NOTISER. 405 Juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet. Av fakultetens tidigare lärare (jfr http://svjt.se/svjt/1917/167) kallades professorn i straffrätt K. A. Serlachius år 1917 till ledamot av landets regering. På hösten s. å. befriades han från uppdraget och utnämndes följande år till minister i Kristiania. På denna post kvarstod Serlachius intill sept. 1919, då han på egen begäran därifrån befriades. D. 29 aug. 1919 har till professor i straffrätt utnämnts förre docenten i samma ämne landshövdingen Antti Tutenheimo. År 1918 utnämndes professorn i förvaltningsrätt K. J. Ståhlberg och professorn i processrätt O. Hj. Granfelt, den förre till president i Högsta förvaltningsdomstolen, den senare till justitieråd i Finlands högsta domstol. Innevarande år har K. J. Ståhlberg blivit vald till rikets president. Professurerna i förvaltningsrätt och processrätt äro fortfarande vakanta. Professuren i stats- och folkrätt återbesattes 1917 med dess förre innehavare R. Erich. — Genom en förordning av 4 febr. 1919 indrogs professuren i rysk rättshistoria och dess innehavare friherre S. von Korff ställdes å indragningsstat. Angående adjunkten i allmän lagfarenhet A. W.Gadolins förordnande att bestrida professur vid Åbo akademi se följande notis. Adjunkten i förvaltningsrätt O. Talas är hösten 1919 förordnad till Finlands diplomatiska representant i Madrid samt docenten i folkrätt K. G. Idman till minister i Köpenhamn.
Vid fakulteten äro fortfarande såsom professorer fästade: i Finlands civilrätt J. W. Chydenius, i romersk rätt, internationell privaträtt och juridisk encyklopedi F. W. Ekström, i ekonomisk rätt K. A. Moring och i rättshistoria E. Estlander. I egenskap av adjunkter kvarstå i funktion K. S. Willgren (nationalekonomi) och H. Helminen (finskt lagspråk). — Hovrättsassessorerna dr K. J. B. Ignatius och dr B. A. Sjöström äro docenter vid fakulteten i resp. straffrätt och processrätt, men åtnjuta båda för andra värv tjänstledighet.
Statsvetenskapliga fakulteten vid Åbo akademi. Vid den nya akademien i Åbo skola inom den statsvetenskapliga fakulteten finnas tre professurer, en i nationalekonomi, finanslära och statistik, en i allmän statskunskap och politik samt en i handels-, industri- och socialrätt. Under innevarande läsår förestås sistnämnda professur av adjunkten vid Helsingfors universitet jur. dr ALEX. W. GADOLIN. Enligt den s. k. statutkommitténs år 1917 avgivna förslag skulle vid fakulteten kunna avläggas dels kommunalexamen, avsedd närmast för tjänster inom kommunalväsendet, dels ekonomie examen, lämpad särskilt för funktionärer inom ett större antal grenar av ekonomisk verksamhet, såsom vid handelskamrar, banker, försäkringsbolag m. fl.
Åbo första akademi grundades 1640, tack vare främst Per Brahes livliga intresse för saken, sedan Axel Oxenstiernas tidigare hysta planer att till Åbo förflytta den nyss grundade akademien i Dorpat fått förfalla. JOHAN STIERN HÖÖK — »svenska lagfarenhetens fader» — som vid den tiden tjänstgjorde såsom assessor vid hovrätten i Åbo och lagman i Norra Finland, utnämndes vid universitetets instiftande till professor i lagfarenhet därstädes, men kvarstod i ämbetet endast kort tid. Till universitetets mest berömda namn hör MATTHIAS CALONIUS, som i nära 40 år (1778—1815) beklädde den juridiska professuren och därunder tre gånger förvaltade rektorsämbetet.
Efter den stora branden i Åbo 1827 föreskrev ett påföljande år utfärdat kejserligt dekret, att universitetet skulle flyttas till den nya huvudstaden,