Tingslagsreglering och ägodelningsrätt. Då ägodelningsrätt genom 1827 års skiftesstadga tillskapades, meddelades den sedermera i 1866 års skiftesstadga 117 § upptagna bestämmelsen, att första domstol i skiftesmål är ägodelningsrätt i varje härad eller tingslag. Att föreskriften skulle innefatta valfrihet mellan häradet och tingslaget såsom jurisdiktionsområde synes icke sannolikt redan av den anledning, att bestämmelse saknas om vem valet tillkommer. Ej heller är det antagligt, att innebörden av stadgandet är den, att, där häradsindelning förekommer, häradet, oberoende av tingslagsindelningen, skulle vara domsområde för ägodelningsrätten, och att endast där häradsindelning saknades, tingslag och ägodelningsrättsområde skulle sammanfalla. Häradsindelning förekommer som bekant icke i Norrland. Såsom en tredje möjlighet kvarstår, att det är tingslaget, som skall utgöra ägodelningsrätts jurisdiktionsområde och att "härad" i överensstämmelse med rättegångsbalkens terminologi (jfr t. ex. 2 kap. 1 § R. B.) nämnts endast av den anledning, att häradena i större delen av landet vid tiden för bestämmelsens tillkomst utgjorde tingslag.
    Att meningen icke varit, att där härads- och tingslagsindelning ej sammanfalla, i allt fall ägodelningsrätt skulle inrättas för häradet, framgår ock av den tillämpning 1827 års stadga i sådant avseende erhöll vid sitt ikraftträdande. Så t. ex. har för Åse och Viste härad, vilka år 1812 sammanfördes till ett tingslag, inrättats en gemensam ägodelningsrätt eller med andra ord en för tingslaget, ej en för vartdera häradet. I Vadsbo norra domsaga har alltsedan ägodelningsrätternas tillkomst funnits en sådan i Hova och en i Hasslerörs tingslag. Inom Fryksdals domsaga har från och med år 1829 särskild ägodelningsrätt varit inrättad för Fryksdals nedre tingslag och särskild för dess övre. Likaså har från år 1828 särskild ägodelningsrätt funnits i Älvdals övre och särskild i Älvdals nedre tingslag. I Orusts och Tjörns härad, som redan år 1828 utgjorde ett tingslag, inrättades då en gemensam ägodelningsrätt. Särskild ägodelningsrätt har varit inrättad i ett vart av Dimbo tingslag av Vartofta härad, Slättängs tingslag av Vartofta härad samt Frökinds härads och Ållebergs fjärdings av Vartofta härad tingslag. I Norra och Södra Tjusts härads tingslag har sedan så lång tid tillbaka, som kunnat utrönas, funnits en för båda häradena gemensam ägodelningsrätt. En ägodelningsrätt finnes för

AKTUELLA SPÖRSMÅL. 225Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs härad, vilka sedan urminnestider skola hava utgjort ett tingslag. Stadgandet har alltså vid tiden för dess första tillämpande så fattats, att en ägodelningsrätt skulle finnas i varje tingslag, även där detta bildats av flera härad.
    Från domsagor, beträffande vilka tingslagsreglering, bestående i flera härads eller tingslags sammanförande till ett tingslag eller i härads eller tingslags uppdelning i flera tingslag, under senare tider förekommit, hava i och för revisionen av skiftesstadgan m. m. införskaffats uppgifter, huruvida regleringen medfört ändring i ägodelningsrätts hänseende, även som, där så varit förhållandet, om den ordning, som vid övergången tilllämpats i fråga om de valda ägodelningsrättsledamöternas tjänstgöring i rätten och vid sådan ledamotsavgång från befattningen.

