Svea hovrätts åttonde division ordinarie. Sedan d. 1 sept. 1904 arbetar Svea hovrätt å åtta divisioner, av vilka emellertid endast sju hittills varit uppförda å ordinarie stat. Från hovrättens sida har tidigare upprepade gånger uttalats, att behovet av den 8:de divisionen vore av konstant natur, varför dess uppförande å ordinarie stat syntes önskvärt. I en d. 13 nov. 1916 dagtecknad framställning från ett antal assessorer och andra e. o. tjänstemän i hovrätten åberopades såsom ytterligare skäl härför bl. a. den omständigheten, att tillföljd av 1915 års lagstiftning angående inskränkning av fullföljdsrätten till högsta domstolen hovrätten kommit att utgöra högsta instans i ett stort antal mål. I den skrivelse, varmed Svea hovrätt översände denna framställning, förklarade sig hovrätten uteslutande av statsfinansiella hänsyn ej hava gjort framställning om divisionens uppförande å ordinarie stat. Emellertid komme hovrätten att med tillfredsställelse se, att en förändring, för vars genomförande trotts böra avvaktas en efter hovrättens tanke lägligare tidpunkt, bleve redan nu vidtagen.
    Efter en utförlig motivering, dels från det allmännas synpunkt och dels från synpunkten av vad för den enskilde kunde anses billigt, förklarade i statsverkspropositionen chefen för justitiedepartementet statsrådet Hasselrot sig anse, att den hänsyn, som vid ett par tidigare tillfällen avhållit honom från att framställa förslag om divisionens uppförande å ordinarie stat — hänsynen till angelägenheten av att under rådande kristid i största möjliga mån inskränka statens utgifter — nu borde vika, helst när ej fråga vore om någon mera avsevärd utgiftsökning. Denna inskränkte sig till skillnaden mellan kostnaden fören ordinarie division, 43,800 kr., och för en extra division, 32,900 kr., eller alltså 10,900 kr.
    K. M:ts i enlighet med departementschefens hemställan för riksdagen framlagda förslag om divisionens uppförande å ordinarie stat har av riksdagen d. 17 febr. 1917 bifallits, av första kammaren utan votering och av andra kammaren med 91 röster mot 82.

 

    Delning av Villands och Östra Göinge domsaga. I skrivelse till K. M:t d. 27 april 1916 hemställde justitieombudsmannen V. Petrén, att K. M:t måtte taga under övervägande, huruvida Villands och Östra Göinge domsaga antingen kunde delas i två domsagor eller ock, därest så befunnes icke böra ske, domsagans nuvarande två tingslag (med tingsställen i Fjälkinge och Broby) kunde varda förenade till ett tingslag med tingsställe i Kristianstad.
    Sedan i samtliga över J. O:s framställning avgivna utlåtanden det förra alternativet förordats, framför allt enär det domaren åliggande arbetet inom domsagan vore av sådan omfattning, att det icke kunde behörigen skötas av en enda person, men även av hänsyn därtill, att man sålunda undginge att betunga de tingshusbyggnadsskyldige med byggande av ett nytt tingshus i Kristianstad, vilket skulle bliva en nödvändig följd av en sammanslagning av tingslagen, äskades i statsverkspropositionen, att för möjliggörande av domsagans delning anslaget till hovrätten över Skåne och Blekinge med där underlydande justitiestater måtte ökas med beloppet av en häradshövdinglön 4,500 kr.

 

170 NOTISER.    Invånarantalet i domsagan var vid 1916 års ingång 52,472, därav 24,461 belöpte på Villands härad och 28,011 på Östra Göinge. Enligt folkmängdssiffrorna d. 31 dec. 1915 hade 20 av rikets domsagor mindre än 25,000 invånare, därav 2 mindre än 20,000, samt 41 domsagor eller ungefär ⅓ av samtliga i riket lägre invånarantal än det nyss för Östra Göinge härad angivna.
    Den behållna inkomsten för häradshövdingen i vardera av de båda föreslagna nya domsagorna beräknades till 8,100 kr. (Villands domsaga: inkomster 11,050 kr., därav sportler 5,450 kr.; utgifter 2,950 kr., därav för rättsbildatbiträde och skrivbiträde 2,100 kr.; Östra Göinge domsaga: inkomster 11,250kr., därav sportler 5,750 kr.; utgifter 3,150 kr., därav för rättsbildat biträde och skrivbiträde 2,200 kr.)
    K. M:ts ifrågavarande framställning till riksdagen bifölls av båda kamrarna d. 17 febr. 1917.