Finlands deltagande i de nordiska juristmötena. Efter samråd med de danska och norska avdelningarna av styrelsen för de nordiska juristmötena har den svenska organisationskommittén för det blivande mötet i Stockholm d. 26 jan. 1918 avlåtit en skrivelse till ordföranden i Juridiska föreningen i Finland, prokuratorn juris doktor B. J. Grotenfelt med en förfrågan, huruvida Finlands jurister äro villiga att hädanefter såsom en självständig grupp taga del i de nordiska juristmötena. I skrivelsen heter det bl. a.:
    "Budskapet om att Finland förklarat sig självständigt och att dess självständighet också vunnit erkännande av andra stater, bland dem de tre nordiska konungarikena, har bland nordens jurister hälsats med odelad tillfredsställelse och med den varmaste sympati för det land, som nu efter sin sega kamp för rätten gör sitt inträde i de självständiga staternas krets. De många band, som på kulturens olika områden bundit Finlands folk samman med de tre andra nordiska folken, skola för visso i följd härav knytas ännu fastare. På rättslivets område hava de nordiska juristmötena haft en viktig uppgift att fylla såsom förmedlande samhörigheten mellan folken. I dessa möten hava även jurister från Finland tagit del, men förhållanden, varöver Finlands folk icke varit herre, hava hittills utgjort hinder för att Finland vid dessa möten kunnat vara representerat på sådant sätt, som för utvecklingen av den bestående rättsgemenskapen mellan de nordiska folken varit önskvärt.
    Då nu de nordiska juristmötena efter ett långvarigt avbrott inom en nära framtid komma att återupptagas, är det därför en naturlig önskan hos alla dem, som hysa intresse för och vilja medverka till att resultaten av dessa möten måtte bliva fruktbringande, att programmet för deras verksamhet må utvidgas så till vida, att även Finland kommer att officiellt taga del i det samarbete på rättslivets område, som i de nordiska juristmötena har ett organ."

 

    Det skandinaviska lagstiftningsarbetet. Under senare delen av februari och större delen av mars 1918 är den skandinaviska familjerättskommissionen samlad i Norge till plenarmöte, i vilket såsom delegerade för Sverigelagberedningens ordförande och samtliga ledamöter deltaga. Härvid skola de

 

48 NOTISER.lagförslag angående äkta makars rättsförhållanden, som utarbetats på grundvalen av tidigare gemensamma överläggningar, undergå slutlig granskning och de inom de särskilda delegationerna uppsatta motiven till samma förslaggenomgås.
    Lagberedningen har hos K. M:t anmält, att fullständigt förslag till giftermålsbalk torde komma att avlämnas i sommar. Samtidigt har beredningenhemställt om bemyndigande att fullfölja revisionen av ärvdabalken, med vilken en början gjorts genom 1917 års lagstiftning om barn utom äktenskap och om adoption, samt framhållit önskvärdheten av att denna revision i största möjliga omfattning företages under samarbete med Danmark och Norge; beträffande frågan om myndighetsreglerna inleddes ett sådant samarbete redan 1910. Bland de inom ärvdabalkens ram fallande ämnen, som isärskild grad förtjäna att nu upptagas till prövning, nämner lagberedningen: arvsrättens inskränkande till släktingar inom de närmaste leden; beredande av rätt för minderårig bröstarvinge efter avliden person att i mån av behov framför övriga arvingar av dödsboets tillgångar bekomma medel till underhåll och uppfostran; efterlevande makes rätt till den avlidnes egendom; frågan om utväg att framtvinga tillsättande av boutredningsman ined behörighet att verkställa realisation av tillgångar och övriga åtgärder, som böra föregå arvskifte, samt över huvud om bättre tillgodoseende av möjligheten att framtvinga sådant skifte; frågan om lindring i urarvalagens regler beträffande ansvar för gäld efter avliden; undanröjande av vissa anledningar till tvister angående testamenten, särskilt inbördes testamenten; förvaltningen av omyndigs medel och kontrollen därå samt omyndigs rättshandlingar. Beredningen ifrågasätter, huruvida samtliga de ämnen, som behandlas i ärvdabalken, böra upptagas i en ny ärvdabalk; det vore måhända mera ändamålsenligt att, efter mönstret av de utländska moderna kodifikationerna, i en särskild ny balk sammanföra vad som kan anses vara att hänföra till släkträtten i egentlig mening, såsom reglerna om äktenskaplig börd, om förhållandet mellan föräldrar och barn, vare sig de äro barn i eller utom äktenskap, om den underhållsskyldighet, som möjligen bör finnas mellan andra släktingar än föräldrar och barn, samt om adoption. Lagberedningens framställning har av K. M:t bifallits genombeslut d. 25 jan. 1918.
    Förslag om en revision av sjölagen bragtes i höstas officiellt å bane frånnorskt håll och vann genklang både hos den svenska och den danska regeringen. Det lärer också vara meningen, att samarbetet på obligationsrättens område under innevarande år skall fullföljas genom upptagande av ett nytt ämne, försäkringsavtalet. Hänvändelse i detta syfte skall, jämlikt K. M:ts d.25 jan. 1918 fattade beslut, göras till de danska och norska regeringarna.Om, såsom anledning är att hoppas, här berörda planer komma till utförande, kan det första steget väntas bliva ett möte i Stockholm mellandelegerade för de särskilda länderna i och för närmare fixering av det gemensamma arbetsprogrammet.