 

    I 6 domsagor1 har vid ändring i tingslagsindelningen icke vidtagits motsvarande ändring i fråga om ägodelningsrätten. I 43 domsagor2 har däremot sådan ändring skett; här sammanfalla alltså häradsrätts och ägodelningsrätts jurisdiktionsområden. I allmänhet har ändringen i fråga om ägodelningsrätten vidtagits samtidigt med att beslut om ändrad tingslagsindelning vunnit tillämpning. Inom Skånings, Vilske och Valle härad, där häradssammanslagning till tingslag ägt rum 1905, har först senare gemensam ägodelningsrätt för de sammanförda häradena (Skånings och Valle) inrättats. I Livgedingets domsaga skedde tingslagsreglering 1881, men först 1896 vidtogs motsvarande förändring beträffande ägodelningsrätterna. Rönnebergs, Onsjö och Harjagers härad förenades till ett tingslag 1874 och gemensam ägodelningsrätt inrättades 1883. Inom Kinnefjärdings, Kinne och Kållands härads domsaga fortsatte, efter häradenas sammanslagning till ett tingslag, de särskilda häradenas ägodelningsrätter att fungera; med föranledande av de olägenheter, detta förhållande medförde, har domhavanden efter samråd med dåvarande justitieombudsmannen från ochmed år 1910 förenat de skilda ägodelningsrätterna till en för tingslaget gemensam. Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads härad förenades till ett tingslag 1878 men gemensam ägodelningsrätt inrättades först år 1903. Beträffande sistnämnda domsaga meddelar domhavanden, att anledningen till den 1903 vidtagna ändringen anses hava varit ett påpekande av justitiekanslersämbetet i skrivelse den 23 oktober 1903, vilken åter föranletts av vid en samma år för-

 

1 Södra Roslags, Sollentuna och Färentuna härads, Aska, Dals och Bobergs härads Hallands läns mellersta, Askims, Hisings och Sävedals härads samt Åse, Viste, Barne och Laske härads.

2 Uppsala läns norra, Uppsala läns södra, Uppsala läns mellersta, Nyköpings, Livgedingets, Västernärkes, Östernärkes, Lindes, Nora, Västmanlands södra, Västmanlands västra, Västmanlands norra, Västmanlands östra, Nedansiljans, Ovansiljans, Hedemora, Falu, Västerbergslags, Gästriklands, Västra Hälsinglands, Norra Hälsinglands, Sydöstra Hälsinglands, Bollnäs, Medelpads västra, Ångermanlands södra, Själevads och Arnäs Jämtlands norra, Jämtlands östra, Västerbottens norra, Bj örkekinds, Östkinds, Lösings Bråbo och Memmings härads, Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds härads, Hallandsläns södra, Norrvikens, Nordals, Sundals och Valbo härads, Kinnefjärdings, Kinne och Kållands härads, Skånings, Vilske och Valle härads, Vartofta och Frökinds härads, Vadsbo södra, Ingelstads och Järrestads härads, Gärds och Albo härads, Södra Åsbooch Bjäre härads, Rönnebergs, Onsjö och Harjagers härads samt Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads härads. Svensk Juristtidning 1917. 15

 

