252 NOTISER. Valordning för borgmästarval. Vid sammanträde d. 26 okt. 1916 hade stadsfullmäktige i Halmstad antagit ny ordning för borgmästarval i staden. Enligt § 3 i nämnda ordning skulle valet verkställas av stadens jämlikt § 31 regeringsformen röstberättigade män, därvid röstvärdet skulle enligt en tiogradig röstskala beräknas för en var röstägande i förhållande till den inkomst, för vilken han enligt § 57 i förordningen om kommunalstyrelse i stad vore pliktig att erlägga stadsutskylder, sålunda att honom skulle tilläggas för dylik inkomst till och med 1,000 kr. en röst, för inkomst därutöver till och med 2,000 kr. två röster o. s. v. upp till 9,000 kr. inkomst. För inkomst över 9,000 kr. skulle tio röster tillfalla den röstägande.
Uti en till K. B. i Hallands län ingiven skrivelse yrkade advokaten B. Jönsson, att då den antagna röstskalan lämnade röstande med högre inkomst större röstvärde än den röstskala, som gällde i kommunens allmänna angelägenheter, samt röstskalan sålunda strede mot allmän lag och författning, K. B. måtte, med upphävande av stadsfullmäktiges ovanberörda beslut i vad det avsåge den antagna röstskalan, visa ärendet härutinnan åter till stadsfullmäktige.
Genom resolution d. 22 dec. 1916 utlät sig K. B.: Som § 31 regeringsformen beträffande städernas förslagsrätt vid borgmästartjänsts besättande innehölle bestämmelse allenast om vilka personer ägde utöva denna förslagsrätt, men däremot icke huru rösterna vid förslagets upprättande skulle avgivas och beräknas, samt sådana grunder icke heller i övrigt blivit i lag bestämda, alltså och då stadsfullmäktige vid sådant förhållande varit lagligen oförhindrade att besluta de grunder, som innehölles i den överklagade ordningen för borgmästarval i Halmstad, lämnade K. B. besvären utan bifall.
Häröver anförde Jönsson besvär hos K. M:t i regeringsrätten samt yrkade överklagade resolutionens upphävande, förutom på de av honom hos K. B. anförda skälen, jämväl på den grund att stadsfullmäktige, då samtliga i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigade icke ägde rösträtt vid borgmästarval, icke varit befogade att i de röstandes ställe träffa bestämmelser angående ordning för dylikt val.
Genom utslag d. 22 mars 1917 fann regeringsrätten (regeringsråden Wall, Ernberg, Palmgren och Falk) ej skäl att göra ändring i K. B:s resolution.
Regeringsrådet Thulin var skiljaktig och anförde: »Enär stadsfullmäktiges beslut allenast innefattar ett förslag, som för att vinna bindande kraft, skall, efter det de vid valet röstberättigade blivit hörda, underställas K. M:ts prövning, finner jag ej skäl göra ändring i det slut, vartill K. B. i målet kommit.»
Juridiska fakulteten i Helsingfors. Systemförändringen i Finland har bl. a. orsakat vissa personförändringar inom den juridiska fakulteten vid universitetet i Helsingfors (se Sv. J. T. 1917 s. 167). Professor Serlachius har kallats till medlem av senaten — chef för civilexpeditionen — vadan professuren i straffrätt är vakant och anslagits ledig till ansökan. Docenten Tulenheimo har utnämnts till chef för senatens justitieexpedition. Docenten Ignatius är förordnad att bestrida professuren i kriminalrätt. Dr B. Sjöström har numera utnämnts till docent i processrätt.
Dödsfall. Advokaten Jakob Bertil Magnét avled den 2 april 1917 i Umeå. Född i Kalmar d. 7 mars 1872, blev han jur. utr. kand. i Uppsala d.31 jan. 1899, ombudsman vid Norrlandsbankens kontor i Umeå 1902 samt