Det nordiska »Studenter=Juriststævnet» i Köpenhamn har enligt förut kungjord plan (se http://svjt.se/svjt/1918/170) gått av stapeln under september månad under stor tillslutning. Från Sverige hade icke mindre än 93 jurisstuderande anmält sig som deltagare, nämligen 23 från Uppsala, 42 från Stockholm och 28 från Lund. De norska deltagarnas antal utgjorde 60.
    Mötet inleddes den 2 september med en mottagningsfrukost i Studenterforeningen. Senare på dagen ägde en officiell mottagning rum i Köpenhamnsuniversitets aula. Universitetets rektor prof. Johannsen hälsade därvid i ett hjärtligt tal de svenska och norska gästerna välkomna till samarbete med danska studenter vid Köpenhamns universitet. Från gästernas sida framfördes sedan ett tack till de danska studenterna för den storartade gästfrihet, som de visat genom sin inbjudan, och gavs uttryck åt mötesdeltagarnas stora intresse för det skandinaviska samarbetet. Den 3 september började mötets allvarliga del, i det professor emeritus Julius Lassen då höll den första av sina fyra föreläsningar över den skandinaviska lagstiftningen med särskild hänsyntill avtalslagen. Den stora åhörarskaran följde med största intresse prof. Lassens klart utmejslade framställning av den lagstiftning, vars främste upphovsman han själv är. Vid den sista föreläsningens slut överräcktes till honom av representanter för de svenska och norska mötesdeltagarna en silverbägare med inskrift: »Ad professorem Julius Lassen, nestorem jurisprudentiae Scandinaviae, cum veneratione summa a studiosis Norvegiae et Sueciae.» Under mötets första vecka höll även prof. Viggo Bentzon fyra föreläsningar över nordisk familjerätt, ett ämne, som han i egenskap av den skandinaviska familjerättskommissionens danske ordförande är väl förtrogen med. Den 5 september började departementschef Frantz Dahl en serie föreläsningar över huvuddragen av den danska rättsvetenskapens historia, varvid han särskilt uppehöll sig vid dess stora namn: Ørsted, Bornemann och Goos. I stora drag tecknade han på ett klart och överskådligt sätt det omfattande ämnet och slutade meden entusiastisk karaktäristik av den store rättsläraren Goos. Docent Sindballe höll denna vecka de första av sina hela mötestiden pågående föreläsningar över vissa delar av köplagen. Han genomgick därunder det väsentligaste av denna lag i en framställning, som genom sin konkretisering av de många invecklade spörsmålen och sin stora rikedom på belysande exempel väckte åhörarnas intresse och beundran.

 

