Den nordiska sjölagstiftningen. Till komplettering av tidigare lämnade uppgifter (se http://svjt.se/svjt/1919/124, http://svjt.se/svjt/1919/314) meddelas, att som sekreterare hos de olika ländernas sjölagskommittéer tjänstgöra, hos den danska kommittén sekreteraren i handelsministeriet Å. Funder, hos den finska kommittén advokaten vice häradshövding E. Serlachius och hos den norska kommittén byråchefen i justisdepartementet H. Klæstad.
    Under senare hälften av september månad hava kommittéerna varit samlade till gemensamt sammanträde i Gjeilo i Norge, därvid dels dryftats lagbestämmelser om tidsbefraktning, dels granskats sjölagens bestämmelser om besättningen.

 

    Professor Bredo von Munthe af Morgenstierne har från d. 1 okt. 1919 tagit avsked från den professur vid universitetet i Kristiania han innehaft sedan 1887, därav flera år såsom universitetets rektor. Hans ämne har varit offentlig rätt, socialekonomi och statistik, och han har bl. a. utgivit en lärobok i norsk statsförfattningsrätt (2 uppl. 1909), en i förvaltnings- och näringsrätt (1912), en i socialekonomi (1909) och en i norsk socialstatistik (1912). Professor Morgenstierne, som är född 1851, kvarstår bl. a. såsom ordförande i den norska styrelsen förde nordiska juristmötena.

 

    Norska koncessionslagen. Följande tillägg till universitetsstipendiaten RAGNAR KNOPHS översikt över norsk juridisk litteratur i förra häftet av Sv. J. T. (s. 271—273) kom så sent red. tillhanda, att det ej kunde inflyta i häftet:
    »Av fjoraarets lovutgaver fortjener særlig at fremhæves sorenskriver OLAL AMUNDSENS Koncessionsloven av 14 december 1917 med kommentar (Aschehoug). Denne lov, som ophæver de tidligere spredte ekspropriationslover, belyses paa en utmerket maate av Amundsens noter og anmerkninger. Særlig værdifulde er de talrike henvisninger til lovenes forarbeider, som forfatteren gjennem sin stortingsvirksomhet har erhvervet førstehaandskjendskap til.»

 

    Folkomröstningen i Norge d. 5 och 6 okt. 1919 angående spörsmålet, huruvida det bör införas lagfäst totalförbud mot tillverkning och införande av samt handel med brännvin och heta viner, fick till resultat, att för förbud avgåvos 380,405 godkända röster i landsbygdsdistrikten och 107,594 i städerna, tillsammans 487,999, medan mot förbudet avgåvos 160,943 godkända röster i lantdistrikten och 143,264 i städerna, tillsammans 304,207.

 

    Den danska rättegångsreformen. D. 1 okt. 1919 var en märkesdag i det danska rättegångsväsendets historia; den nya »Retsplejeloven» av d. 11

april 1916 trädde da i kraft. Efter att i ett par mansåldrar hava arbetat på den stora processreformens genomförande äger man nu i Danmark en på moderna principer byggd rättegångsordning. Reformens verkningar sträcka sig icke endast till det processuella förfarandet; i och med lagens ikraftträdande hava betydande ändringar skett i domstolarnas organisation, särskilt i under och mellaninstansernas sammansättning och verksamhetsområden. På grund av det omfattande arbete, som under en längre tid pågått för att förbereda reformens praktiska tillämpning (se http://svjt.se/svjt/1919/49), kunde den nya organisationen på beräknad tid träda i verksamhet.
    För Højesteret var dagen jämväl i ett annat avseende av särskild betydelse. Från och med d. 1 okt. 1919 sammanträder nämligen Danmarks högsta domstol efter 35 års bortovaro åter på Christiansborg. Det första sammanträdet i de nya lokalerna öppnades under högtidliga former. Sedan højesteretssagførerne, »Skranken», företrätt in corpore, riktade højesteretssagfører Otto Liebeett tal till Højesteret, däri han erinrade om dagens betydelse samt uttalade en förhoppning om att rättens och »Skrankens» gemensamma verksamhet även under de förändrade förhållandena måtte bliva utövad på ett sätt, som vore till ära för Danmarks land och folk. Presidenten i Højesteret Gram framförde ett tack för de ord, som riktats till rätten, och framhöll, att man med det viktiga steg, som tagits, dock icke nått fram till målet, den fullkomliga rättegångsordningen, ett mål som väl aldrig kunde helt nås, men som man dock alltid måste sträva efter.
    Samma dag, som den stora allmänna rättegångsreformen trädde i kraft, antogs av danska riksdagen en lag om det militära rättegångsväsendets omorganisation, varigenom Danmark före något annat land avskaffade de militära specialdomstolarna. Jfr härom notisen i förra häftet (s. 313) och prof. Ussingsartikel här ovan (s. 379).

R. E.