Stortingets høstsamling, som varte fra slutten av oktober til midtenav december, var egentlig bestemt til behandling av større lovsaker. Men i forholdenes medføor blev der liten tid til at samle sig om disse, da Stortingetikke kunde undgaa at beskjæftige sig med inden- og utenrikspolitiske spørsmaal og mindre lovgivningsopgaver, fremkaldt av dagens behov. Allikevelblev der, foruten endel kriselover, vedtat flere tildels meget omfattende lover av varig betydning. Nævnes kan saaledes en lov av 5 december 1917 om forandringer i lov om utskiftning av 13 mars 1882 og en lov av 14 december 1917 om forandringer i lov om rettergangsmaaten i straffesaker av 1 juli 1887, den sidste et led i procesreformen. Videre en lov av s. d. om erhvervelse avvandfald, bergverk og anden fast eiendom og en lov av s. d. om vasdragsreguleringer, som avløser de tidligere lover om disse emner av 18 september 1909 og 4 august 1911 (jfr http://svt.se/svjt/1916/257). Ved to lover av s. dom forandringar i skattelovene av 18 august 1911 er bl. a. reglerne om beskatning av rederiselskaper og forbruksforeninger forandret.
E. A.
Domsagornas förvaltning. Enligt meddelande i statsverkspropositionen har den inom justitiedepartementet pågående överarbetningen av det i juli 1917 av tillkallade sakkunniga avgivna förslaget till stadga med vissa föreskrifter angående domsagornas förvaltning (se http://svjt.se/svjt/1917/482) fortskridit så långt, att proposition om anvisande av medel till förslagets genomförande väntas kunna avlåtas till innevarande års riksdag. Enligt justitieministerns beräkning skulle kostnaden härför uppgå till omkring 200,000 kronor, vilket belopp föreslås upptaget såsom förslagsanslag å extra stat för 1919 under andra huvudtiteln. I anledning av framställning från »Föreningen extra lantdomare» om åtgärders vidtagande för att redan under år 1918 förbättra domsageaspiranternas ekonomiska ställning förklarar justitieministern sig ämna föreslå uppförande i 1918 års tilläggsstat av ett extra anslag på 24,000 kronor.
Doms avkunnande i häradsrätterna. I sitt utlåtande över lagförsla genom häradsrätts sammansättning vid handläggning av vissa mål och ärenden m. m. avstyrkte lagrådet (se http://svjt.se/svjt/1917/323) den föreslagna skärpningen av häradsrätternas i 7 § av 1872 års tingsförordning stadgade skyldighet att avkunna dom i slutbehandlade mål »innan sammanträdet ändas». I den nu till riksdagen i ämnet avlåtna propositionen (nr 4) yttrar justitieministern, statsrådet Löfgren, i detta ämne:
»Då jag är av den meningen, att uppskov med doms avkunnande i praxis förekommer i långt större utsträckning än som med nu gällande lagbestämmelser synes vara förenligt, och att det skulle lända rättsskipningen till synnerlig båtnad, om dylikt uppskov begränsades till det i lagen förutsatta fallet, att domen
Svensk Juristtidning 1918. 4