226 AKTUELLA SPÖRSMÅL.rättad inspektion gjorda iakttagelser om dåvarande praxis i förevarande hänseende1. Uti Hallands läns södra domsaga, vilken är indelad i två tingslag, Höks härads tingslag samt Halmstads och Tönnersjö härads tingslag, har funnits tre ägodelningsrätter, en för varje härad, till innevarande års ingång, då ägodelningsrätterna i Halmstads och Tönnersjö härad sammanförts till en.
    Inom Södertörns domsaga har ändring i tingslagsindelningen ägt rum d. 25 aug.1916. 1 skrivelse d. 14 juli 1916 har dåvarande t. f. domhavanden meddelat, att frågan om sammanförande av de särskilda häradenas ägodelningsrätter i överensstämmelse med den nya tingslagsindelningen ännu icke blivit avgjord, men att ordinariedomhavanden på förfrågan förklarat, att han icke hade för avsikt att vidtaga någon åtgärd i nu omhandlade avseende, i följd varav de tre härad, vilka bildade domsagan, även efter tingslagsföreningen skulle fortfarande hava varsin ägodelningsrätt, vilkens ledamöter skulle utses i hittills gällande ordning. Över denna skrivelse har justitiekanslersämbetet avgivet infordrat utlåtande, i vilket ämbetet anfört: Enligt uppgift i den från justitiedepartementet till domhavanden i Södertörns domsaga avlåtna skrivelsen torde ifrågakomna, redan i 1827 års skiftesstadga förefintliga bestämmelse om ägodelningsrätts domsområde hava, då nämnda stadga trädde i tillämpning, så tolkats, att där flera härad utgjorde ett tingslag, en gemensam ägodelningsrätt för häradena inrättades. Den omständigheten, att nämnda tolkning opåtalt fått vinna burskap under första tiden för bestämmelsens tillämpning, utgjorde ett starkt stöd för att tolkningen överensstämde med lagrummets rätta mening. Något verkligt skäl, varför ägodelningsrätternas domsområden skulle regleras efter andra grunder än häradsrätternas, syntes ock svårligen kunna uppletas. Omförmälda tolkning vore dessutom den enda, som uteslöte valfrihet i fråga om sättet för bestämmelsens tillämpning; och valfrihet i fråga om domsområdesindelningen torde näppeligen hava avsetts att införas. Ämbetet ansåge förty Kungl. Maj:ts beslut att Svartlösa och Öknebo härad skulle bilda ett tingslag medföra, att gemensam ägodelningsrätt för tingslaget skulle inrättas.
    Inom Livgedingets domsaga, Västernärkes domsaga, Lindes domsaga och Nordals, Sundals och Valbo härads domsaga bibehållas, efter det gemensam ägodelningsrätt inrättats, fortfarande tre ägodelningsrättsledamöter från varje härad. Vid uppkommande ledighet äger alltså här nyval rum. Inom Revsunds, Brunflo och Näs tingslag av Jämtlands östra domsaga och inom Själevads och Arnäs domsaga utses alltjämt tre ägodelningsrättsledamöter inom ettvart av de förutvarande tingslagen.
    Eljest har, då ändringar i tingslagsindelningen medfört motsvarande ändring i ägodelningsrättshänseende, beträffande de valda ägodelningsrättsledamöterna i allmänhet så förfarits, att vid sådan ledamots avgång från befattningen nytt

 

1 Enligt justitiekanslersämbetets berörda skrivelse hade vid omförmälda inspektion dåvarande domhavanden i domsagan anmält, att vid hans tillträde till domarämbetet i domsagan år 1885 särskilda ägodelningsrätter inom vartdera av Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads härad fortfarande varit i verksamhet, ehuru genom kungl. brev den 18maj 1877 förordnats, att nämnda härad från början av år 1878 skulle utgöra ett tingslag, ävensom att han funnit skäligt att vid denna anordning låta bero. Då på grund av innehållet i berörda kungl. brev, jämfört med 117 § skiftesstadgan, allenast en ägodelningsrätt syntes böra vara i verksamhet inom tingslaget, föranlätes justitiekanslersämbetet anmoda domhavanden taga i övervägande, huruvida icke åtgärd till rättelse i omförmälta hänseende borde av domhavanden vidtagas.

AKTUELLA SPÖRSMÅL. 227val av ledamot ej ägt rum förr än de valda ledamöternas i den nybildade ägodelningsrätten antal nedgått under tre. För åtskilliga domsagor har uppgivits, att val av ledamot ej komme att äga rum förr än ledamöternas antal nedgått under tre. För en domsaga (Södra Åsbo och Bjäre härads), där antalet ledamöter redan nedgått och val alltså vid behov äger rum, har uppgivits, att man enligt tyst överenskommelse vid val röstar så, att ett vart av häradenas tre länsmansdistrikt får var sin ägodelningsrättsledamot. För Östernärkes domsaga har meddelats, att en var av domsagans två ägodelningsrätter numera vore så sammansatt, att två ledamöter äro från det större häradet (Sköllersta, Örebro) och en från det mindre (Asker, Glanshammar). För Rönnebergs, Onsjö och Harjagers härads ägodelningsrätt väljes en ledamot från ett vartav häradena.
    I Uppsala läns södra domsaga och i Lits och Rödöns tingslag av Jämtlands norra domsaga hava i samband med den nya ägodelningsrättens inrättande ledamöterna i de förutvarande ägodelningsrätterna på ansökan entledigats från sina befattningar och nyval av ledamöter i den nyinrättade ägodelningsrätten ägt rum. För Ingelstads och Järrestads härads domsaga har meddelats, att vid tingslagssammanslagningen nytt val av ägodelningsrättsledamöter verkställts.

