk och korporationer. Konstitutionsutskottet vid 1875 års riksdag hade gjort ett uttalande i denna riktning. K. M:ts utslagd. 10 aug. 1905 bestyrkte också riktigheten härav. Beträffande just skolråd innehölle J. O:s ämbetsberättelser för år 1904 s. 41 och 1908 s. 24 redogörelse för två rättsfall, vilka av domstolarna avgjorts i samma riktning.
    I ett tillägg till skrivelsen upptager J. O. till behandling ett nyare rättsfall från högsta domstolen, vilket går i motsatt riktning. I detta fall, ref. i N. J. A. 1914: 506, hade H. D. i plenum med 10 röster mot 10 uttalat sig mot offentlighetsgrundsatsens tillämplighet i fråga om drätselkammares protokoll och övriga handlingar. J. O. yttrar om detta rättsfall:
    "Frånsett att berörda domslut från prejudikatsynpunkt knappast kan anses vara av rättsnormerande beskaffenhet, då 10 röster av gåvos för och 10 röstermot tillämpligheten av den princip, det här gäller, är det emellertid vidare att märka, att en drätselkammare intager en väsentligt annan ställning än exempelvis ett skolråd, framför allt därutinnan, att klagan mot skolråds beslut får föras hos högre myndighet, under det att beträffande drätselkammaren i Göteborg i dess reglemente uttryckligen är stadgat, att klagan mot drätselkammarens beslut ej är tillåten. Vidare kan framhållas, att de flesta andra kommunala institutioner, såsom fattigvårdsstyrelse, folkskolestyrelse, kommunalnämnd, byggnadsnämnd, kyrko- och skolråd m. fl., stå i ett visst nära förhållande till statsförvaltningen, något som däremot ej alls kan sägas i fråga om drätselkammare. Detta belyses bl. a. därav, att drätselkammare ej är underkastad annan kontroll än genom revision av de utav stadsfullmäktige utsedda revisorer. Med hänsyn härtill är det förklarligt, att drätselkammares handlingar ansetts tillhöra stadens och dess resp. myndigheters disposition.
    Härtill kommer, att drätselkammaren i Göteborg är ett affärsdrivande verk i stor stil med betydande upplånings- och utlåningsrörelse samt förvaltar donationer till avsevärda belopp, vilka i regel göras inkomstbringande genom utlåning till enskilda. Det ligger i sakens natur, att därav föranledda lånetransaktioner lämpligen ej böra vara tillgängliga för granskning av utomstående. Därtill var i målet upplyst, att i drätselkammarens kontrakt angående obligationslåns upptagande i regel vore stipulerat, att kursen skulle av staden hemlighållas under viss angiven tid; brötes mot denna bestämmelse — anfördes det — skulle stadens ställning i konkurrensen på lånemarknaden väsentligt försämras. Vidare hade i målet framhållits, att drätselkammaren årligen hade att föra viktiga och grannlaga underhandlingar om inköp och försäljning av markområden och andra fastigheter."
    Enligt J. O:s mening kan därför detta prejudikat ej anses innebära upphävande av principen om kommunala handlingars offentlighet i allmänhet, utan allenast att H. D. i fråga om drätselkammares protokoll och handlingar på ovan antydda skäl ansett undantag böra göras från berörda princip.