Stockholms högskolas juridiska förening har under höstterminen 1916 haft tre sammankomster, varvid bl. a. förekommit: d. 16 okt. föredrag av professorn N. Stjernberg angående: »Några grundläggande synpunkter på det Thyrénska strafflagsutkastet»; d. 3 nov. föredrag av jur. stud. Olof Ohlsén angående: »Äktenskapsförords innehåll enligt gällande svensk rätt» och d. 17 nov. föredrag av amanuensen S. Matz: »Om domarbiträdesfrågan, några synpunkter för en reform.»
    Föreningen har till inspektor omvalt professorn N. Alexanderson. Styrelsen utgöres av jur. stud. G. M. Åström, ordf., O. Ohlsén, vice ordf., H. Beckman, sekr., O. Pehrsson, skattm., och jur. kand. C. O. Barklind, bibliotekarie.

 

    En norsk enquête om nordiska juristmöten. Efter en artikel i norska»Morgenbladet» av Dr. juris Mikael H. Lie om de nordiska juristmötenas återupptagande anordnade tidningen i slutet av förra året en enquête i ämnet med kvarlevande medlemmar av den sista styrelsen för de nordiska juristmötena samt andra framstående jurister i de nordiska länderna. Från danskt håll svarade Departementschef, Statsraadssekretær Frantz Dahl, Geheime Konferensraad, Professor C. Goos, Professor Jul. Lassen, f. Justitiarius i Høiesteret N. Lassen, Høiesteretssagfører Otto Liebe och Professor H. Munch Petersen; från norskt håll Minister F. Hagerup, Universitetets Rektor, Professor Bredo Morgenstierne, Høiesterets advokat Ch. C. Platou, Professor Oscar Platou, Professor Fredrik Stang och Høiesteretsadvokat Fr. Stang Lund; samt från svenskt håll presidenten Ivar Afzelius, justitierådet Tore Almén, f. d. justitierådet frih. E. Marks von Würtemberg och häradshövdingen G. Ribbing.
    De avgivna svaren röja genomgående varm sympati för mötenas återupptagande. Från flera håll betonas den värdefulla faktor dessa möten bildat i Nordens rättsliv under senare tid, framför allt så till vida som de givit impuls till den betydelsefulla skandinaviska lagstiftning, som föreligger eller förberedes. Allmänt framhålles, att med återupptagandet bör anstå, tills fredliga förhållanden återinträtt, då ett möte dessförinnan ej skulle vinna den allmänna tillslutning, som är önskvärd. Flera danska och norska jurister erinra därom, att initiativet till återupptagandet tillkommer Sverige, bl. a. även därför att nästa möte enligt beslut å det sista nordiska juristmötet i Köpenhamn 1902 skall hållas i Stockholm.
    Endast en av de personer, som yttrat sig, uttalar några bestämda önskemål med avseende å sättet för mötets anordnande. Professor Fredrik Stang anmärker nämligen mot de sista mötena, att det knappast blivit tillfälle till diskussion. Först och främst inbjödo de flesta förhandlings ämnena icke till något mera allmänt dryftande. Vidare var det så många ämnen, att tiden blev för knapp och ordföranden ständigt måste kväva de tillbud till diskussion, som förekommo. Hr Stang menar därför, att man, när mötena återupptagas, bör försöka samla varje möte om ett enda, stort diskussionsämne, som kan göra räkning på mera allmänt intresse. Härutöver kunde föredrag hållas sektionsvis och utan diskussion.

 

    De nordiska juristmötenas återupptagande. Den 2 dec. 1916 sammanträdde på kallelse av presidenten Ivar Afzelius i Svea hovrätts plenisalett 30-tal i Stockholm bosatta jurister för dryftande av frågan om återupptagandeav de nordiska juristmötena. Det visade sig därvid, att tanken omfattades med allmänna sympatier. För vidtagande av förberedande åtgärder i sådant

syfte tillsattes en organisationskommitté, bestående av justitierådet T. Almén, professorn B. Ekeberg, advokaten vice häradshövding G. Sandström och revisionssekreteraren K. Schlyter.
    Då det synts önskvärt att redan på detta stadium förvissa sig om att de nordiska juristmötenas återupptagande kan påräkna allmän anslutning från svenska jurister, hava kommitterade till åtskilliga korporationer och sammanslutningar av svenska jurister översänt anteckningslistor för personer, vilka vilja anmäla sig såsom medlemmar av de nordiska juristmötenas svenska avdelning. Det tillkännagives i den listorna åtföljande skrivelsen, att medlemsvagiften, vilken hittills enligt stadgarna utgått med 6 kronor för varje möte, även berättigar den, som icke varit i tillfälle att deltaga i mötet, till erhållande av dettas tryckta förhandlingar och övriga publikationer. Enligt skrivelsen är det meningen att, om planen kommer att realiseras, sammankalla ett möte av dem, som tecknat sig, för att därvid utse svensk styrelse för de nordiska juristmötena samt fatta beslut om tiden för avhållande av det första mötet, som man tänkt sig skola äga rum i Stockholm, och i sammanhang med mötets anordnande stående frågor.
    Jurister, som icke träffas av någon anteckningslista, kunna insända anmälan om medlemskap direkt till justitierådet Almén, adr. Karlavägen 49, Stockholm. Anteckningslistor kunna jämväl erhållas genom Sv. J. T:s expedition.