 

    De domsagor, där gemensam ägodelningsrätt inrättats men tre ledamöter fortfarande väljas för ett vart av de förutvarande ägodelningsrättsområdena, äro, enligt tillgängliga uppgifter, såsom förut nämnts, Livgedingets domsaga, Västernärkes domsaga, Lindes domsaga, Nordals, Sundals och Valbo härads domsaga, i vilken Nordals och Sundals härad bilda ett tingslag, Jämtlands östra domsaga, där Revsunds, Brunflo samt Hackås och Näs förutvarande tingslag bilda ett tingslag, och Själevads och Arnäs domsaga. I Livgedingets domsaga sker kallelse till tjänstgöring i ägodelningsrätten sålunda, att minsta kostnad uppkommer för skiftesdelägarna. Till ägodelningsrättssammanträde i Västernärkes domsaga inkallas tre ledamöter enligt domhavandens bestämmande, därvid intet avseende lärer fästas vid, inom vilket härad fastighet eller fastigheter, med avseende å vilka ägodelningsrätten har att meddela beslut, äro belägna. I Lindesdomsaga tillämpas följande ordning. Vid sammanträden å tingsstället, vid vilka endast ärenden om fastställelser och enklare ärenden förekomma och vilka i regel hållas å någon rättegångsdag under allmänt sammanträde, kallas vanligende ledamöter, som tillika äro nämndemän eller tingsstaden närmast boende, men då något vidlyftigare ärende förekommer eller ägodelningsrätten sammanträder inom skifteslag, kallas alla eller åtminstone två ledamöter från det härad, inom vilket skifteslaget är beläget. I Revsunds, Brunflo och Näs tingslagsägodelningsrätt tjänstgöra ledamöterna efter tid och lägenhet, och till tjänstgöring i Själevads och Arnäs domsagas ägodelningsrätt sker inkallelse utan bestämd princip. Till tjänstgöring i Nordals och Sundals härads ägodelningsrätt eller Valbo härads ägodelningsrätt har, i händelse av jäv eller annat förfall för ledamot, det ej ansetts möta hinder att inkalla och låta tjänstgöraledamot, utsedd för det andra tingslaget.1

 

1 Jfr härmed rättsfall i Naumanns tidskr. 1868 s. 719, innehållande korteligen: Vid sammanträde med Dals härads ägodelningsrätt i aug. 1867 tjänstgjorde i rätten Anders Persson i Mjölna. Denne var varken ägodelningsrättsledamot eller skiftesgodman inom Dals härad, men hade tidigare varit bosatt inom Aska härad, där han under flera år 

