ALARIK HERNBERG. Blankoväxeln. Helsingfors 1917. Akademiska bokhandeln. 61 s. Fmk 3,50.

 

    I ovanstående skrift har dr Hernberg utförligt behandlat den s. k. blankoväxeln. En sådan föreligger, då en växelblankett underskrivits och utgivits, i akt och mening att mottagaren eller senare förvärvare skall ifylla texten. De felande beståndsdelarna av växeln böra vara avsiktligt utelämnade och hänföra sig till växelns essentialia (s. 8). De tvistefrågor, som bruka uppstå vid blankoväxlars begagnande, röra huvudsakligen ifyllningsrättens natur och verkningar, alltså växelförvärvares befogenhet att ifylla blanketten och följderna av missbruk vid denna rätts utövande. Förf. ansluter sig till en mening, som räknar denna ifyllningsrätt till en särskild grupp av subjektiva rättigheter, s. k. gestaltningsrätter, vilka innefatta befogenhet att ensidigt grundlägga, ändra eller upphäva, m. a. o. gestalta ett rättsförhållande. Genom utgivandet av den underskrivna växelblanketten har växelgäldenären avgivit en bindande viljeförklaring av växelrättslig kvalitet. Det senare ifyllandet verkar ej

 

rättsförvärvande utan endast rättsgestaltande. I fyllningsrätten är accessorisk till den "ännu ofixerade" huvudrättigheten och sålunda även knuten vid växelurkunden. Överlåtelse av blankoväxeln medför även ifyllningsrättens övergång till förvärvaren. Om växeln utfyllts i strid mot avtal, kan invändning härom ej gälla mot tredjeman i god tro, vare sig förste mottagaren eller senare förvärvare verkställt ifyllningen (annorlunda EKEBERG, Om växelförpliktelses uppkomst s. 46; N. J. A. 1908 s. 397; jfr vidare lagen om kommission § 88). En blankoaccept kan rättsgiltigt ifyllas även efter det acceptanten kommit i konkurs, eftersom den underskrivna blankettens utgivande, ej ifyllandet, enligt förf. är växelförpliktelsens grund.
    Även andra hithörande, omtvistade spörsmål behandlas. Överhuvud ger skriften god upplysning i ämnet.
Östen Undén.