Fri rättegång i engelsk civilprocess.2 I full överensstämmelse med den tveksamhet, med vilken engelsk statsmakt över huvud taget velat till fromma för det ena eller andra samhällslagret taga på sig uppgifter, som enligt traditionell engelsk samhällsuppfattning ligga utanför statens verksamhetsområde, ha också möjligheterna för de mindre bemedlade att komma till rätta med den dyra engelska processen i tvistemål länge varit ytterst små. Först genom de år 1914 antagna ändringarna i Order 16 av the Rules of the Supreme Court ha för High Court och Court of Appeal vissa lättnader åvägabragts, vilka visserligen mot bakgrunden av det föregående tillståndet måste betecknas som ett framsteg, men vilka likväl i effektivitet icke motsvara de krav, som här i Sverige ansetts böra ställas på en lagstiftning i ämnet.
Efter 1914 kan vid de nämnda domstolarna fri rättegång medges åt den, som kan visa, att hans talan är skälig, och att han icke, frånsett gångkläder, arbetsredskap och rättegångens föremål, har egendom till ett värde av minst 50 pund eller för särskilda fall 100 pund. För att komma i åtnjutande av fri rättegång har den sökande att ingiva en ansökan till "the prescribed officer", som den officiella termen lyder, d. v. s. i London till den för detta ändamål upprättade byrån och i landsorten till en District Registrar. Ansökan behöver endast innehålla en kort redogörelse för tvisten och uppgift på två personer som referenser.
Före ansökans prövning överlämnas den till en solicitor, som har att eventuellt i samband med inhämtande av råd från en counsel företaga en undersökning av saken och rörande sökandens ekonomiska ställning. Han kan därvid tillkalla motparten, höra vittnen, begära, att omständigheter skola styrkas genom affidavit och ta del av upplysande skriftliga handlingar. På grund av denna utredning, som är konfidentiell, prövas därefter ansökan i London av en Master, i landsorten av en Registrar samt, om ansökan avser rättegång inför Court of Appeal, av denna domstol själv. Det är uttryckligen framhållet, att beviljandet av fri rättegång är "a matter of discretion and not of right", d. v. s. ansökningen är föremål för en diskretionär
prövning. Härvid kunna flera skilda omständigheter beaktas, ehuru de icke framhävts i de fastställda stadgandena, t. ex. ej blott sökandens förmögenhet, utan ock hans inkomster. Beviljas emellertid fri rättegång, utses omedelbart en solicitor och en counsel att föra processen. Härvid får icke någon för den förberedande utredningen redan använd advokat i målet anlitas.
Förmånen av fri rättegång, vilken när som helst kan återkallas, innebär frihet från skyldighet att erlägga de offentliga rättegångsavgifterna samt fri hjälp av den solicitor och den counsel, som förordnats. Däremot är parten pliktig att ersätta solicitorn för alla dennes utgifter i målet, såsom för korrespondens, resor, vittnesersättningar m. m., med ett ord alla dennes s. k. "out-of-pocket expenses". Vid reformens genomförande på för sommaren 1914 var det meningen, att lordkanslern skulle ställa sig i spetsen för en privat insamling till en fond för att användas till bestridande för de mindre bemedlades räkning av nu nämnda kostnader. Krigets utbrott kom emellertid att hindra realiserandet av denna plan, och tanken har ej heller sedan blivit fullföljd. Intill dess detta sker, lider uppenbarligen den genomförda organisationen av en brist, som högst väsentligt minskar dess värde.
Man frågar sig: huru har advokaternas medverkan ordnats? Lösningen är typiskt engelsk. Någon plikt för en solicitor eller counsel att åta sig mål är ej stadgad, utan man har å vederbörande expedition i London upprättat listor på de advokater, som förklara sig villiga att medverka antingen för utförande av den ovan nämnda förberedande undersökningen eller för hjälp i själva rättegången. Några ersättningar givas icke härför; det är till och med, vid äventyr av straff för contempt of court, förbjudet att taga emot någon som helst gottgörelse för detta arbete. Organisationen vilar sålunda här helt och hållet på frivilligheten. Den har det oaktat på denna punkt icke brustit; advokater ha i fullt tillräcklig omfattning anmält sig för att medverka. En och annan iakttagare tror sig finna anledningen till detta resultat däri, att bland den mängd advokater, som trängas i England, en betydande del saknar andra tillfällen att göra sig bekant och därmed förvärva ett klientel än dem, som erbjudas från "the prescribed officers". En lyckligt utförd fattigprocess kan bli språngbrädet till rykte och pengar.
Thore Engströmer.