228 AKTUELLA SPÖRSMÅL.    Där i ägodelningsrätt finnas flera än tre ledamöter och detta beror på att deras antal icke nedgått till tre, iakttages i fråga om inkallelse till tjänstgöring i rätten i allmänhet, att de ledamöter inkallas, vilkas inkallande orsakar jordägarna minsta kostnad. I några domsagor har man, under tid då någon nedgång i ledamotsantalet ännu icke ägt rum, så förfarit, att de ledamöter inkallats, som voro valda för det härad eller tingslag, där jorden, varom fråga varit, legat. I en domsaga (Ångermanlands södra) har vanligen tillämpats den metod, att därest vid ett ägodelningsrättssammanträde uteslutande förekommit mål angående jord inom ett av de gamla tingslagen, ledamöterna för detta tingslag inkallats till tjänstgöring i rätten; i den händelse åter — för övrigtden vanligaste — att mål förekommit, som berörde jord inom två eller tre av de gamla tingslagen, hade någon bestämd ordning i fråga om ledamöternas inkallande ej tillämpats, utan hade olika synpunkter varit bestämmande, såsomt. ex. målets vikt, i vilket fall de ledamöter tillkallats, som valts för det gamla tingslag, inom vilket den jord, varom detta mål handlat, varit belägen; jämväljävs- och kostnadssynpunkter hade emellertid varit avgörande vid inkallelse av ledamöter. Inom Uppsala läns norra domsaga — där nyval ej ägt rum, enär det ansetts följdriktigast, att ägodelningsrätten så småningom komme att bestå av det för varje ägodelningsrätt lagstadgade antalet, tre ledamöter —tillämpas för närvarande den ordning, att i de fall, då till behandling endast förekommer sådana ärenden, vid vilkas prövning ingen särskild ortskännedom anses påkallad, de tre ledamöter beordras att tjänstgöra, vilka i förhållande till övriga ledamöter hava sina bostäder närmare den plats, där ägodelningsrätten sammanträder; enär sammanträden i allmänhet hållas å tingsstället, blir följden av denna ordning den, att ägodelningsrätten vanligen består av samma tre ledamöter. Till tjänstgöring i Skånings och Valle härads ägodelningsrätt kallas två ledamöter från Skånings härad och en från Valle härad. Till tjänstgöring i Medelpads västra domsagas ägodelningsrätt kallas i allmänheten från ett vart av de förutvarande tre tingslagen; någon avgång från tjänsten har här ännu ej ägt rum, sedan gemensam ägodelningsrätt inrättades. I Vartofta och Frökinds härads domsaga råder den praxis, att vid prövning av frågor, som ej fordra sammanträde inom skifteslaget, inkallelse sker i tur och ordning, så att tjänstgöringen i rätten så långt som möjligt fördelas mellanledamöterna; vid sammanträden å marken kallas de, som anses vara mest förtrogna med ortens förhållanden och därför besitta den största sakkunskapen. Till tjänstgöring i Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads härads ägodelningsrättsker kallelse med iakttagande, att i görligaste mån vartdera häradet blir vidrättens sammanträden företrätt. I åtskilliga domsagor sker inkallelse till tjänstgöring utan att någon bestämd ordning iakttagits eller iakttages.

 

    Genom beslut d. 28 juli 1916 har Kungl. Maj:t förordnat, att Norra Roslags domsaga skall från och med den 1 jan. 1918 vara

 

tjänstgjort såsom ägodelningsrättsledamot. D. 22 nov. 1867 blev han på därom gjord ansökning entledigad från berörda ledamotskap. H. D. yttrade i utslag d. 24 mars 1868, att enär, enligt vad upplyst blivit, Anders Persson vid tiden för ägodelningsrättens sammanträde icke varit inom Dals härad till ägodelningsrättsledamot eller skiftesgodman utsedd, och han följaktligen enl. 117 § skiftesstadgan varit obehörig att tjänstgöra i rätten, K. M:t visade målet åter till ägodelningsrätten, som, behörigen sammansatt) hade att ånyo upptaga målet.

AKTUELLA SPÖRSMÅL. 229indelad i två tingslag sålunda, att Väddö och Häverö skeppslag samt Närdinghundra härad ävensom Edebo socken av Frösåkers härad bilda ett tingslag under benämningen Väddö och Närdinghundratingslag samt Frösåkers härad med undantag av Edebo socken etttingslag, benämnt Frösåkers tingslag. I sammanhang härmed bestämde Kungl. Maj:t beträffande Väddö och Närdinghundra tingslags ägodelningsrätt, att av de valda ägodelningsrättsledamöter, som d. 1 jan. 1918 kunde kvarstå i tjänst, skulle i rätten tjänstgöra de tre, som rättens ordförande för varje gång därtill kallade, intill dess genom avgång från befattningen samma ledamöters antal nedgått till tre.
    Enligt erhållen upplysning var icke någon av de nuvarande ledamöterna bosatt inom Edebo socken.
    Detta Kungl. Maj:ts beslut vilar på den uppfattningen, att 117 § skiftesstadgan bör så tolkas, att tingslaget är ägodelningsrättsområde och att i varje ägodelningsrätt skola vara endast tre valda ledamöter. Med denna tolkning som utgångspunkt har föreskrift ansetts böra meddelas angående tjänstgöringen i ägodelningsrätten under tiden till dess de valda ledamöternas antal nedgått till det i lagstadgade.
G. Grefberg.