Juridiske foreninger i Norge. Den betydeligste av disse er Den norske Sakførerforening, som i 1908 avløste den ældre Advokat- og Sakførerforening. Foreningens lover er indtat i Retstidende for 1908 side 682 flg. Dens formaaler at vareta sakførerstandens interesser, at søke de sedvansmæssige regler og principper for utøvelse av den juridiske praksis fremmet i et korrekt spor ogat bidra til samhold inden standen.
    Foreningen er inddelt i 16 kredser, som hver har sit kredsstyre. De sammenknyttes ved et hovedstyre bestaaende av 9 medlemmer, hvorav en frahvert stift og 3 fra Kristiania. Hovedstyrets sæte er i Kristiania.
    Som medlemmer av foreningen kan optages praktiserende høiesterets advokater og sakførere samt fuldmægtiger hos disse, forsaavidt de har autorisation eller bevilling.
    Foreningen er utgiver av »Norsk Retstidende», som foruten domsreferater, væsentlig fra Høiesterets praksis, leilighetsvis bringer juridiske avhandlinger og meddelelser. Av mere almindelig interesse er ogsaa de trykte referater fra defællesmøter som hovedstyret holder med repræsentanter for de enkelte kredser. Paa det 4de, som blev holdt i Stavanger i 1916, behandledes bl. a. et utkast til lov om gjældsovertagelse ved kjøp av fast eiendom, utarbeidet av en av foreningen nedsat komité og trykt i Retstidende 1916 side 609 flg., og spørsmaalet om fastsættelse av regler for sakføreres formuesbestyrelse.
    Den norske Dommerforening blev stiftet i 1912. Foreningens formaal er atsamle landets dommere til fælles arbeide for dommerstandens opgaver, at behandle spørsmaal av betydning for dommergjerningen, vække motion om mulige reformer i retslivet og særlig virke for oplysning av retspraksis inden dommernes forskjellige arbeidsgrene.
    Som medlemmer optages dommere, derunder auktions- og skifteforvalteresamt byskrivere. Foreningens styre bestaar av 5 medlemmer, valgt for en tidav 2 aar. Foreningen utgir et litet »Medlemsblad» og holder aarlige møter.
    Politiembedsmœndenes Landsforening har et lignende formaal for politietatens vedkommende. Den utgir ogsaa et litet blad, »Nyt Maanedsskrift».
    Juristforeningen med en student- og en kandidatgruppe er en diskussionsog foredragsforening, som tillike har arbeidet for bedring av lønsvilkaarene forde yngre jurister, dommerfuldmægtiger og advokat- og sakførerfuldmægtiger.
    Departementsforeningen er derimot ingen juristforening, men en fællesforeningfor alle departementstjenestemænd. Den arbeider væsentlig for bedring av deevig bedrøvelige lønsvilkaar. E. A.

 

    Sveriges advokatsamfunds årsmöte. Sveriges advokatsamfund har den 9 juni 1917 haft sitt årsmöte, vilket denna gång hölls i Stockholms rådhus i lokal, som magistraten ställt till förfogande. Till ledamöter av styrelsen för tiden intill nästa årsmöte utsågos hrr Otto Mannheimer, ordförande, Gustaf Sandström, vice ordförande, Erik Berglund, Gösta Huselius, Oskar Hedenskog, Bernt

E. Drakenberg och Otto Fürstenberg, den sistnämnde efter professor Kôersner, som undanbett sig återval. Till suppleanter valdes hrr John Lodén, Eliel Löfgren, W. Hjelmqvist, frih. G. Stiernstedt, Henrik Almstrand, Martin Waldenström, Sven Themptander och Otto Lagerström. Till revisorer utsågos hrr C.L. Hasselgren och P. Yngström.
    Mötets första överläggningsämne utgjorde: »Kan av krig vållad prisstegringberättiga säljare att inställa eller uppskjuta leverans?» Överläggningen inleddes med ett föredrag av hr Huselius¹, som gjorde sig till tolk för en uppfattning rakt motsatt den, som hr Sandström framfört i sin uppsats i sista häftet avdenna tidskrift. Under diskussionen yttrade sig hrr Kôersner, Sandström, Lagerström och Hedenskog.
    Därefter höll professor Nils Alexanderson föredrag över den av riksdagen i år antagna expropriationslagen, varpå hr Almstrand inledde en överläggning över ämnet: »Prorogationsrätten i en ny lagstiftning.»
    Under mötets lopp avtäcktes i advokatsamfundets rum i rådhuset ett av professor Ljungstedt målat porträtt av samfundets och dess Stockholmsavdelnings mångårige ordförande, hr Erik Martin. Vid avtäckningen framförde hrr Sandström och Mannheimer samfundets tack till hr Martin för hans gagneliga och uppoffrande arbete i samfundets tjänst, varefter hr Martin tackade för den hyllning, som kommit honom till del.
    Mötet bevistades av ett 60-tal ledamöter från alla delar av landet. Enligt den till mötet tryckta medlemsförteckningen räknar advokatsamfundet nu 223 ledamöter, bosatta på 37 olika orter, därav 98 i Stockholm, 32 i Göteborg, 15 i Malmö och endast två på landsbygden.