Vattendomstolarna. I de inom lagrådet d. 21 jan. 1918 avgivna yttrandena över förslaget till vattenlag och därmed sammanhängande författningar hava anmärkningar framställts bl. a. i fråga om den föreslagna instansordningen i vattenmål (se Sv. J. T. 1917 s. 333 och 420).
    Justitieråden Gullstrand och Wedberg hemställa, att förslaget måtte underkastas sådan omarbetning, som betingas av att talan mot vattendomstols eller vattenrättsdomares beslut fullföljes till hovrätt och vidare till högsta domstolen, allt i enlighet med de vanliga reglerna om fullföljd av talan mot allmän underrätts beslut.
    Justitierådet von Seth och regeringsrådet Planting-Gyllenbåga anse jämväl, att hovrätt bör bliva andra instans i vattenmål, men hemställa, att hovrätt vid handläggningen av dylika mål må, om det påkallas av part eller hovrätten anser det önskligt, kunna förstärkas med två av K. M:t därtill förordnade, i vattenfrågors tekniska behandling sakkunniga och erfarna män, samt att, då det lärer stöta på oövervinneliga svårigheter att bereda de hovrätter, som äro förlagda utanför huvudstaden, den sålunda ifrågasatta förstärkningen, prövningen av samtliga vattenmål i andra instans måtte förläggas till Svea hovrätt.
    Överstelöjtnanten O. Z. Ekdahl, som varit förordnad till ledamot av lagrådet under dess behandling av ifrågavarande lagförslag, har förordat allenast två instanser i vattenmål samt inrättandet av en speciell överdomstol för dylika mål med ett justitieråd som ordförande.

 

    Lagförslag om fri rättegång. Inom justitiedepartementet tillkallade sakkunniga hava den 31 dec. 1917 till justitieministern avlämnat betänkande med förslag till lag om fri rättegång samt till kungörelse angående understöd av statsmedel till offentliga rättshjälpsanstalter i riket m. m. Lagförslaget är byggt på det av samma sakkunniga år 1916 utarbetade utkastet till lag om kostnadsfri rättegång (se Sv. J. T. 1916 s. 454). Förslaget vidhåller i huvudsak den ståndpunkt utkastet intog i fråga om domstolens eller dess ordförandes befogenhet att underkasta parts ansökan om fri rättegång en viss förprövning, varvid ansökningen kan avvisas, när sökandens talan finnes vara uppenbart ogrundad. Dock hava väsentliga förenklingar genomförts i fråga om handläggningen av ansökan om fri rättegång. Genom de samtidigt föreslagna åtgärderna till främjande av kommunala rättshjälpskontor har också tyngdpunkten i fråga om förberedelserna till rättegången i enlighet med från olika håll framställda önskemål kunnat förläggas utanför domstolarna. Möjligheten att erhålla fri rättegång har utsträckts till brottmålen samt till förfarandet i hovrätten och högsta domstolen. Lagförslaget har under hösten granskats av processkommissionen, och hava dess anmärkningar mot detsamma blivit beaktade.
    I fråga om rättshjälpsverksamheten utom rätta föreslås upprättande avrättshjälpsanstalter i de fem största städerna samt dessutom en i varje län med filialer vid länets olika domstolar. Initiativet till anstalternas upprättande bör tagas från kommunalt håll. Statsbidraget föreslås till hälften av vissa års-

 

NOTISER. 51kostnader samt till högst 3,000 kr. av engångsutgifterna för varje anstalts upprättande. Statsverkets årliga kostnader för anstalternas underhåll, sedan enfullständig organisation genomförts, har beräknats till omkring 100,000 kr., den årliga kostnaden för genomförandet av lagen om fri rättegång till 75,000 kr.