    Av festligheter under mötets första del må nämnas den av Nordisk Studenterklub den 4 september anordnade mottagningsfesten å Studenterforeningens högtidssal. Vid supén, vari universitetets rektor och ett flertal av dess lärare deltogo, höllos från dansk sida hjärtliga välkomsttal av bl. a. prof. Fabricius och kand. Kraft. För svenskarna talade jur. kand. Åström och för norrmännen kand. Stray. Under festen sjöngos flera studentsånger, som särskilt författats för det festliga tillfället, varjämte några framstående danska förmågor bidrogo med uppläsning och sång. Söndagen den 8 september företogs en resa till Hilleröd med besök på Frederiksborgs slott och middag på hotell Leidersdorff. Under middagen växlades flera hjärtliga tal, och efteråt anordnades dans, som pågick intill återfärden på kvällen.
    Under studiemötets andra vecka höll justitierådet Almén fem föreläsningar över rättsfall inom köplagen. Han började med en framställning av köplagens regler om dröjsmål å säljarens sida och belyste dessa reglers tolkning med ett stort antal rättsfall från de tre skandinaviska ländernas högsta domstolar samt Sø- og Handelsretten i Köpenhamn. Därefter genomgick han på samma sätt reglerna om köparens dröjsmål och avslutade sina intressanta och med största uppmärksamhet följda föreläsningar ined redogörelse för ett antal rättsfall vid tillämpningen av klausulreglerna i köplagen. Vid den sista föreläsningens slut tackade representanter för de svenska, norska och danska mötesdeltagarna justitierådet Almén för att han givit dem del av sin stora lärdom och erfarenhet inom detta centrala rättsområde. Prof. Knud Berlin höll denna vecka tre föreläsningar över Danmarks nya grundlag, ur vilken särskilt reglerna om riksdagens makt och om dess sammansättning upptogos till närmare behandling. I samband med dessa föreläsningar anordnades under prof. Berlins ledning ett intressant besök på Christiansborgs slott, där riksdagens ståtliga och konstnärligt inredda lokaler genomgingos. Den 14 september besöktes den stora straffanstalten »Vestre Fængsel». Med fängelsedirektören som ciceron fingo mötesdeltagarna se fängelsets lokaler, celler för olika bestraffningar, promenadgårdar m. m. Särskilt intresse väckte fängelsets museum, som innehöllen rikhaltig och för fångvårdsmän säkerligen ytterst lärorik samling av föremål, som påträffats hos fångarna. Samma dag på aftonen voro deltagarna inbjudna att åhöra ett föredrag av folketingsman Christensen över den danskisländska frågan. Föredraget, som innehöll en historisk utredning av förhållandet mellan Danmark och Island och en redogörelse för den överenskommelse, som i dagarna träffats mellan dessa länder, åhördes med stor uppmärksamhet av ett auditorium, som uppgick till flera hundra personer. Till föredraget hade inbjudits en del framstående danska politiker, som efter föredraget deltogo i en ytterst skarp diskussion över det just nu i Danmark aktuella ämnet.
    Under juristmötets tredje vecka höllos föreläsningar av professorn vid Kristiania universitet Fredrik Stang samt de danska professorna Carl Torp och H. Munch Petersen, varjämte, såsom nämnt, docent Sindballe fortsatte sin framställning av köplagen. Prof. Stangs första föreläsning, vilken liksom de följande bevistades av flera danska universitetslärare, handlade om »Ret og Kultur». Hans framställning av detta ämne, som belystes med talrika exempel ur romersk, germansk och modern rätt, gick ut på att visa rättens avhängighet av kulturen, dess uppkomst och utveckling såsom en produkt av densamma. I det historiska

 

