Processkommissionen omorganiserad. Sedan årets lagtima riksdag bifallit propositionen om fortsatt anslag till utredningen angående rättegångsreformen utan hinder av vissa förändringar i sättet för utredningens bedrivande (se http://svjt.se/svjt/1919/129) — andra kammaren dock under uttalande av förvissningen, att det inom en icke avlägsen framtid skulle bliva K. M:t möjligt att helt realisera den arbetsplan, varpå 1911 års beslut i denna fråga grundades — har K. M:t d. 12 sept. 1919 dels beslutat, att den nuvarande processkommissionen skulle ombildas till en kollegial kommission, bestående av en ordförande och tre ledamöter, vilken kommission skulle hava att fullfölja den förberedande utredningen angående en rättegångsreform i överensstämmelse med de vid 1911 års riksdag godkända grunder, dock med iakttagande av vad här nedan sägs om upptagande av överläggningar med vissa sakkunniga, dels förordnat f. d. regeringsrådet H. Falk att vara ordförande samt revisionssekreteraren K. Schlyter, advokaten H. Almstrand och professorn Th. Engströmer att vara ledamöter i kommissionen, dels ock bemyndigat justitieministern att tillkalla högst nio sakkunniga, utsedda enligt de av honom i ett yttrande till statsrådsprotokollet s. d. angivna grunder, att med ledning av de utav kommissionen upprättade förberedande lagutkast angående domstolsväsendet med kommissionen överlägga om principerna för den blivande domstolsorganisationen och i samband därmed om de allmänna grunder i övrigt, på vilka en rättegångsreform bör byggas.
Beträffande tillkallandet av sakkunniga hade justitieministern, statsrådet Eliel Löfgren, i sitt yttrande till statsrådsprotokollet betonat lämpligheten av att processkommissionen nu sattes i tillfälle att träda i överläggning med representanter såväl för olika intressegrupper bland lekmännen som för domarkåren. Vad anginge lekmännen, vore det önskvärt, att ej allenast skilda politiska meningsriktningar utan även olika yrkesgrupper bleve representerade vid överläggningarna. Domarkårens representanter borde bestämmas till två, nämligen en för lant- och en för stadsdomarna. Ifrågavarande representanter för lekmännen och domarkåren skulle icke äga någon beslutanderätt i förekommande frågor, men syntes de böra äga befogenhet att, därest de funne lämpligt, avgiva jämväl skriftliga yttranden att bifogas kommissionens blivande betänkande. I den mån chefen för justitiedepartementet icke vore i tillfälle att närvara vid processkommissionens sammanträden med de särskilt tillkallade sakkunniga, komme överläggningarna därvid givetvis att ledas av processkommissionens ordförande.
Jämlikt nyssnämnda bemyndigande har justitieministern såsom sakkunniga tillkallat dels häradshövdingen Knut Ekbom, Härnösand, och borgmästaren V. Schneider, Örebro, dels ock följande ledamöter av riksdagen, nämligen banvakten Anders Andersson i Råstock, ombudsmannen Adam Hult, Kolbäck, arbetaren Oscar Wilhelm Lövgren i Nyborg, lantbrukaren Olof Nilsson i Tånga, hemmansägaren Axel Alarik Pehrsson i Bramstorp, godsägaren Gustaf Robert Sederholm, Ålberga gård, och disponenten Axel Ivar Swartling, Norrköping.
Efter konstituerande sammanträde d. 29 sept. 1919 hava processkommissionen och de sakkunniga under höstens lopp haft ett flertal sammanträden,