Lagförslag till 1917 års riksdag. På förfrågan från Sv. J. T. har justitieministern, statsrådet Hasselrot, välvilligt meddelat, att följande inom justitiedepartementet beredda lagförslag torde komma att föreläggas nästkommande års riksdag, nämligen förslag till lagar om barn utom äktenskap m. m. och om adoption samt därmed sammanhängande författningar, förslag till lag om expropriation (i samma skick som vid 1916 års riksdag), förslag till lag om fastighetsbildning i stad m. m. (i enlighet med de särskilt tillkallade sakkunnigas d.1 nov. 1916 avgivna betänkande), förslag till lag om nämndemansval i stad under landsrätt (i anledning av J. O:s skrivelser d. 22 juli 1913 och d. 31 dec. 1915), förslag till lag om häradsrätts domförhet vid handläggning av vissa mål och ärenden samt om sammanträden med tremansnämnd (i anledning av 1915 års riksdagsskrivelse om snabbare rättsskipning i häradsrätt m. m.); vidare lagförslag i de ämnen, i vilka 1916 års riksdag antog lagar att gälla för blott ett år (t. ex. förfoganderätts- och maximiprislagarna samt lagen om förbud mot överlåtelse av svenskt fartyg), förslag till de grundlagsändringar, som erfordras för borttagande ur lagstiftningen av straffpåföljden förlust av medborgerligt förtroende, möjligen även förslag till ändrad lagstiftning angående minderåriga förbrytare.
    Vidare har i lagrådet tid reserverats för föredragning av det inom civildepartementet förberedda förslaget till lag om vissa åtgärder till främjande av arbetsfred. I övrigt har det ansetts lämpligt att till lagrådet remittera så få lagförslag som möjligt, för att lagrådet skall kunna upptaga den vidlyftigavattenrättslagstiftningen till behandling under år 1917.

    Teodor Åström †. Genom Teodor Åströms d. 24 sept. 1916 timade bortgång har vårt lands advokatkår förlorat en av sina mest framstående medlemmar. Ett verksamt och framgångsrikt liv ändades, mänskligt att döma, allt för brått, vid ännu icke nådda 50 år. Saknaden efter honom är stor ej blott inom yrkeskamraternas led utan ock bland en talrik vänkrets. Och dock kunde ingen mindre än han fika efter att vinna vad man kallar popularitet. Stilla och försynt gick han sin väg fram, och vad han vann av erkännande och av vänskap var frukten endast av ett plikttroget arbete, en omutlig rättrådighet och ett vänfast väsen. Allt detta dock parat med en skärpa och klarhet i tanken, en snabbhet i uppfattningen, som vida översteg det vanliga måttet.
    Redan i Uppsala fästes stora förhoppningar vid Teodor Åström, eller »Petter» som han alltid kallades, med ett från skoltiden medfört »smeknamn». Det troddes en tid, att han skulle ägna sina krafter åt den juridiska vetenskapen. Åt detta håll torde ock vid den tiden hans egen håg närmasthava legat. Som så ofta var det väl önskan om snabbare utkomst, som fällde utslaget till förmån för den praktiska juristens uppgifter. Sedan våren 1898 har Teodor Åström i huvudstaden utövat en synnerligen omfattande advokatverksamhet. Hur högt han sattes av kollegerna, framgår av hans val först till ordförande i styrelsen för advokatsamfundets Stockholmsavdelning och sedan till v. ordförande i samfundets styrelse. Då svenska regeringen 1909 hade att

söka en advokat för tillvaratagande av Sveriges intressen inför skiljedomstolen rörande de svenska lapparnas flyttningsrätt till Norge, föll dess val på Teodor Åström. Det torde ej vara för mången utomstående känt, hur stor den arbetsbörda var, han påtog sig genom denna uppgift, där det gällde att hastigt intränga i den synnerligen invecklade internationella tvistefrågans alla spörsmål, en arbetsbörda så mycket ansenligare, som det stora klientelet samtidigt måste i någon mån tillgodoses. Även här följdes ansträngningarna av framgång, då skiljedomstolens preliminära beslut angående undersökningar om förutsättningarna för renskötselns ordnande i det väsentliga gav rätt åt den svenska ståndpunkten.
    Den bortgångne, som var född i Hudiksvall d. 8 maj 1867, avlade därstädes studentexamen våren 1886 och jur. kand. examen i Uppsala d. 5 okt. 1892. Efter fortsatta studier i Uppsala, särskilt i försäkringsrätt, och tingstjänstgöring i samma stad började han, som sagt, 1898 praktisera såsom advokat i Stockholm. Förutom ovan berörda uppdrag må nämnas, att han sedan 1900 var sekreterare och ombudsman i A. B. Föreningsbanken i Stockholm, 1901—11 sekreterare i Sveriges allm. handelsförening och sedan 1908 under flera år ordförande i styrelsen för A. B. Västeråsmaskiner. Till R. N. O. utnämndes han i juni 1911 och blev samma års höst hedersledamot av Gästrike—Hälsinge nation i Uppsala.
    Under de sista åren nedbröt sjukdom denna starka kraft. I all sin skoningslöshet var den nog skonsam att ej låta honom allt för länge överleva sig själv.
    

A. B—f.