perspektivet framträdde enligt hans mening den romerska rätten endast såsom ett resultat av en mer framskriden kulturutveckling än den germanska. På samma sätt vore den modärna rätten smidigt anpassad efter det nu levande släktets behov, och liksom dessa befunne den sig i ständig växling och utveckling. De tre följande föreläsningarna ägnade prof. Stang åt »Erstatningsrettens Historie». Han undersökte däri skadeståndsprincipens äldsta ursprung, genomgick dess utveckling från den germanska bötesståndpunkten över den romerska rättens lex Aquilia fram till de modärna skadeståndsreglerna. Under sin sista föreläsning talade prof. Stang om »Nordisk og fremmed Ret», varvid han påvisade den förras särdrag och stolta traditioner samt slutade med en varm maning till den samlade ungdomsskaran att i framtiden verka för att den nordiska rätten bleve känd och uppskattad i de stora kulturländerna, så att vi nordbor på rättens område ej ständigt behövde taga emot lärdomar av andra folk utan även kunde få giva sådana åt dem. Sedan han slutat, framfördes av tre studenter de svenska, norska och danska mötesdeltagarnas tack för prof. Stangs sällsynt levande och intresseväckande framställning av de ämnen han valt att tala över. I detta sammanhang kan nämnas, att prof. Stang under sin vistelse i Köpenhamn blivit utnämnd till juris hedersdoktor vid Köpenhamns universitet.
    Prof. Torp talade i två föreläsningar över »Nogle Spørgsmaal vedrørende Berigelsesforbrydelserne», därvid han framför allt till behandling upptog frågan, huruvida dessa förbrytelser borde upptagas såsom en särskild kategori med egna straffrättsliga regler, vilket han i överensstämmelse med sitt strafflagsförslag besvarade jakande. Prof. Munch-Petersens fyra föreläsningar handlade om »Moderne Retsplejegrundsætninger i de nye danske Proceslove». Ehuru han sålunda höll sig till specifikt dansk rättsvetenskap, förlänade de behandlade grundsatsernas allmängiltighet hans framställning stort intresse även för svenska jurister. Det var nämligen 1916 års »Retsplejeloves» ståndpunkt till de processuella huvudprinciperna, såsom muntlighet, offentlighet, förhandlingsprincipen i civilmål, den ackusatoriska principen och inkvisitionsprincipen i brottmål, omfattningen av domarens processledande verksamhet m. m., som gjordes till föremål för undersökning. Det befanns därvid, att den nya danska lagstiftningen vidtagit mycket genomgripande förändringar i förut rådande system, och prof. Munch-Petersen slutade med att uttala sin övertygelse, att mycket av det nya vore förtjänt av att tagas till föredöme vid den kommande svenska processreformen, och sin förhoppning, att även på processrättens område ett, låt vara begränsat, samarbete skulle komma till stånd.
    Bland festligheterna under mötets tredje vecka må nämnas en stor bal, som anordnades av Nordisk Studenterklub den 17 september. Därvid förekom först recitation av den norske diktaren Ole Bang, och sedan tråddes dansen med liv och lust — ehuru ej längre än till kl. 11, enär det elektriska ljuset då måste släckas på Köpenhamns lokaler. Lördagen den 21 september hölls en ståtlig och minnesvärd fest under namn av »Nordisk afton» i Studenterforeningen. Den inleddes med ett utomordentligt vackert och varmhjärtat föredrag över ämnet »Norden» av prof. Wilhelm Andersen, varefter den danske konsertsångaren Bay föredrog några sånger. Sedan två av deltagarna i juristmötet, kand. Holst från Norge och jur. kand. Ohlin från Sverige, hållit tal för samarbetet i Norden, avslutades festen med supé. Efteråt anordnades dans, som denna enda gång fick pågå till kl. 1.

 

    Mötets fjärde och sista vecka omfattade föreläsningar av de danska professorerna Vinding Kruse och Henry Ussing. Den förre föreläste i två timmar över den danska aktiebolagslagen, den senare höll fyra föreläsningar över »Et Hovedspørgsmaal i Læren om Forudsætninger». I synnerhet det sistnämnda ämnet väckte stort intresse genom den allmängiltiga och praktiska betydelsen av den fråga, som prof. Ussing gjorde till föremål för sin framställning, nämligen den omstridda frågan om betydelsen av förutsättningar vid förmögenhetsrättsliga avtal. — Om de festliga samkvämen i denna vecka kan sägas, att de gingo i avskedets tecken. Sålunda höllo de svenska och norska mötesdeltagarna i »Langelinies» berömda paviljong en ståtlig fest för de danska värdarna. Under supén, som intogs i den mest animerade stämning, höllos en mängd tal, och man skildes åt med förhoppningen att snart ånyo få mötas på ett nordiskt studentmöte. Den 24 september höll Akademisk Skytteforening en stor fest,vartill de svenska och norska gästerna inbjudits, och slutligen anordnade Juridisk Diskussionsklub den 25 september en »Aftenunderholdning og Bal», då ävenen juristrevy uppfördes.
    Såsom totalomdöme om det nu avslutade nordiska studentmötet för blivande jurister kan sägas, att det för dem, som tillgodogjort sig dess värdefulla föreläsningar, icke blott medfört ett utvidgande och fördjupande av de juridiska kunskaperna utan även ökad insikt om betydelsen av det nordiska samarbetet på lagstiftningens område. För de flesta av de svenska deltagarna kommer med säkerhet detta studiebesök i det gästfria och angenäma Köpenhamn att utgöra det ljusaste minnet från hela deras studietid, varöver ju i övrigt världskriget kastat sin mörka slagskugga.
 

Bertil Ahrnborg.